Inkomna frågor Jonas Melvinger, särskolechef tillsammans med bildningsnämndens representanter svarar på inkomna frågor.

Transkript

1 Prtkll för Handikapprådet (5) Handikapprådet Plats ch tid Kmmunhuset, Karaby Deltagande Carina Ingelssn (L) rdförande Gunni Gustafssn-Nilssn (S) vice rdförande Anne Jönssn, FUB/HSO - Eva Thörner, FUB - Tmmy Janssn, HRF - Simn Tiensuu, SRF Marianne Möllerstedt, HSO Britt Perssn, SRF Övriga närvarande Camilla Mårtensen, rdförande bildningsnämnden Patrik Bengtssn, 1e vice rdförande bildningsnämnden Jnas Melvinger, särsklechef Mats Svedberg, kanslichef Charltte Malmbrg, nämndsekreterare Sekreterare Charltte Malmbrg Ordförande Carina Ingelssn 1. Välkmna Ordförande Carina hälsar alla välkmna ch öppnar mötet. 2. Tema: bildningsnämnden Inkmna frågr Jnas Melvinger, särsklechef tillsammans med bildningsnämndens representanter svarar på inkmna frågr. Fråga: Omrganisatin av Bildningsnämnden? Svar: Efter nyår heter nämnden utbildning ch innehåller verksamheterna förskla ch skla. Skillnaden från nuvarande nämndstruktur blir att kultur ch fritid, bibliteket ch lärcentrum istället kmmer tillhöra en nämnd sm heter arbetsliv ch fritid. Arbetet med tjänstemannarganisatinen pågår för att anpassas till den plitiska rganisatinen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

2 Prtkll för Handikapprådet (5) Sektrchef blir Barbr Börjessn ch biträdande sektrchef blir Marie Nilssn (nuvarande försklechef). Nämnden ska ha ett 1-16 års-perspektiv, förskla till årskurs 9. Fråga: Träningsskla? Svar: Grundsärskla finns i Kävlinge för de elever sm har möjlighet att läsa mt samma ämne sm övriga elever i grundsklan. Denna verksamhet finns på Rinnebäckssklan ch Söderparkssklan. För alla elever sm behöver mer stöd har kmmunen avtal med Lunds kmmun där de går inriktning träningsskla. Elever med autism kan även ha ett strt vårdbehv där assistenter finns med under skltiden. Uppskattningsvis finns 16 elever placerade på 5 lika verksamheter idag. Jnas har just nu i uppdrag att utreda möjligheten att ha träningsskla i Kävlinge kmmun. Samt vad kstnad ch resurser för att ha eleverna här med knsekvensanalys ch för- ch nackdelar. När utredningen är klar ch skickas till kmmunstyrelsen så ska Handikapprådet få ta del av ch diskutera den. Fråga: Syn Hörselknsulent Svar: Kmmunen har valt att ha en ambulerande hörselpedagg, sm även är specialpedagg, på 50 %. (jämfört med 30 % i Landskrna). Hn har ständig samverkan med reginen ch har i uppdrag att anpassa sklan för de elever med hörselnedsättning ch följer upp varenda elev. I höstas köptes det in 15 stycken ljudutjämningssystem (mbila enheter) vilket föll väl ut ch var uppskattat även av barn sm inte led av hörselnedsättning. Olympia- ch Skönadalssklan har själva köpt in utrustningen för att främja en behaglig arbetsmiljö för eleverna. Har ingen synpedagg vilket det inte heller föreligger behv av just nu. Fråga: Talsyntes ch förstringsprgram inköpt men ej inkpplat? Svar: Vi har i strt de verktyg vi behöver. Det är främst specialpedaggernas ansvar att följa upp vilka system/hjälpmedel sm behövs utefter vilket behv sm finns ch hur utvecklingen går framåt. Jnas tipsade m att gå in på för att studera ett av kmmunens verksamhetsstöd, bildstöd med symbler sm köpts in till särskleverksamheter sedan ett år tillbaka. Därutöver har alla sklböcker sm används lästs in. Ska enligt uppgift även vara inköpt hjälpmedel (inläsning ch förstringsprgram) till bibliteken i Lödde ch Kävlinge men ej inkpplat Jnas undersöker ch återkmmer. Fråga: Infrmatin m FN knventinen är den genmförd? Svar: Utifrån Bildnings perspektiv Enligt skllagen ska alla elever (avsett funktinsnedsättning) ha rätt till utbildning på lika villkr. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

3 Prtkll för Handikapprådet (5) Fråga: Erbjuder ni individuell plan enl. 10 LSS? Svar: Samverkar kring placering enligt LSS. Det sm görs är SIP (samrdnade individuella planer) där det fta handlar m scial prblematik ch där reginen, sklan ch scialtjänst samverkar kring upprättande av planen. Sklans uppdrag är att anpassa för precis alla elever, där vissa behöver placeras i specialanpassad verksamhet. Fråga: Kmmunikatinsteknlgi vilken strategi har kmmunen tagit? Svar: Under september 2018 träder webbtillgänglighetsdirektivet i kraft. Det innebär att vi måste tillgänglighetsanpassa webben så att det uppfyller WCAG 2.1s AA-nivå. Finns i dagsläget ingen strategi för det men tillgängligheten på webben är en pririterad fråga sm kmmunikatinsavdelningen kmmer jbba med under hösten ch våren. Finns redan en del tillgänglighetsanpassning sm readspeaker ch lättläst-sidrna. Medskick från Handikapprådet överlämnas till kmmunikatinsavdelningen. Kan man arbeta med två versiner av hemsidan en för de sm har funktinedsättning (utan/minimalt bilder) för uppläsning ch en vanlig. Rådet önskar bjuda in kmmunikatinsavdelningen till första mötet 2019 för att prata m det frtsatta arbetet. 3. Tillgänglighetsplan remiss Mats Svedberg kanslichef föredrar hur arbetet med att ta fram en ny tillgänglighetsplan gått till ch hur det parallellt pågår en uppföljning av befintlig plan sm löper ut vid årsskiftet. Kmmunstyrelsens presidium antg en remissutgåva av den nya tillgänglighetsplanen den 19 september. Remisstid mellan 20 september 20 ktber. Behandlas därefter av kmmunstyrelsen 21 nvember sm sedan skickas vidare till kmmunfullmäktige. Den nya planen Tillgänglighetsplan är planerad att börja gälla 1/ Planen är uppdelad i följande mråden för att möjliggöra specificerade ambitinsnivåer Infrmatin ch kmmunikatin Förskla ch skla Kultur ch fritid Bstad ch fysisk miljö Trafikmiljö ch kmmunikatiner Arbete ch sysselsättning Se bilaga för remissutgåvan av tillgänglighetsplan. 4. Vita käppens dag 15 ktber klckan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

4 Prtkll för Handikapprådet (5) Inventering av slingan i Lödde sandskg för att belysa bra exempel på tillgänglighetsanpassning i kmmunen. Marianne kan ställa upp med att dela ut reflexer. Simn tar kntakt med media ch Charltte rdnar så att kmmunen gör en nyhet. Skickas ut mail med påminnelse ch vägbeskrivning. 5. Övriga frågr Generellt prblem med färdtjänst, finns en r för vad sm ska hända efter 1/12. Vart ska de vända sig när det inte fungerar? Kan man beställa en annan bil ch få betalt från kvitt m bilen är försenad mer än en halvtimme. Vad har kmmunen för möjlighet att säga upp avtalet eller möjlighet till vitesföreläggande? Frågan skickas till avtalsansvarig återkmmer med svar. Carina påminner m utskickad infrmatin från anhörigsamrdnare Catharina Anderssn m anhörigkvällar 22/10 ch 19/11. Anne tipsar m Certec, knferens m hur teknlgi ch design tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för människr med funktinsnedsättningar, den 25 ktber. Anmälan senast 12/ 10 till lena.leveen@certec.lth.se Adress: Ingvar Kamprad centrum Sölvegatan 26 Lund Internatinella Dwn Syndrm dagen är den 21 mars. De flesta har diagns Trissmi 21 = 21/3 Förslag att Handikapprådet kan uppmärksamma dagen i likhet med Vita käppens dag. Inför kmmande mandatperid hur skickar vi in vilka representanter från respektive rganisatiner sm ska sitta i rådet? Charltte återkmmer med inf. Carina ber ledamöterna att till nästa sammanträde fundera över frmerna för Handikapprådet framåt för kmmande mandatperid. Punkter från diskussinen: - Saknar övergripande infrmatin m vad sm är på gång i kmmunen. Önskar få vara med tidigare i prcessen när det gäller större förändringar. - Vill behålla Handikapprådet, gärna med fler rganisatiner representerade. - LSS-samverkan, sm är lagstadgat, behöver kmma igång nästa år. Har tidigare varit en egen grupp, vid sidan av Handikapprådet. Det behöver dck bli tydligt vilka grupper sm ska ingå, finns definierat paragraf 15 i LSS-lagen. - Förslag att man kan planera in studiebesök i kmmunens verksamheter. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Prtkll för Handikapprådet (5) 6. Nästa möte 21 nvember klckan i rum Karaby i kmmunhuset. Tema ursprungligen miljö- ch byggnadsnämnden men rådet väljer att avsätta tiden för behandling av nya tillgänglighetsplanen, uppföljning av den befintliga tillgänglighetsplanen samt inbjuden gäst Pntus Liljenberg sm berättar m arbetet med välfärdsteknik. Mötet avslutas Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Tillgänglighetsplan Kävlinge kmmun Underrubrik eller bild Kävlinge kmmun, Nämndenheten, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2

7 Innehållsförteckning Inledning ch syfte... 3 Syfte 3 Upplägg... 3 Omfattning... 4 Uppföljning... 4 Kmmunens mål... 4 Natinella mål... 4 Nytt natinellt mål för funktinshinderplitiken... 5 Definitiner... 5 Områden... 6 Infrmatin ch kmmunikatin... 6 Förskla ch skla... 7 Kultur ch fritid... 8 Bstad 9 Tillgänglighet ffentlig miljö Arbete ch sysselsättning Källr 12

8 Inledning ch syfte Medbrgare i kmmunen ska behandlas jämlikt. Det betyder att alla har rätt till en gd service. För att möjliggöra delaktighet på lika villkr behöver verksamheter inm kmmunen bidra till att utjämna skillnader i levnadsvillkr. Att undanröja hinder för persner med funktinsnedsättning är ett viktigt led i det arbetet. Arbetet med tillgänglighet är alla verksamheters ansvar ch kräver kntinuerligt ökad kunskap ch utbildning för att utveckla ch genmföra ett bra tillgänglighetsarbete. Genm samrdnade insatser ch priritering av tillgänglighetsfrågr arbetar Kävlinge kmmun med att alla medbrgare ska känna sig respekterade ch ges förutsättningar att må bra. Tillgänglighet innebär att alla själva ska kunna ta sig fram ch klara sig i sin mgivande miljö. Gd tillgänglighet är en förutsättning för att alla människr ska kunna delta i samhällslivet på jämlika villkr. Utgångspunkten för tillgänglighetsarbetet är Kävlinge kmmuns värdegrund; öppenhet, engagemang ch utveckling. Syfte Tillgänglighetsplanen ska vara ett styrdkument sm kmmunstyrelsen ch nämnderna använder sm underlag till mål, budget ch verksamhetsplaner. Syftet med tillgänglighetsplanen är att med utgångspunkt i FN:s standardregler: verka för att alla människr med funktinsnedsättning får samma möjligheter sm andra till full delaktighet ch jämlikhet, införliva tillgänglighetsperspektivet inm alla mråden, så att tillgänglighetsplitiska åtgärder integreras i samhällsplaneringen ch vägs in från början vid all kmmunal planering, undanröja hinder så att det blir möjligt för människr med funktinsnedsättning att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Upplägg De övergripande ambitinerna i tillgänglighetsplanen är det kmmunen avser uppnå för att öka tillgängligheten ch delaktigheten i Kävlinge. Kvinnr, barn ch äldre är en särskilt utsatt grupp bland persner med funktinsvariatiner, vilket knstateras ch erkänns i FN-knventinen. Därför ska perspektiven kring barn, äldre ch jämställdhet särskilt prägla alla delar av Kävlinge kmmuns tillgänglighetsarbete. Planen är indelad i följande rubriker för att möjliggöra specificerade ambitinsnivåer under respektive mråde. - Infrmatin ch kmmunikatin - Förskla ch skla - Kultur ch fritid - Bstad ch fysisk miljö - Trafikmiljö ch kmmunikatiner - Arbete ch sysselsättning

9 Omfattning Planen gäller för Kävlinge kmmuns nämnder ch verksamheter under mandatperiden Kmmunstyrelsen är dkumentansvarig. Uppföljning Uppföljning av tillgänglighetsplanen skall göras vartannat år av respektive nämnd ch rapprteras till kmmunstyrelsen. Dkumentatin av uppföljningarna ska ckså skickas till rganisatinerna inm funktinshinderrörelsen verksamma i Kävlinge. Kmmunens mål Kmmunfullmäktige antar mål för verksamheten. Dessa mål bryts ner i verksamhetsplaner där nämndmål ch aktiviteter anger hur nämnderna arbetar för att uppnå de övergripande målen. Tillgänglighetsplanen antas av kmmunfullmäktige med kmmunens övergripande ambitinsnivå. Även denna kmmer att beaktas i verksamhetsplaner. Här anger nämnderna vad de planerar att göra för att uppnå fullmäktiges ambitinsnivå. Uppföljning kan på så sätt genmföras ch följas liksm för övrig verksamhet i beslutsstödssystemet Hypergene Natinella mål Funktinshindersplitiken utgår från FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning. FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning har funnits sedan Den förkrtas fta CRPD efter det engelska namnet Cnventin n the Rights f Persns with Disabilities. Knventinen trädde i kraft i Sverige 2009, vilket innebär att Sverige har åtagit sig att förverkliga den i sin helhet. Regeringen är ansvarig för att regelbundet rapprtera till knventinens övervakningskmmitté inm FN sm sedan utfärdar rekmmendatiner till Sverige. Knventinen har till syfte att undanröja hinder för persner med funktinsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Den skapar inte i sig några nya rättigheter. Knventinen fkuserar på icke-diskriminering ch listar åtgärder sm krävs för att persner med funktinsnedsättning skall kunna åtnjuta såväl medbrgerliga ch plitiska sm eknmiska, sciala ch kulturella rättigheter.

10 Nytt natinellt mål för funktinshinderplitiken Riksdagen fattade i nvember 2017 beslut m ett nytt natinellt mål för funktinshindersplitiken ch en ny inriktning för genmförandet av funktinshindersplitiken. Prp. 2016/17:188 Natinellt mål ch inriktning för funktinshindersplitiken. Målet för funktinshindersplitiken Det natinella målet för funktinshindersplitiken är att, med FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning sm utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkr ch full delaktighet i samhället för persner med funktinsnedsättning i ett samhälle med mångfald sm grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet ch att barnrättsperspektivet uppmärksammas För att nå det natinella målet inriktas genmförandet av funktinshindersplitiken mt de fyra mrådena: - Principen m universell utfrmning - Befintliga brister i tillgängligheten - Individuella stöd ch lösningar för individens självständighet - Att förebygga ch mtverka diskriminering Från ch med 1 januari 2015 infördes bristande tillgänglighet sm en ny frm av diskriminering i diskrimineringslagen (2008:567). Bristande tillgänglighet innebär att en persn med en funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Definitiner Nedanstående definitiner är hämtade ch sammanställda av Myndigheten för delaktighet. Funktinsnedsättning Funktinsnedsättning beskriver nedsättning av funktinsförmåga, sm kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, enligt Scialstyrelsens termbank. Funktinsnedsättning innefattar många lika variatiner i mänskliga förmågr ch funktiner. Det kan handla m: - nedsatt rörelseförmåga - nedsatt syn - nedsatt hörsel, dövhet, dövblindhet samt nedsatt röst- ch talfunktin - nedsatt kgnitiv förmåga - besvär i andningsrgan, allergier eller överkänslighet - andra nedsättningar ch variatiner i funktinsförmåga Funktinshinder Funktinshinder är en begränsning sm en funktinsnedsättning innebär för en persn i relatin till mgivningen. En persn kan inte ha ett funktinshinder, utan det är någt sm uppstår i samspel mellan en persn med funktinsnedsättning ch lika typer av hinder i miljöer.

11 Områden Infrmatin ch kmmunikatin Tillgänglig infrmatin handlar m att göra det möjligt för persner med funktinsnedsättning att kmmunicera, möjliggöra delaktighet ch ta del av kmmunens infrmatin via tryckta medier, telefn, webb, film ch möten. Skriftlig infrmatin Enligt språklagen ska myndigheter skriva på ett vårdat, enkelt ch begripligt språk. Texterna ska vara lgiskt uppbyggda med sammanfattningar ch rdförklaringar. Frmgivningen ska underlätta läsningen. Tillgänglig webbplats ch e-tjänster Kmmunens webbplats ska uppfylla internatinell standard ch strukturen ska vara tydlig ch överskådlig, texten lätt att läsa ch anpassad för mediet. Grundläggande infrmatin m kmmunen ska finnas i vissa alternativa frmat. Utveckling I takt med att kmmunens kmmunikatin ch tjänster digitaliseras är det av str vikt att tillgänglighetsperspektivet säkerställs. Digitaliseringen skapar även nya möjligheter sm i möjligaste mån ska tillvaratas för att ytterligare öka tillgänglighet ch deltagande på lika villkr. Välfärdsteknik är digital teknik sm gör det möjligt för persner med funktinsnedsättning att bli mer delaktiga, självständiga, aktiva ch trygga. Arbetet med välfärdsteknik ska alltid utgå från användarnas behv ch utgå ifrån universell utfrmning. AMBITION: Alla ska kunna få infrmatin ch kunna kmmunicera utifrån sina förutsättningar. Välfärdsteknik ch digitalisering ska utvecklas för att öka tillgänglighet till infrmatin ch möjliggöra ökad delaktighet.

12 Förskla ch skla Ett aktivt tillgänglighetsarbete på sklr ch försklr är en förutsättning för att alla elever ska kunna delta i undervisningen på lika villkr, likaså för sklans persnal ch föräldrar sm använder sklans lkaler. All utbildning ch sklverksamhet ska vara tillgänglig för alla enligt artikel 24 i FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning. I artikel 9 i knventinen ställs krav på tillgänglighet när det gäller den fysiska miljön, tillgång till transprter ch infrmatin ch kmmunikatin. Rätten till utbildning ska säkerställas genm inkludering, skälig anpassning ch tillgång till stöd utifrån behv. Det handlar ckså m rätten till en kvalitativ ch inkluderande utbildning för alla. All sklverksamhet ska vara tillgänglig för alla, utan diskriminering varför det är viktigt att utveckla inkluderande lärmiljöer sm kan möta behven hs barn ch elever med funktinsnedsättningar. Förskla ch skla utgör en str del av vardagen för barn ch ungdmar. Det ger persnalen stra möjligheter att tidigt upptäcka behv ch ge insatser till elever med funktinsnedsättningar. Genm att utveckla ch samrdna insatser mellan skla, häls- ch sjukvård ch scialtjänst kan fler barn ch unga med funktinsnedsättningar få stöd ch hjälp efter behv. För de barn sm är föremål för placering av scialtjänst eller placeras i särskla ska det finnas tydliga regler, rutiner ch kntinuerlig uppföljning. AMBITION: Alla ska kunna delta kmmunens sklverksamheter utifrån sina egna förutsättningar ch få det stöd sm behövs. Sklans persnal ska erbjudas kntinuerlig frtbildning för att öka förståelsen ch kmpetens för tillgänglighetsarbetet.

13 Kultur ch fritid Kmmunen ansvarar för fritidsverksamhet på exempelvis biblitek, badhus, idrtts- ch mtinsanläggningar. Inm kmmunen finns ckså fritidsaktiviteter sm är riktade mt grupper med lika frmer av funktinsnedsättningar. Utöver det är det i str utsträckning föreningslivet sm står för mycket av utbudet när det gäller idrtt, kultur ch nöjen. För att alla ska kunna vara delaktiga är det en förutsättning att verksamheterna ch lkalerna är tillgängliga ch användbara för alla. Kunskapen m behv hs persner med funktinsnedsättning är viktig för förståelsen ch bemötandet så att det ges gd service ch att alla känner sig välkmna. Kmmunen ska verka för att människr med funktinsnedsättning inkluderas i befintliga fritidsverksamheter samt vara öppen för m (fler) särskilda aktiviteter kan behöva utvecklas för att stärka identitet ch självkänsla. AMBITION: Alla ska ges förutsättningar att delta i ch tillgdgöra sig kulturliv, fritidsverksamhet, idrtt ch hälsfrämjande aktiviteter. Kunskapen m att arbeta med barn med funktinsnedsättning ska öka i berörda verksamheter.

14 Bstad Enligt artikel 19 FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning ska persner med funktinsnedsättning ha möjlighet att välja sin bsättningsrt ch var ch med vem de vill leva på lika villkr sm andra ch inte vara tvungna att b i särskilda bendefrmer. Det är väsentligt att tillgängligheten är gd, inte enbart i bstäder, utan ckså i kringliggande miljö. Kntakten med andra människr ska inte begränsas av besvärliga trappr, tillgängliga entréer, lekplatser eller parkeringar. För att kntinuerligt höja bendekvaliteten ch minska framtida behv av bstadsanpassningsåtgärder ska tillgänglighetsperspektivet beaktas redan vid planering ch byggande av nya bstäder. I de fall det är tillämpligt ska funktinshinderrörelsen rådfrågas. Bstadsanpassningsbidrag En ny lag (2018:222) m bstadsanpassningsbidrag trädde i kraft den 1 juli Syftet med bidraget är att ge persner med funktinsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget bende. Lagen (sm ursprungligen stiftades 1992) innebär att kmmunerna har en skyldighet att lämna stöd till bstadsanpassning ch även till återställning av lägenheter. Bidraget gäller enskilda persner. Bstadsanpassningsbidrag lämnas för att anpassa ch kmplettera fasta funktiner i ch i anslutning till en bstad. Bidrag lämnas endast m åtgärderna är nödvändiga för att bstaden ska vara ändamålsenlig för sökanden. Bidrag lämnas inte m behvet kan tillgdses med hjälpmedel sm erbjuds av landstinget eller kmmunen enligt häls- ch sjukvårdslagen. AMBITION: Alla ska ha ch kunna leva i en bstad sm är anpassad efter individens behv. Vid ny- ch mbyggnad av ffentliga bstäder samt vid planläggning ska tillgänglighetsaspekten beaktas ch, när det är tillämpligt, ska funktinshinderrörelsen rådfrågas.

15 Tillgänglighet ffentlig miljö Tillgänglighet i ffentlig miljö innefattar byggnader, ffentliga lkaler, gatr, trg ch kllektivtrafik. Tillgängligheten gäller både utfrmning av den fysiska miljön ch installatin av teknik för kmmunikatin ch infrmatin. När man anlägger nya allmänna platser ch mråden ska de göras tillgängliga ch användbara. Reglerna finns i Bverkets föreskrifter ch allmänna råd m tillgänglighet ch användbarhet för persner med nedsatt rörelse- eller rienteringsförmåga på allmänna platser ch inm mråden för andra anläggningar än byggnader. Belysning ch färgsättning i ffentliga miljöer/lkaler ska utfrmas så att persner med nedsatt rienteringsförmåga, m möjligt, lättare ska kunna rientera sig ch använda lkalerna. Det är även viktigt att arbeta med ljuddämpande åtgärder, framförallt i bullriga miljöer. Bverket har definierat vad sm menas med enkelt avhjälpta hinder. Det betyder hinder sm med hänsyn till nyttan av åtgärden ch förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De eknmiska knsekvenserna får inte bli rimligt stra för fastighetsägaren, lkalhållaren eller näringsidkaren. Genm en hög ambitinsnivå när det gäller tillgänglighet i den ffentliga miljön ska kmmunen föregå med gtt exempel samt uppmuntra ch vara pådrivande när det gäller tillgängligheten till/hs andra aktörer. AMBITION: Alla ska kunna förflytta sig, vistas i ch ta del av den ffentliga miljön, såväl inmhus sm utmhus. Vid ny- ch mbyggnad av ffentlig miljö/lkaler samt vid planläggning ska tillgänglighetsaspekten beaktas ch funktinshinderrörelsen rådfrågas.

16 Arbete ch sysselsättning Arbete är en viktig del i människrs liv när det gäller möjlighet till försörjning, scial gemenskap ch persnlig utveckling. Artikel 27 FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning handlar m arbete ch sysselsättning ch att diskriminering ska vara förbjudet i lag. Det innebär att en arbetsgivare aldrig kan neka anställning enbart på grund av att den sökande har en funktinsnedsättning. Rekryteringsprcessen ska vara öppen för alla, arbetsmiljön ska vara anpassad ch arbetsvillkren ska vara rättvisa. Kmmunen har i sin rll sm arbetsgivare en viktig del i att arbeta för att persner med funktinsnedsättning ges möjligheter till anställning med en arbetsmiljö sm är tillgänglig ch anpassad. Ett hållbart ch inkluderande arbetsliv präglat av mångfald ch bredd är viktigt för att skapa varaktiga anställningar. Persner med funktinsnedsättning är en viktig resurs både i samhället ch på arbetsmarknaden. Kmpetensen hs alla behövs. Kmmunen ska även bidra till att persner sm idag står utanför den reguljära arbetsmarknaden får en meningsfull sysselsättning. AMBITION: Kmmunen ska i sin rll sm arbetsgivare skapa förutsättningar så att persner med funktinsnedsättning får lika möjligheter till anställning ch sysselsättning utifrån sina egna förutsättningar. Kmmunen ska tillhandahålla en väl fungerande ch stimulerande daglig verksamhet.

17 Källr Funktinshinder ch delaktighet - psitinspapper, SKL 2017 Knventinen m rättigheter för persner med funktinsnedsättning ch fakultativt prtkll till knventinen m rättigheter för persner med funktinsnedsättning, Knventinen är publicerad i publikatinsserien Sveriges internatinella överenskmmelser SÖ 2008:26 (ISSN , utgiven av Utrikesdepartementet) Mänskliga rättigheter på lkal ch reginal nivå, SKL 2016 Natinellt mål ch inriktning för funktinshindersplitiken, Regeringens prpsitin 2016/17:188