Takläggarens förskolas kvalitetsredovisning

Relevanta dokument
Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Förskolan Västanvind

Lokal arbetsplan Trevnaden

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Förskolan Västanvind

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Kvalitetsredovisning Fäbogårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Kyrkåsen och Sandbackas kvalitetsredovisning

Trygghetsplan för Hästens förskola

Lokal arbetsplan Täppan

Kvalitetsredovisning Solgårdens förskola

Kvarngårdens Trygghetsplan

Fäbogårdens förskolas kvalitetsredovisning

Solgårdens förskola Kvalitetsredovisning

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Solgårdens förskolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

IT-strategi för Ålidhems skolområde

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Kvalitetsrapport

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

Kvalitetsredovisning Åshammars förskola

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Järbo och Jäderfors förskolor

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

Kungsgårdens förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Brukets förskolas arbetsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Kvalitetsredovisning Kyrkåsens förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Verksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Tallbacksgården/ Norrsätra förskolas kvalitetsredovisning

Trygghetsplan för Duvans förskola

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Brukets förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Intern rapport - Roller och ansvar

Kungsgårdens kvalitetsredovisning

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Smultronbackens förskola arbetsplan

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Sammanställning av diskussionskarusellen

Kungsgårdens skola/alsjöskolan kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Hörnet

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Smultronbackens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

Lokal elevhälsoplan Ucklumskolan Läsåret 17/18

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Transkript:

Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2017-05 29 Annsfie Falk försklechef Takläggarens försklas kvalitetsredvisning 2016-2017 Organisatin Takläggarens förskla ligger centralt i Sandvikens Kmmun, med närhet till Stadsparken, ett parkmråde med gräsytr ch lekpark. När in till de centrala delarna av staden med biblitek ch kulturhus. Försklan består av 4 avdelningar. Avdelningarna är fördelade på två avdelningar för de yngre barnen 1-3 år ch två avdelningar för de äldre barnen 3-5 år. På Takläggarens förskla har det under året arbetat i perider 14 persner, samtliga kvinnr. Antalet tjänster har varit 13,5 av dessa är 50% resurs i arbetslag ch 100% husvikarie. På försklan arbetar 4 medarbetare med annat mdersmål än svenska. Det har under året varit en str persnalmsättning ch svårigheter att få tag på förskllärare. Antalet inskrivna barn/pedaggisk persnal Antalet barn har varit varierande, men vid slutet av terminen var det 76 inskrivna barn. 6,33 barn per persnal. Kunskapsförvaltningen Antal pedagger har under året varit: Under året har det arbetat 9 förskllärare, 5 barnskötare ch några medarbetare med annan utbildning. Persnalmsättning: Persnalmsättningen har under året varit str, rsaker är bl.a sjukdm, långtidssjukskrivningar ch barnledigheter. Det har ckså sm på många ställen varit svårt att få tag på utbildade förskllärare. Utan utbildade förskllärare gungar verksamheten. Försklan har tillgång till en vikarierganisatin, sm bkar vikarier till verksamheten. Beställningar av vikarier utförs av utsedda pedagger i verksamheten. Försklan har tillgång till mdersmålspedagg, specialpedagg, talpedagg ch lekarbetspedagg. Vid behv finns även tillgång till sklpsyklg. Specialpedaggen är alltid med vid försklans barnknferenser samt finns sm handledning i vardagsarbetet.

Datum Sidan 2(10) Öppettiderna vid enheten är kl. 6.30-18.30. Lkalerna: Lkalerna på Takläggarens förskla har varit små ch trånga. Genmgångslkaler så att man stör varandra i verksamheten. Dålig belysning ch nt m taletter både för barn ch vuxna. En svårarbetad förskla med dålig översyn i verksamheten. Under smmaren ch hösten 2017 ttalrenveras försklan till en bättre ch öppnare förskla sm blir lättarbetad ch man får gd översyn i verksamheten. Utmhusmiljön är på Takläggarens förskla Även utmhusmiljön har varit eftersatt, med dåligt upplyst gård, grpar ch skymda ytr, trasiga grindar ch låga staket. Här kmmer det att bli ett lyft samtidigt sm huset renveras kmmer även gården att renveras ch anpassas bättre. Här finns ckså närheten till stadsparken med grönytr ch lekpark. Försklans sex pedaggiska utvecklingsdagar har använts till: Planering, uppföljning ch utvärdering av verksamheten Arbete med likabehandlingsplanen Arbetsmiljöarbete Språkutveckling, frtbildning Årets frtbildningsinsatser har handlat m: NTA ( natur ch teknik åt alla) Kmmungemensam IKT- föreläsning Försklans lärplattenätverk AKK ( alternativ kmpletterande kmmunikatin) Flerspråkighet, mångkultur Påbörjad kmpetensutvecklingsinsats i likabehandlingsplanens arbete. Enhetens LOKare ( lkala kvalitetsutvecklare) har deltagit i utbildning inm Försklelyftet. Arbetslagen har fått handledning av försklans specialpedagg, både gällande enskilda barn ch gällande arbetssätt i undervisningen. Specialpedaggen utgör ett bllplank vid upprättande av handlingsplaner kring barn med rätt till särskilt stöd. Handlingsplan för hela försklan har upprättats ch arbetet frtgår. Systematiskt kvalitetsarbete Enheten har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, den finns beskriven i slutet av detta dkument. 2

Datum Sidan 3(10) Ansvar ch rganisatin Försklechef ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet. Till hjälp i arbetet är s.k. LOKare (Lkala Kvalitetsutvecklare). Byte av försklechef skedde i januari 2017 Delaktighet ch kmmunikatin Under året har delaktigheten ch kmmunikatinen inte varit ptimal, sedan januari 2017 pågår ett utvecklingsarbete i hela huset vad gäller delaktighet ch kmmunikatin. Vi har börjat med att ge ch ta emt infrmatin ch Spelreglerna i huset. Brukarenkäten Syftar till att ge vårdnadshavarna möjlighet att påverka verksamheten ch dess innehåll, tyvärr är den svår att förstå för våra vårdnadshavare så svarsfrekvensen är mycket låg. Kunskapsnämndens mål 2016 under perspektivet MEDBORGARE Förskla/skla/fritidshem utfrmas ch anpassas så att alla barn/elever utvecklas så långt sm möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns ch elevers inflytande över arbetsfrmer ch innehåll ökar. Alla barn ch elever har likvärdiga möjligheter att pröva ch utveckla förmågr, kunskaper ch intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Nrmer ch värden (här ingår likabehandlingsarbetet) Likabehandlingsarbetet Mål 16/17 På Takläggarens förskla är verksamheten utfrmad så att barnen utvecklar sin förståelse för alla människrs lika värde. Två medarbetare från huset har gått utbildning m likabehandlinsplanen ch har nu kunskap för att utfrma en likabehandlingsplan. Arbetet med likabehandlingsplanen tar nya tag från ch med hösten 2017 ch finns med i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat I den pedaggiska dkumentatinen kan vi utläsa att barnen bjuder in varandra till lek ch att de accepterar varandras likheter i större utsträckning. I den pedaggiska kartläggningen kan vi utläsa att barnen använder sig av de likabehandlingsplaner vi gjrt tillsammans med barnen. De använder sig av dem självmant ch utifrån de behv sm uppstår. Vi kan ckså utläsa att barnen löser knflikter själva i större utsträckning med hjälp av likabehandlingsplanerna samt med hjälp av diskussiner ch samtal. 3

Datum Sidan 4(10) Vi kan ckså utläsa i våra pedaggiska dkumentatiner att barnen utvecklat sin förmåga att visa känslr ch empati. Vi kan ckså se att barnen använder tecken sm stöd för känslr ch gränssättningar ch accepterar varandras gränser. Arbetet har varit skiftande i huset ch någn avdelning har kmmit igång under våren. Arbetet frtsätter under hösten. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys För att nå resultatet har pedaggerna på försklan varit eniga m att ha ett lyssnande ch accepterande arbetssätt där likabehandlingsarbetet skulle förankras genm att få ta tid. Vi har arbetat mycket med värdegrunden ch gruppstärkande aktiviteter, att säga stpp, använda tecken sm stöd tecknets innebörd. Vårt arbete med känslr ch att synliggöra ch acceptera varandras känslr både med rd, tecken, bilder ch dramatisering har lett till att barnen samtalar med varandra i större utsträckning samt att de visar empati mt varandra i den dagliga verksamheten. Vi har varit nga med att lyssna på barnen ch bemöta alla med respekt. Pedaggerna har läst litteratur ch frskning kring ämnet samt reflekterat ch diskuterat angående förhållningssätt ch värdegrund, därefter utfrmade vi barnens likabehandlingsplan. Barnen har genm arbetet med Babblarna fått ökad förståelse för stpptecknet, då de fick göra en egen stppskylt. Vi har uppmuntrat till att ge varandra beröm ch bekräftelse. Alla medarbetare har ett naturligt förhållningssätt till alla människrs lika värde samt är gda förebilder, vilket vi anser vara en bidragande rsak till de resultat vi uppnått. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi har lagt en gd grund ch frtsätter att förankra värdegrunderna ch barnens egna likabehandlingsplaner. 4

Datum Sidan 5(10) Utveckling ch lärande Mål: 2016-2017 På Takläggarens förskla är verksamheten utfrmad så att barnen utvecklar sin kmmunikativa förmåga. Resultat Vi kan i den pedaggiska kartläggningen utläsa att barnens litteracitet har utvecklats mycket ch deras intresse för bkstäver har väckts. Barnen använder själva vårt bildschema med tecken sm ett kmplement när de kmmunicerar med varandra ch de vuxna. Vi kan i den pedaggiska dkumentatinen utläsa att barnen samtalar ch ställer frågr i större utsträckning än tidigare. Vi har arbetat på följande sätt inm dessa mråden: Språk: genm att intrducera tecken mer i vardagen på försklan har vi på ett enklare sätt kunnat ge möjlighet till kmmunikatin i barngruppen någt sm underlättar för alla barn även för barn med annan språkbakgrund. Matematik: Mycket av det har vi naturligt i vår vardag t.ex klssar av lika frm, pussel ch klsslådr med gemetriska figurer, tillsammans med de äldre barnen arbetar vi med gemetriska figurer ch enklare prepsitiner. Naturvetenskap ch teknik: Har vi ej jbbat med ännu. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys För att nå resultatet är pedaggerna nga med att uppmuntra barnen till att kmmunicera med varandra. Barnens 100 språk används sm en tillgång ch en möjlighet till att uttrycka sig på lika sätt. Pedaggerna uppmuntrar barnen till att uttrycka sig på ett adekvat sätt ch visar att kmmunikatin ger respns. Vi har använt AKK, tecken sm stöd, samt bildschema i den dagliga verksamheten, samt tecken sm ett kmplement när vi pratar med barnen, när vi sjunger, vid påklädning, vid matsituatinen ch lika rutiner på försklan. Vi har ckså under året arbetat mycket med lika språkutvecklande material ch ser att de varit väldigt bra för vår verksamhet. Mycket av vårt material har varit synligt ch nåbart för barnen, vilket gjrt att barnen själva kan hämta det de vill ha eller be m det de inte når. För att utveckla barnen litteracitet har pedaggerna tänkt mycket på den litteratur sm införskaffats, så att den alltid utgår ifrån barnens behv ch barnens intressen. För att 5

Datum Sidan 6(10) skapa nya tillfällen där kmmunikatin uppstår har vi skapat mindre tvärgrupper kring lika ämnesmråden, så att nya begrepp har berikat samtalen. Det knkreta arbetssätt vi använt ss av i samlingarna där barnen ses sm delaktiga ch inte sm mttagare har lett till att barnens är språkligt aktiva i större utsträckning. Alla medarbetare är ständigt närvarande ch delaktiga i barnens lärande vilket i sin tur leder till att vi kan utmana barnens ytterligare ch utöka lärandet. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Att arbeta i tvärgrupper har varit givande ch givit gda resultat. Det är någt vi kan utveckla mer. Vi behöver arbete mer lika i hela huset. Dra åt samma håll ch ge likvärdiga förutsättningar för barnen. Kmmunikatin mellan ss är viktig, m vi ska verka sm förebilder för barnen på försklan. Om vi ska kunna arbeta med knfliktlösning med barnen måste vi bli bättre på att lösa knflikter sm uppstår mellan ss vuxna. Ansvar ch inflytande Mål 16/17 På Takläggarens förskla är verksamheten utfrmad så att barnen får möjlighet att utöva inflytande under dagen samt att ta ansvar för sina handlingar. Resultat I den pedaggiska kartläggningen kan vi utläsa att barnen varit delaktiga ch tar egna beslut ch initiativ i samlingen. Barnen tar ansvar för de material, sm finns på försklan, i större utsträckning Vi kan även utläsa att barnen för diskussiner med varandra ch påminner varandra m att ta ansvar för ch att vara aktsam m materialet sm finns på försklan. I den pedaggiska dkumentatinen kan vi utläsa att barnen i större utsträckning är trygga i att göra egna val ch ta egna beslut under dagen. Barnen kan ckså i större utsträckning utföra ch acceptera demkratiska val. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi har tittat på varje barns möjligheter att utvecklas ch försökt att lyfta det psitiva, vi anser att det har varit framgångsrikt. Framgångsrikt på så sätt att barnen vågar ta eget ansvar ch egna beslut. Arbetet ser lika ut på våra avdelningar, så vi behöver ha diskussiner m ett likvärdigt arbete över hela huset. Vi behöver vara överens m vilket ansvar ch vilken delaktighet man ska få vid stigande ålder ch efter var ch ens behv. Vi behöver ckså skapa bättre rutiner i huset för att kunna hinna med ch förekmma. 6

Datum Sidan 7(10) Att ha materialet tillgängligt har lett till större möjligheter för barnen att prva på ch att använda försklans möjligheter. Vi har tydliga dagsscheman sm underlättar för barnen i vardagen, det ger barnen valfrihet ch trygghet. Att ha materialet tillgängligt ger barnen möjlighet att leka med det de vill när de vill. Vi är alltid närvarande ch stöttar där det behövs avsett m det gäller påklädning, rutiner eller knflikter. De rutiner vi har idag vid påklädning ch måltider fungerar väldigt bra så det är någt si kmmer att frtsätt med. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi behöver ha en likvärdighet i hela huset när det gäller försklans förhållningssätt, bemötande ch utbildning. Medarbetare Kunskapsnämndens mål 2016 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna upplever att närmaste chef är bra på att rganisera ch utveckla verksamheten. Medarbetarna har en stimulerande ch hälssam arbetssituatin. Medarbetarna upplever att de har inflytande över sin arbetssituatin. Mål 16/17 Medarbetarna har en stimulerande ch hälssam arbetssituatin Resultat Försklan har av lika anledningar haft en hög persnalmsättning vilket har gjrt att arbetsbelastningen på de sm varit kvar har ökat. Svårigheterna att rekrytera förskllärare har gjrt att de sm blivit anställda inte haft varken förskllärarutbildning eller barnskötarutbildning. Ansvaret är de strt på de kvarvarande förskllärarna ch rganisatinen ska ses över till hösten först ch främst men ckså för framtiden. Brister i kmmunikatinen mellan medarbetare ch mellan medarbetare ch ledning gjrde att ny ledning tillsattes ch försklan fick en handlingsplan sm pågår. Spelregler på arbetsplatsen med kmmunikatin sm grund är någt sm behöver jbbas med framöver. Förhållningssätt ch bemötande till varandra ch andra. Att likabehandlingsarbetet grundar sig även i persnalgruppen ch att vara förebild verkligen förstås av alla är någt vi ska arbeta med. 7

Datum Sidan 8(10) Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys För att kunna arbeta med likabehandling i barngrupperna måste man sm persnal förstå att man är en förebild ch ska föregå med gtt exempel. Samma sak gäller när vi ska stötta barnen i kmmunikatin ch knflikter, vi måste veta vad si själva står för ch hur vi gör. Om kmmunikatin är viktig för små barn är den ännu viktigare för vuxna. Kmmunikatin är viktig ckså av den anledningen att vi har persnal, barn ch föräldrar med andra språk ch kulturer. Här måste vi arbeta med respekt, acceptans ch förståelse för varandra. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi har en hel del arr arbeta med framöver med start i höst. Det systematiska arbetet, inm alla våra mråden. Utbildningen för våra barn. Förhållningssätt ch bemötande av varandra ch andra. Förskla ch hem Under detta läsår har vi inte haft specifika mål under förskla ch hem. Vi har under året börjat använda ss av appen Tiet i ett försök att lättare nå fram till våra föräldrar. Vi hade även ett föräldramöte i samband med luciafirandet. Vi har gårdsfest varje år där föräldrar ch barn är inbjudna. Den dagliga kntakten md vårdnadshavarna är viktig, där finns möjlighet att stämma av hur barnen har haft det hemma samt vad sm hänt på försklan under dagen. Vid utvecklingssamtalen ger vårdnadshavare möjlighet att ha åsikter på verksamheten sm kan påverka barnets vistelse på försklan ch samtidigt får de ge sin syn på barnets situatin hemma. Genm att använda bilder ch tlkhjälp kan försklans persnal visa hur vi arbetar med de lika målen ch hur deras barn trivs ch utvecklas på försklan. Slutsatser av kvalitetsarbetet samt framåtsyftande tankar kring utvecklingsarbetet Vi frtsätter att ha en bra kntakt med våra föräldrar ch håller fast vid de träffar vi har. Utvecklingssamtalen kan utvecklas ytterligare ch det ligger sm en del i höstens arbete. 8

Datum Sidan 9(10) Övergång ch samverkan Under detta läsår har vi inte haft specifika mål under övergång ch samverkan. Vi har följt Kunskapsförvaltningens plan för överlämning. Slutsatser av kvalitetsarbetet samt framåtsyftande tankar kring utvecklingsarbetet Vi upplever att planen inte alltid följa av sklrna, överlämningarna ch vart barnen ska, till vilken skla har iår varit väldigt röriga. Systematiskt kvalitetsarbete Vad När Vem Ansvar Kvalitetsredvisning Maj All persnal Försklechef ch förskllärare Arbetsplan Augusti All persnal Försklechef ch förskllärare Medarbetarsamtal September Förskllärare ch Försklechef barnskötare Medarbetarenkät Sep-kt Medarbetare Utvecklingssamtal barn Okt-nv Vårdnadshavare Förskllärare, barnskötare Barnknferens Okt-nv Specialpedagg Försklechef ch arbetslag APT 2 h 1 ggr/mån Arbetslaget Försklechef Utvecklingsdagar 6 dagar/läsår Försklechef Arbetslaget Verksamhetsmöten 1 ggr/mån kväll Försklechef Arbetslaget 1 g/v dagtid Dialgsamtal 1h / mån Arbetslaget Försklechef Brukarenkät Januari Vårdnadshavare Försklechef Uppföljning av brukarenkät Mars-april Försklechef LOKare ch arbetslaget Servicedeklaratin Mars Vårdnadshavare Försklechef Arbetsutvärdering April-maj Förskllärare Försklechef Lönesamtal Likabehandlingsplan April-maj All persnal Försklechef ch arbetslaget Utvecklingssamtal barn April-maj Vårdnadshavare Ansvarig förskllärare Överlämning till förskleklass ch fritidshem Enligt plan för hela kmmunen Mttagande skla Försklechef Förskllärare Specialpedagg Resultat: Det systematiska arbetet har inte varit så väldigt bra under året så från ch med hösten måste det bli tydligare. 9

Datum Sidan 10(10) Analys: För att göra arbetsbelastningen rimlig för all persnal, behöver vi ha ett systematiskt kvalitetsarbete inm flera mråden, det arbetet kmmer att starta från ch med HT-17. Alla ska veta vad, när, hur ch varför för att få en känsla av sammanhang. Utvecklingssamtalens underlag måste förenklas ch göras rimliga när det gäller arbetsbelastning ch vilket behv vårdnadshavare har av infrmatin. Lönerevisinen måste vara tydligare ch beskeden från persnalkntret måste ges vid ett tillfälle ch inte vid lika tillfällen. Överlämningar till förskleklass måste bli bättre till alla sklr, lista på barnen, överlämningssamtal ch vad sm ska lämnas till sklan måste förbättras. Brandskyddsarbetet måste förbättras ch systematiseras Kunskapsnämndens mål 2016 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Alla barn ch elever får kunskap ch stöd för en hälssam ch aktiv livsstil Alla elever med behv av studiehandledning på mdersmålet får det. Vi har arbetet med Hälssamlivsstil utevistelse ch kst Mdersmålet mdersmålspedagger på en del av våra språk. Kunskapsnämndens mål 2016 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde präglas av respekt för alla människrs lika värde. Samtliga elever i grundsklan har tillgång till studie- ch yrkesvägledning. Medarbetare ch chefer har kmpetens ch beredskap att möta de utmaningar ch möjligheter sm digitaliseringen innebär för kunskaps- ch demkratiuppdraget. Redvisningens struktur Vi har arbetat med Respekt för alla människrs lika värde Nrmer ch värden 10