Ekonomisk analys Kulturhuset Stadsteatern 26 januari 2016
Innehåll 1 INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.2 OMFATTNING... 3 1.3 METOD... 3 1.4 ÄGARENS DIREKTIV FÖR VERKSAMHETEN... 3 2 SAMGÅENDE MELLAN KULTURHUSET OCH STADSTEATERN I ETT EKONOMISKT PERSPEKTIV... 5 3 EKONOMISK UTVECKLING FRAM TILL BUDGET 2016... 9 3.1 EKONOMISKT UTFALL 2014... 9 3.2 FÖRÄNDRING MELLAN UTFALL 2014 OCH BUDGET 2016... 11 APPENDIX - ANALYSUNDERLAG OCH KÄLLOR... 12 1
1 Inledning Kulturhuset Stadsteatern är en mycket framgångsrik verksamhet med ett stort antal besökare såväl i huset som i program och föreställningar. Verksamhetens omfattning har ökat och år 2015 ökades anslaget med 15 Mkr. Under 2016 ska verksamheten expandera med en ny permanent del i Vällingby, med en turnerande verksamhet i ytterstaden, som Parkteatern året runt, med arbetsnamn Kretsteatern, verksamheten ska också utveckla verksamheten i Skärholmen till ett kulturhus samt utveckla Fristadsprogrammet till fler konstarter och fler utövare. Mot bakgrund av detta ökar koncernbidraget med 5 Mkr år 2016 till 350 Mkr. Enligt inriktningsbeslut kommer bidraget att ligga kvar på samma nivå även för 2017 och 2018. 1.1 Bakgrund Trots framgången och ett kontinuerligt förändringsarbete under flera år, står Kulturhuset Stadsteatern inför stora ekonomiska utmaningar. Den mycket höga beläggningen, som präglat teaterns verksamhet i flera år och därmed även intäkterna från stora scenen, kan inte tas för given. Löneökningarna uppskattas till ca 7 Mkr per år. Under 2016 kommer hyresnivån vara oförändrad mot 2015. Historiskt har ledningen tillämpat en försiktighetsprincip när budgeten lagts och årets intäkter uppskattats. Syftet har varit att inte bygga upp fasta kostnader. Trots tidigare års framgångar är det vid tidpunkten när den ekonomiska planeringen görs osäkert vilket gensvar kommande års program kommer att få och därmed omfattningen på intäkterna. När det under året visat sig att publiken ökat, i jämförelse med föregående år och därmed biljettintäkterna har produktionen och de rörliga kostnaderna kunnat öka under pågående budgetår. Från år 2011 ändrades dock budgeteringsprincipen, de beräknade budgeterade biljettintäkterna höjdes betydligt redan i budgetläge. 2010 budgeterades biljettintäkterna till 37,8 Mkr med ett utfall på 53,8 Mkr. 2011 budgeterades biljettintäkterna till 55,0 Mkr, en ökning med 45,5% jämfört med 2010 års budgeterade intäkter, utfallet 2011 blev 65,5 Mkr. De budgeterade intäkterna år 2012 uppgick till 61,3 Mkr, ytterligare en ökning med 11,5 % i budget, och utfallet blev 12,5 Mkr högre än budget, 73,7 Mkr. 2013 budgeterades biljettintäkterna till 65,0 Mkr, en ökning med 6,0 % i budgetläge. Utfallet blev 5,5 Mkr högre än budget, 70,5 Mkr. Från samgåendets första helår budgeterades biljettintäkterna till 98,6 Mkr, vilket är en ökning med 51,7% jämfört med budget 2013. 2014 var det första året då utfallet inte nådde upp till de budgeterade intäkterna. 2014 var ett rekordår i bolagets historia med 90,9 Mkr i biljettintäkter, 20,4 Mkr, eller 29 % högre än föregående år, dock 7,7 Mkr lägre än budget. Budgeterade biljettintäkter 2015 uppgick till 98,4 Mkr och utfallet 94,1 Mkr d.v.s 4,3 Mkr lägre än budget. Den nya utvecklingen med mycket högt satta intäktsmål gör ekonomin avsevärt mer sårbar då beslut fattas utifrån budget och eventuella intäktsbortfall kan vara svåra att möta inom samma budgetår med lägre kostnader. För att minska sårbarheten bör den försiktighetsprincip som tidigare tillämpats aktualiseras när budgeten läggs framgent. Härutöver behöver Kulturhuset Stadsteatern se över den ekonomiska situationen och utvärdera tänkbara åtgärder för att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna. Mot bakgrund av detta har VD initierat ett förändringsarbete och givit EY i uppdrag att genomföra en ekonomisk analys. Denna rapport utgör analysunderlag till ledningens pågående strategiska arbete. 2
1.2 Omfattning Analysen omfattar: En övergripande analys över kostnads- och intäktsutfall 2014 En jämförelse av kostnads- och intäktsutfall 2014 med budget 2016 En sammanställning av den ekonomiska konsekvensen av samgåendet mellan Kulturhuset och Stadsteatern 1.3 Metod Denna rapport har tagits fram under perioden oktober till december 2015. Arbetet har genomförts genom analys av insamlad information. Huvudsakligen har informationsinsamling skett via intervjuer och analys av relevant dokumentation. Intervjuer har skett med VD, ekonomichef, produktionschef, personalchef och ateljéchef. En workshop har genomförts med ledningen och fackliga representanter i samverkansgruppen i slutet av oktober. Då diskuterades förutsättningslöst idéer för att få en ekonomi i balans över tid. Därefter har en muntlig återkoppling skett till de fackliga företrädarna om de scenarier som presenteras i denna rapport när de var under framtagande. Ett rapportutkast har diskuterats med VD, ekonomichef och produktionschef för att säkerställa att rapporten inte innehåller några sakfel. För analysunderlag som rapporten tagit hänsyn till, se Appendix Analysunderlag och källor. 1.4 Ägarens direktiv för verksamheten Nedan följer utdrag ur ägardirektiven för Kulturhuset Stadsteatern 2016-2018: Ett Stockholm som håller samman verka för ett konstnärligt gränsöverskridande samarbete mellan bolagets verksamhetsområden utveckla verksamheten i Skärholmen till ett kulturhus på försök driva Parkteaterliknande turnéverksamhet under vintertid, inomhus i ytterstaden arbeta aktivt för att engagera särskilt barn och ungdom som publik, besökare och deltagare i olika typer av verksamhet arbeta för att tillgängliggöra produktionerna för personer med funktionsnedsättningar fortsätta att utveckla bolagets sex profilbibliotek som självklara arenor för läsfrämjande och läslust för alla åldrar fortsätta samarbete med det fria kulturlivet och andra scenkonstinstitutioner samt frigöra bland annat Kilen som gästspelscen för detta ändamål. Ett demokratiskt hållbart Stockholm fortsatta vidta åtgärder för att nå nya grupper utveckla Fristadsprogrammet till fler konstarter och fler utövare verka för att i än högre utsträckning vara en plattform för dialog och debatt Ett ekonomiskt hållbart Stockholm utreda resultatet av sammanslagningen av Kulturhuset och Stadsteatern koncentrera resurserna till den konstnärliga, kulturella och publika verksamheten fortsätta arbetet med att bredda verksamhetens finansiering ha fortsatt höga intäkter följa upp av kommunfullmäktige beslutade indikatorer 3
Som framgår är uppdraget bl.a. att; ha en bredd och arbeta för att nå nya publikgrupper, ha konstnärlig utveckling i fokus, verka för att i högre utsträckning vara en plattform för dialog och debatt, utveckla profilbiblioteken och engagera barn och ungdom som publik, samtidigt som verksamheten bl.a. ska arbeta för att behålla de höga biljettintäkterna och fortsätta arbetet med att bredda verksamhetens finansiering. Ytterstaden ska prioriteras genom en Parkteaterliknande turnéverksamhet. En skillnad mellan Ägardirektiven 2016-2018 respektive 2015-2017 är att punkten fortsätta arbetet med att minska administrativa samt indirekta produktionskostnader har tagits bort och stället har uppdraget att resultatet av sammanslagningen av Kulturhuset och Stadsteatern ska utvärderas, tillkommit. 4
2 Samgående mellan Kulturhuset och Stadsteatern i ett ekonomiskt perspektiv Här ges en summarisk beskrivning av samgåendet i ett ekonomiskt perspektiv. 2.1.1 2012 Året före samgåendet Verksamheten bedrevs i två separata delar: Kulturhuset som del av Stockholms Stads Kulturförvaltning och Stadsteatern AB inom Stockholms Stadshus AB. Kulturhuset I Excelfil för Kulturhusets ekonomi 2012 framgår att Kulturhusets totala intäkter uppgick till 19,3 Mkr och totala kostnader till 102,7 Mkr. Resultatgapet om 83,4 Mkr balanserades av ett förvaltningsbidrag på motsvarande summa. Av Kulturhusets intäkter 2012 kan följande betraktas som intäkter från verksamheten; entreavgifter och försäljning, visningsavgifter, programverksamhet och biblioteksrelaterade intäkter. Sammantaget uppgick de till knappt 4,6 Mkr år 2012. Av de kvarvarande intäkterna om 14,7 Mkr utgjorde 4,8 Mkr av andra driftsbidrag, 4,5 Mkr av lokalintäkter, utöver förvaltningsbidraget, och 5,4 Mkr av övriga interna intäkter. Kulturhuset hade innan samgående totala kostnader om 102,5 Mkr och verksamhetsrelaterade intäkter om 4,6 Mkr. Intäkterna från verksamheten finansierade 5,4 % av kostnaderna. Motsvarande 90 helårsarbeten 1 var tillsvidare-, långtids-, eller visstidsanställda innan samgåendet. Stadsteatern Baserat på Stadsteatern ABs årsredovisning 2012 uppgick de totala intäkterna till 134,8 Mkr och de totala kostnaderna till 352,7 Mkr, exklusive finansiella kostnader på 5 Mkr. Underskottet på dryga 220 Mkr balanserades av ett koncernbidrag på 220 Mkr. Av de 134,8 Mkr i intäkter kom 76,5 Mkr från biljettintäkter och övriga programintäkter och 51,9 Mkr från offentliga bidrag. Stadsteatern hade 2012 totala kostnader om 357,8 Mkr och intäkter från verksamheten om, 76,5 Mkr. Intäkterna från verksamheten finansierade 21,4 % av kostnaderna. Motsvarande 317 helårsarbeten 2 var tillsvidare-, långtids- eller visstidsanställda innan samgåendet. 2.1.2 2013 - Samgåendeåret Vid samgåendet beslutades att verksamheterna skulle kombineras. Det framgår inte av Kommunfullmäktiges beslut att samgåendet skulle leda till rationaliseringsåtgärder inom t.ex. administration, försäljning, marknadsföring och IT. Det fanns således inget mål för 1 Kulturhusets lönelista från 2013-05-28 2 Årsredovisning 2012 5
kostnadseffektivisering genom att tillvarata eventuella synergier. Syftet med samgåendet handlade om att stärka och utveckla verksamheten. Med sammanslagningen uppstod nya kostnader varav en del var engångskostnader för samgåendet medan andra var kostnader för de första sex månaderna. De beräknades uppgå till 12,3 Mkr. Tillkommande kostnader utgjordes av kostnader som tidigare legat centralt på Kulturförvaltningen och kostnader inom staden som flyttades till bolaget. Kulturhuset Stadsteatern erhöll ett bidrag om 12 Mkr för att balansera samgåendekostnaderna. Stadsteaterns helårsram för 2013 var 230 Mkr och Kulturhusets var 85,4 Mkr. Kulturhusets preliminära halvårsbokslut för 2013 visar att 41,33 hade förbrukats och att 44 Mkr kvarstod av bidraget. Totalt fick Kulturhuset Stadsteatern 286 Mkr i koncernbidrag (230 Mkr var bidrag till Stadsteaterns, 44 Mkr Kulturhusets kvarstående bidrag och 12 Mkr samgåendebidrag). Kulturhuset Stadsteatern hade enligt årsredovisning 2013 totala kostnader på 420,2 Mkr och totala intäkter på 133,7 Mkr. Av dem utgjordes 51,4 Mkr av offentliga bidrag och 73,3 Mkr av intäkter från verksamheten (biljettintäkter från scenkonst samt övriga programintäkter). Intäkterna från verksamheten finansierade således 17,4 % av de totala kostnaderna. Intäkterna från scenkonsten stod för 70,54 Mkr av intäkterna från verksamheten och av dem stod Teatern för 66,6 Mkr, motsvarande 94,4%. De tio största teaterproduktionerna drog in 45,6 Mkr, motsvarande 67 % av de totala teaterintäkterna, och motsvarande 65 % av de totala intäkterna från scenkonsten år 2013. 2.1.3 2014 - Första helåret med Kulturhuset Stadsteatern Efter samgåendet uppstod kostnader som inte rymdes inom de båda verksamheternas tidigare budgetram. Dessa beräknades uppgå till 11,3 Mkr och bestod av: Kostnader som tidigare legat på Kulturförvaltningen men förs över till Kulturhuset Stadsteatern: Personal-/löneassistent 1 tjänst, övrig ekonomi-/administrativ tjänst 1,5 tjänster, debitering av IT och servicedelning från Staden samt nytt arbetsplatssystem: 2,1 Mkr Ökade kostnader till staden, baserat på fler anställda: Administrativa avgifter till Stadshus AB samt ränta internbanken: 2,6 Mkr Ökade övriga kostnader utanför Stockholm Stad-koncernen: Pensionskostnader, utökning av licenser, revisionskostnader, medlemsavgift till Svensk scenkonst: 2,4 Mkr. Lönerevision för 2014 för tillsvidareanställd personal för hela Kulturhuset Stadsteatern: 4,2 Mkr 3 (varav 1,6 Mkr för Kulturhusets personal) Efter samgåendet hade Kulturhuset Stadsteatern motsvarande 428 ÅA tillsvidare-, långtids-, eller visstidsanställda. Det är en ökning på motsvarande 28 årsverken från 2012 då antalet årsverken uppgick till 407 ÅA. År 2014 hade Kulturhuset Stadsteatern enligt årsredovisningen 488,4 Mkr i kostnader och intäkter på 158,2 Mkr, varav offentligt bidrag 53,9 Mkr. Intäkter från verksamheten (intäkter från scenkonsten samt övriga programintäkter) uppgick till 94,6 Mkr. Intäkterna från verksamheten finansierade 19,7 % av de totala kostnaderna. Det totala koncernbidraget för verksamheten Kulturhuset Stadsteatern uppgick år 2014 till 330 Mkr 4, vilket motsvarar en ökning på 14,6 Mkr jämfört med summan av de enskilda verksamheternas bidrag. Som nämnts beräknades kostnader som inte tidigare rymts inom någon av verksamheternas budgetram, och som inte finansierades med samgåendebidraget, 3 Utfall 2014 baserat på konto 7050 och 7051, sociala avgifter (31,42%) och pension (12,4%) och löneskatt 4 330 Mkr beräknades utifrån de två separata verksamheternas bidrag innan sammanslagningen där Stadsteatern erhöll ett bidrag om 230 Mkr och Kulturhuset ett bidrag om 85,4 Mkr. 6
uppgå till 11,3 Mkr. Av det utökade koncernbidraget återstod då 3,3 Mkr för att finansiera utökad verksamhet. Av intäkterna från verksamheten kom 90,89 Mkr från scenkonsten och av dem stod teatern för 80,67 Mkr, motsvarande 89 %. Detta var en ökning med 21 Mkr jämfört med intäkterna år 2013. De tio största föreställningarna på teatern 2014 stod för 63,83 Mkr, motsvarande 79 % av teaterintäkterna och motsvarande 70 % av de totala intäkterna från scenkonsten år 2014. I samband med och efter samgåendet har det genomförts investeringar för att utveckla verksamheten i Kulturhuset. Totalt har närmare 1400 kvm frigjorts och omvandlats till publika ytor. Upprustning av Kilen: Den tidigare stängda scenen sedan fem år tillbaka, Kilen, har rustats upp och öppnades under 2014. Scenen används, i enlighet med ägardirektiven, för att utgöra en grund för samarbeten med det fria kulturlivet. Ombyggnad av Snickeriet: Kulturhusets Snickeri har byggts om till Dansstudio och används för repetition och publik verksamhet. Utflytt ur LAVA: De tidigare LAVA-lokalerna lämnades åter till Fastighetskontoret och möjliggjorde att Stockholms Visitors Board kunde flytta in och ta emot besökare till huset. Flytten finansierade fastighetsinvesteringar som möjliggjorde att Lava Bibliotek & Verkstad återinvigdes i den nya lokalen, Bryggan, under hösten 2014. Ombyggnation av administrativa lokaler: Administrativa lokalerna om 850 kvm har tömts och möjliggjort samarbeten för publik verksamhet. Samarbete med Sveriges Radio inleddes inför valet och vid årsskiftet 2014/15 inledde Kulturhuset Stadsteatern ett treårigt samarbete för designutställningar med Nationalmuseum. Ombyggnad av konferensrum: Ett tidigare konferensrum har byggts om till en fast scen för barn och ungdomsverksamhet: Marionetteaterns nya fasta scen. De totala ökade avskrivningskostnaderna för investeringarna uppgår till ungefär 1 Mkr årligen. Finansieringen av lokalförändringarna har till stor del skett med hjälp av finansiering genom nya gäster såsom Stockholms Visitors Board och Nationalmuseum. 2.1.4 2015 Andra helåret med Kulturhuset Stadsteatern Kulturhuset Stadsteatern hade enligt helårsrapport T2 2015 totala kostnader på 500 Mkr och totala intäkter på 170,5 Mkr. Av dem utgjordes 53,5 Mkr av offentliga bidrag och 103,7 Mkr av intäkter från verksamheten (biljettintäkter från scenkonst samt övriga programintäkter). Intäkterna från verksamheten finansierade således 20,7% av de totala kostnaderna. Utöver detta erhölls ett koncernbidrag på 345 Mkr, en ökning på 15 Mkr. Ökningen av koncernbidraget om 15 Mkr har använts till att finansiera: Löneökningar: ca 5 Mkr Scenkonstverksamhet inkl. Vällingby Teater: 9,4 Mkr Ökad avgift till Staden: 2,4 Mkr (varav 2,2 Mkr för gemensamt ekonomisystem) Lava: 1,4 Mkr 5 Utökad verksamhet, Film: 1,3 Mkr Utökad verksamhet, Litteratur: 0,6 Mkr 5 Kulturhuset Stadsteatern, Lava 2014-2015 7
De ökade kostnaderna för ökad verksamhet och löneökningar 6 överstiger det utökade koncernbidraget med ca 5 Mkr, vilket innebär att kostnaderna har täckts av egenintäkter från verksamheten. Intäkterna från scenkonsten stod för 99,8 Mkr och av dem stod teatern för 89,7 Mkr, motsvarande 90 %. De tio största teaterproduktionerna drog in 75,1 Mkr, motsvarande 83,7% av de totala teaterintäkterna, och motsvarande 75 % av de totala intäkterna från scenkonsten år 2015. 2.1.5 Slutsatser från samgåendet I och med samgåendet öppnades tidigare stängda scener och ny verksamhet har tillkommit. Investeringar, renoveringar och ombyggnationer har genomförts för att möjliggöra utvecklingen av verksamheten. Samgåendet har lett till ökade kostnader som inte tidigare fallit inom ramen för någon av de två tidigare verksamheternas respektive budget. Ett samgåendebidrag på 12 Mkr erhölls år 2013 för kostnader av engångskaraktär samt för ökade kostnader de första sex månaderna till följd av samgåendet. För 2014 utökades koncernbidraget med 14,6 Mkr till 330 Mkr. Efter att ha täckt ytterligare tillkommande kostnader på 11,3 Mkr, kostnader som inte finansierades av samgåendebidraget, blev nettot av det utökade koncernbidraget endast 3,3 Mkr. Den utökade verksamheten 2014 har således till stor del finansierats av de 21 Mkr i ökade biljettintäkter från publiken. År 2014 finansierade, som tidigare nämnt, intäkterna från verksamheten 17,4 % av de totala kostnaderna. Teatern stod för 89 % av intäkterna från scenkonsten det året och utgör således en motor för att finansiera verksamheten. Att de tio största teaterproduktionerna drog in 70 % av intäkterna från scenkonsten visar på verksamhetens beroende av intäkter från de inkomstbringande teaterproduktionerna, eller från annan finansieringskälla. 6 Kulturhuset Stadsteatern, Per verksamhet, diff. 2014-2015 8
3 Ekonomisk utveckling fram till budget 2016 Kulturhuset Stadsteatern har under våren 2015 inför budgetarbete 2016 presenterat en plan över de kommande tre åren, utifrån då kända förhållanden, såsom utfall 2014. I samband med att verksamhetsåret fortskridit har kunskap om utvecklingen och resultat av satsningar som påverkar de ekonomiska utfallen adderats. Analysen basers på utfall 2014, budget 2015, tertialrapport 2 2015 (som inkluderar förväntningar för helåret), plan 2016-2018, samt budget 2016. Detta avsitt inleds med att beskriva de ekonomiska konsekvenserna av samgåendet mellan Kulturhuset och Stadsteatern 2013. 3.1 Ekonomiskt utfall 2014 Detta är första helåret med den sammanslagna verksamheten Kulturhuset Stadsteatern. Intäktsutfallet 2014, borträknat offentliga bidrag, uppgick till ca 104 Mkr. Verksamhetskostnaderna uppgick till ca 472 Mkr vilket tillsammans med avskrivningar och finansieringskostnader om totalt ca 16 Mkr balanseras av ca 54 Mkr i statligt stöd och 330 Mkr i koncernbidrag. 3.1.1 Intäktsutfall 2014 Kulturhuset Stadsteaterns intäkter 2014 kan delas in i tre övergripande poster, där det offentliga verksamhetsbidraget är störst: Offentliga bidrag verksamhetsbidrag såsom statliga bidrag och koncernbidrag (78,6%, 383,9 Mkr) Biljettintäkter relaterade till biljettpris och antalet betalande besökare samt entréintäkter (19,4 %, 94,6 Mkr) Övriga rörelseintäkter t.ex. hyresintäkter (2 %, 9,8 Mkr) Utan ytterligare analys kan konstateras att biljettintäkterna är mycket viktiga. Det krävs t.ex. en dubblering av övriga rörelseintäkter för att parera ett biljettintäktsbortfall på ca 10 %. Biljettintäkten består av priset en besökare betalar, gånger antalet besökare. Kulturhuset Stadsteatern kan råda över biljettpriset, samtidigt som verksamheten aldrig kan garantera betalande besökare. Biljettintäkten är ojämnt fördelad mellan Kulturhuset Stadsteaterns verksamheter och produktioner, vilket framgår nedan: Teaterintäkterna uppgick till 80,7 Mkr (84,7 med Sopp- och parkteatern), vilket utgjorde 93 % av Kulturhuset Stadsteteaterns totala intäkt från scenkonsten De tio mest besökta föreställningarna har stått för 52 % av totala antalet betalande besökare 2014 (37 % av totalt antal besökare till verksamheten) Den genomsnittliga intäkten per teaterbesökare är 281 kronor mot 147 kronor för Kulturhuset Stadsteaterns samlade verksamhet. 3.1.2 Kostnadsutfall 2014 Verksamhetens kostnader för 2014 kan delas in i fyra huvudsakliga poster: Personalkostnader (53,8 %, 254,2 Mkr) Lokalkostnader inkl. hyror (18,8 %, 88,8 Mkr) 9
Produktionskostnader inkl. upphovsrätt och gästspel och turné (15,2%, 71,9 Mkr) Övriga rörelsekostnader inkl. marknadsföring (12,1 %, 57,3 Mkr) Det tillkommer kostnader för avskrivningar och finansnetto på ca 16 Mkr. De huvudskakliga kostnader som verksamheten kan styra över är personalkostnader och produktionskostnader som båda varierar beroende på den konstnärliga verksamhetens uttryck och art. Huvuddelen av kostnadsbasen (övervägande delen av personalkostnader, näst intill all lokalkostnad, och delar av produktionskostnaderna) är dock att betrakta som fasta kostnader på 12-18 månaders sikt. Detta är generellt och gäller inte bara år 2014. Utrymmet att kortsiktigt balansera intäktsbortfall är därför begränsat. Indragna/stoppade produktioner, indragen marknadsföring och stängning av scener/lokaler, med konskevenser bland tillfälligt och visstidsanställd personal, är de tydligaste kortsiktiga kostnadsbesparingsmöjligheterna som har större påverkan. 3.1.2.1 Personalkostnader 2014 Ersättning till Kulturhuset Stadsteaterns tillsvidareanställda, visstidsanställda och långtidskontrakterad personal utgör drygt häften av verksamhetens totala kostnad. Personalen vid Kulturhuset Stadsteatern utgjordes av motsvarande 428 årsarbeten (ÅA). Totalt fick 980 personer lön från Kulturhuset Stadsteatern under 2014 varav 316 var tillsvidareanställda. 135 ÅA återfanns inom konstnärlig personal, 78 inom administration/ produktionsledning, 182 inom produktionsrelaterad samt teknisk personal och 33 ÅA inom bibliotekspersonal. 7 3.1.2.2 Lokalkostnader 2014 Lokalhyror till främst Stockholms Stad (Fastighetskontoret) utgör en större del av den totala kostnadsmassan än produktionskostnaderna för samtliga uppsättningar. Av de 88,8 Mkr i utgjordes ca 79,5 Mkr av hyra för verksamhetslokaler. Till detta kommer kostnader för el, värme, vatten, service och andra former av underhåll på en summa av 7,8 Mkr. Externa lokalförhyrningar uppgick till 1,5 Mkr, varav hyreskostnad för externa replokaler uppgick som mest 0,3 Mkr. 3.1.2.3 Produktionskostnader Inom produktionskostnaderna finns produktionsspecifik tillfälligt anställd personal - främst som köp av tjänster (F-skatt och viss personal på A-skatt), samt köpta varor och tjänster för produktioner/tillhandahållande av repertoar t.ex. järn- och trävaror, dekor, textil, färg, peruk, mask, ljud och ljus. Med produktionskostnader avses inte personalrelaterade kostnader för resurser som används för produktion, såsom konstnärlig personal på A-skatt (135 ÅA), verkstadspersonal (182 ÅA) eller bibliotekspersonal (33 ÅA) även om dessa resurser uteslutande används för att producera innehåll till Kulturhuset Stadsteatern. Kostnaderna för dessa årsverken återfinns bland personalkostnaderna. 7 Data baserat på utfall 2014 10
3.1.2.4 Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader omfattar bl.a. kostnader för annonsering, spelårsprogram, gästspel och turné och övriga köpta tjänster. I kostnaderna för 2014 om 82,5 Mkr ingår avskrivningar om 10,9 Mkr. Inom de övriga rörelsekostnaderna återfinns även fördelade koncerngenesamma kostnader om 7 Mkr. 3.2 Förändring mellan utfall 2014 och budget 2016 Här följer en redogörelse för hur budget 2016 skiljer sig från utfall 2014: Biljettintäkterna för 2016 är budgeterade att öka med nästan 1,5 Mkr jämfört med 2014, från ca 90,8 Mkr till 92,4 Mkr. Jämfört med Tertialrapport 2 2015 är detta dock en betydande nedskrivning. Rörelsens övriga intäkter för 2016 är budgeterade att öka med nästan 11 Mkr jämfört med utfall 2014, från 3,4 Mkr till 14 Mkr. Lönerna i verksamheten förväntas öka med ca 7 Mkr (ca 3 %) i budget 2016. De faktiska personalkostnaderna för 2016 är dock budgeterade att minska jämfört med utfall 2014, från 250 till 246 Mkr. Att de totala lönekostnaderna minskar, trots att löneökningarna kommer uppgå till 7 Mkr beror på en förväntad och orealiserad minskning av antal årsarbeten. Produktionskostnaderna ökar med 19 Mkr, från 66,7 år 2014 till 85,7 år 2016. En stor del av ökningen har att göra med att personal på F-skatt läggs i posten produktionskostnader. När året fortskrider läggs delar av denna post som lönekostnader, men den totala summan är oförändrad. En annan del av de ökade produktionskostnaderna kommer från den utökade verksamheten i Vällingby, biografen och Lava. Övriga kostnader ökar med 16,6 Mkr, från 32,7 Mkr år 2014 till 49,3 Mkr år 2016. Kostnader för upphovsrätter, marknadsföring, gästspel och turné, lokaler samt övriga kostnader förändras marginellt i budget 2016 jämfört med utfall 2014. Hyreskostnaderna ökar med 2,3 Mkr vilket är för nya lokaler i Vällingby. Inga ytterligare hyresnivåjusteringar för verksamheterna vid Sergels torg är inarbetade i budget. Koncernbidraget ökar med 5 Mkr, till 350 i budget 2016 Totalt uppgår den budgeterade intäkten för 2016, exklusive offentliga bidrag, till ca 117,4 Mkr. Verksamhetskostnaderna uppgår till ca 504,5 Mkr vilket tillsammans med avskrivningar och finansieringskostnader om totalt ca 16,2 Mkr balanseras av ca 53,7 Mkr i statligt stöd 8 och 350 Mkr i koncernbidrag. Det innebär en ökning av intäkter på 12,9 Mkr, ökning av koncernbidrag på 20 Mkr och ökning av kostnader på ca 32,5 Mkr jämfört med 2014. Stockholm 26 januari 2016 Björn Borgman Hanna Nyman Lena Joelsson 8 Fördelat över statligt årligt stöd och tillfälligt stöd (t.ex. till dans) 11
Appendix - Analysunderlag och källor Rapporten tagit hänsyn till följande analysunderlag och källor: Kulturhuset, Sammanställning av intäkter och kostnader 2012 Kulturhuset, Utfall 2013 (jan-juni) Kulturhuset, Lönelista 2012 Kulturhuset Stadsteatern, Antal årsverken 2012-2014 Kulturhuset Stadsteatern, Arbetsunderlag, dekorveckoschema 2015 och framåt Kulturhuset Stadsteatern, Arbetsunderlag, intäkter och besökare per scen 2014 Kulturhuset Stadsteatern, Arbetsunderlag, kring ekonomiska scenarier 2015 (EY) Kulturhuset Stadsteatern, Arbetsunderlag, kring ökade rörliga kostnader 2013 (EY) Kulturhuset Stadsteatern, Arbetsunderlag tillkommande kostnader för samgående Kulturhuset Stadsteatern, Hyresfaktura 2015-09-13 Kulturhuset Stadsteatern, Lava 2014-2015 Kulturhuset Stadsteatern, Nya kostnader för helår 2014 i samband med samgåendet Kulturhuset Stadsteatern, Per verksamhet, diff 2014-2015 Kulturhuset Stadsteatern, Preliminär Tertial 2 samt ökade kostnader från 2014 Kulturhuset Stadsteatern, Produktionskostnader per verksamhet och scen 2015 Kulturhuset Stadsteatern, Ritningar över Kulturhuset Kulturhuset Stadsteatern, Tillkommande kostnader iom sammanslagning 2013-08-27 Kulturhuset Stadsteatern, Underlag, antal anställda 2015-10-21 Kulturhuset Stadsteatern, Underlag, verkstadsbudget 2016 Kulturhuset Stadsteatern, Uppgift angående kontrolluppgifter skickade till Skatteverket Kulturhuset Stadsteatern, Verkstadsbudget 2014 Samgåendebeslut Kulturhuset Stadsteatern 2013-02 Slutrapport Samgåendeprojektet 2014-05 Stockholms Stadsteater AB, Budget 2014-2016 samt VD-kommentarer Stockholms Stadsteater AB, Intäkter, föreställningar och besökare 2013-T2 2015 Stockholms Stadsteater AB, Intäkter per verksamhet och scen 2013-T2 2015 Stockholms Stadsteater AB, Helårsrapport T2 2015 Stockholms Stadsteater AB, Treårsplan 2016-2018 Stockholms Stadsteater AB, Utfall 2012-T2 2015 Stockholms Stadsteater AB, Årsredovisning 2012-2014 Stockholms Stadsteater AB, Ägardirektiv 2014-2016 Intervjuer har genomförts med: Benny Fredriksson, VD Malin Dalhberg, ekonomichef Åsa Lassfolk, produktionschef Ronald Hallgren, personalchef Lars Lindström, fastighetschef Johan Wallin, ateljéteknisk chef 12