BUDGETUNDERLAG

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BUDGETUNDERLAG 2010 2012"

Jörgen Jansson
för 10 år sedan
Visningar:

1 : Dnr BUDGETUNDERLAG Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr) Anslag Ramanslag anslagspost 1 Avgiftsinkomster som disponeras Övriga inkomster som disponeras 28 Utfall 29 Prognos Summa Prisnivån har beräknats i den nivå som gäller år 29. Anslaget för år 29 följer det anslag SiS erhållit genom regleringsbrevet. De beräknade anslagen för åren 21, 211 och 212 följer SiS prognoser och är beräknade efter i huvudsak oförändrad verksamhet. SiS anslagsbehov utvecklas närmare i bilaga till budgetunderlaget. INVESTERINGAR I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SiS beräknar för år 29 förändringar i sina investeringar i anläggningstillgångar. De investeringar som planeras gäller löpande sådana som fordonsinköp, utbyte av datorer och inventarier men också investeringar i teknisk säkerhet och investeringar i ny utrustning till institutionernas storkök. De senare grundar sig på annan myndighets beslut med stöd av livsmedelslagstiftningen. Förutom dessa tillkommer de investeringar som behövs för om- och tillbyggnad av lokaler vid de särskilda ungdomshemmen och vid LVM-hemmen. Investeringsramen för år 29 har i regleringsbrevet angivits till 99 5 tkr. Med hänsyn till att verksamheten kräver större investeringar än tidigare krävs en utökad investeringsram. SiS bedömer att behovet av investeringar år 21 ökar med cirka 2 mkr och anhåller därför om en utökad investeringsram till 12 mkr.

239 1 276 1 314 38 15 15 15 15 Summa 2 58 2 1 2 81 2 136 2 191 Prisnivån har beräknats i den nivå som gäller år 29. Anslaget för år 29 följer det anslag SiS erhållit genom regleringsbrevet.

2 STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE 2 LÅN I RIKSGÄLDSKONTORET (tkr) 29 utfall/ prognos 21 förslag IB lån i Riksgäldskontoret ad nyupplåning Varav immateriella anläggningstillgångar ad amortering UB lån i Riksgäldskontoret ad ränteutgift: Räntor Räntekonto Räntor Lån Ränteantagande vid nyupplåning (%) Finansiering av räntor och amorteringar: Utgiftsområde 9 anslag 18:2 ap.1 (38 %) Finansiering av räntor och amorteringar genom avgifter (62 %) Enligt regleringsbrev för år 29 är låneramen 99 5 tkr. Kvarstående lån från år 28 uppgår till tkr. RÄNTEKONTO MED KREDIT I RIKSGÄLDSKONTORET Enligt regleringsbrev för år 29 har SiS en räntekontokredit på tkr. Med hänsyn till den stora andelen avgiftsintäkter som finansierar verksamheten är en stor räntekontokredit nödvändig dels för att klara den fördröjning mellan kostnader och intäkter som alltid förekommer och dels för att utjämna de växlingar som kan förekomma då det gäller avgiftsinkomsternas storlek. SiS anhåller om att nuvarande kreditram, tkr, bibehålles. ANSLAGSKREDIT PÅ RAMANSLAG SiS har för år 29 en anslagskredit på tkr. Den höga andelen avgifter, 62 procent, som finansierar SiS verksamhet gör myndigheten känsligt för svängningar i efterfrågan på vård. Även små förändringar kan på någon månad ge obalans i förhållande till anslagsram och budget. Detta gör att SiS, i jämförelse med en sedvanlig anslagsfinansierad myndighet, har ett mycket svårare planeringsläge och är i större behov av att kunna utjämna växlingar i verksamheten över tid. SiS bedömning är att de närmaste åren är osäkra. Det ekonomiska läget är svårare än på mycket länge och ungdomskullarna minskar under de närmaste åren. SiS måste ha en beredskap för minskad efterfrågan både inom missbruksvården och inom ungdomsvården. Exempelvis innebär en procents lägre efterfrågan ett intäktsbortfall med mkr. I slutbetänkandet rörande SiS organisationsstruktur, finansiering m.m. (SOU 1998:14) anges det som rimligt att SiS för att klara långsiktig planering och utveckling bör ha möjlighet till ett anslagssparande på 75 mkr.

Räntor Räntekonto 3 3 3 3 Räntor Lån 4 4 6 6 Ränteantagande vid nyupplåning (%) 4 4 5 5 Finansiering av räntor och amorteringar: Utgiftsområde 9 anslag 18:2 ap.

3 STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE 3 SiS anhåller om en anslagskredit beräknad på hela omslutningen i stället för på enbart beviljat anslag. Ett sådant sätt att beräkna anslagskredit och överföringsbelopp skulle ge SiS en anslagskredit på cirka 6 mkr, vilket vore till gagn för den mer långsiktiga planeringen av verksamheten. Överskott/Överföringsbelopp SiS resultat för verksamhetsåret 28, visar ett överskott i förhållande till beviljat anslag med tkr. AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET SiS verksamhet är huvudsakligen avgiftsbelagd. Avgiftsintäkterna genereras i vårdverksamheten. För 29 beräknas cirka 68 vårdplatser vid de särskilda ungdomshemmen och 35 platser vid LVM-hemmen kunna hållas tillgängliga. I platsantalet för ungdomshemmen ingår verksamhetsgrenen Sluten ungdomsvård med 68 platser, som finansieras helt med anslagsmedel, för år 29 med tkr. Detta budgetunderlag utgår från att platsantalet år 21 blir i huvudsak oförändrat inom samtliga verksamhetsgrenar. Avgiftsandelen har blivit allt högre inom hela SiS verksamhet. För 28 var andelen anslag 38 procent, vilket är en procentenhet högre än 27. För ungdomsvården var andelen 33 procent och för missbruksvården 32 procent. En successiv förändring så att anslagsandelen ökar är önskvärd. Målsättningen bör vara att anslagsandelen för hela SiS verksamhet är minst 4 procent av de totala kostnaderna. BEMYNDIGANDE En del av SiS uppdrag är att initiera och stödja forsknings- och utvecklingsverksamhet. SiS har inga egna forskare utan engagerar forskare vid olika universitet och högskolor. Med hänsyn till den karaktär både verksamhet och forskning har, är de flesta projekt vanligtvis mer än ettåriga. Detta innebär att planeringen sträcker sig över flera år, vilket kan medföra att även utfästelser om framtida finansiering måste göras. SiS har i regleringsbrevet för år 29 en bemyndiganderam på 2 tkr. Detta bemyndigande utnyttjas för närvarande inte. Då behovet av att göra framtida ekonomiska utfästelser varierar och omfattningen växlar mellan åren anhålles om att bemyndigandet förblir oförändrat.

Överskott/Överföringsbelopp SiS resultat för verksamhetsåret 28, visar ett överskott i förhållande till beviljat anslag med 11 11 tkr.

4 STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE 4 Ingående åtaganden 28 Utfall 29 Prognos Nya åtaganden - Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam LOKALER Statens institutionsstyrelse hyr från olika hyresvärdar cirka 22. kvm institutionslokaler. Enligt SFS 27:711 skall myndigheten lämna uppgift om större lokalförändringar de närmaste tre åren. SiS bedriver en omfattande verksamhet på ca 5 platser i landet. Lokalförändringar förekommer ständigt p.g.a. verksamhetskrav eller krav ställda av myndigheter. Lokalbeståndet måste också successivt förbättras och förnyas såväl ur verksamhetssynpunkt som ur arbetsmiljösynpunkt. Då verksamhetens behov varierar över tid är det svårt att göra någon exakt bedömning. Tidigare erfarenheter visar att förändringarna kommer att innebära hyreshöjningar årligen på mellan 6 och 7 mkr de kommande tre åren.

Enligt SFS 27:711 skall myndigheten lämna uppgift om större lokalförändringar de närmaste tre åren. SiS bedriver en omfattande verksamhet på ca 5 platser i landet.

5 STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE 5 Bilaga till Budgetunderlag Ekonomiskt resultat SiS ekonomiska resultat för år 28 blev bra, även om utfallet blev något lägre än förgående år. Det utgående överföringsbeloppet till nästa budgetår blev 11 Mkr. Beläggningen inom ungdomsvården har varit mycket hög och inneburit en väsentlig ökning av avgiftsinkomsterna. Detta beror inte enbart på ökad volym utan också på en ökad efterfrågan på akut- och utredningsplatser. För missbruksvården har förhållandet varit det motsatta. Här har efterfrågan successivt minskat och är lägre än föregående år. Antalet vårddygn har minskat med drygt sex procent och avgiftsintäkterna med drygt två procent. Minskningen har inneburit lägre intäkter än beräknat. Kostnadsökningarna i verksamheten uppgår till cirka fem procent. Kostnaderna har ökat mest för personal och lokaler. Ökningen av personalkostnaderna beror huvudsakligen på ökade lönekostnader, det höga resursutnyttjandet inom ungdomsvården och, på grund av säkerhetsskäl, en tätare bemanning under natten. De ökade lokalkostnaderna beror på en högre indexuppräkning av hyrorna jämfört med föregående år, och på förbättringar av lokaler som inneburit hyreshöjningar. Anslag Utfallet på SiS anslag var 792 Mkr. Överföringsbeloppet blev 11 Mkr. Anslagsförbrukningen ökade med 49 Mkr eller 6,6 procent. Ökade krav från andra myndigheter Ungdomar och klienter vistas vanligen vid SiS institutioner dygnet runt. Det innebär att SiS behöver ta hänsyn till ett antal behov och krav förutom de som direkt kan härledas till vård och behandling i enlighet med uppdraget från socialtjänsten. SiS bedömer att sådana krav har ökat under senare år. Det handlar bl.a. om de ovan nämnda kraven vad gäller livsmedelshantering och köksstandard. Det handlar vidare om ökade krav på kvalitetssäkring och uppföljning i den hälso- och sjukvård respektive skolverksamhet som SiS bedriver. Denna utveckling har lett till ökade kostnader för såväl drift som investeringar. T.ex. anställs regionala skolledare under 29.

Detta beror inte enbart på ökad volym utan också på en ökad efterfrågan på akut- och utredningsplatser. För missbruksvården har förhållandet varit det motsatta.

Relevanta dokument

Budgetunderlag

Budgetunderlag 2020 2022 Innehåll 1 HEMSTÄLLAN... 2 2 OMVÄRLDSANALYS... 3 3 STRATEGISK INRIKTNING... 5 4 UTGIFTSOMRÅDE 7, 1:1 BISTÅNDSVERKSAMHET... 8 4.1 AP.1 HUMANITÄRA INSATSER... 8 4.2 AP.2 INFORMATIONS-