Budgetunderlag För åren 2017, 2018 och 2019

Transkript

1 Budgetunderlag För åren 2017, 2018 och 2019

2 Publikationen kan laddas ner som PDF från ESV:s webbplats esv.se. Datum: Dnr: /2016 Copyright: ESV Rapportansvarig: Joakim Lundgren

3 INNEHÅLL Innehåll 1 Inledning Finansieringsöversikt Förslag till anslagsfinansiering Utgiftsområde 2 ESV:s förvaltningsanslag Utgiftsområde 22 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse E-handel inklusive PEPPOL E-SENS och nytt uppdrag om interoperabilitet Avgiftsbelagd verksamhet Ekonomisk styrning Administrativa system Tjänsteexport Avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna ej disponeras Anläggningstillgångar Övriga villkor Låneram Räntekontokredit Anslagskredit och anslagssparande

4 INLEDNING 1 Inledning I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (kapitel 9) lämnar Ekonomistyrningsverket (ESV) budgetunderlag för räkenskapsåren Budgetunderlaget omfattar anslag enligt våra två regleringsbrev, inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt utgiftsområde 22 Kommunikationer. Budgetunderlaget omfattar även avgifter och övriga intäkter, anläggningstillgångar samt behov av låneram och krediter. ESV ser inte några förändringar i behovet av lokaler och lämnar därför inga sådana uppgifter i budgetunderlaget. ESV:s verksamhet och ekonomiska förutsättningar beskrivs i vår årsredovisning som vi lämnade till regeringen den 22 februari. Verksamheten styrs genom instruktion och regleringsbrev. Vår bedömning är att dessa styrdokument behöver ses över och vi vill gärna bidra med underlag och diskutera innehållet i dessa styrdokument. 4

5 FINANSIERINGSÖVERSIKT 2 Finansieringsöversikt ESV föreslår följande finansiering för åren i 2016 års prisnivå. Tabell 1 Förslag till finansiering i 2016 års prisnivå (tkr) ANSLAG Utfall 2015 Prognos Utgiftsområde 2, anslag 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen (2014) ap.2 RK Statsbudgetstöd, ESV (2014) Utgiftsområde 2, anslag 1:8 Ekonomistyrningsverket ap.1 Ekonomistyrningsverket förvaltning ap.2 RK Statsbudgetstöd* Utgiftsområde 2, anslag 1:12 Riksgäldskontoret ap.3 Utvärdering av statens skuldförvaltning Utgiftsområde 22, anslag 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt ap.2 E-handel i staten del till ESV ap.5 Stöd till regeringens satsning på e-förvaltning** AVGIFTSINTÄKTER SOM DISPONERAS Ekonomisk styrning Administrativa system Tjänsteexport ÖVRIGA INTÄKTER SOM DISPONERAS TA-medel (EU-revision) Bidrag*** Övrigt (finansiella intäkter, 4 AvgF m.m.) SUMMA AVGIFTSINTÄKTER SOM REDOVISAS MOT INKOMSTTITEL Landstingsavtal, inkomsttitel * För perioden har vi utgått från att 5 mnkr får användas först efter beslut av Regeringskansliet. ** För perioden ingår även kostnader för att föja upp it-kostnader i staten *** I posten för 2016 ingår bidrag för revision av Fiskerifonden (4 575 tkr) samt det förväntade uppdraget om it-användning (5 000 tkr). För kommande år ingår tkr för revision av Fiskerifonden. I efterföljande kapitel beskriver vi ESV:s förslag till anslagsfinansiering, lämnar en redogörelse för den avgiftsbelagda verksamheten samt belyser anläggningstillgångar och övriga villkor. 5

6 FÖRSLAG TILL ANSLAGSFINANSIERING 3 Förslag till anslagsfinansiering Detta kapitel beskriver ESV:s förslag till finansiering med anslag och är indelat i två delar utifrån vilket utgiftsområde som avses. Syftet med kapitlet är att fästa regeringens uppmärksamhet på sådana områden där finansieringen tidigare har varit oklar eller där det saknas långsiktig finansiering. 3.1 Utgiftsområde 2 ESV:s förvaltningsanslag ESV lämnar i budgetunderlaget inga förslag som påverkar den befintliga finansieringen för perioden. Till 2019 upphör den tillfälliga finansieringen för Jordbruksfonderna och vi återkommer till den frågan i kommande budgetunderlag. 3.2 Utgiftsområde 22 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse E-handel inklusive PEPPOL ESV har sedan 2005 arbetat med e-faktura och sedan 2008 även med e-handel i bredare mening. Under denna period har det skett genomgripande förändringar i statsförvaltningens hantering av inköp. ESV fått ett treårigt uppdrag till och med 2018 för att fortsätta arbetet. PEPPOL är en integrerad del i e-handelsarbetet för statliga myndigheter. I december 2015 var mer än hälften av alla statliga myndigheter anslutna till PEPPOL. PEPPOL är ett nätverk som arbetar för att underlätta e-handel mellan organisationer, både inom landet och i Europa. Nätverket förenklar hur meddelanden kan skickas mellan organisationer som exempelvis beställningar och fakturering av varor eller tjänster. Vårt arbete handlar om att skapa förutsättningar för att myndigheter ska kunna realisera ekonomiska nyttor med sin e-handel. I vårt arbete är stöd till myndigheter och leverantörer viktigt och vi kommer framöver fortlöpande att följa enskilda myndigheters arbete via nyckeltal. Detta arbete är en löpande uppgift som framöver kommer att få fortsatt stor betydelse, inte minst då flera EU-direktiv ska implementeras i svensk lagstiftning med nya krav på elektronisk hantering i inköpsprocessen. PEPPOL, med sin infrastruktur för överföring av standardiserade meddelanden, gör e-handel enklare och kan på sikt även användas för e-upphandling. Successivt kommer PEPPOL-nätverket användas i större utsträckning och det är idag en central del i e-handelsarbetet. Knutet till PEPPOL verkar ESV internationellt i förvaltningsorganisationen OPENPEPPOL och nationellt för att öka användning av PEPPOL i svenska samhället. Stöd kring PEPPOL är viktigt för att möjliggöra detta. 6

7 FÖRSLAG TILL ANSLAGSFINANSIERING Vi bedömer att e-handelsarbetet inklusive PEPPOL framöver behöver 7 miljoner kronor årligen för att fullfölja och ta tillvara potentialen inom e-handelsområdet. Arbetet med PEPPOL är till och med 2016 finansierat via ESV:s förvaltningsanslag. Därefter ser vi det som naturligt att det fortsatta arbetet knyts närmare det övriga e- handelsarbetet och finansieras via anslag 2: E-SENS och nytt uppdrag om interoperabilitet E-SENS förlängs ett år ESV har ett uppdrag att leda och samordna arbetet med det europeiska E-SENS sedan Målet med projektet är att skapa gemensamma lösningar för e-tjänster inom en rad olika verksamhetsområden. Sverige planerar i dagsläget att genomföra två pilotprojekt inom områdena företagsrörlighet och studenthantering. Båda piloterna testar byggstenarna elektronisk identifiering och e-underskrift samt innehar en domänspecifik semantikdel. E-SENS-projektet var tänkt att avslutas i april 2016, men kommer att förlängas ytterligare ett år. Efter projektslut så återstår cirka 6 månaders arbete kring avrapportering av arbetet. Vår bedömning av resursbehovet under 2017 är en miljon kronor. Samordningsansvar kring elektroniskt informationsutbyte I vårt arbete med E-SENS och kring e-handel har det framkommit behov att bättre koordinera Sveriges medverkan i olika samverkansforum och projekt på EU-nivå. Ett viktigt område är då elektroniskt informationsutbyte och att skapa interoperabilitet mellan lösningar som används. Det är angeläget att vara mer aktiva för att föra fram svenska ståndpunkter och att ta hem resultat från det europeiska samarbetet till svenska myndigheter. Det är även viktigt att inom Sverige verka för en tätare samordning. ESV ser positivt på att få ett utökat ansvar inom detta område. För att vi ska kunna agera inom området behöver vi ett uppdrag som tydliggör vår roll och ett mandat att företräda Sverige i det europeiska samarbetet kring elektroniskt informationsutbyte. Arbetet kräver viss resursförstärkning även om synergier finns med vad vi redan gör knutet till exempelvis PEPPOL och E-SENS. Det årliga resursbehovet uppskattar vi till 0,5 miljoner kronor 2016 och därefter 1 miljon kronor årligen, men resursbehovet är avhängigt prioriteringar och ambitionsnivå. 7

8 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET 4 Avgiftsbelagd verksamhet ESV:s avgiftsfinansierade verksamhet, där vi disponerar intäkterna, delas enligt regleringsbrevet in i tre områden: Ekonomisk styrning, Administrativa system och Tjänsteexport. Vi beräknar följande intäkter och kostnader i den avgiftsfinansierade verksamheten åren Tabell 2 Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) IB 2015 Utfall 2015 Prognos 2016 Beräkning 2017 Beräkning 2018 Beräkning 2019 Ekonomisk styrning Intäkter Kostnader Administrativa system Intäkter Kostnader Tjänsteexport Intäkter Kostnader Summa Det ackumulerade överskottet vid utgången av 2015 uppgick till 5,4 miljoner kronor. Det är högre än 10 procent av årets omsättning. Enligt 25 a avgiftsförordningen (1992:191) ska myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras, vilket görs nedan. Överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten avser huvudsakligen området administrativa system som har ett ackumulerat överskott om 9,9 miljoner kronor. Som diagram 1 visar nedan beräknar vi att överskottet kommer minska när vi genomför planerade upphandlingar kommande år. Vid utgången av 2021 beräknas underskottet ha förbrukats. Mot bakgrund av detta föreslår ESV att hela det ackumulerade överskottet disponeras av myndigheten. 4.1 Ekonomisk styrning I avgiftsområdet Ekonomiskt styrning ingår uppdrag, utbildning och avgiftssamråd. Ett ackumulerat underskott har byggts upp från början av 2000-talet fram till Under 2014 och 2015 har underskottet minskat och uppgår nu till cirka 5 miljoner kronor. Utbildning och uppdrag står för större delen av underskottet. Inom utbildningsverksamheten ser vi en viss möjlighet att minska underskottet på sikt utan att verksamheten eller kursdeltagare drabbas alltför negativt. Underskottet inom uppdragsverksamheten är svårare att hantera eftersom omfattningen av uppdrag har sjunkit de senaste åren. Därför ser vi ingen möjlighet att kunna minska underskottet i någon större utsträckning. Krav på stora överskott skulle innebära kraftigt minskad 8

9 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET kvalitet i uppdragen eller alltför höga priser vilket ytterligare skulle minska verksamhetens omfattning. För att få en långsiktigt ekonomiskt och kvalitetsmässigt hållbar verksamhet föreslår vi att regeringen ändrar det ekonomiska målet för Ekonomisk styrning till att ESV får ta ut avgifter upp till full kostnadstäckning. ESV:s verksamhet med att i olika former lämna stöd till regeringen, Regeringskansliet och andra myndigheter inom området riskerar att hämmas om avgiftsuttagen bedöms vara för höga av de som har behov av stödet. Därmed motverkas syftet med verksamheten. Ändringen av det ekonomiska målet skulle göra det möjligt för ESV att delvis finansiera utbildningar, konferenser, uppdrag eller liknande med anslagsmedel. Konsekvensen av förslaget är att ESV kommande år inte kan göra överskott i verksamheten. ESV föreslår att ändringen gäller från och med Administrativa system Området Administrativa system omfattar ramavtalsägarskap för ekonomisystem, personalsystem, beslutstödssystem, e-handelslösningar samt leverantörsoberoende konsulttjänster för administrativa system. Verksamheten att upphandla och förvalta statliga ramavtal finansieras genom att ramavtalsleverantörerna betalar en procentsats av deras omsättning på ramavtalet som avgift till ESV. Bra administrativa system som stödjer myndigheters styrning och administrativa processer är centrala för att uppnå effektivisering i den statliga förvaltningen. Gemensamma ramavtal är bra verktyg för att möjliggöra detta. Utöver gemensamma ramavtal är stöd till myndigheter i införande och användningen av administrativa system en viktig framgångsfaktor för effektivisering. För att myndigheterna i ökad utsträckning ska använda de gemensamma ramavtalen inom angelägna områden för statsförvaltningen rörande administrativa system är det önskvärt med en starkare styrning. Särskilt när det gäller ramavtal inom nya områden är detta extra viktigt. Tydligare roll och ansvarsfördelning Under 2015 har ESV tillsammans med Statens servicecenter ingått en överenskommelse om samarbete i de upphandlingsprojekt som ESV genomför av statliga ramavtal för ekonomisystem och systemstöd för e-inköp. Då Statens servicecenter är en viktig användare av ramavtalen deltar de aktivt i upphandlingsarbetet. Överenskommelsen säkerställer en samordning inom staten och att leverantörer lämnar attraktiva erbjudanden för staten. För myndigheter är det en fördel att samma ramavtal kan användas både för Servicecentrats kunder och de som hanterar administrativa processer i egen regi. 9

10 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET Under våren 2016 utreder Kammarkollegiet en eventuell flytt av ESV:s ramavtalsverksamhet. I avvaktan på utredningens resultat och regeringens beslut planerar ESV enligt befintligt uppdrag. Ekonomiska förutsättningar ljusare Under 2015 förbättrades de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten eftersom dagens ramavtal har avropats i större utsträckning än vi förutsåg för ett år sedan. Den största förklaringen är att 127 myndigheter avropat ramavtalet för ekonomisystem med Unit4 (systemet Agresso). Ett av dessa avrop har gjorts av Statens servicecenter som avropat för cirka 70 mindre myndigheter. Det innebär att närmare 200 myndigheter kommer använda systemet framöver. Övriga ramavtal har intäkter i linje med de prognoser vi gjort innan. Kostnadsmässigt har omfattningen under 2015 varit lägre än väntat. Det beror på att upphandlingsprojekten av ramavtal för ekonomisystem och e-inköp startade senare än väntat. En förklaring till senareläggningen var behovet att ingå en överenskommelse med Statens servicecenter. Nedanstående diagram visar förväntade kostnader, intäkter och ackumulerat resultat i den avgiftsfinansierade verksamheten. Det första diagrammet, som är huvudscenariot, bygger på antagandet att ESV ska göra upphandlingar som idag fast tätare än tidigare för att minimera perioder av glapp då det inte finns avropsbara ramavtal inom ett område. Upphandlingen av nya avtal inom personalsystemområdet beräknas starta Diagram 1 Huvudscenario: Intäkter, kostnader och ackumulerat resultat för Administrativa system (tkr) 10

11 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET För att förstärka samverkan, digitalisering och effektivisering finns ett behov av att staten upphandlar ramavtal inom nya områden. Ett område skulle kunna vara diarie-, dokument- och ärendehanteringssystem som är ett exempel på it-stöd som många myndigheter lyfter fram som angeläget för gemensamma ramavtal inom. Om resultatet av utredningen som nämns ovan blir att ESV ska fortsätta att upphandla ramavtal så visar diagram 2 ett alternativt scenario. Det bygger på samma antaganden som tidigare diagram men här har vi antagit att ESV över tid också kommer att utöka med ramavtal inom nya områden. Om vårt uppdrag breddas att täcka fler administrativa processer kan det på sikt vara bra att se över ESV:s instruktion. Diagram 2 Alternativt scenario: Intäkter, kostnader och ackumulerat resultat för Administrativa system (tkr) 4.3 Tjänsteexport Under 2015 och 2016 bedriver ESV ett EU-finansierat, så kallat twinningprojekt, i Armenien. Projektet syftar till att för att förbättra den interna styrningen och kontrollen i statsförvaltningen. Vi ser i dagsläget inga nya uppdrag för åren fram till

12 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR AVGIFTERNA EJ DISPONERAS 5 Avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna ej disponeras ESV ska enligt sin instruktion svara för förvaltning och avveckling av lokaler efter beslut av regeringen. ESV har till och med 2015 haft ett sådant uppdrag och det avsåg ett avtal mellan staten och Västerbottens läns landsting om lokaler som disponeras av Umeå universitet. Avtalet gick ut den 31 mars Därför beräknas inga intäkter under perioden Utfallet för 2015 var 555 tusen kronor. 12

13 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 6 Anläggningstillgångar I tabellen nedan anges ESV:s totala investeringsbehov i anläggningstillgångar. ESV:s immateriella investeringar består framförallt av utveckling av system såsom Hermes statsbudgetssystem, Hermes statsredovisningssystem samt ESV:s interna it-system för uppföljning och prognoser på statens budget. De materiella investeringarna avser främst hårdvara till systemen ovan men även till ESV:s interna it-miljö. Tabell 3 Verksamhetsinvesteringar (tkr) År -1 (tkr) Utfall Immateriella investeringar År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4 Datasystem, rättigheter m.m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering Tabell 4 Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr) År -1 År 0 År 1 År 2 (tkr) Utfall Prognos År 3 År 4 IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning (+) Amorteringar (-) UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 2 anslag 1:8 ap Utgiftsområde 2 anslag 1:8 ap Övrig finansiering Kommentar: Differensen mellan nyupplåning år -1 och lån i Riksgäldskontoret i tabellen för verksamhetsinvesteringar beror på att lånet mot Riksgäldskontoret regleras mot utgående balans per november så de avskrivningar och investeringar som görs i december är inte medräknad i UB lån i Riksgäldskontoret. Påverkan på utgående balans i Riksgäldskontoret är dock marginell. Ränteutgifterna har beräknats utifrån ESV:s prognos på reproräntan (årsgenomsnitt). 13

14 ÖVRIGA VILLKOR 7 Övriga villkor 7.1 Låneram ESV:s låneram för 2016 uppgår till 40 miljoner kronor. Med anledning av de planerade investeringarna föreslår vi att låneramen uppgår till 30 miljoner kronor för perioden (se tabell 4 ovan). 7.2 Räntekontokredit ESV:s kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret uppgår till 15 miljoner kronor Vi föreslår inte någon ändring för budgetåren Under 2015 utnyttjades inte räntekontokrediten men under 2014 utnyttjades som högst 11,1 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta bör nuvarande nivå behållas. 7.3 Anslagskredit och anslagssparande ESV föreslår att befintliga finansiella villkor fortsätter att gälla för perioden men med två undantag. Det första är anslag 1:8 ap. 2 där ESV föreslår en anslagskredit om 3 procent. Det andra är anslag 2:6 ap.2 och ap.5 där ESV föreslår en anslagskredit om 3 procent och möjlighet att disponera en anslagsbehållning om 3 procent. Vi anser i båda fallen att detta ger bättre möjlighet till planering och utnyttjande av de medel vi har till vårt förfogande. 14

15 ÖVRIGA VILLKOR 15

16 ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax Stockholm