Motiv för utökning av Arbetsmiljöverkets ramanslag från och med år 2016

Transkript

1

2

3 Budgetunderlag , Bilaga 1 Datum Vår beteckning / Bilaga 1 Motiv för utökning av Arbetsmiljöverkets ramanslag från och med år 2016 Nuläge I årsredovisningen avseende år 2014 har Arbetsmiljöverket (AV) närmare beskrivit det arbete som genomförts under året samt de utmaningar som ligger i dagens och morgondagens allt mer komplexa arbetsliv och vilka krav det ställer på AV att utveckla verksamheten. Målet för arbetslivspolitiken är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetet och som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och som bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet. Många utmaningar kvarstår. AV är tätt sammanflätat med utvecklingen och förändringarna på arbetsmarknaden. Ökande sjuktal framför allt bland kvinnor till följd av bland annat stress och andra psykosociala faktorer i arbetsmiljön är oroande och måste hanteras. Detsamma gäller arbetsplatsolyckorna som är vanligast förekommande bland män. Förändringar i anställningsformer, det gränslösa arbetet och stress, är faktorer som påverkar arbetsmiljön både positivt och negativt. Ytterligare en arbetsmiljörisk som uppstått på Sveriges alltmer globaliserade arbetsmarknad är ökningen av underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara ansvarsförhållanden och att det lokala systematiska arbetsmiljöarbetet försvåras och att säkerheten äventyras. AV har hittills med kraftiga prioriteringar och en hög arbetsbelastning klarat sitt uppdrag med nuvarande anslagsnivå, vilket också framgår av årsredovisningen för Orsakerna till att AV inte förbrukade hela anslaget för 2014 var bland annat att personalkostnaderna blev lägre än beräknat på grund försenade ersättningsrekryteringar samt att kostnaderna för förändringsarbetet och byte av kontor blev mindre kostsamt än beräknat. Det finns dock ett tydligt behov av att göra mer inom arbetsmiljöområdet för att vända utvecklingen av sjuktal och olyckor relaterade till brister i arbetsmiljön. Samverkan med parterna på arbetsmarknaden behöver också stärkas bland annat för att AV ska kunna bidra på ett bra sätt till att det ska vara lätt att göra rätt och därmed förhindra att människor skadas eller blir sjuka av sina arbeten. För att AV ska kunna göra mer så behöver myndigheten mera resurser för att bland annat kunna - fortsätta att anställa arbetsmiljöinspektörer för att kunna inspektera fler arbetsställen än de drygt fyra procent som myndigheten med nuvarande resurser kan inspektera, - se över myndighetens regelverk i syfte att modernisera och göra det tydligare, 3

4 Budgetunderlag , Bilaga 1 - satsa på en ökad inspektionsverksamhet och andra aktiviteter som värnar konkurrensneutralitet, särskilt mot så kallade gråa företag, - utveckla metoder för att på ett tydligare sätt än i dag kunna mäta effekterna av myndighetens insatser. Samtliga ovanstående områden ställer krav på en ökad anslagsnivå i enlighet med vad AV utvecklar närmare nedan. 1 Fortsatt rekrytering av arbetsmiljöinspektörer Behovet av fler nyrekryteringar av arbetsmiljöinspektörer har inte varit möjligt att täcka sedan 2010 och det främst på grund av det ekonomiska läget inom myndigheten. AV har framgångsrikt arbetat för att öka tillsynens effektivitet, med det har långt ifrån kompenserat för den kraftiga nedgången av antalet inspektörer sedan Pensionsavgångar har inte kunnat återbesättas i den omfattning som varit planerad vilket lett till att antalet inspektörer minskat under senare år. Medelåldern i den yrkeskategorin är relativt hög vilket gör att 67 arbetsmiljöinspektörer går i pension under perioden I nuläget har AV nästan 240 arbetsmiljöinspektörer vilket kan jämföras med 2006 då de var drygt 350. Behovet av nyrekrytering är akut och kräver en långsiktig planering. De nyrekryterade arbetsmiljöinspektörerna ska genomgå en intern utbildning på 1-2 år innan de kan ges ett mer självständigt inspektionsansvar. Inför 2015 har AV prioriterat rekrytering av 28 nya inspektörer. De kommer nu att genomgå den årslånga interna tillsynsutbildningen. Vår ambition är att ha 300 arbetsmiljöinspektörer anställda vid utgången av För att klara detta behöver AV rekrytera 110 nya arbetsmiljöinspektörer inom en treårsperiod. Med 300 inspektörer skulle Sverige något närma sig den målsättning som finns inom ILO om en inspektör per tiotusen arbetstagare. Ett ökat antal arbetsmiljöinspektörer möjliggör för AV att genomföra fler besök på de cirka arbetsställen med 4,3 miljoner förvärvsarbetande som finns på den svenska arbetsmarknaden. Dagens resurser medger att endast cirka fyra procent av arbetsställena besöks. Strukturomvandlingar innebär att arbetsplatserna blir fler, mindre och mindre enhetliga vilket gör dem svårare att analysera, skriva regler för och nå ut med kommunikationen till. Denna utveckling ställer krav på fler inspektioner vilka också blir mer komplexa och resurskrävande. AV förbättrar ständigt urvals- och prioriteringsprocessen kring vilka arbetsställen som ska besökas och hur myndigheten genomför inspektionerna. Detta arbete måste fortsätta. En av myndighetens största utmaningar är att rikta inspektioner och kommunikationsaktiviteter till de yrken och branscher där riskerna för skador och sjukdom är störst. Statistiken visar att kvinnor och män är sysselsatta i olika branscher och utsätts för olika typer av risker vilket ställer krav på jämställdhetsperspektiv vid planering av vår verksamhet. Det kräver fortsatt kompetensutveckling och kunskapsinhämtande. 4

5 Budgetunderlag , Bilaga 1 Om AV ska kunna öka täckningsgraden när det gäller inspektioner av arbetsställen behöver fler arbetsmiljöinspektörer rekryteras. Det skulle ge bättre förutsättningar att på sikt bidra till att minska antalet arbetsskador på den Svenska arbetsmarknaden. Ett ökat antal arbetsmiljöinspektörer ökar behovet av andra yrkeskategorier till exempel administratörer, experter, chefer och jurister. Detta innebär att vi också behöver mer resurser för omkringkostnader till exempel för större lokalyta och för ökade IT-kostnader. För att kunna genomföra ovanstående satsningar behöver AV under den kommande treårsperioden tillföras ytterligare medel: 35 mnkr (2016), 17 mnkr (2017) och 6 mnkr (2018). 2 Regelförnyelse AV:s nuvarande regelverk som består av föreskrifter och allmänna råd är till stor del föråldrat och behöver förnyas och moderniseras. Takten i EU-arbetet när det gäller EU-lagstiftningen har ökat märkbart under senare år vilket ställt stora krav på anpassningar och ändringar i myndighetens regelverk. Många föreskrifter har ändrats vid olika tillfällen och regelverket har därför blivit både omfattande och otillgängligt. För att kunna göra regelverket mer tillgängligt, tydligt och relevant för intressenterna behöver samtliga regler ses över och revideras mer samlat. Klara och tydliga regler bidrar till att det ska vara lätt att göra rätt och till en bra arbetsmiljö. Inom ramen för kommissionens regelöversynsprogram (REFIT) pågår en utvärdering av hur de cirka 25 arbetsmiljödirektiven har implementerats i EU:s medlemsländer. Utvärderingen beräknas bli klar under Resultatet kan visa på behovet av revideringar av de befintliga direktiven och den nya Europeiska arbetsmiljöstrategin vilket också kan ta resurser från AV i anspråk. För att kunna göra en samlad översyn av vårt regelverk behöver AV under den kommande treårsperioden tillföras ytterligare medel: 1 mnkr (2016), 3 mnkr (2017) och 3 mnkr (2018). 3 Gråa företag Ett av AV:s mål är att färre företag medvetet ska bryta mot arbetsmiljölagstiftningen för att få konkurrensfördelar gentemot seriösa företag. Kärnan i myndighetens uppdrag är regelefterlevnad. AV vill på ett samlat och övergripande sätt belysa behov, möjligheter och insatser för att nå målet. Genom att dra ner på kostnaderna för arbetsmiljön riskerar dessa företag sina anställdas hälsa och de konkurrerar ut seriösa företag. Vi använder begreppet gråa företag för att beteckna dessa företag. 5

6 Budgetunderlag , Bilaga 1 Myndigheten har sedan 2005 arbetat med frågor som tangerar gråa företag bland annat genom projekt och tillsynsstrategier som gäller arbetsställen med arbetskraft som utför riskfyllda arbetet, arbetsställen med tillfällig utländsk arbetskraft samt information i samband med utstationering. De senare är områden där det finns risk att man vid anlitandet av utländsk arbetskraft bryter mot arbetsmiljölagstiftningen och därmed får konkurrensfördelar. För att nå AV:s mål har vi tagit fram en strategi mot gråa företag. Strategin ska bidra till att AV uppnår målet med bra effekt bland annat genom effektivare och mer samordnad myndighetssamverkan och samordnad planering. Regeringen har i regleringsbrevet för 2015 uppdragit åt AV att under perioden stärka sin tillsyns av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar. Eftersom de så kallade gråa företagen många gånger kan misstänkas bryta mot fler regelområden än det arbetsmiljörättsliga så innefattar uppdraget också ett nära samarbete med andra relevanta myndigheter bland andra Skatteverket, Konkurrensverket, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Att samverka och få effekt mot gråa företag kräver extra resurser. AV:s anslag har för 2015 inte ökats för att genomföra detta uppdrag. För att klara uppdraget framöver så behöver myndigheten tillföras mer resurser för att bland annat kunna genomföra fler inspektionsinsatser mot gråa företag. Dessa inspektioner är komplexa och tar stora utredningsresurser i anspråk. De är därigenom kostsamma och därför behövs en resursförstärkning. Företag kan också få konkurrensfördelar genom att använda farliga, icke godkända produkter. Arbetet med att förstärka marknadskontrollen behöver därför också fortsätta för att förhindra att företag konkurrerar med farliga maskiner som inte uppfyller lagstiftningens krav. För att kunna göra förväntade satsningar mot gråa företag och förstärka vår marknadskontrollverksamhet behöver AV under den kommande treårsperioden tillföras ytterligare medel: 6 mnkr (2016), 6 mnkr (2017) och 6 mnkr (2018) 4 Effektutvärdering Statskontorets rekommenderar i sin myndighetsanalys (2014:21) att AV ska utveckla analysen av bland annat verksamhetens resultat och de pekar på behovet av att arbeta med frågan om effektutvärdering. AV har under senare år haft ambitionen att arbeta mer med effektutvärdering. Denna typ av utvärdering är omfattande när det bland annat gäller att skapa former och systematik och myndigheten har inte kunnat prioritera resurser för detta arbete tidigare. Kraven på att AV ska kunna redovisa effekterna av gjorda insatser ökar och ett arbete behöver nu komma igång. AV behöver också anlita extern expertis för att hjälpa till i arbetet med att utreda effektutvärdering. För att kunna genomföra arbetet med effektutvärderingar behöver AV under den kommande treårsperioden tillföras ytterligare medel: 2 mnkr (2016), 3 mnkr (2017) och 3 mnkr (2018). 6

7 Budgetunderlag , Bilaga 2 Datum Vår beteckning / Bilaga 2 Förslag till finansiering m.m. Anslagsfinansierad verksamhets, bidrag och övriga intäkter (tkr) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag 2:1, ap 1 Förvaltningskostnader (ram) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag 2:1, ap 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet (ram) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, ap 2 Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till AV (ram) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Avgiftsintäkter som disponeras (den särskilda informationsverksamheten) Övriga intäkter som disponeras, bidrag Övriga intäkter som disponeras Avgiftsinkomster som redovisas mot inkomsttitel enligt den indelning regeringen beslutat Summa Uppgifter för åren är beräknade på 2014 års prisnivå

8 Budgetunderlag , Bilaga 2 Utgående överföringsbelopp (tkr) Belopp Utgiftsområde 14 Arbetsliv Anslag 2:1 ap 1* Förvaltningskostnader Utgiftsområde 14 Arbetsliv Anslag 2:1 ap 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet 152 Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, ap 2 Uppdrag om särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö 0 *Överskjutande belopp tkr får disponeras under 2015 enligt AV:s regleringsbrev för Anslag 2:1, ap 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet (ram), disponeras ej. Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, ap 2 Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till AV (ram), disponeras ej Anslagskredit Utgiftsområde 14 Arbetsliv 2:1 ap 1 förvaltningskostnader Anslagskredit i procent av tilldelat anslag % 3 % 3 % 3 % Beräknad nyttjad anslagskredit Avgiftsfinansierad verksamhet, bidrag och övriga intäkter (tkr) Resultat från föregående år Avgiftsintäkter* som disponeras Kostnader för avgiftsintäkter Ackumulerat resultat * Den särskilda informationsverksamheten Transfereringsverksamhet, Beställningsbemyndigande Utgiftsområde 14 Arbetsliv anslag 2:1, ap 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående åtaganden nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndigande ram

9 Budgetunderlag , Bilaga 2 Låneram, amorteringar, ränta (tkr) Prognos Förslag Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav för investering i immateriella tillgångar varav för investering i anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantagande vid nyupplåning (%) * 0,50 0,50 0,50 0,50 Finansiering av räntor och amorteringar, Utgiftsområde 14, Arbetsliv 2:1 ap 1 Förvaltningskostnader m.m Räntekontokredit hos Riksgäldskontoret Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret (tkr) Räntekontokredit (enligt 21 budgetlagen)