Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika Ljung Anneli Henriksson Rut Forsmark
Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av vårt intresse... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Personalens utgångspunkt... 3 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 5 Uppföljning/Utvärdering... 5 Pedagogernas insatser... 5 Koppling till forskning... 6 Barnens utveckling... 7 Dokumentation... 8 Slutsatser... 8 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 9 Referenser... 10 2
Grundfakta och förutsättningar Under januari skolar vi in fem barn, i februari ytterligare en och i mars är ytterligare tre inplanerade. I arbetslaget ingår Erika och Anneli (förskollärare) och Rut (barnskötare). Vi upplever att vi lyckats väldigt väl med de första fem inskolningarna och vill nu försöka ta reda på om vi bara har haft tur att få barn och föräldrar med stor grundtrygghet eller om det finns något som vi gör som påverkar. Om det är så att vi påverkar vill vi få fram vad det är så att vi kan fortsätta jobba så. Kartläggning av vårt intresse I vårt intresse ligger att inskolningen fungerar bra så att barnen och deras föräldrar känner sig trygga med personalen, de andra barnen, lokalerna och verksamheten. Mål Eget formulerat mål Vi vill upptäcka nyckelfaktorer till en bra inskolning! Läroplanens mål Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig. Personalens utgångspunkt Vid terminens början skulle många ettåringar skolas in på kort tid. Vi hade djupa funderingar kring hur vi skulle lägga upp inskolningarna för att det skulle fungera så bra som möjligt. Hur skulle vi skapa trygghet och förtroende hos de nya barnen? Hur skulle vi samtidigt räcka till för de barn vi redan hade så att de inte blev otrygga och osäkra? Hur skulle de barn som skulle skolas vidare till avdelningen för äldre barn klara av övergången med tanke på att överskolningstiden var kort och att de (i vissa fall) egentligen inte var mogna för förändringen. 3
Insatser åtgärder för att nå målet Vi funderade mycket kring vad som vi ansåg kännetecknade en bra inskolning. Vi pratade mycket praktiskt om hur vi skulle lösa de olika moment av svårigheter som kunde uppstå. Sedan enades vi om några praktiska lösningar. 1. Vi skulle ha två inskolningar parallellt på samma tid. 2. Alla skulle vara delaktiga i inskolningarna så att barnen lärde känna oss alla och inte bara blev trygga med en personal. 3. Vi enades om att inskolningstiden (ca två veckor) skulle vara flexibel utifrån vad vi kände in från barn och föräldrar. Vi bestämde också att inte se på situationen (med många inskolningar) som ett problem. Situationen var som den var och den kunde vi inte påverka så vi fick anpassa verksamheten efter den. Därför valde vi att: 1. Bara ägna oss åt inskolning och inget annat! 2. Vara nöjda med att lägga fokus på inskolningarna (det är det som är det viktiga just nu och annat, som temaarbeten, planerade projekt och liknande mer omfattande arbeten får vänta. Vi fortsätter ändå att ta tillvara på barnens intressen och önskemål i vardagen). Koppling till forskning Lärarstudenterna Frida Grundén och Elin Lindstedt skriver i sitt examensarbete om inskolning. I forskningsdelen lyfter de fram och betonar vikten av att: inskolningen anpassas efter det enskilda barnet och dess familjs förutsättningar och behov så att en trygghet och ett gott samarbete skapas mellan hem och förskola ta tillvara på föräldrarnas kunskap om sina egna barn (favoritlekar, vad de gillar, mat- och sovvanor) inskolningen möjliggör att barnet successivt kan utforska och vänja sig vid förskolans miljö, pedagoger och övriga barn (ett favoritföremål hemifrån tex en leksak eller napp och/eller snutte kan fungera som trygghet när inte föräldrarna är med) informera föräldrarna om hur inskolningen är planerad och om de dagliga rutinerna i den pedagogiska verksamheten. Informationen till föräldrarna skall ge dem möjlighet att förstå inskolningsprocessen samt ge ett helhetsintryck av verksamheten (i examensarbetet sägs att en kontaktperson bör utses till varje barn). 4
Dokumentation Vi gör en enkät till föräldrarna där vi ställer frågor kring hur de upplevde inskolningen. Samtidigt som enkäten delas ut (17/3 2014) informerar vi om kvalitetsarbetet och om syftet med enkäten. Vi delade ut totalt sju enkäter och fick fem svar. Frågorna var följande: Hur upplevde du/ni inskolningsperioden på Tallen? Nämn något som du/ni upplevde som positivt. Nämn något som vi kunde gjort annorlunda eller bör tänka på till nästa gång. Är tidsupplägget (14 dagar) bra? Hur upplevde barnet inskolningen? Vad anser du/ni vara viktigast under inskolningen? Uppföljning/Utvärdering Reaktionerna på inskolningstiden har varierat. De allra flesta uttrycker att de är mycket nöjda men någon hade önskat längre inskolning och någon kortare/intensivare. Eftersom vi tycker att 14-dagars inskolning är en bra utgångspunkt kommer vi att fortsätta med det. Vi kommer dock att förtydliga informationen kring vilka fördelar vi ser med en längre inskolningsperiod. Trots detta är vi alltid öppna för kompromisser utifrån barnets, barngruppens och föräldrarnas behov. Miljön är spännande och trygg på samma gång. Vårt barn blev snabbt trygg med personalen. Innan var vi lite skeptiska men blev mycket positiva när vi kom dit! Pedagogernas insatser Vi började med att ha två inskolningar på samma tid och under någon vecka tillochmed tre samtidigt men ändrade upplägget efter de första två veckorna. Förändringen gjorde vi för att vi upplevde att föräldrarna gärna jämförde sina barns utveckling och kunnande. Eftersom vi anser att varje barn utvecklas individuellt och därför inte skall jämföras med andra valde vi att istället skola in ett barn i taget (fortfarande på samma dag men på olika tider). Vi ville också förhindra att någon förälder kände sig utsatt eller mindre värd för att hans/hennes barn inte kunde lika mycket som de andras barn. Vissa av våra nya föräldrar skolar in sitt första barn medan andra har flera barn tidigare vilket gör att erfarenheten av och tryggheten i att vara förälder varierar. Vi vill skapa ett så jämlikt bemötande som möjligt av både barn och vuxna. Vi har valt att inte utse en kontaktperson till varje barn och att alla i arbetslaget är delaktiga i inskolningen. Det innebär i praktiken att en person tar emot det nya barnet och föräldern första dagarna. Den personen är ansvarig för att gå igenom inskolningshäftet med föräldern och ansvarar också för att dokumentera den information (allergier, sovvanor osv) som föräldern ger om sitt barn. Alla i arbetslaget ansvarar för att presentera sig för förälder och barn samt att bjuda in barnet till samspel enskilt eller i mindre grupp utifrån barnets förutsättningar. Föräldrarnas reaktioner på detta har varit positiva. Flera har uttryckt att något av det viktigaste under inskolningen är att man som förälder känner sig trygg med personalen. 5
Att barnen träffar alla fröknar istället för att bara en skall ha huvudansvaret är bra. Kanske kunde inskolningens längd anpassas mer efter barnens behov? Vi har alla tagit aktiv del i barnens inskolning. Varje barn har själv fått styra vem det vill knyta an till och i vilken takt. Gemensamt har vi lagt upp inskolningen utifrån barnet och barngruppens behov. I vissa fall har det nya barnet behövt mer tid ensamt eller i liten grupp för att känna sig trygg med verksamheten och miljön, medan det i andra fall har gått fortare. Varje inskolning har anpassats individuellt för att passa just det barnet och dess föräldrar. Vi har ändå hållit oss i huvudsak kring det upplägg (14 dagar) som utgör basen för inskolning. Var och en har ansvarat för att lyssna in föräldrarnas och barnens behov, önskningar och åsikter. Vi har ändrat i vårt schema så att all planeringstid tid ligger inbakad under dagen. Det finns förutsättningar att hinna göra planeringstiden under dagen, men barngruppens behov går först! Koppling till forskning Utifrån det forskningen säger och de enkätsvar vi fått har vi kommit fram till att vi behöver ett tydligare inskolningshäfte till föräldrarna om vår specifika verksamhet (efterfrågat av ett barns föräldrar). Häftet behöver innehålla både tydligare information och annan/mer information än det gör idag. Informationen som behövs är hur en dag är upplagd, vad föräldrarna behöver ta med sig till förskolan och vad som förväntas av föräldrarna under inskolningen. Vi informerar om detta muntligt och skriftligt under inskolningen i dagsläget men har förstått i efterhand att vi gjorde olika i arbetslaget. Därför kommer vi att införa en rutin kring om vad och när man informerar föräldrarna. tydligare instruktioner om vad som förväntas av oss föräldrar under inskolningen och vad barnet behöver ha med till förskolan hade varit bra Det är så mycket ny information att ta in så det är svårt att ta till sig muntlig information i början. På grund av detta tappas mycket av den information vi ger föräldrarna bort vilket skapar osäkerhet och otrygghet. Arbetet med att ordna ett nytt inskolningshäfte är igång. 6
Forskningen menar att en kontaktperson bör utses till varje barn. Vi har upplevt att det är positivt att fler är delaktiga vid inskolningen för både barnet och föräldern. Den uppfattningen stärks av det positiva gensvaret vi har fått från föräldrarna i inskolningsenkäten och muntligt både under och efter inskolningen. Det är självklart viktigt att någon ansvarar för att ta emot viktig information under inskolningen men den informationen skall ändå nå alla i arbetslaget, kanske köket och i vissa fall även resten av huset. Genom att inte utse en kontaktperson binder man inte föräldern till att bara informera en person utan man skapar ett nätverk där alla är ansvariga för att ta emot informationen och föra den vidare. Vi vill också poängtera att det förtroende vi visar varandra i arbetslaget genom att alla tar ansvar för inskolningen avspeglas i föräldrarnas förtroende för oss och vår verksamhet. Alla enkätsvar lyfter fram barnens trygghet som viktig. Alla enkätsvar visar också att barnen upplevdes som trygga på förskolan redan från början. Det tror vi beror på att vi är trygga med varandra i arbetslaget vilket gör att föräldrarna är trygga med oss och då blir också barnen trygga. Vi ser att mycket av det som påvisas i forskningen stämmer med vad vi upplever i vår egen verksamhet. Men som vi tidigare lyft fram har vi upptäckt att vi behöver omformulera och förtydliga vår skriftliga information till föräldrarna. Kanske hade det varit värdefullt om föräldrarna kunde få informationen eller delar av den redan innan inskolningen. Barnens utveckling Trots att vi i dagsläget (3/4-14) har skolat in sju barn på mindre än tre månader och därmed bytt ut 75% av barngruppen sedan i Januari, så upplever vi att både de nyinskolade och de gamla barnen är trygga. Barnen känner väl till de rutiner som finns under dagen, de är hemmastadda och trygga i lokalerna både inne och ute och de känner trygghet och förtroende för både personalen och varandra. Våra funderingar har bytts mot förundran över hur väl alla barn har tagit till sig och anpassat sig efter de förändringar som har förekommit under våren. Trots att vi har lagt allt fokus (men inte all verksamhet) på inskolningarna och på gruppens trygghet har lärande och utveckling ändå skett hos barnen under perioden. Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas 7
Dokumentation Vi har dokumentera inskolningen bland annat genom föräldraenkäter. Enkäterna har vi använt som diskussionsunderlag i arbetslaget. Vi har också dokumenterat barnens utvekling i deras portfolio. De nyinskolade barnen får alla en presentation av hur inskolningen var och vad som till exempel var favoritsaker. Till de äldre barnen har vi försökt att fånga det växande självförtroendet och tilliten till sig själva och sina förmågor. Jag håller på att lära mig att gå! Det är därför som dockvagnen är en favorit just nu. Duplodockorna är favoriter! Här har jag bäddat åt en i docksängen. Dockan får plats men inte jag, det har jag provat. Efter maten äter vi frukt. Slutsatser Nyckelfaktorer till en bra inskolning är: Tydlig information kring: -inskolningens upplägg. -vad som förväntas av föräldrarna under inskolningen. -vad föräldrarna skall ha med till förskolan. -hur en dag är upplagd. -vad vi har för pedagogisk tanke med vår verksamhet. Ett gott arbetsklimat där alla är delaktiga och känner förtroende för varandra. Lugn och ro. Var sak får ta sin tid! En kontinuerlig dialog både under dagen och över längre tid. 8
Resultatets betydelse för fortsatt arbete Vi kommer att åtgärda de brister som har framkommit. Samtidigt har allt positivt gensvar från barnen och föräldrarna stärkt oss. Tillsammans kommer vi att fortsätta arbeta för att inskolningen blir en så trygg och positiv upplevelse som möjligt för både barn och föräldrar. Vi kommer att fortsätta använda oss av inskolningsenkäten för att utvärdera inskolningen även i framtiden. 9
Referenser Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Grundén, Frida & Lindstedt, Elin (2009) Trygghet, oro, separation, lek, glädje och Samspel - En undersökning om inskolning utifrån ett pedagog- och ett föräldraperspektiv på tre förskolor i en kommun utanför Göteborg. Göteborgs universitet. 10