Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug In 2.0, samt hur detta ska genomföras genom stöd av ett intersektionellt perspektiv. De horisontella kriterierna definieras enligt följande: Jämställdhet innebär att alla män och kvinnor har samma möjligheter och rättigheter. Att jobba med ett jämställdhetsperspektiv innebär enligt ESF att detta införlivas i all verksamhet och i allt beslutsfattande. Jämställdhetsstandard är den metod som Svenska ESF-rådet använder för att garantera att jämställdhetsperspektivet finns med i alla steg i såväl myndighetens arbete som i projektens utformning, det vill säga i analys, målformuleringar, genomförande, uppföljning och utvärdering. Tillgänglighet innebär möjlighet för personer med funktionsnedsättning att ta del av projekten och att vara del av arbetslivet i allmänhet. Icke-diskriminering innebär att inte diskriminera på grund av kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, religion/trosuppfattning eller ålder. Ett intersektionellt perspektiv Ett intersektionellt perspektiv utgår från de olika kategorier människor kan tillskrivas. Vanliga exempel på sådana kategorier är kön (ex. man/kvinna/annat alternativ) och funktionalitet (ex. person med/utan funktionsnedsättning). Ett ytterligare exempel är på det vis personer som nyligen invandrat till Sverige ofta benämns som nyanlända. Ett intersektionellt perspektiv baseras på antagandet att kategorierna påverkar personers levnadsvillkor. Detta på grund av de normer och maktordningar som präglar våra samhällen. Generellt sett är det exempelvis vanligt att kvinnor, personer med funktionsnedsättning samt nyanlända i många situationer diskrimineras på olika vis. Detta kan kopplas till olika former och uttryck av strukturell diskriminering i dessa fall sexism, ableism och rasism. Det intersektionella perspektivet syftar till att uppmärksamma detta och motverka den strukturella diskrimineringen. Det intersektionella innebär att analyser och slutsatser inte enbart utgår från en kategori utan ett flertal. Kategorierna adderas dock inte till varandra, utan det relevanta är på vilka sätt kategorierna/normerna samverkar i en viss situation. Det vill säga, villkoren för en kvinna med funktionsnedsättning som nyligen invandrat till Sverige är inte beroende av hennes förutsättningar som (1) kvinna, (2) person med funktionsnedsättning samt (3) nyanländ. Istället är det hennes unika förutsättningar som
kvinna med funktionsnedsättning och nyanländ som är intressant. Villkoren varierar också, sett till vilken situation och miljö individen befinner sig i. De förändras även över tid. Syftet med ett intersektionellt perspektiv i Plug In 2.0 är att vara medveten om och hur olika typer av stöd erbjuds olika elever och huruvida detta leder till lika förutsättningar att lyckas i skolan. Därmed ska diskriminerande strukturer förebyggas. Det ska också leda till reflektion kring vilka behov organisationen har svårt att möta, varför det kan vara så och på vilka sätt organisationen måste utvecklas för att möta och anpassa för alla elever. Det intersektionella perspektivet ska i ett längre perspektiv leda till mer jämställda, tillgängliga och icke-diskriminerande organisationer. För att nämna ett konkret exempel från skolans värld är det vanligt att prata om att nyanlända elever med funktionsnedsättning är dubbelt utsatta. Med detta menas att eleverna och deras vårdnadshavare ofta inte kan det svenska språket och heller inte har några förkunskaper om hur det svenska skolsystemet fungerar. För att erbjuda stöd kopplat till funktionsnedsättningen krävs det då att skolpersonal beaktar på vilka sätt de begränsade språkkunskaperna och förståelsen för det svenska skolsystemet påverkar elevens och vårdnadshavarnas förutsättningar att ta del av stödet. Målet är, som sagt, att erbjuda ett individanpassat stöd som trots olika utgångspunkter ger lika förutsättningar att lyckas i skolan. Följande faktorer har visat sig vara särskilt betydelsefulla för elevers möjligheter att lyckas i skolan: Föräldrarnas utbildningsbakgrund Kön Antal år i Sverige Funktionsnedsättning Psykisk/fysisk ohälsa Det är viktigt att beakta att kategorier som tillskrivs en elev inte per automatik påverkar elevens situation. I de fall en faktor inte är relevant ska den heller inte ligga till grund för olikheter i stöd. Olika stödinsatser kan med andra ord både vara ett medel för att motverka diskriminering samt ett uttryck för diskriminering. Om vi återgår till exemplet ovan och antar att kön inte är en faktor som påverkar elevernas förutsättningar att lära i just det fallet bör det rimligtvis inte vara någon skillnad mellan det stöd kvinnor och män erbjuds. Olika typer av stöd ska enbart existera i syfte att ge lika förutsättningar att lyckas i skolan. Sist men inte minst är det också viktigt att påpeka att kategorierna är baserade på generaliseringar utifrån vad forskning om studieavbrott visat vara relevanta faktorer. Det finns alltid undantag. Att utgå från kategorierna och deras eventuella samverkan med varandra och individens miljö (det vill säga det intersektionella perspektivet) är enbart ett stöd för att bättre förstå den enskilde individens förutsättningar i en viss situation.
Plug In 2.0 Inom följande aktiviteter ska processerna med arbetet med de horisontella kriterierna beskrivas: Projektbeskrivning på Pluginnovation.se Första steget för varje metodverkstad är att se till vilken målgrupp som verksamheten är i behov av att möta. Detta ska beskrivas i den lokala projektbeskrivningen som publiceras på Pluginnovation.se, i kombination med en metodbeskrivning. Utgångspunkt är naturligtvis Plug In 2.0:s tre målgrupper, samt en beskrivning av vad som ligger till grund för att dessa deltagare är i riskzonen för studieavbrott, exempelvis hög frånvaro, låga meritvärden, svag skolsvenska, m.fl. Nästa steg är att i arbetet med vald målgrupp för verkstaden kunna få en fördjupa förståelsen för hur elevers olika strukturella och individuella bakgrundsstrukturer på olika sätt kan påverka deras förutsättningar att lyckas i skolan genom ex. tillgång till stödinsatser och resurser, samt att reflektera över vilka behov som skolan har svårt att möta och varför. I förlängningen syftar detta till att fungera som ett stöd för personalen i det framtida arbetet med att anpassa arbetssätt och organisatoriska strukturer utifrån elevers skilda behov. Detta arbete ska kunna följas i lägesrapporterna (Se nedan). Det är därför av vikt att det redan man i utformandet av en metodbeskrivning för vald målgrupp har med ett intersektionellt perspektiv av målgruppen kontra vad delprojektets metod kan/planerar att möta. I arbetet med målgruppsanalys och metodbeskrivning, reflektera över följande frågeställningar: Hur har verkstadens metod utformas, och till vilken målgrupp har man planerat att rikta insatserna? o Finns det generella likheter, eller skillnader inom målgruppen. Finns det några skillnader i verkstadens stödinsatser, eller omfattningen av dessa, beroende på ungdomens kön? Finns det några skillnader i vilka stödinsatser, eller omfattningen av dessa, beroende på ungdomens modersmål? Finns det några skillnader i vilka stödinsatser, (eller omfattningen av dessa) för ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds? Om verkstaden riktar sig till målgrupp 1 eller 3: Beskriv hur verkstaden arbetar med skolans styrdokument för Icke-diskriminering, samt hur detta kan inkluderas Plug In 2.0:s arbete på lokal nivå. Lägesrapporter I varje lägesrapport som ska rapporteras till ESF kommer det att finnas ett avsnitt för de horisontella kriterierna. Där ska det från varje nivå beskrivas hur arbetet har fortskridit,
vilka specifika insatser som gjorts som kan kopplas till jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering och hur diskussionerna kring dessa frågor förs inom verksamheten. Exempel: Vi har genom Plug In 2.0:s arbete på skolan uppmärksammat att majoriteten av tjejerna från X-land har stor frånvaro trots att de inte är sjuka. I samtal har det framkommit en press hemifrån att ta hand om småsyskon, städa, handla och laga mat, vilket gör att tjejerna upplever att de helt enkelt inte orkar studera. Ett första steg för att stötta dessa elever har varit att bjuda in till ett föräldramöte med fokus på att föra en dialog kring vikten av skolgång, möjligheten till att få jobb efter en utbildning, fysisk och psykisk hälsa samt könsroller och ansvar. Rektor, kurator, och SYV höll i detta möte, tillsammans med tolkar för respektive modersmål. Responsen från föräldrarna var positiv och vi upplever att det blev en konstruktiv dialog i frågorna. Veckorna efter mötet har vi sett en klar förbättring, och kommer att följa upp detta under resten av terminen, både i möten med föräldrar under utvecklingssamtal, men även i diskussionsgrupper i klassen, med stöttning av SYV, kurator och modersmålslärare. I detta arbete använder vi oss av material från machofabriken.se, för att väcka nya tankar hos eleverna. En viktig lärdom för oss inom personalen är att vi är mer uppmärksamma på detta nu, och kan förhoppningsvis uppmärksamma och följa upp liknande problematik i tidigare skede framöver. Lokal slutrapportering I varje delprojekts slutrapportering kommer ett särskilt avsnitt att finnas för de horisontella kriterierna. Där vill vi kunna följa hur ett intersektionellt perspektiv har påverkat ert arbete i projektet. Syftet är att se om vissa metoder är särskilt verksam för en specifik målgrupp. Frågeställningar som ligger till grund för denna utvärdering är: Får tjejer och killar olika typer av insatser? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov? Får elever/unga med funktionsnedsättning olika typer av insatser jämfört med elever/unga utan funktionsnedsättning? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov? Får elever/unga med annat modersmål än svenska olika typer av insatser jämfört med elever/unga som har svenska som modersmål? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov? Får tjejer och killar med annat modersmål än svenska olika typer av insatser? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov? Får tjejer och killar med funktionsnedsättningar olika typer av insatser? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov?
Får elever med funktionsnedsättningar och annat modersmål än svenska olika typer av insatser jämfört med elever med funktionsnedsättning som har svenska som modersmål? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov? Finns det några andra olikheter/likheter i insatser ni uppmärksammat och vill förmedla insikter om? Efter att du/ni besvarat frågorna ovan; besvara följande frågor kortfattat: Finns det något ni kommer göra annorlunda i framtiden i verksamheten? Tänker du på ett annat sätt nu i ditt arbete med eleverna/ungdomarna? Kompetensutvecklingsinsatser För att höja kvalitén i de verksamheter som deltar är viktigt att identifiera och undanröja hinder för att alla deltagare oavsett diskrimineringsgrund ska kunna vara delaktiga i projektets insatser. SKL som nationell part planerar därför för kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas till samtliga nivåer inom de horisontella kriterierna, i uppstarten av metodverkstäderna. Första tillfället ges i slutet av september 2015. Djupstudier PlugInnovation kommer inom ramen för Plug In 2.0 fortsatt att genomföra fler kvalitativa djupstudier enligt samma modell som använts i föregående Plug In-projekt. Detta för att fortsätta bygga kunskap kring hur och varför olika insatser fungerar, samt för att fördjupa den redan erhållna kunskapen. Inom djupstudierna kommer Pluginnovations personal att följa arbetet med de horisontella kriterierna samt se hur detta arbete kan förstärka de tidigare framgångsfaktorerna holistiskt synsätt, koll och uppföljning, samverkan, flexibilitet och bemötande. Projektmöten Det är av stor vikt att de horisontella kriterierna lyfts under projektmöten på samtliga nivåer. Detta syftar till att sprida erfarenheter av framgångsrika arbetssätt och insatser, samt att belysa frågorna från deltagarnivå upp till det strategiska påverkans- och förändringsnivå bland nationella parter. Det är projektledare på respektive nivå som ansvarar för att dessa frågor belyses, samt dokumenteras i lägesrapporter. Det rekommenderas att vid något/några tillfällen under projekttiden bjuda in externa föreläsare för att ge nya inspel i ämnet, samt för att öka kunskapen bland projektpersonalen.