Beslut efter kvalitetsgranskning

Bes i it Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Lyckebo förskola, Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm www.skolinspektionen.se

Beslut 1 (3) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 35 förskolor, både med enskilda och kommunala huvudmän. Följande frågeställningar ska besvaras inom granskningen: 1. Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? 2. Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? 3. Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Skolinspektionen besökte förskolan Lyckebo, med Stockholms kommun som huvudman, den 3 4 maj 2017. Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Renata Grelak och Lotta Andersson Damberg. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Solen. Vid besöket intervjuades arbetslaget på avdelningen Solen, förskolechefen, biträdande förskolechef, personal från förskolans andra avdelning samt en specialpedagog. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat och anger de eventuella utvecklingsområden som är aktuella för förskolan Lyckebo. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--- granskning/kvalitetsgrartskning/

Beslut 2 (3) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen vid Lyckebo förskola till viss del har kunskap om förskolans uppdrag avseende barn som är i behov av särskilt stöd. Förskolechefen har inlett ett utvecklingsarbete för att skapa förståelse för uppdraget samt förankra en gemensam grundsyn på barn i behov av stöd. Granskningen visar dock att förskolechefen inte har sett till att personalen har en gemensam förståelse för vad uppdraget innebär och hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. På förskolan finns det en definierad process för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen bedömer att rutinerna inte är fullt ut implementerade i verksamheten eftersom det finns skillnader mellan arbetslagen avseende kunskap om och tillämpning av processen. Granskningen visar att arbetslaget inte alltid gör en kartläggning som de kan använda som grund för bedömning om relevanta stödinsatser. I de fall kartläggning genomförs läggs tonvikt på verksamhets- och gruppnivå samt i vissa fall på individnivå. Skolinspektionen vill i sammanhanget påpeka vikten av att en kartläggning utgår ifrån att barns behov av särskilt stöd alltid är situationsbundet och relationellt Förskolan har tillgång till och använder sig av främst specialpedagogisk kompetens men har också vid behov tillgång till andra stödfunktioner. En bedömning av relevanta stödinsatser görs främst i samverkan mellan specialpedagog och personal. På så kallade barnhälsoträffar diskuterar specialpedagogen och förskolechefen barnens situation och beslutar om insatser. I samma forum sker en uppföljning och utvärdering av de insatta stödinsatserna vilket föregås av en dialog mellan specialpedagog och personal i arbetslaget. Dessa rutiner för förskolechefens uppföljning och utvärdering är inte kända bland personalen som saknar en återkoppling från förskolechefen kring sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Förskolans miljö och material är anpassat och tillgängligt för barngruppens behov. Personalen genomför aktiviteter så att alla barn har möjlighet att delta. Granskningen visar dock att det varierar på vilket sätt personalen stimulerar till och stödjer barnen i lek och aktivitet.

Beslut 3 (3) Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Förskolechefen behöver se till att personalen har kunskap om vad uppdraget avseende barn i behov av särskilt stöd innebär. I detta ingår att säkerställa att personalen utvecklar en gemensam barnsyn samt syn på begreppet barn i behov av särskilt stöd. Detta för att personalen på ett professionellt sätt ska kunna utföra uppdraget avseende barn i behov av särskilt stöd. Förskolechefen behöver ta ansvar för att rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd förankras bland personalen och används. Däri ingår att tydliggöra hur kartläggning ska genomföras, dokumenteras och användas som grund för att komma fram till relevanta insatser för barn i behov av särskilt stöd. Uppföljning Stockholms kommun ska senast den 20 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Som stöd för redovisningen kan bifogade mall (bilaga 2) användas. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, eller via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:209) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Anna Gabrielsson och jurist Magnus Jonasson deltagit. På Sko ns 1 wri s ek onens vägnar abriel Brandström Enhetschef R Utredare/Föredragande

1 (5) Bakgrundsuppgifter om Lyckebo förskola Lyckebo förskola är belägen i stadsdelen Hägersten/Liljeholmen i Stockholms kommun. Förskolan har sammanlagt 36 barn inskrivna på två avdelningar: Solen och Månen. Avdelningen Solen har 16 barn i åldrarna 1-3 år och avdelningen Månen har 20 barn i åldrarna 3-5 år. På förskolan tjänstgör sammanlagt sex personer varav två är legitimerade förskollärare. På avdelningen Solen arbetar tre personer varav en är förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också ansvarar för ytterligare tre förskolor. Resultat från granskningen i Lyckebo förskola I intervjuer ger personalen varierande bilder av hur de uppfattar förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. De uppger bland annat att varje barn ska ha möjlighet att utvecklas och lära utifrån sina behov. Förskolechefen beskriver att alla individer ska ha rätt att bli sitt bästa jag och att verksamheten ska utformas så att alla barn får det stöd de behöver. Enligt förskolechefen befinner sig förskolan mitt i ett utvecklingsarbete som går ut på att implementera en gemensam barnsyn och ett gemensamt förhållningssätt till uppdraget. I arbetslagets utsagor vid intervjuer samt i observationer framkommer det exempel på förhållningssätt till barns behov som inte är förenligt med bilden av hur förskolechefen beskriver barnsyn och förhållningssätt. Bland annat antyder personalens beskrivningar att det är det enskilda barnet som är bäraren av problematiken och inte att det är i relation till det som barnet möter i verksamheten som behoven uppstår. I samband med faktagranskningen uppger förskolechefen att hen ser att utvecklingsarbetet behöver fördjupas hos arbetslaget. Förskolans arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd Personalen beskriver i intervjuer att de uppmärksammar att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd genom observationer i den dagliga verksamheten. Som exempel nämner personalen att det kan handla om en leksituation som inte fungerar. I första hand diskuterar personalen i arbetslaget vilka anpassningar i verksamheten de kan göra för att hjälpa det enskilda barnet. De samtalar också med föräldrarna för att få deras bild av barnets situation. Den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför besöket innehåller Processgång för barn i behov av särskilt stöd. Där framkommer det att arbetslag ska

2 (5) använda blanketten Underlag för pedagog vid fundering kring ett barn för att informera förskolechefen om att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd. Arbetslaget uppger i intervjuer att blanketten är ny och att de inte har använt denna. Vid faktagranskningen uppger förskolechefen att blanketten inte är ny. Under året har samtliga medarbetare fått en föreläsning angående processgången av specialpedagog samt en genomgång av alla dokument. Enligt förskolechefen är hen närvarande i verksamheten och på så sätt får hen signaler från personalen när de uppmärksammar ett barn som behöver extra stöd. I intervjuer uppger arbetslaget att de inte tar kontakt med förskolechefen förrän de haft funderingar och provat massa saker innan. De barn som har uppmärksammats av personalen lyfts till diskussion på månadsvisa barnhälsomöten där förskolechef, biträdande förskolechef samt specialpedagog träffas. Förskolechefen ger specialpedagogen i uppdrag att tillsammans med personalen kartlägga verksamheten. För detta arbete finns det ett stödmaterial som innehåller stödfrågor för kartläggning på verksamhets-, grupp- och individnivå. Det finns även möjlighet att rådfråga specialpedagogen. Intervjuer med personalen visar att det finns variationer i hur kartläggningen går till samt i vad mån de använder den specialpedagogiska kompetensen. Personal från den andra avdelningen beskriver att specialpedagogen kan genomföra observationer i barngruppen och hjälpa arbetslaget med att dokumentera kartläggningen. Föräldrarnas perspektiv lyfts in i kartläggningen. Arbetslaget uttrycker att de inte använt stödmaterialet för kartläggning och heller inte haft kontakt med specialpedagogen kring ett enskilt barns behov. De reflekterar kring enskilda barns situation i förskolan men det dokumenteras inte. I intervjun framkommer exempel på specifika insatser som arbetslaget har satt in för att stödja ett enskilt barn men de kan inte beskriva vilken kartläggning som ligger bakom dessa insatser. Arbetslaget uppger att de inte gjorde någon kartläggning eftersom de inte kände någon oro för barnet och att åtgärden var den rätta för att det fungerade ju, det vi gjorde gav resultat. I intervjun med arbetslaget finns det fler utsagor som indikerar att de inte gör någon kartläggning utan direkt går in på lösningar: Finns det något vi kan prova då provar vi och om vi inte ser något resultat då går vi till chefen. På Skolinspektionens fråga om vilket stöd arbetslaget kan få för att komma fram till vilka stödinsatser som behöver genomföras för ett enskilt barn svarar arbetslaget att de kanske inte behöver ett sådant stöd för att de använder sunt förnuft. Förskolechefen uppger att det finns skillnader mellan arbetslagen avseende hur väl förtrogna de är med processgången för barn i behov av särskilt stöd. Men

3 (5) enligt förskolechefen är hen närvarande i verksamheten och har en ständig dialog kring barn och deras behov av stöd. Samtidigt uttrycker förskolechefen att pedagoger behöver mer kunskap kring arbetssätt, förhållningssätt och barnsyn. Förskolans arbete med att tillgodose behov av särskilt stöd I de fall personalen gjort en kartläggning ligger denna till grund för en handlingsplan där stödinsatser dokumenteras. Handlingsplanen utarbetas i samråd med specialpedagogen och vårdnadshavare är också delaktiga i beslut om stödinsatser för det enskilda barnet. Personalen och förskolechefen beskriver att de har ett inkluderande arbetssätt när ett barn ges särskilt stöd och att stödinsatser genomförs i den ordinarie verksamheten tillsammans med andra barn. Av intervjuer framgår vidare att stödinsatser består av olika anpassningar av exempelvis arbetssätt, material eller den fysiska miljön. Avdelningens miljö är tillgänglig för alla barn och inbjuder till lek och aktiviteter. Materialet, som är anpassat för den aktuella barngruppens behov, är väl synligt och placerat så att barnen själva kan ta fram och använda det. Personalen ger exempel på att särskilt stöd kan vara att dela upp barnen i mindre grupper för att på så sätt vara närmare varje enskilt barn, kunna se barnets behov och ge stöd. Personalen exemplifierar att de i dessa mindre grupper försöker skapa situationer där barns positiva förmågor synliggörs. Under observationer noteras att alla barn ges möjlighet att delta i de aktiviteter som genomförs. Vid vissa tillfällen, exempelvis vid måltid och i tamburen, delas barnen in i mindre grupper. Under den matsituation som observeras får de äldsta barnen själva ta mat och får hjälp vid behov. Vid andra tillfällen samlas hela barngruppen och förskolans alla barn leker samtidigt ute på gården. Vid en observerad utevistelse skapas olika konstellationer av barn som dock inte är planerade i förväg. Detta leder till att det vid vissa stationer samlas så många barn att personalen inte kan arbeta på ett ändamålsenligt sätt med barngruppen och därför får personalen i efterhand placera om vissa barn till andra aktiviteter. Vidare visar observationer att det varierar på vilket sätt personalen deltar och stödjer barnen i lek och aktivitet. Skolinspektionen noterar att förskolans personal är närvarande i barnens aktiviteter men att de sällan deltar aktivt i syfte att stimulera och utmana barnen. Som exempel kan nämnas att det finns få tillfällen där barn uppmuntras eller stimuleras att samspela med andra barn. Personalen följer upp och utvärderar aktuella handlingsplaner kontinuerligt, vid handledningen med specialpedagogen. Barnets vårdnadshavare ges möjlighet att delta vid utvärderingen av stödinsatserna. Specialpedagogens uppgift är att vid de tidigare nämnda barnhälsoträffarna återkoppla till förskolechefen

4 (5) hur arbetet kring enskilda barn fortskrider och vilka justeringar som eventuellt behöver genomföras. Vid intervjuer med personalen framkommer det att de inte har någon uppfattning på vilket sätt förskolechefen är involverad i uppföljningen och utvärderingen av stödinsatserna. Stödstrukturer och stödfunktioner Det finns en samstämmig bild av att förskolans specialpedagog är tillgänglig och besöker förskolan vid behov. Specialpedagogen har en rådgivande roll och kan se om andra, interna eller externa, stödfunktioner behöver involveras för ett barn. Personalen uppger att de alltid har möjlighet att vända sig till specialpedagogen men att de inte har någon uppfattning om förskolechefen följer upp tillgången till och samverkan med andra stödfunktioner. Förskolechefen och specialpedagogen beskriver att förskolechefen vid de månadsvisa barnhälsoträffarna följer upp om tillgången till stödfunktioner motsvarar behoven. Personalen och förskolechefen är eniga om att arbetslagen är i behov av fortsatt kompetensutveckling. Enligt förskolechefen har de satt igång ett utvecklingsarbete som syftar till att förändra personalens syn på barn, men även att ge dem mer kunskap kring arbetssätt och förhållningssätt. All personal har deltagit i grundläggande kompetensutveckling kring enhetens processgång, uppföljning och planering gällande arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Personalen uppger att vissa i personalen har deltagit i kompetensutvecklingen men att de inte har hunnit diskutera med varandra och sprida kunskapen i hela arbetslaget. Enligt personalen behöver de mer kunskap exempelvis kring hur de kan stödja nyanlända barn i verksamheten. Förskolechefen uppger att inte all personal har tagit till sig allt av den kompetensutveckling som getts och att arbetet med att fördjupa och modernisera barn- och kunskapssyn fortgår. Enligt förskolechefen finns det utmaningar på förskolan, inte minst på grund av hög personalomsättning, men att de jobbar långsiktigt för att säkerställa kompetensen

5 (5) Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsunderlag som använts i granskningen. Bedömningsområde 1 Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur förskolan uppmärksammar att ett barn tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av särskilt stöd och om förskolechefen ser till att barnets situation i förskolan kartläggs. Vidare om förskolechef och arbetslag gör noggranna pedagogiska överväganden för att utforma verksamheten utifrån barnets behov. Bedömningsområde 2 Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur arbetslaget genomför stödinsatser i den ordinarie verksamheten och i detta arbete anpassar samt använder miljö och material utifrån barngruppens behov. Vidare att förskolechefen tar ansvar för att planerade stödinsatser genomförs av arbetslaget. Bedömningsområde 3 Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Under detta bedörnningsområde ingår att granska vilka stödstrukturer och stödfunktioner som finns för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med stödstrukturer avses kompetensutveckling, förutsättningar för kvalitetsarbete, och organisation av verksamheten. Med stödfunktioner avses tillgång till konsultation och handledning inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området.

Bilaga 2 1 (2) Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Förskolechefen behöver se till att personalen har kunskap om vad uppdraget avseende barn i behov av särskilt stöd innebär. I detta ingår att säkerställa att personalen utvecklar en gemensam barnsyn samt syn på begreppet barn i behov av särskilt stöd. Detta för att personalen på ett professionellt sätt ska kunna utföra uppdraget avseende barn i behov av särskilt stöd. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: F ~ Utvecklingsområde 2: Förskolechefen behöver ta ansvar för att rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd förankras bland personalen och används. Däri ingår att tydliggöra hur kartläggning ska genomföras, dokumenteras och användas som grund för att komma fram till relevanta insatser för barn i behov av särskilt stöd. Redovisa vilka åtgärder som genomförts:

Bilaga 2 2 (2) Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: