Hur kan man förebygga demens?

Relevanta dokument
Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Kan vi förebygga minnesproblem och demens? -Senaste forskningsrönen

Medellivslängden i Sverige har

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

En uppdatering kring forskning och klinik av demenssjukdomarna med särskilt fokus på Alzheimers sjukdom

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Uppföljning av 90+ träning för 2014 och 2015

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Fysisk Aktivitet och KOL

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Fokus på tidig diagnos och förebyggande i Alzheimer forskning

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Fysisk aktivitet och hjärnan

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Viktig, ung och stolt. Göteborg

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Prevention och behandling vid

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nya tider, nya hälsoproblem

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Strukturerad flimmermottagning

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Folkhälsoatlas koloncancer

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

MS och kognitiv påverkan

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Viktigaste Ändringar

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Demenssjukdomar och ärftlighet


Stadens sociala samband

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

World congress of sexually transmitted infections & AIDS Elin Gottfridsson

Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Förebyggande åtgärder mot fetma

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Transkript:

Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare

I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma i medelåldern Fysisk inaktivitet Depression Kombinerat bidrag till demensrisken: ca. 30% Rökning Låg utbildning Norton et al. Lancet Neurol 2014

Andra riskfaktorer Social isolering Ensamhet Hopplöshet Stress Sömnstörning Bristande munhälsa Hörselnedsättning Kivipelto et al. Nature Neurol Rev 2014; Livingston et al., Lancet 2017

Världshälsoorganisationen Global handlingsplan mot demens 2017-2025 Rekommendationer för att minska risken för demens Systematisk bevisbedömning Fysisk aktivitet Övervikt / fetma Arbetsgrupp Tobak Alkohol Nutrition Kognitiv träning Sociala aktiviteter Högt blodtryck Höga blodfetter Diabetes Depression Hörselnedsättning Genève, 2-4 juli 2018

Kan demens förebyggas? UTMANINGAR Många olika riskfaktorer Flera sjukdomsmekanismer En enda lösning passar inte alla! LÖSNINGAR? Multimodala interventioner kombinerar flera åtgärder

Kan demens förebyggas? UTMANINGAR Många olika riskfaktorer Flera sjukdomsmekanismer En enda lösning passar inte alla! Varje person har en egen uppsättning riskfaktorer LÖSNINGAR? Multimodala interventioner kombinerar flera åtgärder Personanpassade interventioner

Kan demens förebyggas? UTMANINGAR Många olika riskfaktorer Flera sjukdomsmekanismer En enda lösning passar inte alla! Varje person har en egen uppsättning riskfaktorer När ska man börja? LÖSNINGAR? Multimodala interventioner kombinerar flera åtgärder Personanpassade interventioner Anpassade tidiga åtgärder: Allmänbefolkning Personer med ökad demensrisk Personer i tidig sjukdomsfas

FINsk GERiatrisk interventionsstudie för att förebygga kognitiv svikt och funktionsnedsättning

FINLAND Huvudansvarig forskare: Professor Miia Kivipelto Vetenskaplig koordinator: Docent Alina Solomon Oulu Seinäjoki Kuopio 1260 deltagare 60-77 år gamla Utan minnessvikt Med riskfaktorer för demens Turku Helsinki Vantaa

Interventionsschema KOSTRÅDGIVNING TRÄNING: 1-2x/v muskel 2-4x/v aerobisk TRÄNING: 2x/v muskel 4-5x/v aerobisk TRÄNING: 2x/v träning av muskelstyrka 5x/v aerobic training KOGNITIV TRÄNING KONTROLL AV HJÄRTKÄRLSRELATERADE RISKFAKTORER månader 3 6 9 12 15 18 21 24 REGELBUNDEN HÄLSORÅDGIVNING (Kivipelto, Solomon et al., Lancet 2015)

Resultat för kognitiv förmåga Sammanvägda poäng på alla tester: 25% mer förbättring Interventionsgruppen Kontrollgruppen Minnet: 40% mer förbättring Exekutiv förmåga: 83% mer förbättrning Bearbetningshastighet: 150% mer förbättring Kivipelto, Solomon et al. Lancet 2015

Risk för kognitiv försämring 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Intervention Control Kontrollgruppen: 30% ökad risk för kognitiv försämring Kivipelto et al., Lancet 2015; Solomon et al., JAMA Neurology 2018

Personer med genetiskt sårbarhet för demens fick nytta av interventionen!

Effekt på funktionsnivå och livskvalitet 30% mindre risk för försämring i vardagliga aktiviteter 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Hälsorelaterad livskvalitet Mindre försämring i fysisk funktion Förbättrad allmän hälsa 0,2 0 Control Intervention Kulmala, Solomon et al. manuscript Strandberg, Solomon et al, Eur Ger Med 2017 15

Minskad risk för förekomst av kroniska sjukdomar 60% minskad risk Kivipelto et al., JAMDA 2017

Deltagarnas erfarenheter Erfarenhet av att vara med i studien Intervention Kontroll Mycket positiv 52.2 % 43.8 % Positiv 44.9 % 52.6 % Kulmala et al., JAD 2018

Sammanfattning av deltagarnas erfarenheter Huvudsakligen positiva erfarenheter Interventionen upplevdes inte som alltför krävande Alla delar av interventionen upplevdes som nyttiga Sociala aktiviteter / gruppträning särskilt viktiga

European Dementia Prevention Initiative FINGER Pre-DIVA MAPT Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability (Kivipelto et al.,lancet 2015) Prevention of Dementia by Intensive Vascular Care (van Charante et al., Lancet 2016) Multidomain Alzheimer Preventive Trial (Andrieu et al, Lancet Neurol 2017) Gemensamma dataanalyser > 6000 deltagare Vad har vi lärt oss hittills? När: Börja tidigt! Vem: Personer med ökad risk för demens! Vad: Gör rätt saker & tillräckligt mycket av dem!

Från till Canada FINGER U.K. FINGER U.S. POINTER Germany, Spain, Italy, Netherlands MIND CHINA Japan Mexico India SINGER Brasil Maintain Your Brain Argentina alz.org/wwfingers

Vad annat kan vi göra?

En första mall för framtida kombinationer av livsstil + läkemedel MIND-AD MINI : Multimodal förebyggande intervention vid Alzheimer sjukdom i tidig fas (prodromal Alzheimer) Multimodal livsstilsintervention Livsstilsintervention + medicinsk nutrition Vanlig vård Planera större studie Tid (månader) (Soininen, Solomon et al, Lancet Neurol. 2017)

Implementering? MUISTIKKO projektet (Finland) FINGER-primärvård (Stockholms sjukhem) FINGER i kommunal verksamhet (Lidingö) Ny teknink, e-hälsa

Utveckling av läkemedel mot Alzheimer β amyloid Tau Nytt: vi börjar tidigare och använder anpassningsbar försöksdesign Aß production Aß aggregation Aß clearance Currently approved for AD treatment Cholinergics Others Kivipelto, Solomon et al, modified 2013 from Lancet Neurology, 2010

Cocktail av åtgärder mot demens Personanpassad medicin Hälsosam livsstil

Sammanfattning 1. Tidig identifiering av personer med ökad risk för demens börja interventioner tidigt! 2. Det är möjligt att förebygga minnesproblem med livsstilsintervention som hanterar flera riskfaktorer samtidigt 3. Framtid: Nationellt och internationellt samarbete, kombination av livsstil och läkemedel, ny teknik Det är aldrig för sent! Hälsosam livsstil viktig även om man redan har demens.

TACK!