Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter

Transkript

1 Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter Miia Kivipelto, MD, PhD Associate Professor Aging Research Center, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Huddinge Stockholm 31 maj 2011

2 Demens en utmaning för samhället Tidig diagnostik och behandling Problem och möjligheter Erfarenheter från Minnemottagning, Huddinge Kalmar modellen Vårdval och kundval Framtid!

3 Beräknad ökning av världsbefolkningen (World Population Prospects, United Nations, 2005) Ålder

4 Prevalens av mest frekventa kroniska sjukdomar Fratiglioni et al., 2001 Åldersgrupp Sensoriska funktioner Nedsatt hörsel Blind/nästan blind Mental hälsa Kognitiv svikt Demens Depression Fysisk hälsa Hjärt-kärl relat Frakturer Cancer Andra sjukdomar

5 US prevalence of AD (millions) Effekten av att senarelägga debuten av demens Beräknade effekter: Skjuta upp AD debuten med 5 år prevalens till hälften Delay (years) Year Brookmeyer et al., 1998, Jorm et al., 2005

6 Multifaktoriella sjukdomar åtgärda flera riskfaktorer samtidigt för en optimal effekt APOE Andra gener Ohälsosm Alkoholmissbruk kost Rökning Diabetes Fetma Hypertoni Hyperkolesterolemi Utbildning Vuxenlivet Medelålder Fysisk aktivitet Övergång Äldre Mentala och Sociala aktiviteter Riskfaktorer Vaskulära skador Neuronskador Hjärnreserv? Demens Skyddande faktorer

7 MMT Mild Måttlig Svår Akut Transition Terminal Diagnos utbildning Anpassning ård Stöd och vård Vårdgivarstöd och coping i takt med progression 30 Tidiga tecken Diagnos 15 Förlust av funktioner och oberoende BPSD SÄBO 0 Död År

8 Nationella riktlinjerna vid demenssjukvård: Tidig diagnostik och behandling... Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Maj 2010.

9 Hälso- och sjukvårdsnämnden har fattat beslut om att skjuta till 10 miljoner kronor Det är mycket viktigt att upptäcka tecken på demens tidigt. Då hindrar man lidande hos både de drabbade och deras anhöriga Basala demensutredningar är en del av husläkarmottagningarnas uppdrag och för att stimulera till att öka mängden utredningar får länets husläkarmottagningar nu 1000 kronor i extra ersättning för varje basal demensutredning som slutförs. En demensutredning är viktig för att ge både patient och anhöriga besked om vad en minnessvikt beror på om det är demens som är orsaken eller något annat. Publicerad datum:

10 Kivipelto et al., Läkartidningen, in press

11 Behandling av Alzheimer sjukdom - tidsperspektiv Lindrig till medelsvår Lindrig till medelsvår Lindrig till medelsvår Medelsvår till svår Aricept (donepezil) Exelon (rivastigmine) Reminyl (galantamine) Nya Ebixa sjukdomsbromsan (memantine) de behandlingar? Plåsterformat introd Daglig engångsformel introd 2008 >2010

12 Förläng tiden hemma: Tidig diagnos och behandling fördröjer kognitiv försämring 1 Långtidsbehandling med rivastigmin Observerad MMSE försämring Förväntad försämring baserat på historiska data Historiska data visar en typisk försämring på i genomsnitt 2-4 MMSE-poäng per år hos obehandlade patienter med Alzheimer sjukdom. 2 För varje poängs försämring av MMSE ökar samhällskostnaderna med drygt kronor 3 MMSE Mini Mental State Examination 1. Minthon L et al..acta Neurol Scand. 2009;119(3): , 2. Lane R.M et al. Int J Neuropsychopharmacology 2006(1) , 3. Jönsson L et al. Pharmacoeconomics.1999;16(4):

13 Bra vård är mer än bara ett läkemedel

14

15 Gross costs of dementia in Sweden 2000 Institution 25.6 billion SEK 67% Home care % Day care 0.5 1% Hospital care 0.9 2% Out care 0.4 1% Drugs 0.4 1% Diagnostics 0.1 <1% Production losses 0.1 <1% Informal care % Total 38.8 Wimo (2000)

16 Problem och möjligheter

17 Samhället Landsting Primärvård Sjukhus mm. Kommunen Äldreomsorg - SÄBO Dagverksamhet Hemtjänst Anhörigstöd mm. Personer med demens och anhöriga

18 Utmaningar vid vård och omsorg AD patienter: 1 3 Har ofta andra samtidiga kroniska sjukdomar Tar en stor mängd mediciner Har svårt att följa ordinationen pga bristande compliance och biverkningar Anhöriga: 4,5 Anhöriga bidrar med en merparten av vårdinsatser vid AD 60% av anhörig-vårdgivare rapporterar nedsatt hälsa och nervösa besvär på grund av belastningen som vårdgivare 1. Barat I, et al. Eur J Clin Pharmacol 2000;56: Giron MS, et al. Int J Geriatr Psychiatry 2001;16: Travis SS, et al. J Psychosoc Nurs Ment Health Serv 2005;43: Alzheimer s Association and National Alliance for Caregiving, 2004 National Survey 5. Dunkin JJ et al. Neurology 1998;51:S53 60

19 LSS och biståndshandläggning gällande demensdrabbade Erfarenheter från Minnesmottagningen, Karolinska Universitetssjukhus, Huddinge Kurt är ensamstående och blev beviljad hemtjänst med matleverans. Närstående märkte att maten bara levererades, ingen fanns för att hjälpa Kurt att äta den. Oron ökade när Kurt blev sämre, han fick läggas in och återhämtade sig med hjälp av dropp. Hade då bevisligen inte ätit eller druckit för länge. Närstående hade dokumenterat via bilder och en anmälan är gjort till Socialstyrelse.

20 Anna 60 år nekades hjälp med medicinering då distriktssköterskan menade att hemtjänsten kunde klara det och hon inte hade tid att åka runt till alla. Hemtjänsten i sin tur menade att de inte hade delegation. Resultatet var att patienten inte fick någon medicin alls

21 Landsting PV Kommun Spec DS DS GP GP GP DS GP GP GP DS GP GP GP Demens team Personer med demens och anhöriga Bistånds handläggare Hemtjänst Dagverksamhet SÄBO Ref. E. Jedenius, thesis 2010

22 Number of diagnose PHC GR IMED Others TOTALT Year Ref E.Jedenius Scand J Primary care /11/9 22

23 Demensläkemedel DDD/1000 (+75) , , ,00 Sweden total Kalmar , ,00 0, Ref. E. Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011 Erik Jedenius 2010/11/9 23

24 Neuroleptika DDD/1000 (+75) Sweden total Kalmar Ref. E. Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011 Erik Jedenius 2010/11/9 24

25 Patients +70 years visiting the emergency ward at the local hospital 70< Kalmar community 70< not living in Kalmar community st Ref. E. Jedenius, poster IPA 2005 Erik Jedenius 31 maj

26 Frågor 1) I vilken utsträckning har äldre människor kognitiva och fysiska förmågor som är viktiga för att kunna göra aktiva val av vård- och omsorgsgivare? 2) I vilken utsträckning har vårdtagarna inom äldreomsorgen kognitiva och fysiska resurser för att kunna agera som aktiva kunder?

27 Förmågan att göra aktiva val av vårdgivare (befolkningen 77+ år) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samtliga Män Kvinnor Adekvat kognition (MMSE och vardagskognition) och inga fysiska funktionsnedsättningar Adekvat kognition (MMSE och vardagskognition) och endast lätta fysiska funktionsnedsättningar Adekvat kognition (MMSE och vardagskognition) men minst en svår fysisk funktionsnedsättning Nedsatt vardagskognition (hitta och förstå information) Kan inte intervjuas/låg MMSE Meinow, B., Parker, M.G., Thorslund, M. (2011). Consumers of eldercare: The semblance of choice. Social Science & Medicine

28 Förmågan att göra aktiva val av vårdgivare (vårdtagare 77+ år) 100% 90% Adekvat kognition (MMSE och vardagskognition) och inga fysiska funktionsnedsättningar 80% 70% 60% 50% 40% Adekvat kognition (MMSE och vardagskognition) och endast lätta fysiska funktionsnedsättningar Adekvat kognition (MMSE och vardagskognition) men minst en svår fysisk funktionsnedsättning 30% 20% Nedsatt vardagskognition (hitta och förstå information) 10% 0% Endast läkarbesök (45,1%; n=280) Hemtjänst (21,3%; n=132) Särskilt boende (14,8%; n=92) Kan inte intervjuas/låg MMSE

29 Framtida möjligheter och riktlinjer Utbildning Kommunikation Vårdplanering, möten, journalsystem mm. Multidisciplinär samverkan Samordning, koordination (demenskoordinator?) Processtänkande, vårdkedja Mer forskning och uppföljning

30 God vård och omsorg Personcentrerad omvårdnad: fokus på patienten och patientens individuella behov Vårdgivare med adekvat kompetens och förhållningssätt Diagnostiskt och förebyggande tänkande Utveckla vårdfilosofin - bejaka det friska, stimulera och bevara individens hälsoresurser

31 Tack för uppmärksamhet!

32 ACKNOWLEDGEMENTS Laura Fratiglioni Bengt Winblad Mats Thorslund Marti Parker Bettina Meinow Anders Wimo Erik Jedenius Francesca Mangialasche Babak Hooshmand Karin Wallin Krister Håkanson Göran Hagman Ulrika Akenine Mette Bergman Pia Andersen Hilkka Soininen Alina Solomon Tuomo Hänninen Tiia Ngandu Satu Ahtiluoto Tiina Laatikainen