Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.



Relevanta dokument
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Personnummer:

Linköping University Tentamen TEN1 vt 2011 Kurs TMMV09 Johan Hedbrant

Lite kinetisk gasteori

Personnummer:

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Sätesventiler (PN 6) VL 2 2-vägsventil, fläns VL 3 3-vägsventil, fläns

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

Sätesventiler (PN 16) VF 2 2-vägsventil, fläns VF 3 3-vägsventil, fläns

Stort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Grundläggande kylprocess, teori och praktik

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Kap 4 energianalys av slutna system

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Universitetet: ER-diagram e-namn

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Vid mer än 30 frihetsgrader approximeras t-fördelningen med N(0; 1). Konfidensintervallet blir då

Universitetet: ER-diagram e-namn

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

101. och sista termen 1

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

Introduktion till statistik för statsvetare

Trigonometriska polynom

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund - Exempel på tavlan

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Stången: Cylindern: G :

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Lycka till med dina förstudier!

Termodynamik Föreläsning 5

Överhettad ånga, Table A-6 (2.5 MPa): T [ C] v [m 3 /kg] ? Linjär interpolation:

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

7,5 högskolepoäng. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 41N11C En3. TentamensKod:

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

1. Test av anpassning.

Andra ordningens lineära differensekvationer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) kl

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

b) Bestäm det genomsnittliga antalet testade enheter, E (X), samt även D (X). (5 p)

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Energi- och processtekniker EPP14

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Elektromagnetisk strålning. Spektrofotometri. Absorbans / Emission. Elektromagnetiskt spektrum

Applicera 1:a H.S. på det kombinerade systemet:

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

(a) Skissa täthets-/frekvensfunktionen och fördelningsfunktionen för X. Glöm inte att ange värden på axlarna.

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Transkript:

Exempeltetame 3 (OBS! De a te ta m e ga vs i a ku rse delvis bytte i eh å ll. Vis s a u ppgifter s om i te lä gre ä r a ktu ella h a r dä rför ta gits bort, vilket m edför a tt poä gs u m m a ä r < 50. Uppgifter a s om fi s kva r ä r repres e ta tiva för ku rs e, och s ku lle ku a dyka u pp på kom m a de te tor.) Tillåta hjälpmedel: Formelsamlig i Mekaisk värmeteori och strömigslära, miiräkare. Allmät: För vissa uppgifter ka krävas att Du atar vissa saker, äve värde på parametrar, för att uppgifte ska gå att lösa. Ega atagade och förekligar ska förklaras och motiveras. Lösigsgåge ska framgå tydligt. Teoriuppgifter T1 a) Vad iebär begreppe vägfuktio och puktfuktio? Beskriv begreppe, och exemplifiera med ågo ekvatio som gäller för respektive fuktio. (3 poäg) b) Beskriv iebörde av termodyamikes första och adra huvudsatser. (2 poäg) T2 a) Beskriv hur värmetrasport via ledig, kovektio och strålig sker. (3 poäg) b) Mättekik, igår ite lägre i kurse. T3 a) Etalpi ka avädas för att beräka eergiförädrig kopplat till e process utförd av ett slutet system. Beskriv e såda process, och förklara sambade mella etalpi, volymädrigsarbete och ire eergi för processe.

(4 poäg) b) Beskriv med hjälp av lämplig systembetraktelse e process där Cv lämplige aväds, och e process där Cp lämplige aväds, för att beräka respektive systems eergiförädrig (4 poäg) Beräkigsuppgifter För e del av beräkigsuppgiftera gäller att du ka behöva ata vissa saker, äve värde på parametrar, för att uppgifte ska gå att lösa. Nödvädiga data fis i bilagor. Ega atagade och förekligar ska förklaras och motiveras. Lösigsgåge ska framgå tydligt. B1 E bladig av vätska och åga (10 viktprocet åga) med totalvikte 3 kg tillförs uder e miut ett elektriskt arbete på 2 MJ uder det att trycket i behållare är kostat, vilket gör att mättad åga erhålls. Vad är specifika ågbildigsvärme, dvs de eergi som krävs för att överföra 1 kg av mediet frå mättad vätska till mättad åga vid kostat temperatur? (5 poäg) B2 Luft med (3 kg) med temperature 30ºC och trycket 0.3 MPa komprimeras reversibelt och adiabatiskt (dvs isetropt) till trycket 0.5 MPa. Hur stort arbete kräver kompressioe? (4 p) B3 E värmepump som aväder köldmediet R134a har förågigstrycket 0.2 MPa och kodeserigstrycket 1.0 MPa. Förågige drivs till åghalte 80% och kodeserige till åghalte 0%. Kylmediets massflöde är 10 kg/s. Bestäm kyleffekte, värmeeffekte, värmefaktor och arbetet som kompressor tillför köldmediet. (8 poäg)

Ledig till teoriuppgifter T1a. Se Exempeltetame 2, T1b samt boke. Poytropsambade är vägfuktioer. T1b. Se boke. T2a. Ledig: Mikroskopiska rörelser, svägigar och vibratioer (på atom/molekylivå). Iteraktioe mella dessa flyttar värme. Kovektio: Makroskopiska rörelser i e fluid, påtvigad eller aturlig. Ledig frå e yta ut i e fluid som rör sig medför att fluide tar med sig värme bort frå eller till yta. Strålig: Elektromagetisk strålig (liksom ljus). Alla ytor strålar värme proportioellt mot dess temperatur i Kelvi upphöjt till 4 och dess emmisivitet. T2b. Mättekik igår ite lägre i kurse. T3a. Se löst exempel 5-5 i boke (gäller både upplaga 2 och 3). T3b. Återige löst exempel 5-5 i boke, samt att u=cv*deltat och h=cp*deltat. Cp ka också kopplas till öppa system eftersom eergiflödet med massa är kopplat till etalpi och Cp är kopplat till etalpi. Förslag till lösigar B1 Givet: Lös: m=3kg, x=0.1, W=2 MJ Fasomvadligsvärme Första huvudsatse säger att eergi i = systemets eergiförädrig, givet att ige eergi bortförs. Tillförd eergi (arbete) är 2 MJ. Att temperature är kostat uder fasomvadlige betyder också att trycket är kostat, vilket iebär att fasomvadligsvärme = hfg Tillförd eergi ökar etalpi och därmed åghalte. Atar att värmeförluster frå behållare ka försummas. Första huvudsastse blir efter förekligar:

W=(1-x)*3* hfg hfg = 741 kj/kg Svar: Fasomvadligsväreme hfg = 741 kj/kg B2 Givet: Lös: m=3kg, T1=30 ºC, P1=0.3 MPa, P2=0.5 MPa Kompressiosarbetet Arbetet är ett volymädrigsarbete, och ges av W b 2 P2V 2 PV 1 PdV 1 1 1 Vidare gäller att PV1 P2 V2 1 ; isetrop ger att = (1) Iitialvolyme ges av PV mrt V1= 0.87 m 3 ; V2=0.6 m 3 erhålls ur ekv (1). W b 500000*0.6 300000* 0.87 =-97.5 kj (miustecket betyder att arbete tillförs) 11.4 Svar: Kompressioe kräver arbetet 97.5 kj. B3 Givet: P1=0.2 MPa, P2=1.0 MPa, åghaltera 80% och 0%, Lösig: massflödet 10 kg/s Värmefaktor, kyleffekt, värmeeffekt och kompressoreffekte. Första huvudsatse aväds med atagadet att kietisk och potetiell eergi är försumbara. COPHP=Värmeeffekt/tillfört arbete Q kyl Q värme m ( h 1 h4 ) W kompressor m ( h 2 h3) m ( h 2 h1) h1-h4 behövs (h3 för att få fram h4). Alla data ur tabell A12.

h1=hf+x*hfg för P1=0.2 MPa h1=38.4+0.8*206=203.2 kj/kg s1=s2 (isetropisk kompressio atas) aväds för att få fram h2 vid P2=1.0 MPa. s1=sf+x*sfg för P1=0.2 MPa. s1=0.1546+0.8*0.7832=0.7812 kj/kgk s2<sfg vid 1.0 MPa --> bladig av måttad åga och mättad vätska i tillståd 2. x2 behövs för att beräka h2 x2=(s2-sf)/sfg=(0.7812-0.3919)/0.5237=74.3% h2=hf+x2*hfg=107.3+0.743*163.7=228.9 kj/kg h3=hf vid P3=1.0 MPa=107.3 kj/kg Strypige atas ske uta värmeutbyte vilket medför att strypige blir isetalpisk, dvs h4=h3. 1. Kyleffekte: Q kyl m ( h h4) 10(203.2 107.3) 959kW 1 2. Kompressoreffekte W kompr m ( h h1) 10(228.9 203.2) 257 kw 3. Värmeeffekte 2 Q värme m ( h h3) 10(228.9 107.3) 1216kW 2 Q 1216 4. värme Värmefaktor COPHP 4. 7 W 257 kompressor