S SID 1 (12) KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLA LÄSÅRET 2006/2007 Sjöstadens förskolor Ekbackens förskola och Solbackens förskola FÖRUTSÄTTNINGAR Sjöstadens förskolenhet består av två förskolor, varav den ena öppnade under året, med en gemensam förskolechef samt en biträdande förskolechef. Ekbackens Förskola, Vävar Johans gata 1, startade sin verksamhet sept -05. Ugglan 15 barn födda -04,-05 och -06, 1 fsk, 2 bsk Igelkotten 15 barn födda -04, -05 och -06, 1 fsk, 2 bsk Björnen 18 barn födda -02 till -04, 1 fsk, 2 bsk Räven 18 barn födda -02 till -04, 1 fsk, 2 bsk samt 1 resurs På förskolan finns 1 kock 30.00/40.00 anställd i vårt tillagningskök. Städningen sköts av en städfirma. Solbackens Förskola, Vävar Johans gata 5-7, startade sin verksamhet i omgångar mellan januari och mars -07. Nyckelpigan 15 barn födda -05 och -06, 1 fsk, 2 bsk Humlan 15 barn födda -05 och -06, 1 fsk, 2 bsk Grodan 15 barn födda -04 och -05, 2 fsk, 1 bsk Fjärilen 15 barn födda -04, -05 och -06, 1 fsk, 2 bsk Skalbaggen 14 barn födda -05 och -06, 1 fsk, 2 bsk Myran 16 barn födda -03 och -05, 1 fsk, 2 bsk På förskolan finns en kock 20.00/40.00 anställd i vårt mottagningskök. Maten har levererats från Sofia skolkök. Städningen sköts av en städfirma.
SID 2 (12) Vi har sammanlagt 156 barn inskrivna och är 35 personer anställda inom vår förskoleenhet. Alla pedagoger har adekvat utbildning för yrket. Enhetens verksamhet riktas till barn i åldrarna 1-5 år och deras föräldrar. Vi erbjuder en förskola där lek, lärande och omsorg går hand i hand. Vi vill att såväl barn som föräldrar ska känna sig välkomna och trygga hos oss. Föräldrarna ska med förtroende kunna lämna sitt barn i vår verksamhet och känna sig trygga med vår pedagogiska kompetens. Vi ser barnet som en kompetent och resursrik individ och stödjer det i dess utveckling genom att visa barnet respekt, se dess förmågor och individanpassa verksamheten i gruppen. Vi vuxna ska i alla situationer vara goda förebilder för barnet. Flertalet av enhetens brukare bor i Hammarby sjöstad. Deras önskemål och förväntningar är att kunna lämna sitt/sina barn i en välkomnande och trygg miljö. Där ska deras barn bli sedda och bekräftade, och få utvecklas efter sina egna möjligheter och förmågor. Vi har daglig kontakt med alla våra familjer vid lämning och hämtning. Vi vill ha ett öppet och varmt klimat där vi alla tänker på hur vi är goda förebilder. Våra medarbetare har gemensamt utformat ett trivselkontrakt för att främja en god arbetsanda. Vi ser till att ha gemensamma aktiviteter både inom och utanför arbetstid. Det är viktigt att alla kan påverka sin arbetssituation och att vi har både gemensamt och enskilt ansvar för olika arbetsområden, för beslutsprocesser och för informationsspridning. Vi har därför infört en tydlig mötesstruktur där morgonmöte, husmöte, ledningsgrupp, avdelningsplanering, arbetslagsmöte, pedagogisk handledning, APT, föräldramöten och föräldraråd genomförs regelbundet. KVALITETSARBETET På båda förskolorna för vi kontinuerligt diskussioner om både våra mål och hur vi uppfyller dem både i stort och i smått. Inför kvalitetsredovisningen har all personal först enskilt noggrant läst vår verksamhetsplan och likabehandlingsplan, sedan på en utvecklingsdag diskuterat och utvärderat den och vår verksamhet i tvärgrupper, för att slutligen i helgrupp sammanställa vad vi kommit fram till. Våra föräldraråd har läst dokumenten och kommenterat dokumenten, och vi har även bett alla övriga föräldrar att läsa dem och ge oss synpunkter både i utvärderande och framåtblickande syfte. Våra barn har ännu inte i organiserad form deltagit i kvalitetsarbetet, men deras åsikter återspeglas förhoppningsvis via både föräldrars och personals svar. Själva skrivandet har utförts av förskolechefen. Dokumentet lämnas in först efter att all personal givits tillfälle att läsa och godkänna innehållet.
SID 3 (12) SAMMANFATTNING Det är enbart för Ekbacken vi kan göra en jämförelse över tid gällande vår utveckling. Förskolan har funnits i två år nu, och mycket av det vi för ett år sedan ville, hade vi då ännu inte till fullo hunnit integrera i vår verksamhet. Nu kunde vi till vår glädje konstatera att vi lever upp till det allra mesta av det vi planerat. Det finns områden vi ännu är i början av, och områden där allt fungerar så invant som om vi funnits längre än våra två år. På Solbacken är det mycket som ännu efter bara några månaders verksamhet är i ett uppbyggnadsskede, och det är vad vi räknat med. Vi är på god väg, men det är svårt att göra utvärderingar ännu. Solbacken fanns inte när det VP skrevs som innefattar oss. Mycket av vår tid måste därför ägnas åt att göra det, och framförallt nästa VP, till vårt. UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL Utveckling och lärande Verksamhetens mål/åtaganden Vi åtar oss att ge barnet förutsättningar att utveckla sitt språk och sin kommunikativa förmåga. Metoder att nå målen Arbetssätt Barn har många sätt att uttrycka sig på förutom det talade språket, såsom kroppsspråk, känslospråk och bildspråk. Vi uppmuntrar barnets förmåga att uttrycka sig i olika former, genom att det får möjlighet att utvecklas i bl.a. bild, sång, musik, dans, drama, rytm och rörelse. Vi uppmuntrar till samtal och kommunikation i samspel med andra. Vi tar tillvara på alla situationer som uppkommer under dagen. Ett exempel är att kommunicera vid måltiderna. Vi uppmuntrar och skapar en stimulerande miljö där språk och kultur främjas genom bl.a. lek, sagoläsning, rim, ramsor och drama. Vi använder oss av ett korrekt språkbruk. Vi arbetar ofta i små grupper. Vid barnråden skriver vi ned barnens önskemål så att alla kan se sina ord i skrift. Uppföljning Vi dokumenterar bl.a. efter portfoliometoden. Vi samlar, där så är möjligt i samråd med barnet, dokumentation som synliggör dess utveckling och lärande.
SID 4 (12) Genom observationer i olika situationer ser vi varje enskilt barns lärande, utveckling och behov. Vi genomför regelbundet barnintervjuer och barnråd, både för att inhämta information och för att tydliggöra för barnet att det har inflytande över sin tillvaro och över sitt eget lärande. I arbetslaget diskuterar vi och följer upp varje barns välmående och utveckling. Vi utvärderar vilka arbetssätt som bäst hjälper oss att nå våra mål. Genom samtal med föräldrarna inhämtar vi deras upplevelse av hur vår verksamhet fungerar gällande ovanstående åtagande. Vi för regelbundna samtal kring våra måldokument. Svaren från uppföljningen ska vi använda som grund för vår utvärdering. Vi analyserar resultaten och använder dem i kommande verksamhetsplanering och arbete. Vi har uppfyllt vårt mål mycket väl, och har gjort stora framsteg senaste året. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Genom våra uppföljningsmetoder (se ovan) har vi kunnat följa och se att vi följt våra mål. Normer och värden (inkl utvärdering av förskolans likabehandlingsplan) FN s barnkonventionen ska prägla vårt arbetssätt och barnets bästa ska beaktas i varje sammanhang och beslut. Vi vill särskilt framhålla att varje enskilt barn: - har samma värde och rättigheter - ska bli respekterad, sedd och lyssnad på - har rätt till utveckling På förskolan har vi en individanpassad verksamhet. Vi skapar förutsättningar genom en tillåtande och lockande miljö där lek och lärande får ta stor plats. I leken utvecklas bl.a. fantasi, turtagande, samspel och sociala koder. Varje barn får också möjlighet att stärka sitt självförtroende genom att barnet och dess synpunkter är viktiga i den demokratiska dialogen. Vi tillhandahåller en väl genomtänkt verksamhet där barnets fysik, perception och motorik utvecklas. Verksamhetens mål/ åtaganden Vi åtar oss att se alla individers olikheter som en tillgång Metoder att nå målen Arbetssätt Vi ska alltid ha ett tryggt empatiskt klimat där varje individ känner sig lika mycket värd.
SID 5 (12) Vi ser varje barn som resursrikt. Genom vårt förhållningssätt skapar vi en miljö och verksamhet som varje enskilt barn kan utvecklas i. Vi uppskattar och tar tillvara på olikheter. Vi fokuserar på varje barns möjligheter. Uppföljning Vi dokumenterar bl.a. efter portfoliometoden. Vi samlar, där så är möjligt i samråd med barnet, dokumentation som synliggör dess utveckling och lärande. Genom observation i olika situationer ser vi varje enskilt barns lärande, utveckling och behov. Vi genomför regelbundet barnintervjuer och barnråd, både för att inhämta information och för att tydliggöra för barnet att det har inflytande över sin tillvaro och över sitt eget lärande. I arbetslaget diskuterar vi och följer upp varje barns välmående och utveckling. Vi utvärderar vilka arbetssätt som bäst hjälper oss att nå våra mål. Genom samtal med föräldrarna inhämtar vi deras upplevelse av hur vår verksamhet fungerar gällande ovanstående åtagande. Vi för regelbundna samtal kring våra måldokument. Svaren från uppföljningen använder vi som grund för vår utvärdering. Vi analyserar resultaten och använder dem i kommande verksamhetsplanering och arbete. Likabehandlingsplan för Ekbackens förskola och Solbackens förskola 2006-2007 Definition Diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är enligt lag förbjuden. Annan kränkande behandling som tex mobbning, misshandel, ofredande, hot och trakasserier är enligt lag förbjudet. Diskriminering och annan kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningarna kan vara fysiska, verbala, psykosociala, text- och bildburna.
SID 6 (12) Syfte Vi vill att förskolan ska vara en arbetsplats för både barn och vuxna där alla känner sig trygga, och där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Mål: Att vi genom vårt arbete aktivt förebygger diskriminering och annan kränkande behandling. Att vi alltid ska vara uppmärksamma så att vi upptäcker det när det förekommer. Att vi omgående åtgärdar det när det skett. Att utifrån förskolans demokratiska uppdrag, som är grunden för all vår verksamhet och formulerat i läroplanen, planera alla aktiviteter och utvärderingar och därigenom motverka all kränkande behandling, både inom barn- och personalgruppen. Mål ur Lpfö-98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: -öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. -förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. -sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. -förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund -respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Definition av kränkande behandling: Barns integritet är oerhört viktig och att göra saker utan barnens eget medgivande kan uppfattas som kränkande. Det kan gälla till synes små saker som att inte berätta för barnet vad vi ska göra först, när vi behöver titta i blöjan, byta den eller snyta näsan. Likaså att prata över huvudet på närvarande barn, att ställa en fråga till barnet om det inte har en faktisk valmöjlighet eller att tala spydigt eller ironiskt till ett barn. Det kan också vara att bli ignorerad av en kamrat. Förebyggande åtgärder och metoder för att undvika kränkande behandling mellan barn-barn och mellan vuxenbarn och mellan vuxen - vuxen: Trivselkontrakt har upprättats och skrivits under av personalgruppen, med tydliga och gemensamma trivselregler. (se bilaga) Alla vuxna på förskolan är medvetna om sin roll som goda förebilder. Arbetslagsdiskussioner med frågeställningar angående vad kränkande behandling är och hur vi motverkar det. Vi har ett väl genomtänkt arbetssätt där kommunikation, öppenhet och respekt är mycket viktigt för oss.
SID 7 (12) Vi värnar om barnens integritet Vi stärker barnens empatiska sidor och förmågor bla genom att uppmuntra dem att hjälpa varandra, och uppmärksammar både de barn som ber om hjälp och de barn som ger hjälp. Vi tänker på vad och även hur vi säger saker till och om barnen, och hur vi pedagoger pratar med varandra inför barnen och deras föräldrar. Ny personal informeras både muntligt och genom vår vikariepärm där bl.a. förhållningsregler för tillfällig personal finns. Barnens välmående och omsorgen om dem, går före vår relation till våra arbetskamrater och barnens föräldrar. Om vi ser att någon gör något kränkande mot ett barn så lägger vi vår lojalitet hos barnet. Vi har ett öppet klimat i personalgruppen och om något händer pratar vi direkt om vad som hänt och om hur det hade kunnat gjorts i stället. Vi lägger stor vikt vid bemötandet och om att se varje barn och deras föräldrar vid lämning och hämtning. Vi arbetar aktivt för att alltid ha en rak och tydlig dialog med föräldrarna, vilket gör att vi lätt både kan ge och få information om saker som kan ha hänt. Vi låter livskunskap vara ett aktivt tema på vår förskola. Vi arbetar ofta i små grupper, där det är lättare för alla att komma till tals. Vi visar våra vikarier vår likabehandlingsplan. Hur vi utreder och åtgärdar kränkande behandling: Mellan barn barn: Vi pratar med barnen om vad som hänt. Vi frågar hur det hände, varför och hur man kan göra istället. Vi visar att det inte är ok att göra så. Vi hjälper barnen att göra förlåt på ett sätt som känns bra och gör gott. Om det är allvarligt eller sker igen, informerar vi föräldrarna. Om det behövs tar vi hjälp från tex våra förskolepsykologer. Mellan vuxen barn: Vi är raka och tydliga och säger genast till om vi ser någon annan vuxen göra något kränkande mot ett barn. Vi går åt sidan och pratar om vad som hände, varför och hur man kunde ha gjort istället. Upprepas kränkningarna informeras närmaste chef. --------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vi upplever att vi har uppfyllt vårt mål och vår likabehandlingsplan mycket väl Bedömning och analys av måluppfyllelsen Genom våra uppföljningsmetoder (se ovan) har vi kunnat följa och se att vi följt våra mål.
SID 8 (12) Ansvar och inflytande Verksamhetens mål/åtaganden Vi åtar oss att säkerställa att barn har ett stort inflytande i vår verksamhet. Vi åtar oss att främja en god samverkan med föräldrarna. Metoder att nå målen Arbetssätt för barnens inflytande Vi värdesätter, respekterar och bekräftar det resursrika barnets tankar och åsikter. Vi uppmuntrar därför barnet att i en demokratisk anda ha inflytande i verksamhet och miljö. Vi lyssnar på varandra och frågar efter barnets känslor, synpunkter och åsikter. Uppföljning av barnens inflytande Vi dokumenterar bl.a. efter portfoliometoden. Vi samlar, där så är möjligt i samråd med barnet, dokumentation som synliggör dess utveckling och lärande. Genom observation i olika situationer ser vi varje enskilt barns lärande, utveckling och behov. Vi genomför regelbundet barnintervjuer och barnråd, både för att inhämta information och för att tydliggöra för barnet att det har inflytande över sin tillvaro och över sitt eget lärande. I arbetslaget diskuterar vi och följer upp varje barns välmående och utveckling. Vi utvärderar vilka arbetssätt som bäst hjälper oss att nå våra mål. Genom samtal med föräldrarna inhämtar vi deras upplevelse av hur vår verksamhet fungerar gällande ovanstående åtagande. Vi för regelbundna samtal kring våra måldokument. Svaren från uppföljningen använder vi som grund för vår utvärdering. Vi analyserar resultaten och använder dem i kommande verksamhetsplanering och arbete. Arbetssätt för föräldrasamverkan En förutsättning för vår verksamhet är ett gott föräldrasamarbete där föräldrarna är väl informerade och delaktiga. Vi vill fortsatt ha en öppen dialog med föräldrarna, där vi både ber om, och tackar för deras synpunkter och kritik. Vid kritik försöker vi omgående vidta åtgärder där så är lämpligt. Varje förälder ska mötas med respekt och känna förtroende för oss. Vi erbjuder under året föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd, fester i samband med våra högtider, samt självklart dagliga samtal vis lämning och hämtning. Föräldrarådsrepresentanter hjälper oss med utvärderingar, idéer och synpunkter till våra VP och VB. Vi välkomnar föräldrarna att så ofta de har möjlighet delta i vår verksamhet.
SID 9 (12) Uppföljning av föräldrasamverkan Utöver ovanstående uppföljningsmetoder genomför vi enkätförfrågningar till föräldrarna gällande deras trivsel och uppfattning om vår verksamhet. Vid våra möten utvärderar och analyserar vi resultaten. Vi har uppfyllt vårt mål mycket väl. Vi vill ytterligare utöka barnintervjuer, barnråd och barnobservationer. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Genom våra uppföljningsmetoder (se ovan) har vi kunnat följa och se att vi följt våra mål. Vi har i skrivandets stund ännu inte hunnit sammanställa årets föräldraenkät. Förra årets enkäter visade en nöjdhetsgrad på 97%, och på det vi hittills hunnit se på de enkäter vi fått in verkar vi hamna på likartade siffror i år. Vi ser att den enda avvikelsen från de höga betygen gäller information om vad enskilda barn gjort under dagen. Där ser vi att föräldrar som varit med i verksamheten på dagtid upplever sig sedan framledes bättre informerade. Det har lett till att vi dels uppmuntrar ytterligare till besök i vilken form som än passar den enskilde föräldern, dels till att vi alltmer övergått till en inskolningsform där föräldrarna är med på förskolan hela dagarna. Det har gett ett gott resultat och är mycket uppskattat. Vi försöker dessutom att ständigt se hur vi ska kunna ge information på ett sätt som passar varje förälder, utan att det ska ta för mycket tid från barngruppen. Samverkan (intern och extern) Verksamhetens mål/åtaganden Vi har inte haft ett enskilt mål inom detta i vår verksamhetsplan. Metoder att nå målen Vi har följt de direktiv stadsdelen arbetat fram För våra barn som i somras gick över till förskoleklass uppfylldes inte det samarbete vi beslutat om pga att skolan var ny och därför tyvärr inte hade hunnit anställa den personal som vi skulle få samverka med. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Det var en besvikelse för oss att inte kunna få någon fysisk person att överlämna våra barn till. Vi kommer att arbeta hårt för att det inte ska upprepas. ÖVRIG UPPFÖLJNING (av eventuella övriga områden) Vi åtar oss att under verksamhetsåret 2007 bli tydligare i vårt genusarbete Metoder att nå målen Arbetssätt Varje avdelning ska utifrån sin egen kapacitet och behov utveckla sitt arbete med genus. Ex: Vår miljö och vårt lekmaterial ska alltid utformas så att det inte enbart vänder sig
SID 10 (12) till pojkar eller flickor. Vi ska tänka på hur vi använder våra röster och hur formulerar oss gentemot pojke och flicka. Vi ska se till att så många medarbetare som möjligt får utbildning i detta. Den första stora attitydförändringen såg vi när vi bad en kvinnlig värnpliktig komma för att i uniform vara med oss en dag. Det påbörjade en stor och intressant tankeprocess hos våra barn. en har sedan kommit i många men mindre steg. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Det har varit ett roligt och spännande arbete där vi lärt oss mycket och sett goda resultat. Vi har bestämt oss för att anlita en föreläsare som ska utbilda oss alla i ämnet samtidigt. Vi ser också att detta inte ska vara ett tillfälligt mål, utan något vi kommer att arbeta vidare med. Vi åtar oss att ha minst en förskollärare anställd per avdelning i enighet med stadsdelsnämndens mål. Målet är uppfyllt Vi garanterar att vi ska erbjuda varje brukare att delta i ett föräldramöte och ett utvecklingssamtal varje termin. Målet är uppfyllt. Vi åtar oss att arbeta för att hålla oss inom vår budget. Arbetssätt Genom att regelbundet följa upp hur vi ligger till ekonomiskt, planerar vi vårt arbete och våra utgifter så att vi håller oss inom budget. Våra medarbetare ska vara delaktiga i verksamheten och beslutsprocesserna. Målet är uppfyllt, och vi fick ta med ett överskott. Vi åtar oss att främja trivsel och hälsa. Vi åtar oss erbjuda kompetensutveckling för all ordinarie personal. Arbetssätt Genom morgonmöten, avdelningsmöten, arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar, husmöten, ledningsgruppsmöten och utvecklingsdagar erbjuds och förväntas alla att aktivt delta. Varje år har vi utvecklingssamtal och lönesamtal. Vi har anställt en biträdande förskolechef som på ca halvtid arbetar med att vara pedagogisk handledare och
SID 11 (12) bollplank. På andra halvtiden avlastar hon förskolechefen administrativt så att tid frigörs för henne att hinna vara mer närvarande bland personal, barn och föräldrar. Vi vill ha ett öppet och varmt klimat där vi tänker på hur vi är goda förebilder. Ekbackens medarbetare har gemensamt utformat ett trivselkontrakt för att främja en god arbetsanda. Vi ser till att ha gemensamma aktiviteter både inom och utanför arbetstid. Det är viktigt att alla kan påverka sin arbetssituation och att vi har både gemensamt och enskilt ansvar för olika arbetsområden. Vi vill förebygga sjukfrånvaron med ökad hälsa, välmående och motivation genom bl.a. möjlighet till friskvårdstid vid lunchtid samt friskvårdsdag. Vi delger varandra av våra kunskaper samt fortbildar oss genom föreläsningar och utbildningar. Detta både som personlig stimulans och för att öka vår gemensamma kunskapsnivå. Detta är självklara mål för varje arbetsplats. Vi kan se att ju längre vi arbetat tillsammans, ju mer vi känner varandra, ju längre vi hunnit i att forma vår verksamhet och ju tydligare vi vet vilka våra förutsättningar är från förvaltningsnivå, desto bättre förutsättningar finns det för trivsel och hälsa bland medarbetarna. En sak som vi ännu inte uppfyllt av ovanstående är den goda planen med pedagogisk handledning på halvtid och ökad tid för mig, förskolechefen, att finnas till hands för samtal mer än förr. Nystarten av Solbackens förskola har tagit så mycket tid i anspråk att vi inte hunnit uppfylla detta som planerat. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Utvecklingsbehoven skiljer sig åt mellan de båda förskolorna. Ekbacken behöver få fortsatt inspiration och utmaningar, medan Solbacken behöver få växa sig ur nystartsperioden, vilket till viss del består av andra utmaningar och annan inspiration. Att öka vår samverkan kan komma båda förskolorna till godo. Vi har hittills framför allt samverkat under sommaren. Under hösten -07 gör vi en stor gemensam satsning där all personal som så önskar går på Knopp-, Knytte- och Mulleutbildningar tillsammans. Vi planerar även att ha gemensamma Genus och Barnolycksfallsutbildningar. Gemensamt APT och utvecklingsdag, gemensamma festligheter och samutnyttjande av förskolornas specialrum ingår också. FÖRSKOLECHEFS/ENHETSCHEFS SLUTORD Reflektion och framtidstankar. På Ekbackens förskola har vi konstaterat att vi växt oss ur begreppet nystartad förskola, och är numer en mycket väl fungerande ung förskola med goda framtidsutsikter. Vår annorlunda start inhysta i små tillfälliga lokaler och med ideliga inskolningar och ändrade direktiv har lett till att vi blivit starka och sammansvetsade. Självklart både vill och ska vi utvecklas vidare, och när vi bollar framtidsdrömmar finns mängder av nya idéer vi hoppas få tid och möjlighet att genomföra. Det är högt i tak i personalgruppen, och både positiv
SID 12 (12) och negativ kritik framförs och mottas med värme och glädje över att det kan leda till ytterligare förbättring. Våra barngrupper är mycket väl fungerande och barnen är nyfikna, empatiska och välmående. Vi har förmånen att ha en mycket positiv och engagerad föräldragrupp. På Solbackens förskola är vi nystartade ännu. Fyra avd startade i januari och två till i mars. Vi fick en besvärlig start i och med att flera av förskolans större förutsättningar ändrades från det att personalen sökt och fått tjänsterna tills de tillträdde. Det gjorde att vi redan efter några veckor fick uppsägningar. Vi har under hela denna tid haft kollegor som arbetat i väntan på sina nya jobb. Detta har medfört att en oro funnits med vid sidan av glädjen över att starta en ny verksamhet. Detta har påverkat oss, och av de tolv pedagoger som började i januari (de som fick ändrade förutsättningar) har mer än hälften valt att sluta. Vi har haft lyckan att kunna rekrytera nya medarbetare, och vi har på den korta tid vi funnits kommit mycket långt i vårt arbete i barngrupperna. Det är en härligt stor kämparvilja hos personalen, och vi är en bra förskola och vill visa det. Det är ett tungt ok, för alla som är kvar och gör ett fantastiskt arbete, att försöka besvara oroliga föräldrars frågor om varför, och irritation över att, andra slutat. Personalomsättningen har sinkat oss i den mån att vi gång efter annan fått nästan börja från början i våra diskussioner om hur vi vill arbeta, för att få alla delaktiga. Många av de barn som började hos oss i våras hade redan syskon i Sjöstadsskolan, och tog platserna här i väntan på att få plats på samma förskola/skola som sina syskon. Det har medfört att vi även fått en ovanligt hög omsättning av barn under första halvåret, så att både vårstart och höststart präglats av stora inskolningar. Vi ser nu mycket fram emot glädjen och stabiliteten i att få behålla både barn och personal, och att kunna få gå framåt i en jämnare takt. Med tanke på omständigheterna är det fantastiskt att vi kommit så långt i vårt arbete redan, och det bådar gott inför framtiden. Av våra 90 barn är 84 s.k. småbarn, så småbarnspedagogik präglar vår förskola. Vi har redan fått mycket fina barngrupper, och vi har trots en del oro över personalomsättningen som varit, en mycket god support från vår föräldragrupp. Vi behöver få en längre tid utan större förändringar för att vår verksamhet ska få utvecklas och mogna i lugn och ro. Vi har i liten skala inlett ett samarbete mellan våra två förskolor, och planerar att fördjupa det. Vi kommer under hösten att öppna en öppen förskola i vår enhet. Ansvarig för kvalitetsredovisningen 070928 Helen Billinger