och behandla undernäring.

Relevanta dokument
Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Nutrition & risk för undernäring

Kostpolicy. Särskilt boende

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Förebyggande arbete kring brukaren

NLL Kost till inneliggande patienter

Teori - Mat och näring

Förebygga och behandla undernäring

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Kostpolicy. Hemtjänst

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Rutin för kost och nutrition

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Kostpolicy. Dagverksamhet

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Nutritionsproblem och åtgärder

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

Tjänsteutlåtande - Riktlinjer för måltider och nutrition inom verksamhetsområdet för nämnden för personer med funktionsnedsättning

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden

Manual för Nutrition, vårdplan

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

Riktlinje Nutritionsbehandling

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

Mat och ett hälsosamt åldrande

Senior Alert riktlinje för förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Nutritionsdagen 2015

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Nutritionsvårdsprocessen

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Fall-och fallskadeprevention

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Blås- och tarmdysfunktion

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Munhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Sektor Stöd och omsorg

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård

- En kartläggning i slutenvården

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Transkript:

Socialförvaltningen Kvalitet- och utredningsavdelningen. MAS/Kostkonsulent Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Datum för beslut 2015 Reviderad 2018 Dnr Version 2.0 Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring. 1

Innehållsförteckning Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring 3 1. Bakgrund 3 2. Definition av undernäring 3 3. Syfte 3 4. Omfattning/avgränsning 3 5. Ansvar 3 Omsorgspersonal 3 Sjuksköterska 3 Läkare 4 Enhetschef för omsorg 4 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 4 Kostkonsulent 4 Arbetsterapeut/fysioterapeut 4 Kostombud 4 Kontaktperson 4 6. Rutinen 4 Upptäcka 4 Teamträffar 5 Förebygga och behandla undernäring eller risk för undernäring 5 Åtgärdsförlag vid risk för undernäring och undernäring- checklista 6 Symtom att beakta vid måltiden 8 Att välja en passande konsistens på måltiden 8 Process för riskbedömning av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS 9 2

Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring 1. Bakgrund Socialstyrelsen utkom med en ny föreskrift, SOSFS 2014:10, Förebyggande av och behandling vid undernäring, gällande från 1 januari 2015. 2. Definition av undernäring Med undernäring avses ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. En person som är 65 år eller äldre anses vara i riskzonen att utveckla undernäring om det föreligger någon av dessa tre riskfaktorer: ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning, undervikt dvs. BMI < 22 om > 70 år, eller har svårigheter att äta normalt t ex aptitlöshet, tugg- och sväljsvårigheter och motoriska störningar. 3. Syfte För att upptäcka, förebygga och behandla undernäring ska verksamheterna ha rutiner för: Hur risker för undernäring ska upptäckas Hur och när hälso- och sjukvården ska kontaktas för en bedömning av näringstillståndet vid misstanke om undernäring hos den enskilde brukaren Hur och när utredning av näringstillstånd ska göras Hur och när undernäring ska förebyggas och behandlas 4. Omfattning/avgränsning Dessa föreskrifter ska tillämpas i verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen, SoL, lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. 5. Ansvar Omsorgspersonal Ansvarar för att följa framtagna riktlinjer och rutiner avseende måltidsordning, måltidsmiljö, nutritionsarbete och livsmedelshygien. Ansvarar för att erbjuda den enskilde riskbedömning för undernäring enligt arbetsrutinen för senior alert samt att delge resultatet till patientansvarig sjuksköterska. Ansvarar för att rapportera till sjuksköterska om nutritionsproblem uppmärksammas och/eller ordinerade åtgärder inte fungerar. Ansvarar för att följa den enskildes ordination och hälsoplan. Ansvarar för att uppmärksamma och anpassa den enskildes måltidsmiljö för att stimulera matglädje och optimera näringsintag. Ansvarar för att utföra viktkontroll enligt ordination. Sjuksköterska Har det specifika omvårdnadsansvaret för den enskildes nutritionsvård samt att ta de kontakter som behövs med läkare och sedan dietist från specialistsjukvården. Ansvarar för att identifiera problem med mat och vätskeintag. 3

Ansvarar för att erbjuda riskbedömning för undernäring enligt arbetsrutinen för senior alert. Ansvarar för att upprätta hälsoplan vid risk för undernäring, sätta in adekvata åtgärder, följa upp samt utvärdera dessa. Ansvarar för att erbjuda viktkontroll minst i samband med riskbedömning, men oftare vid behov och vid uppföljning av åtgärd. Läkare Ansvarar för medicinsk bedömning, ordination och behandling. Läkaren ska ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer. Ansvarar för att vid behov remittera till dietist. Enhetschef för omsorg Ansvarar för att verksamheten följer gällande kvalitetskrav för måltider samt denna rutin. Ansvarar för att möjliggöra för kostombudet att utföra sitt uppdrag, samt att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens behov. Ansvarar för att egenkontroller för nattfasta, livsmedelshygien och andra nödvändiga egenkontroller efterföljs och utförs. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ansvarar för att i samverkan med kostkonsulent utveckla och kvalitetssäkra riktlinjer och rutiner för nutritionsomhändertagandet och att dessa utvärderas kontinuerligt. Kostkonsulent Ansvarar för att i samverkan med MAS och Miljö och Hälsa utveckla och kvalitetssäkra riktlinjer och rutiner för nutritionsomhändertagandet och att dessa utvärderas kontinuerligt. Arbetsterapeut/fysioterapeut Ansvarar för förskrivning av hjälpmedel samt se över sittställning i samband med måltidssituationer. Informera och handleda personal vid speciella måltidssituationer/ätstödjande åtgärder. Kostombud Ansvarar för att fortlöpande delta på matråden samt att inhämta information från matråd där man inte kan närvara. Ansvarar för att sprida information till medarbetare om riktlinjer och rutiner, verka för att dessa följs samt vara inspiratör i kostfrågor. Ansvarar för att utveckla/upprätthålla goda måltidsrutiner för vårdtagarna. Kontaktperson Ansvarar för att uppdatera och följa upp genomförandeplan på handlednings-och informationsmöten. 6. Rutinen Upptäcka Senior alert (SA) som metod ska erbjudas och användas. Om patienten/brukaren samtycker kan riskbedömningen registreras i Senior alerts kvalitetsregister för alla över 18 år. 4

Teamträffar I kommunal vård och omsorg sker regelbundna teamträffar i alla omsorgsverksamheter där omsorgspersonal, legitimerad personal samt chef för omsorgsverksamheten deltar. Socialt omsorgsansvarig (Soa)/kontaktperson/stödperson ansvarar för att riskbedömningar är aktuella enligt Senior alert samt att inskaffa samtycke till att registrera i kvalitetsregistret Senior alert. I de fall samtycke inte lämnas erbjuds riskbedömning ändå, men den görs på pappersblankett enligt bilaga 1 och dokumenteras endast i verksamhetssystemet. Omsorgsverksamheten meddelar legitimerad personal i god tid inför kommande möte vilka patienter/brukare som ska hanteras. Enhetschefen är ansvarig för att teammötet fungerar men har möjlighet att delegera arbetsuppgiften till Senior alert-ombud att informera legitimerad personal. Alla i teamet ansvarar för att vara uppdaterade inför kommande möte. Soa/kontaktperson/stödperson har ansvar för att kontinuerligt följa upp alla förändringar hos brukaren vid fall, förändrade matvanor, risk för trycksår och munvård och vid behov initiera nya riskbedömningar enligt Senior alert-modellen. Det kan vara bra att titta på hur kläder sitter. Glöm aldrig att fråga brukaren om dennes egna uppfattning om eventuell viktförändring senaste halvårsperioden. I de fall samverkanspart inte finns (SoL, LSS, HSL) ska den vård eller omsorgsenhet som utövar verksamhet hos/för brukaren/patienten följa rutinen själv. Alla verksamheter inom SoL, LSS och HSL har ansvar för att identifiera, förebygga och behandla undernäring, och där det är möjligt är samverkan den bästa formen för rutin. Riskbedömningar initieras i samband med framtagande av genomförandeplanen vid nytillkommen brukare och därefter minst 2 två gånger/år, men oftare om personen får ett förändrat hälsotillstånd. OBS! Tre viktiga frågor som all personal som kommer i kontakt med brukare/patienter kan ställa är: 1. Har patienten ofrivilligt tappat vikt? 2. Har patienten ätsvårigheter? 3. Är patienten underviktig Förebygga och behandla undernäring eller risk för undernäring Åtgärder som syftar till att förebygga och behandla undernäring ska vara evidensbaserade. Alla åtgärder ska journalföras löpande. Patienter som är i riskzonen för att utveckla undernäring eller redan är undernärda ska ha en hälsoplan med bland annat planerat nutritionsstöd och ätstödjande åtgärder. Behandling av undernäring innebär i första hand att öka energiintaget genom att på individuell basis ordinera: konsistensanpassad kost individuellt anpassad måltidsordning extra mellanmål som är energi- och näringsrika proteinrika näringsdrycker och puddingar i först hand, i andra hand klara näringsdrycker. sondmatning och/eller parenteral nutrition till patienter för vilka oral tillförsel inte täcker behovet Vid behov kan läkare och dietist konsulteras. 5

Patienten/brukaren är en del av teamet och ska vara involverad i processen. En strukturerad utredning ska göras av patienter som bedöms riskera undernäring för att identifiera om problemet verkligen finns, bedöma undernäringens allvarlighetsgrad och identifiera bakomliggande orsak. Det handlar vanligen om sjukdom eller effekter av behandlingen. Syftet är att ta ställning till vilka åtgärder som är motiverade för den aktuella individen. Utredning ska vara en teambaserad aktivitet där resultatet av en medicinsk utredning, en omvårdnadsutredning och en nutritionsutredning vägs samman med rehabiliteringspersonalens observationer och analyser. Åtgärdsförlag vid risk för undernäring och undernäring- checklista Generella Identifiera problem relaterade till mat och dryck. åtgärder Mat och vätskeregistrering. Läkemedelsgenomgång. Munhälsobedömning. Viktkontroll. Information till brukare/patient/närstående kring kost och nutrition. Symtom Matleda eller nedsatt aptit Motoriska svårigheter Sväljsvårigheter Mag- och tarmbesvär: Förstoppning Illamående eller kräkningar Diarré Dålig munstatus: Nutritionsåtgärder Max 11 timmars nattfasta. Regelbundna energi och proteinrika måltider och näringsdrycker. Vila eller aktivitet före måltid. Trevligt upplagd mat. Sällskap till måltiden. Konsistensanpassa mat och dryck. Anpassa sittställning. Äthjälpmedel. Hjälp med inköp, matlagning och servering. Hjälp med att äta och dricka. Konsistensanpassad mat och dryck. Lugn måltidsmiljö utan stress. Rikligt med vätska. Fiberrik mat. Lösande mat. Regelbundna måltider. Regelbundna toalettbesök. Mobilisering. Laxantia. Klara näringsdrycker. Små och täta måltider. Kall och smakneutral mat. Antiemetika. Mat med stoppande effekt. Rikligt med vätska. Motorikhämmande läkemedel. 6

Muntorrhet Svampinfektion Blåsor och sår Dålig tandstatus/ illasittande protes Lukt och smakförändringar Syrliga drycker/näringsdrycker. Syrliga tillbehör till maten. Rikligt med dryck och sås. Salivstimulering/ersättning, Munvård. Anpassad mat vid smärta. Vichyvatten. Munvård. Antimykotika, Anpassad mat vid smärta. Munvård. Lokalbedövning. Bakteriedödande medel. Anpassad mat. Munvård. Protesjustering. Fluorbehandling. Anpassad mat. 7

Symtom att beakta vid måltiden Förändrad konsistens kan vara motiverad vid ett eller följande symtom Brukaren äter under längre tid än normalt Mat och dryck rinner ut ur munnen Mat samlas i kinderna Bitar av mat plockas eller spottas ut ur munnen Mat hålls kvar länge i mun innan sväljning Viss mat kan ej tuggas Skadad eller känslig munhåla Hosta eller harklingar Rosslande eller gurglande Klumpkänsla i halsen Ätandet tröttar ut brukaren Motoriska problem Att välja en passande konsistens på måltiden Diskutera med sjuksköterska innan ni väljer. 1. Hel och delad mat Normal konsistens, eventuellt delad i mindre bitar. 2. Grov paté Vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet. -Luftig, mjuk och grovkornig konsistens. 3. Timbal Vid tugg- och sväljsvårigheter, bråck eller förträngningar i matstrupen. Passar för den som hamstrar mat i kinderna eller där måltiden tar lång tid. -Mjuk, slät, kort och sammanhållande konsistens. 4. Gelé Vid stor sväljsvårighet, trögutlöst sväljreflex och skadad eller känslig munhåla. -Mjuk och hal konsistens, dallrig och homogen, smälter i munnen. 5. Flytande Vid förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. -Släta varma och kalla soppor. 6. Tjockflytande Vid nedsatt rörlighet i munhåla och svalg, allmänna sväljsvårigheter förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. -Släta tjockflytande varma och kalla soppor. 8

Process för riskbedömning av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS Inskrivning i kommunal verksamhet eller akut uppkommet behov Erbjudande om riskbedömning Tackar nej Fyller i riskbedömningen Blankett Ja Samtycke krävs för registrering i SA Nej Efter samtycke registrering i SA samt i journal Dokumenteras i journal/arbetsanteckningar Åtgärder Dokumenteras Planeras Utförs Åtgärder Dokumenteras Planera utförs Utvärderas Utvärderas Nytt erbjudande om 6 månader eller vid ändrat status 9