Handläggningsöverenskommelse (HÖK) Kompetenscentrum asylhälsovård, primärvården och specialistsjukvården Region Norrbotten

Relevanta dokument
Tuberkulos-Vad göra?

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Rekommenderade rutiner och provtagningar av asylsökande, kvotflyktingar och andra nyanlända

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare

asylsökande/kvotflykting/anhöriginvandrare/"kärleksinvandrare" eller motsvarande

Asyl- och migranthälsa

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper?

Tuberkulosmottagningen Infektionskliniken

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken. Mycobacterium tuberculosis

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Tuberkulostest vid hälsoundersökning för asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1. Ansvarig:

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar.

PPD- Tuberkulinprövning

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu)

Tuberkulos-screening av gravida

Klamydia.. och lite annan STI. Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning

Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos

Central smittspårning

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Sticktillbud Höstmötet 2016

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Aktuellt smittskydd Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska

Screening av gravida för tbc

Mats Pergert Tuberkulos

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr Innehåll. Legionella Influensafall / Vaccination...

Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Hepatit grundkurs nov 2017

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år

Rekommenderade rutiner och provtagningar av asylsökande/kvotflykting/anhöriginvandrare/ kärleksinvandrare. eller motsvarande i Landstinget i Värmland

Rådgivningssjuksköterskor

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Innehåll: Inledning sid 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Hiv, hepatit och tuberkulos

Regional riktlinje provtagning för blodsmittor inom LARO

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Hepatit B nybesök och övervakningsfas

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Smittspårningskurs mars 2018

Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten. MRB-teamets verksamhet

BCG-utbildningsdag Per Hagstam Lena Melchert-Cacia Smittskydd Skåne

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå

Testning för latent tuberkulos med IGRA(Quantiferon ) och/eller tuberkulin (TST)

Multiresistenta bakterier

Tuberkulos. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne TUBERKULOS REKOMMENDATIONER FÖR REGION SKÅNE

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar. Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU

Tuberkulos. Asyl- och migranthälsa

Tuberkulos. Läkemedelsstämman 2017

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Blodsmitta stick- och skärskador

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

Virushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Syfilis (lues) Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge

Lokal anvisning

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Handlingsprogram för vård av patient med smittsam misstänkt tuberkulos på Infektionskliniken Karolinska

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Smittskyddsläkaren. lunchföreläsning om hepatit C

Tuberkulos - handläggning av tuberkulos i samband med graviditet. och. BCG-vaccination av spädbarn

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

screening inom mödrahälsovården och barnmorskemottagningarna

Flödesschema vid smittspårning

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Transkript:

1 av 12 (HÖK) Kompetenscentrum asylhälsovård, primärvården och specialistsjukvården Region Norrbotten Berörda enheter n har tagits fram av en arbetsgrupp inom funktionscentrum infektion (FCI) dvs. deltagare från verksamheterna laboratoriemedicin, vårdhygien, lokala strama, smittskyddsenheten och infektion sammansatt tillsammans med representanter från specialistvården (lung- venereolog och barnmedicin) Region Norrbotten. n har tidigare presenterats för och godkänts av chefer från de berörda områdena och är uppdaterad från och med 1 januari 2019 för att harmonisera med andra rutindokument i Regionen. Enheter som berörs av rutinen är kompetenscentrum asylhälsovård, primärvården och specialistsjukvård Region Norrbotten enligt ovan. Syfte Syftet med denna handläggningsöverenskommelse är att skapa en god, säker och effektiv vårdprocess i kontakterna mellan specialistsjukvården, flyktingmedicinska enheter och primärvården så att patienterna gynnas i fråga om kvalitet och tillgänglighet. Detta dokument förtydligar vårdprocessen gällande provtagning och handläggning av smittsamma ar hos asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrade personer. De diagnoser som omfattas av denna HÖK: Hepatit HIV Syfilis Multiresistenta bakterier (MRB) TBC - Vuxen (screening, utredning, handläggning) - Barn (screening, utredning, handläggning) Vilka prover som av smittskyddsskäl ingår i hälsoundersökning riktad till asylsökande och flyktingar framgår i Smittskydd Norrbottens dokument Provtagning i samband med hälsoundersökning

2 av 12 Hepatit handläggning av positiva provsvar Detta dokument avser överenskommelse i vårdprocessen gällande provtagning och handläggning av smittsamma ar hos asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrade personer Vilka prover som av smittskyddsskäl ingår i hälsoundersökning riktad till asylsökande och flyktingar framgår i Smittskydd Norrbottens dokument Provtagning i samband med hälsoundersökning Hepatit B: HBsAg positiv innebär pågående/smittsam infektion. Smittskyddsanmälan Smittamärkning av journal (PA13) Delge patienten förhållningsregler enligt SmL Ombesörj provtagning av familjemedlemmar/sexualpartners, om negativa - erbjud vaccination (kostnadsfri) Remiss till infektionsklinik/barnklinik för fortsatt utredning och ställningstagande till behandling. Remissen bör innehålla uppgifter om tolkbehov, graviditet, eventuellt påbörjad smittspårning OBS! Om negativt HBsAg men positiva HBc-ak och/eller HBs-ak innebär det utläkt infektion/ alt vaccinerad. Ingen vidare åtgärd enligt ovan! För mer info se Blodsmitteportalen (Smittskydd Norrbotten) Hepatit C: Positiv HCV-ak innebär antingen pågående eller utläkt infektion. Mikrobiologiska laboratoriet SY skickar automatiskt provet vidare till NUS för vidare testning av HCV-ag, som indikerar pågående infektion. Invänta detta innan vidare åtgärder. Om positiv HCV-ag och/eller PCR: Smittskyddsanmälan Smittamärkning av journal (PA13) Delge patienten förhållningsregler enligt SmL Remiss till infektionsklinik/barnklinik för fortsatt utredning och ställningstagande till behandling. Remissen bör innehålla uppgifter om tolkbehov, graviditet, ev påbörjad smittspårning För mer info se Blodsmitteportalen (Smittskydd Norrbotten)

3 av 12 HIV Vid positivt test tas ytterligare ett prov för att utesluta provförväxling. Kontakta infektions/barnklinik redan efter positivt provsvar nr.1 för att ordna en snar mottagningstid. Oftast kan tid erbjudas inom några dagar. När patienten kallas tillbaka för prov 2, informera om positivt provresultat, samt förmedla tid till infektions/barnmottagning. Remiss till infektionsklinik/barnklinik. Bör innehålla uppgifter om ev. läkemedelsbehandling (om pat står på HIV-läkemedel är det viktigt att det inte blir några avbrott i denna), graviditet, ev. ssymptom och duration, sociala förhållanden, tolkbehov samt kontaktuppgifter till patienten. Smittskyddsanmälan Smittamärkning av journal (PA13) För mer info se Blodsmitteportalen (Smittskydd Norrbotten)

4 av 12 Syfilis Detta dokument avser överenskommelse i vårdprocessen gällande provtagning och handläggning av smittsamma ar hos asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrade personer I samband med hälsoundersökning riktad till asylsökande och flyktingar tas prov för syfilis endast om det finns klinisk eller anamnestisk misstanke om syfilis se Smittskydd Norrbottens dokument Provtagning i samband med hälsoundersökning Om tydlig klinisk misstanke och symtom som vid tidig syfilis - genitala sår (hård schanker) med samtidiga adeniter, misstänkta hudförändringar etc. eller symtom som vid sen syfilis hud- /skelettengagemang, kardiovaskulär syfilis eller neurosyfilis: direkt kontakt med hudjour samt remiss till hudmottagning. Överenskom om provtagning syfilisserologi för att påskynda processen. Informera patienten om att oskyddat sex inte är tillåtet tills infektionen är utesluten. Om viss klinisk misstanke eller vid anamestiska hållpunkter för exposition kontroll syfilisserologi Invänta verifierande provsvar från Karolinska sjukhuset (KS). Informera patienten om att utredning pågår och att oskyddat sex inte är tillåtet tills infektionen är konstaterat inte smittsam. Om verifierade prov är positivt för aktuell eller tidig latent syfilis: Smittskyddsanmälan Provtagning av eventuella partners Kontakt med och remiss till hudmottagning för vidare handläggning och ställningstagande till behandling. Äldre latent syfilis skall ej smittskyddsanmälas. Kontakt med och remiss till hudmottagning för ställningstagande till behandling. Remiss till hudmottagning ska innehålla anamnes, ev. tidigare känd syfilisinfektion eller behandling, tolkbehov, ev. antibiotikaallergi, provsvar för Hepatit B, C, HIV. För mer info se STI-portalen (Smittskydd Norrbotten)

5 av 12 MRB (Multiresistenta bakterier, MRSA, ESBL, ESBLcarba, VRE) Detta dokument avser överenskommelse i vårdprocessen gällande provtagning och handläggning av smittsamma ar hos asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrade personer. Vilka prover som av smittskyddsskäl ingår i hälsoundersökning riktad till asylsökande och flyktingar framgår i Smittskydd Norrbottens dokument Provtagning i samband med hälsoundersökning Eventuell behandlingskrävande infektion handläggs av provtagande enhet/läkare. Smittskyddsanmälan av MRSA, VRE, ESBLcarba Smittmärkning av journal (PA13) MRSA, VRE, ESBL, ESBLcarba Delge patienten förhållningsregler enligt SmL Initiera smittspårning - ev. samråd med vårdhygien (i vård) alternativt Smittskyddsenheten (samhälle, familj) MRSA, VRE, ESBLcarba Remiss till infektionsmottagningen ( MRB-teamet ) för uppföljning av bärarskap MRSA, VRE, ESBLcarba För mer info se Antibiotikaresistenta bakterier - handläggning (Smittskydd Norrbotten) Smittskyddsblad läkarinformation

6 av 12 Tuberkulos (TBC) Detta dokument avser överenskommelse i vårdprocessen gällande provtagning och handläggning av smittsamma ar hos asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrade personer Vilka prover som av smittskyddsskäl ingår i hälsoundersökning riktad till asylsökande och flyktingar framgår i Smittskydd Norrbottens dokument Provtagning i samband med hälsoundersökning Se även Tuberkulosportalen (Smittskydd Norrbotten) Handläggning och behandling beror på om infektionen är aktiv eller latent. Den vanligaste lokalisationen för en aktiv tbc är lungorna. En patient med lung-tbc kan vara smittsam, beroende på hur stor mängd bakterier som hostas upp. Tbc kan finnas i de flesta organ i kroppen, t.ex. lymfkörtlar, skelett, buk, urogenitalt, cerebralt. Dessa former är inte smittsamma. Symtom på lung/öppen/smittsam tbc kan vara: Långvarig hosta >2 veckor, oftast slemproducerande men sällan blod. Feber eller subfebrilitet, framför allt eftermiddagar och kvällar Nattliga svettningar Trötthet Nedsatt aptit, viktnedgång Ibland smärtor från bröstkorgen Symtom vid extrapulmonell tuberkulos kan vara mycket varierande och beror på engagerat organ. Latent tbc infektion (LTBI) innebär att smittämnet finns i kroppen men patienten har inga ssymptom. 90 % av personer med LTBI utvecklar aldrig aktiv, men risken ökar med andra samtidiga ar och behandlingar som påverkar immunförsvaret. LTBI= positivt immunologiskt test (IGRA och/eller PPD) där man har uteslutit aktiv tbc. IGRA eller PPD Är s.k. immunologiska tester som visar reaktivitet mot tuberkulos-antigen. PPD blir även positivt efter BCG-vaccination. Från och med 2019 rekommenderas IGRA som screeningmetod för personer > 2 år inom Region Norrbotten. PPD används som screeningmetod om personen är < 2 år och på yngre personer om det är svårt att genomföra ett IGRA-test. Kombination av IGRA och PPD görs undantagsvis, t.ex. vid immunsuppression för att öka screeningens känslighet.

7 av 12 Om båda screeningmetoderna används ska Quantiferontest tas senast vid avläsningen av PPD. Annars bör man vänta minst 8 veckor för att testet ej skall påverkas av PPD. Ansvarsfördelning avseende handläggning av TBC inom slutenvården Region Norrbotten Lungkliniken Utreder misstänkt lungtuberkulos Infektionskliniken Barnkliniken Samordnar smittspårning/miljöundersökning kring positiva fall Remissinstans för frågeställningar kring latent TBC (LTBI). Ansvarar för fortsatt behandling av diagnosticerad lungtuberkulos Utreder/behandlar extrapulmonell tbc samt all tbc hos Hiv-positiva Utreder/behandlar all aktiv och latent tbc hos barn < 18 år i samverkan med lung- och infektionsklinikerna TBC vuxen screening och handläggning av utredningsfynd Personer över 18 år ska screenas avseende tbc om de kommer från eller har vistats i länder/områden med hög risk för tuberkulosförekomst (> 100 fall/100 000 inv.). Se Folkhälsomyndighetens sammanställning över riskländer Flödesschema vuxna (> 18 år) Kompletterande information till flödesschemat finns vid respektive sifferhänvisning (punkt 1-3).

8 av 12 1. Lungrtg med tbc-misstänkta förändringar alt. symptom på lung-tbc Telefonkontakt och akut remiss till lungmottagningen/lungjour Kompletterande provtagning utförs i samråd med lungjour, t ex: o Komplettera med IGRA alt. PPD på personer < 2 år om detta inte är gjort o Om möjligt sputumprov x 3 (baktlab, NUS). Minst 1 morgonprov, ett par timmars intervall mellan proverna. Begär direktmikroskopi, PCR, odling o Lungröntgen (om ej gjord) SR, blodstatus, krea, leverstatus, urinsticka, vikt, HIV-test Vid behov av inläggning skall patienten vårdas på isoleringssal (avd. 35) Transport av smittsam patient: se längre ned i dokumentet Remissen till Lungmottagningen bör innehålla uppgifter om: Aktuella symptom och duration av dessa Ev. tidigare tbc och behandling (aktiv/latent) BCG-vaccinationsstatus Ursprungsland/ev. migrationsbakgrund, exposition för tbc (bostad, resor i högprevalensområde, kända fall i omgivningen), familjeförhållanden Uppgifter om immunsuppression, övriga relevanta ar, riskfaktorer Resultat av ev. IGRA/PPD samt uppgifter om genomförda kompletterande provtagningar

9 av 12 2. IGRA pos, normal lungrtg men andra symptom som inger misstanke om extrapulmonell tbc: Remiss till infektionsklinik för vidare utredning SR, blodstatus, krea, leverstatus, urinsticka, vikt, HIV-test Röntgen-undersökning av aktuell lokal Ev. specifik provtagning för tbc (odlingar, direktmikroskopi, PCR) Remissen till Infektionsmottagningen bör innehålla uppgifter om: Aktuella symptom och duration av dessa Ev. tidigare tbc och behandling (aktiv/latent) BCG-vaccinationsstatus Ursprungsland/ev. migrationsbakgrund, exposition för tbc (bostad, resor i högprevalensområde, kända fall i omgivningen), familjeförhållanden Uppgifter om immunsuppression, övriga relevanta ar, riskfaktorer Resultat av IGRA/PPD samt uppgifter om genomförda kompletterande provtagningar 3. IGRA pos, normal lungröntgen och inga symtom Remiss till Infektionsmottagningen för ställningstagande till läkemedelsbehandling om något av följande: tidigare genomgången tbc där det är oklart om adekvat behandling givits om < 35 år och exponering misstänks de senaste 2 åren Gravida/nyförlösta kvinnor Immunsuppression pga. eller medicinering (HIV, hematologisk malignitet, organtransplanterade, kronisk njursvikt/dialys, anti-tnf-alfa-behandling, kortisonbehandling (motsvarande > 15 mg Prednisolon/dag i > 4 veckor), alkoholmissbruk, diabetes, undervikt. Övriga personer med LTBI informeras om risk för utveckling av aktiv tbc senare i livet, dess tidiga symptom samt uppmanas söka kontakt med vården i förekommande fall. Smittskydd/patientinfo latent tbc (Tuberkulosportalen) Vid tveksamhet angående bedömning kontakt med alternativt remiss till Infektionsmottagningen. TBC barn screening och handläggning av utredningsfynd Observera att barn 18 år och yngre screenas om de kommer från eller har vistats i länder/områden med ökad eller hög risk för tbc (> 25 fall/100 000 inv. = de flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland). Se Folkhälsomyndighetens sammanställning över riskländer Ställningstagande till BCG-vaccination ska göras om barn från dessa områden inte är smittade eller tidigare vaccinerade.

10 av 12 Flödesschema barn < 2 år Kompletterande information till flödesschemat finns vid respektive sifferhänvisning (s.10, pkt 4-6). Flödesschema barn 2-18 år Kompletterande information till flödesschemat finns vid respektive sifferhänvisning (pkt 4-6).

11 av 12 4. Om symtom - Telefonkontakt och akut remiss till barnmottagningen/barnjour. 5. IGRA positiv alt. PPD-positiv, barn Lungröntgen. Om patologisk röntgen akut remiss till barnkliniken Normal lungröntgen remiss till barnkliniken för vidare utredning/behandling/ev. profylax 6. IGRA negativ alt. PPD- negativ, barn (PPD = 0) Ställningstagande till BCG-vaccination om ej tidigare vaccinerad Se Rikshandbokens information om BCG-vaccination

12 av 12 Transport av smittsam/misstänkt smittsam patient Vid oklarheter kring bedömning/transport diskutera i första hand med lungläkare. Vid transport skall patienten förses med engångsnäsdukar, instrueras att hålla för munnen vid hosta samt hosta upp direkt i engångsnäsduk som slängs i medförd avfallspåse. All transport av smittsam patient måste ske i ambulans/motsvarande (med skilda utrymmen för patient/förare) där fönstret mellan vårdutrymme och förarhytt skall vara stängt. Personalen använder andningsskydd av FFP-3 typ. Punktdesinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid ska användas vid spill. För mer utförlig information om tuberkulos hänvisning till lungklinikens TB-manual Vid inläggning skall misstänkt smittsam patient vårdas på isoleringssal, infektion Sunderby Sjukhus avd 35.