PPD- Tuberkulinprövning

Transkript

1 Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Iwona Jacobsson (ijn018) Iwona Jacobsson (ijn018) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Hans Boman (hbn007), Håkan Ekvall (hel002) Gäller för Ytterligare information Landstingsgemensamt Ersätter dokumentnummer I den hälsoundersökning som erbjuds alla nyanlända asylsökande, kvotflyktingar och vissa anhöriginvandrare i Landstinget Västernorrland ingår en tuberkulostest. Detta gäller även gravida. Testet utförs med 2 T.U. TUBERCULIN PPD RT 23 SSI Dosering 0,1 ml intracutant Prövningen utförs lämpligen på mellersta tredjedelen av vänster underarms ovansida. Om man kommer för djupt med kanylspetsen eller inte får in hela mängden tuberkulin, bör man sätta om provet på höger underarms ovansida. Avläsning och bedömning Resultatet avläses efter tre dygn, ca 72 timmar efter injektionen. Vid reaktivitet palperas en induration/förhårdnad, oftast med en mer eller mindre väl avgränsad rodnad. Indurationens dvs förhårdnadens diameter mäts (vinkelrätt mot armens längdriktning). Lungröntgen erbjuds om patienten har en infiltration som är 10 mm eller större. Gravida kan röntgas efter vecka 28 vanligtvis efter vecka 32. Barn < 5år skall erbjudas lungröntgen oavsett resultatet av PPD. Vid kraftig reaktion och där lungröntgen är negativ PPD > 10 mm eller PPD > 6 mm. och samtidigt immundefekt t ex HIV-infektion. Bilaga 1. Infektionsklinikens handläggning av invandrare med positiv tuberkulintest. Bilaga 2. Information om latent tuberkulos.

2 Sida 2(6) När den asylsökande uteblir från avläsning av PPD- testet Patienten bör kallas till nytt PPD tidigast tre månader efter föregående test. Vid uteblivet besök bör erbjudandet upprepas en gång. För övrigt, se FASS anvisningar. När en patient som har stort PPD men inga symtom som kan tyda på tuberkulos vägrar lungröntgen Rådgör med läkare på vårdcentralen som bör ta ställning till om smittskyddsläkaren vid Smittskyddsenheten skall kontaktas. När en patient som har stort PPD och symtom som inger misstanke om tuberkulos vägrar lungröntgen Läkare på vårdcentralen skall i dessa fall kontakta smittskyddsläkaren vid Smittskyddsenheten som får ta ställning till åtgärd.

3 Sida 3(6) Infektionskliniken, Sundsvall Bilaga 1 Handläggning av vuxna flyktingar/invandrare med positivt tuberkulintest (PPD) 1. Vuxna flyktingar/invandrare ( 18 år) med misstänkt aktiv tbc remitteras akut till infektionskliniken. Ring infektionsbakjouren först för optimal handläggning. Barn och ungdomar <18 år handläggs av barnkliniken. 2. Vuxna flyktingar/invandrare ( 18 år) utan misstanke om aktiv tbc från område med hög tbcincidens (incidens 100/ , se bilaga 1) eller annan riskmiljö för tbc t ex flyktingläger, krigsområde och fängelse, testas med tuberkulintest (PPD). Om PPD 10 mm görs lungröntgen och klinisk bedömning. Barn och ungdomar <18 år handläggs av barnkliniken. 2a. Personer med positiv PPD ( 10 mm) och patologisk lungröntgen och/eller riskfaktorer för utveckling av aktiv tuberkulos remitteras till infektionskliniken för utredning och ställningstagande till behandling. För personer med immundefekt (såsom HIV, behandling med 15 mg Prednisolon dagligen under 1mån eller TNF-alfa-hämmare) räknas PPD 6 mm som positiv. Riskfaktorer för utveckling av aktiv tuberkulos är: Bakomliggande sjukdom som HIV, insulinbehandlad diabetes, uremi/hemodialys, grav undervikt ( 15 %), silikos, lymfom, leukemi, annan aktiv malign sjukdom, immunsuppression (t ex behandling med 15 mg Prednisolon dagligen under 1 mån, TNF-alfahämmare), gastrektomi, jejunoileal bypass, organtransplantation eller apikala fibrotiska lunginfiltrat. Gravida eller postpartum (= 6 mån efter partus) Barn eller tonåring

4 Sida 4(6) Kontroller inför remittering: Lungröntgen HIV- och hepatitserologi SR, blodstatus, ALAT och urinsticka Alla positiva fynd och relevanta upplysningar (var patienten kan nås, tolkbehov mm) bör framgå i remissen. Patienten ska vara informerad om orsaken till remittering. 2b. Frisk person med PPD 10 mm som har en normal lungröntgen och inga riskfaktorer behöver ej remitteras till infektionskliniken, men ska ges utförlig information om sjukdomen tbc. Personen uppmanas söka läkare vid tillkomst av symtom på aktiv tbc: hosta >3 veckor, nattsvettningar, feber, viktnedgång, körtlar på halsen etc. För information om latent tbc, se bilaga 2. Detta PM utgår från Smittskydd Stockholms riktlinjer utformade av Ingela Berggren, bitr smittskyddsläkare.

5 Sida 5(6) Lista över länder med hög tbc-incidens, dvs 100/ invånare (baserad på WHO:s beräkning): Europa Afrika Rumänien Samtliga länder söder om Sahara inkl Kap Verdeöarna Asien Afghanistan Kirgisistan Pakistan Azerbadjan Korea (Nord o Syd) Thailand Bangladesh Tadjikistan Timor Bhutan Laos Uzbekistan Georgien Moldavien Vietnam Indien Mongoliet Indonesien Myanmar Kambodja Nepal Kazakstan Oceanien Filippinerna Micronesien Kiribati Tuvalu Marshallöarna Papua Nya Guinea Solomonöarna Syd/Mellanamerika Bolivia Guyana Haiti Peru

6 Sida 6(6) Information om latent tuberkulos Bilaga 2 Tuberkulos sprids genom luften från en person till en annan. Detta sker när den sjuke som är smittsam hostar eller nyser. Människor i närheten av den sjuke andas in dessa bakterier. Men alla som utsätts för smitta blir inte infekterade och blir inte sjuka. Hos de flesta personer kan kroppens försvarskrafter stoppa tillväxten av bakterier. Bakterierna är inte aktiva, men finns kvar i kroppen och kan aktiveras senare. Detta kallas latent tuberkulos. Personer med latent tuberkulos * är friska, * kan inte sprida tuberkulos till andra, * har positiv tuberkulintest (PPD), * kan utveckla aktiv tuberkulos om man inte får behandling för latent tuberkulos. 9 av 10 personer, som har latent infektion utvecklar aldrig tuberkulossjukdom. Hos dessa kan tuberkulosbakterierna vara vilande livet ut och förorsakar aldrig sjukdom. Försvagat immunförsvar på grund av sjukdom, undernäring, stress, eller om man är ett litet barn eller om man är gammal kan öka risken för att aktiv sjukdom utvecklas. Latent tuberkulos kan behandlas om personen nyligen är smittad och inte riskerar skadliga biverkningar av medicinen. Om du får långvarig hosta > 3 veckor, feber och avmagring tag kontakt med sjukvården. Informationen är hämtad från där även informationsblad på engelska, ryska och somaliska finns att hämta. Relaterad information Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning Hälsoundersökning av asylsökande m.fl Smittskydd Stockholm. Stockholms läns landsting Tuberkulos Vägledning för sjukvårdspersonal