Trafikräkningar och Trafikolyckor i Lunds kommun 2017
Förord Tekniska förvaltningen i Lunds kommun tar årligen fram en rapport med sammanställning av aktuella trafikmängder och trafikolyckor som inträffat på det kommunala vägnätet och i Lunds kommun. Gatu- och trafikavdelningens verksamhetsmål har tydliga kopplingar till trafikstatistiken. Rapportens innehåll utgör därmed ett viktigt underlag för planering av förbättringar i transportsystemet. Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultatet från trafikmätningar och olycksregistreringar. 2017 års Lund juli 2018 Tekniska förvaltningen Lunds kommun 2
Sammanfattning 1.1 Trafikräkningar Årets motortrafikräkningar omfattar ungefär 150 punkter. Motortrafiken mäts enligt ett schema, där vissa punkter mäts varje år och övriga vartannat år. Av de ca 150 punkterna är knappt hälften sådana som mäts varje år. De aktuella punkterna räknas tre gånger per år; vår, sommar och höst, därefter räknas ett aritmetiskt medelvärde fram och detta redovisas som vardagsdygnstrafik, VaDT. Cykeltrafikräkningar utförs årligen på cirka 90 platser i staden. Utvecklingen av trafikarbetet med motorfordon på det kommunala vägnätet följs årligen upp. Under perioden 2004-2017 har trafikarbetet ökat årligen från 2004 till och med 2011. Därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat fram till år 2014, ökade under år 2015-2016 men minskade under år 2017 jämfört med trafikarbetet under 2016. Uppföljningen av LundaMaTs III-målet Motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet ska minska med 1 % per år och invånare, visar en årlig minskning under perioden 2011-2015. Resultatet från 2015 innebär i genomsnitt en minskning med en procentenhet per invånare, vilket innebär att målsättningen uppnåddes. Resultaten från år 2017 visar en minskning med mer än 1 % per år och invånare. 1.2 Trafikolyckor För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att Nollvisionen kan förverkligas beslutade riksdagen under våren 2009 om ett nytt etappmål: år 2020 ska högst 220 personer dödas i trafiken. Det nya etappmålet innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år 2020. Motsvarande etappmål för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 procent, vilket motsvarar en minskning med cirka 2 procent per år. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då förhållandevis få personer skadades allvarligt och dödades på det kommunala vägnätet. Om man ser på olycksutvecklingen fram till 2007 har antalet allvarligt skadade och dödade sjunkit med 38 % i Lunds kommun. I slutet på 2000-talet nåddes etappmålet för nollvisionen med 21 allvarligt skadade och döda. Den faktiska olycksutvecklingen under åren 2000 till 2016 tillsammans med det nya etappmålet 2020 visar att Lunds kommun inte nått målen åren 2008 och 2009. Men för åren 2010-2017 har målet uppnåtts. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då få personer skadades allvarligt och dödades här, endast nio personer dödades eller skadades allvarligt. 3
Antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet för åren 2009-2013 ligger över nollvisionens nya etappmål. År 2014 ligger antalet precis över målet och 2015-2017 en bra bit över, målet klaras därmed inte. Under 2017 skadades totalt 777 personer i trafiken i Lunds kommun. Av dessa skadades 19 personer allvarligt, 234 personer måttligt, 523 personer lindrigt och 1 person omkom. Personen som omkom var en cyklist, som råkade ut för en singelolycka. På det kommunala vägnätet var antalet allvarligt skadade 12 personer, måttligt skadade 159 personer och lindrigt skadade 295 personer under 2017. Antal döda i trafiken på det kommunala vägnätet under 2017 var 0 personer. Bland de oskyddade trafikanterna var en stor andel av de skadade, hela 53 procent, cyklister. Fotgängare och mopedister stod för 45 respektive 2 procent. Bland de oskyddade trafikanterna skadade sig närmare 97 procent sig måttligt eller lindrigt. 4
Innehållsförteckning 1.1 Trafikräkningar... 3 1.2 Trafikolyckor... 3 1 Trafikräkningar i Lunds tätort... 6 1.1 Biltrafikarbete innanför inre ringen... 6 1.2 Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister... 7 1.3 Fotgängare, cyklister och bilister som har stadskärnan som mål... 8 1.4 Cykeltrafik per invånare... 9 1.5 Motortrafikflöde i gatusnitt innanför mellanringen och innanför yttre ringen 10 1.6 Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet... 12 1.7 Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun... 14 1.7.1 Dalby...14 1.7.2 Genarp...15 1.7.3 Södra Sandby...16 1.7.4 Veberöd...17 2 Trafikskadade år 2017... 18 2.1 Mål för trafiksäkerheten... 18 2.1.1 Nollvisionen ett långsiktigt mål...18 2.1.2 Nollvisionen och nya etappmål år 2020...18 2.2 Sammanfattning av STRADA statistikrapport av personer... 21 2.3 Fotgängare och cyklisters olycksbild... 22 2.3.1 Cyklisters olycksbild...22 2.3.1 Orsak till cyklisters singelolyckor...22 2.3.2 Var skadas cyklister?...23 2.3.3 Fotgängarnas olycksbild...24 2.3.4 Orsaker till singelolyckor med fotgängare...25 2.3.5 Var skadas fotgängare?...26 2.4 Skadade män och kvinnor under 2017... 27 2.5 Olycksdrabbade korsningar och gator 2013-2017... 29 2.5.1 Olycksdrabbade korsningar på det kommunala vägnätet 2013-2017...29 2.5.2 Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet 2013-2017...34 2.6.3 Olycksdrabbade korsningar på det statliga vägnätet 2013-2017... 37 Bilagor (1-10) 5
1 Trafikräkningar i Lunds tätort Årets trafikräkningar av motorfordon omfattar ungefär 150 mätpunkter. Trafikräkningar utförs enligt ett schema, där vissa punkter mäts varje år och övriga vart annat år. Av de ca 150 punkterna är knappt hälften sådana som mäts varje år. Punkterna räknas tre gånger per år; vår, sommar och höst, därefter räknas ett aritmetiskt medelvärde fram och detta redovisas som vardagsdygnstrafik, VaDT. I bilaga 1 redovisas vardagsdygnstrafiken för respektive punkt, tabellen omfattar såväl Lunds tätort som tätorterna i de östra kommundelarna. För Lunds tätort finns också en trafikflödeskarta, se bilaga 2. Samtliga mätpunkters läge finns redovisade i bilaga 3. Tekniska nämnden har satt upp mål för utvecklingen av trafikarbetet, och mycket av tekniska förvaltningens arbete syftar till att minska biltrafikarbetet. De mätningar som görs ger inte möjlighet till exakta beräkningar av det faktiska trafikarbetet. För att jämföra hur det faktiska utfallet utvecklats i förhållande till de uppställda målen summeras fordonsflödena på de mätta gatusnitten under antagande att utvecklingen här är representativ för den totala utvecklingen av trafikarbetet. 1.1 Biltrafikarbete innanför inre ringen Lunds kommun arbetar för att skapa ett transportsystem med långsiktig hållbarhet, samt för att skapa ett centrum som är mer anpassat för oskyddade trafikanter och stadsliv. I detta arbete ingår att verka för att motortrafiken innanför inre ringen, stadskärnan, inte skall öka. För att kunna uppskatta utvecklingen av biltrafikarbetet i stadskärnan har index beräknats, med basår 2004, se diagrammet nedan. Se bilaga 10 för karta över inre och mellanringen. Biltrafikarbete/invånare innanför inre ringen - index 2004-2017 Index 140 120 100 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagram 1. Index för biltrafikarbete innanför inre ringen år 2004-2017 (år 2004=100). 6
Kommentar Diagrammet ovan visar att trafikarbetet innanför inre ringen har ökat kontinuerligt mellan 2004 och 2010, för att sedan årligen minska fram till 2015. Trafikarbetet ökade under år 2016 men under år 2017 var det ungefär på samma nivå som år 2015. 1.2 Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister Varje år, i månadsskiftet september/oktober, räknas cyklister i Lunds stad. Fram till år 2009 ökade antalet motorfordon som passerade inre ringen och därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat för att öka igen med undantag under år 2016 då trafiken ökade. Antalet cyklister som passerar över inre ringen, det vill säga cyklar till och från stadskärnan, har varierat mellan åren. Trenden är att antalet cyklande till och från stadskärnan minskar något men under 2017 ökade det. Eftersom det ligger en viss osäkerhet vid all mätning av cykelflöden, och resultatet för snitten över inre ringen inte följer den generella cykeltrafikutvecklingen i Lund, bör man använda siffrorna med viss försiktighet. En fullständig redovisning av trafikmängder för fotgängare och cyklister i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund 2017. Antalet cyklister och motorfordon till/från stadskärnan per dag Cykeltrafik Biltrafik 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Diagram 2. Fordonsflöden, motorfordonstrafik respektive cykeltrafik, som passerar inre ringen 2000-2017. 7
1.3 Fotgängare, cyklister och bilister som har stadskärnan som mål Sedan år 2007 har även antalet fotgängare räknats i 20 punkter längs stadskärnans gräns. Räkningarna har gjorts på samma platser som cykelräkningarna. Nedan redovisas index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar stadskärnans gräns. 140 120 100 80 60 40 Index fotgängare Index cykeltrafik Index motorfordonstrafik 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagram 3. Index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar inre ringen 2007-2017. Kommentar Från diagrammet går det att utläsa att antalet cyklister kontinuerligt minskat något, med undantaget för år 2012. Mängden motorfordon som körde till och från stadskärnan ökade under perioden 2007-2011, för att sedan årligen minska med undantag för 2016-2017. Antalet fotgängare har varierat mellan åren. Då värdena varierar kraftigt och det råder en viss osäkerhet i mätningarna bör värdena användas med försiktighet, och endast ses som en indikation på vilket håll utvecklingen är på väg. 8
1.4 Cykeltrafik per invånare Cykeln är en viktig faktor och är ett viktigt färdmedel för att skapa ett mer hållbart transportsystem och attraktiva tätortsmiljöer. I Lund arbetar man för att öka cykeltrafiken genom att skapa ett cykelvägnät som är attraktivt, gent och framkomligt samtidigt som det är bekvämt, trafiksäkert, och tryggt. Följande mål har ställts på cykeltrafiken och dess utveckling i LundaMaTs III; Cykeltrafiken skall öka med 1 % per invånare och år (jämförelseår 2011). 108 106 104 102 100 98 96 Cykeltrafik per invånare - index 94 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagram 4. Index över cykeltrafik per invånare 2011-2017. Kommentarer Jämfört med 2011 har cyklandet per invånare minskat med cirka 1 % under 2017. Variationen från år till år är emellertid stor, vilket medför att det är svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen. Ser man till den långsiktiga trenden ökar det faktiska cykeltrafikarbetet med mellan 1-1,5 % per år från år 1992. En fullständig redovisning av cykeltrafikmängderna i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund 2017. 9
1.5 Motortrafikflöde i gatusnitt innanför mellanringen och yttre ringen Trafikflöde av motorfordon som passerar i gatusnitt precis innanför mellanringen har årligen varierat och följer den generella trafikutvecklingen på det kommunala vägnätet. Det vill säga med en topp 2011 för att sedan årligen minska. Jämförs år 2017 med 2005 har trafikflödet ökat med ca 0,5 % i gatusnitten precis innanför inre ringen. Se bilaga 10 för karta över mellanringen. Gatusnitt 2005 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Arkivgatan, söder Gylleholmsgatan 1500 1900 2300 1700 2500 2000 1300 1500 2400 2400 Byggmästaregatan, norr Fjelievägen 4700 4600 4600 6900 6900 6900 6900 5700 5700 7200 Dalbyvägen, väster Tornavägen 10500 10500 8300 10800 11500 11200 9800 9300 10800 10400 Fjelievägen, öster Fasanvägen 3500 3900 4300 4500 4600 3900 4000 4000 5200 3600 Getingevägen, söder Norra 5800 6500 6800 7400 6400 5900 6900 6100 7500 4900 Promenaden Kastanjegatan, norr 1600 1600 3000 2900 1800 3000 1700 1800 2000 1800 Gylleholmsgatan Kävlingevägen, norr Karl XII-gatan 4600 4500 4700 4300 4200 3900 4500 4400 5300 3200 Malmövägen, norr Södra vägen 11100 11200 13700 13400 11600 12600 10300 10400 10900 9600 Spolegatan, norr 4700 5100 4900 4500 3700 4200 3700 3400 4800 5900 Clemenstorget Sölvegatan, väster Tornavägen 3100 4200 3600 3700 4100 2800 3000 3200 3400 3200 Trollebergsvägen, väster Svanevägen 9300 9800 11200 10400 9800 9400 7300 8000 12900 10300 Tullgatan, söder Södra 2000 2200 2200 2200 1800 1900 1600 1400 2200 2400 Esplanaden Tunavägen, väster Tornavägen 4600 3700 4400 3700 4300 3400 3400 3600 3600 5000 Östervångsvägen, norr Dalbyvägen 1400 1600 2500 2500 2000 2000 1700 1700 1800 1800 Summa trafikflöde 68400 71300 76500 78900 75200 73100 66100 64500 72800 71700 per dygn Tabell 1. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför mellanringen. Fetstil innebär att trafikmätningen har uppskattats från den senaste mätningen. 10
För gatorna strax innanför yttre ringen kan man konstatera att trafikflödena ökat med cirka 17 % när år 2017 jämförs med 2005, se tabellen nedan. Gatusnitt 2005 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Dalbyvägen, väster Tellusgatan 14700 20500 20500 20500 20500 20500 20500 20500 20500 20500 Fjelievägen, öster Norra Ringen 16400 17100 16600 17200 16900 17500 15500 17500 16100 15500 Getingevägen, öster Tornavägen 11800 9200 7400 8400 8400 8800 9800 9800 10200 10200 Kaprifolievägen, väster Lavendelvägen 4500 5500 6800 5000 5800 5300 5300 5600 7600 6200 Kävlingevägen, vid monumentet 8300 7900 7200 6900 6200 5800 6400 6500 7700 8800 Malmövägen, norr Norra Knästorpsvägen 13600 19600 19600 19600 19600 19600 21000 21000 21000 21000 Scheelevägen, söder Getingevägen 7700 7100 8400 9400 9000 8400 8700 8700 10300 9900 Svenshögsvägen, norr Getingevägen 8100 7800 7600 7900 8200 8400 7700 7700 8000 8200 Trollebergsvägen, öster Högbovägen 4800 4500 5300 4500 6500 4200 4800 5600 5600 5200 Tunavägen, väster E 22 7200 6400 6500 6000 6600 5300 6500 7900 9700 7800 Öresundsvägen, väster Bondevägen 7600 5900 6000 8900 5800 8800 9000 8800 8900 8800 Summa trafikflöde per dygn 104700 111500 111900 114300 113500 112600 115200 119600 125600 122100 Tabell 2. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför yttre ringen. Fetstil innebär att trafikmätningen har uppskattats från den senaste mätningen. 11
1.6 Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet Det är intressant att se hur trafikarbetet för motorfordon på det kommunala vägnätet utvecklas. För att få en uppfattning om detta har trafikflödena för motorfordon på samtliga gatusnitt som mäts på det kommunala vägnätet summerats och index har beräknats för perioden 2004-2017, se diagram 5 nedan för resultat. 115 110 105 100 95 90 Index - utveckling av motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet Index 85 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagram 5. Index för summerade motorfordonsflöden på det kommunala vägnätet 2004 2017. Den totala motorfordonstrafiken på det kommunala gatunätet har sedan 2004 ökat årligen fram till och med 2011. Därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat, för att börja öka igen mellan 2015-2016 men minskade under 2017. 12
Uppföljningen av LundaMaTs III-målet Motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet ska minska med 1 % per år och invånare, redovisas i diagrammet nedan. 105 100 95 90 85 80 Index - motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet per invånare Index 75 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagram 6. Index för motortrafikarbete per invånare på det kommunala vägnätet 2011-2017 (år 2011=100). Kommentarer Motortrafikarbetet per invånare har minskat årligen fram till 2015, för att sedan öka. Resultatet från 2015 innebär i genomsnitt en minskning med en procentenhet per invånare, vilket innebär att målsättningen uppnåddes. Målsättningen uppfylldes inte under 2016 men under 2017 uppfylldes det med marginal. 13
1.7 Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun Även för tätorterna utanför Lunds tätort har summeringar gjorts av de uppmätta trafikflödena. Eftersom antalet platser som mäts är få måste summeringen och diagrammen endast ses som en grov indikation på den totala trafikutvecklingen i respektive tätort. 1.7.1 Dalby Gatusnitten i Dalby tillhör de som endast mäts vartannat år. Notera att det i diagrammet nedan inte redovisas några mätvärden för år 2006, 2008, 2010, 2012, 2014 eller 2016. Mellan 2000 och 2017 har trafiken varierat enligt mätningarna i Dalby, för att nå en topp 2011. År 2017 var trafikmängden lite högre än under år 2000. För en kartbild över mätpunkterna i Dalby, se bilaga 4. Index - Trafikutveckling i Dalby 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagram 7. Index över summerade motorfordonsflöden i Dalby 2000-2017, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008, 2010, 2012, 2014 och 2016 (år 2000=100). 14
1.7.2 Genarp Trafiken i Genarp mäts i tre gatusnitt. Samtliga mäts vartannat år. Att så få gatusnitt mäts gör det svårt att utifrån mätningarna att dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. Även måttliga minskningar i absoluta tal leder till stora förändringar, procentuellt sett. Trots detta kan det vara intressant att skapa sig en bild av trafikutvecklingen på de gator som mäts. År 2007, 2009, 2011, 2013, 2015 och 2017 genomfördes inga mätningar i Genarp. För en kartbild över mätpunkterna i Genarp, se bilaga 5. Index - Trafikutveckling i Genarp 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagram 8. Index för summerade motorfordonsflöden i Genarp 2000-2017, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009, 2011, 2013, 2015 och 2017 (år 2000=100). 15
1.7.3 Södra Sandby Gatusnitten i Södra Sandby tillhör de som endast mäts vartannat år. År 2006, 2008, 2010, 2012, 2014 och 2016 genomfördes inga trafikmätningar. Trafiken mäts i sju gatusnitt i Södra Sandby. Det går att utläsa tendenser till att trafiken ökat från år 2005 fram till 2011 för att sedan minska något 2013 och 2015. Under 2017 var trafikflöden i ungefär samma nivå som år 2000. Variationen från år till år är emellertid stor, vilket medför att det är svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en kartbild över mätpunkterna i Södra Sandby, se bilaga 6. Index - Trafikutveckling i Södra Sandby 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagram 9. Index för summerade motorfordonsflöden i Södra Sandby 2000-2017, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008, 2010, 2012, 2014 och 2016 (år 2000=100). 16
1.7.4 Veberöd Sex gatusnitt mäts i Veberöd. År 2007, 2009, 2011, 2013, 2015 och 2017 genomfördes inga trafikmätningar. År 2012 och 2014 var trafikmängden detsamma som år 2000 men i övrigt har trafikmängden varierat. Variationen från år till år är dock stor och det går inte att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en kartbild över mätpunkterna i Veberöd, se bilaga 7. Index - Trafikutveckling i Veberöd 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagram 10. Index för summerade motorfordonsflöden i Veberöd 2000-2017, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009, 2011, 2013, 2015 och 2017 (år 2000=100). 17
2 Trafikskadade år 2017 Beskrivningen av olyckssituationen i Lunds kommun baseras på både polis- och sjukhusrapporterade olyckor. Sedan 1999 registreras alla personer som skadas i trafiken i STRADA, som är Transportstyrelsen, Polisens och sjukvårdens gemensamma trafikskaderegister. 2.1 Mål för trafiksäkerheten År 1996 antog Sveriges regering och riksdag NOLLVISIONEN som innebär att ingen människa ska dödas eller skadas så allvarligt i trafikolyckor att de inte kan rehabiliteras för att återfå sin tidigare kroppsfunktion. Vid det tillfället antogs också ett etappmål som innebar en halvering av antalet dödade och allvarligt skadade fram till 2007, och det innebar att antalet dödade ska högst vara 270 i hela Sverige. År 2010 har målen för nollvisionen uppdaterats. Målen innebär att år 2020 får antalet dödade i trafiken i Sverige högst vara 220 och antalet allvarligt skadade ska minska med 25 % till dess. Nollvisionen har haft stort genomslag bland de aktörer som utformar vägtransportsystemet och resultatet av arbetet som aktörerna har genomfört tyder på en god långsiktigt hållbar säkerhetseffekt. Detta arbete ska fortsätta och utvecklas. Lunds kommun har också antagit nollvisionen som sitt mål för trafiksäkerheten. Nollvisionens första etappmål innebar för Lunds kommuns del att antalet dödade skulle högst vara 33 dödade och allvarligt skadade år 2007. I diagrammet nedan presenteras olycksutvecklingen och fram till 2007 har antalet allvarligt skadade och dödade sjunkit med 38 % i Lunds kommun. I slutet på 2000-talet nåddes etappmålet för nollvisionen med 21 allvarligt skadade och döda. 2.1.1 Nollvisionen ett långsiktigt mål Nollvisionen beslutades av riksdagen år 1997. Den är en vision om en vägtrafik där ingen människa dödas eller skadas allvarligt, men också en strategi för hur vi ska uppnå säker vägtrafik enligt visionen (Trafikverket, 2016). 2.1.2 Nollvisionen och nya etappmål år 2020 Riksdagen beslutade i juni 2009 om ett etappmål för trafiksäkerheten. Det innebär att antalet dödade ska halveras och antalet allvarligt skadade minska med en fjärdedel från 2007 till 2020. Det motsvarar att max 220 personer ska dödas i vägtrafikolyckor 2020. Även på EU-nivå tillämpas etappmål för att driva på trafiksäkerhetsarbetet. Nuvarande etappmål är att antalet dödade ska halveras mellan 2010 och 2020. En sådan reduktion skulle i Sverige motsvara max 133 dödade. I juni 2009 beslutade riksdagen om ett nytt etappmål för trafiksäkerheten på de svenska vägarna. Det innebär att antalet trafikdödade år 2020 inte får vara fler än 220. Etappmålet innebär en halvering av antalet dödade i trafiken från år 2007 till år 2020. Antalet allvarligt skadade i trafiken ska minska med en fjärdedel under samma period. I arbetet ingår att etappmål och indikatorsammansättning ses över med jämna mellanrum. Översynsår är 2012 och 2016. Efter översynen 2012 uppdaterades 18
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Antal Trafikräkningar och trafikolyckor 2017 indikatorsammansättningen till att enbart omfatta 10 indikatorer som tidigare var 13 indikatorer (Trafikverket, 2016). I Lunds kommun innebär Nollvisionens nya etappmål att antalet dödade och allvarligt skadade behöver minska från 41 år 2007 till 30 år 2020, se diagrammet nedan. För att nå etappmål 2020 behöver antalet dödade och allvarligt skadade minska med knappt två procent per år från 2007. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Dödade och allvarligt skadade 1996-2017 i Lunds kommun förhållande till nollvisionens deletappmål 2007 År Dödade och allvarligt skadade Maximalt antal dödade och allvarligt skadade för att nå nollvisionens deletappmål Den faktiska olycksutvecklingen under åren 2000 till 2017 tillsammans med det nya etappmålet 2020 redovisas i diagrammet ovan. Det visar att Lunds kommun inte nått målen åren 2008 och 2009. Men för åren 2010-2017 har målet uppnåtts. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då få personer skadades allvarligt och dödades här, endast nio personer dödades eller skadades allvarligt. 19
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Antal Trafikräkningar och trafikolyckor 2017 Dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet 1996-2017 i förhållande till nollvisionens deletappmål 2007 60 50 Dödade och allvarligt skadade 40 30 20 10 0 Maximalt antal dödade och allvarligt skadade för att nå nollvisionens deletappmål År Antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet för åren 2009-2012 ligger över nollvisionens nya etappmål. År 2013 uppfylldes målet, år 2014 ligger antalet dödade och allvarligt skadade precis över målet och för åren 2015-2017 en bra bit över. Trafiksäkerhetsarbetet har varit framgångsrikt i Lunds kommun. På det kommunala vägnätet har olycksdrabbade korsningar byggts om och ett stort antal mindre åtgärder har genomförts. Bland annat har ett stort antal passager och övergångsställen setts över. Den lägre hastighetsgränsen har införts i många bostadsområden och kompletterats med fartdämpande åtgärder för att motivera bilförare att anpassa hastigheten. Lunds kommun och trafikverket har samarbetat i stor omfattning när det gäller påverkansåtgärder, kommunikations- och informationskampanjer med avseende på trafiksäkerhet. Trafikverket har på det statliga vägnätet i kommunen sett över hastighetsgränserna och på flera vägsträckor har dessa sänkts. På en del platser har sänkt hastighet kombinerats med fartkameror. Bland annat har väg 11 byggts om till en 2+1 väg, och sidoområdena har säkrats längs väg 16 mellan Lund och Dalby. På flera platser där trafikverkets och kommunens vägnät möts har korsningar byggts om, från traditionella fyrvägskorsningar till cirkulationsplatser. Även om trafiksäkerhetsarbetet i Lunds kommun lyckats väl, andelen dödade och allvarligt skadade har minskat avsevärt, är problemet med skadade i trafiken fortfarande stort och det är nödvändigt att arbetet för ökad trafiksäkerhet fortsätter. 20
2.2 Sammanfattning av STRADA statistikrapport av personer Enligt statistikrapport från STRADA skadades 777 personer under 2017 i trafiken i Lunds kommun. Av dessa skadades 19 allvarligt, 234 måttligt, 523 skadades lindrigt och 1 person omkom. Se bilaga 8 för karta över samtliga olyckor i Lunds kommun under 2017 och bilaga 9 för oskyddade trafikanter som skadats sig i Lunds tätort under 2017. STRADA Tätort/område Dödade Allvarligt Måttligt skadade skadade Lindrigt skadade Lund 1 (1) 13 (17) 174 (166) 378 (377) Dalby 0 (0) 1 (0) 7 (6) 7 (9) Genarp 0 (0) 0 (1) 1 (2) 4 (3) Södra Sandby 0 (0) 0 (0) 9 (5) 20 (11) Veberöd 0 (0) 1 (1) 8 (6) 12 (6) Övriga vägnätet 0 (1) 4 (4) 35 (30) 102 (85) Totalt 1 (2) 19 (22) 234 (215) 523 (491) Tabell 3. Statistikrapport från STRADA, antal dödade och skadade under 2017 i Lunds kommun, fördelade på område och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden 2012-2016. Under 2017 var antalet dödade i trafiken i Lunds kommun ungefär detsamma som medelvärdet för föregående femårsperiod medan allvarligt skadade var antalet högre. Av tätorterna är det inne i Lund som flest personer har skadats. På det kommunala vägnätet var antalet allvarligt skadade 12 personer, 159 skadade och 295 lindrigt skadade under 2017, se tabellen nedanför. Antalet dödade i trafiken på det kommunala vägnätet under 2017 var 0 personer. Skadade och dödade i kommunen redovisas grafiskt i kartorna sist i rapporten. STRADA Trafikant Dödade Allvarligt Måttligt Lindrigt Skadade skadade Skadade Fotgängare 0 (0) 6 (7) 81 (73) 93 (88) Cyklister 0 (0) 6 (7) 75 (70) 138 (173) Mopedister 0 (0) 0 (0) 2 (1) 4 (6) Motorcyklister 0 (0) 0 (0) 0 (1) 6 (3) Skadade i personbil 0 (0) 0 (1) 2 (2) 40 (42) Övriga 0 (0) 0 (0) 1 (1) 14 (11) Totalt 0 (0) 12 (15) 159 (148) 295 (323) Tabell 4. Statistikrapport från STRADA, antal dödade och skadade under 2017 på kommunala vägnätet, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden 2012-2016. 21
Skadade personer i personbilar utgör ca 9 procent av de trafikskadade under 2017 i Lunds kommun. 2.3 Fotgängare och cyklisters olycksbild 2.3.1 Cyklisters olycksbild Det är vanligast att cyklister skadas i singelolyckor, nästan 71 % av de skadade cyklisterna har råkat ut för detta. Runt 15 % av cyklisterna skadas i kollision med någon typ av motorfordon och var tionde cyklist skadas i kollision med en annan cyklist. Det är ovanligt att cyklister skadas i kollision med fotgängare, ungefär 1 % av cyklisterna har skadats i denna typ av olycka. Även för år 2017 så är singelolyckor den dominerande olyckstypen följt av kollision med personbilar och cyklister. 1400 1200 1000 800 600 1200 Cykel, 2013-2017 Cykel 2017 400 200 0 234 186 5 1 20 4 30 0 0 0 0 250 50 14 1 23 6 0 0 3 0 Diagram 11. Antalet skadade cyklister i Lunds kommun 2013-2017 fördelade på olyckstyp, jämförelse med år 2017. Flest cyklister har skadats i Lunds tätort vilket bland annat förklaras av att befolkningen är stor och många resor görs med cykel. 2017. Dalby Genarp Södra Sandby Veberöd Lunds tätort Singel 24 9 26 20 937 Kollision med fotgängare 0 0 0 1 17 Kollision med cyklist 0 0 4 1 160 Kollision med motorfordon 3 1 4 5 291 Tabell 5. Vanliga olyckstyper där cyklister har skadats i respektive tätort under perioden 2013-2.3.1 Orsak till cyklisters singelolyckor Vid inrapportering av trafikskador får den skadade trafikanten möjlighet att uppge orsak till den inträffade olyckan. Eftersom singelolyckor är den vanligaste olyckstypen i vilken cyklister skadas är det intressant att studera orsaken. Dock kan man konstatera att de flesta uppger att orsaken till olyckan är okänd och man redogör att man har trillat 22
eller cyklat omkull till exempel. Cykelhaveri är orsak till en del cyklister skadar sig, betydligt fler män än kvinnor skadar sig på grund av cykelhaveri. Det är inte ovanligt att man cyklar omkull på grund av kantstenar eller höjdskillnader. Halka på grund av is och snö är också en vanlig orsak. Olyckor som orsakats av lösa grenar, ojämnhet i beläggningen eller där trafikanten får en fot i cykelhjulet redovisas inte i diagrammet nedanför. En del cyklister skadar sig för att de får påsen eller väskan in i cykelhjulet och får tvärstopp. Fasta föremål, belysningsstolpar, elskåp, betonggrisar och grindar utgör också risker för cyklister men redovisas inte i tabellen. Orsak till cyklisters singelolyckor 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Kvinna Man Diagram 12. Antal skadade cyklister i singelolyckor fördelat på orsak i Lunds kommun 2013-2017. 2.3.2 Var skadas cyklister? En analys av vilka typer av platser där olyckor med cyklister inträffat visar att de flesta olyckorna inträffat på gator/vägsträckor och på gång- och cykelvägar. Den tredje vanligaste typen av plats är gatu-och vägkorsningar. Jämfört med föregående femårsperiod har andelen cyklister som skadats sig i gatu- eller vägsträckningar minskat med 1 procenttal. Cyklister som skadats sig på gångbana eller trottoar har ökat med 1 procenttal jämfört med föregående femårsperiod. I övrigt har inga förändringar skett. Det är ingen större förändring över fördelningen om perioden 2013-2017 jämförs med år 2017. 23
Andel skadade cyklister fördelade på plats Gatu- eller vägsträcka 31% 3% 4% Gatu- eller vägkorsning 15% 31% Cirkulationsplats 2% Trafikplats 0% 45% 15% Gång- och cykelbana/väg 45% Gångbana/trottoar 4% Övriga platstyper i trafik 3% 0% 2% Diagram 13. Skadade cyklister i Lund och Lunds kommun fördelade på typ av plats 2013-2017. 2.3.3 Fotgängarnas olycksbild De flesta fotgängare i Lunds kommun skadas i singelolyckor. Olyckstypen är dominerande i såväl tätorterna som i övriga vägnätet. Jämfört med föregående femårsperiod har andelen singelolyckor bland fotgängare minskat medan antalen singelolyckor bland fotgängare är ungefär detsamma. Ungefär 9 % av fotgängarna har skadats i kollision med motorfordon, och 3 % av fotgängarna har skadats i kollision med cyklister. Andelen fotgängare som skadas i kollision med motorfordon har ökat något jämfört med föregående femårsperiod, även antal kollisioner med cyklister har ökat med 1 procent. Även för år 2017 så är singelolyckor den dominerande olyckstypen följt av kollision med personbilar och cyklister. 1200 1000 800 600 400 200 0 1027 235 Fotgängare, 2013-2017 Fotgängare, 2017 73 2 1 5 1 31 9 0 0 0 0 22 5 0 26 5 1 0 5 2 Diagram 14. Antalet skadade fotgängare i Lunds kommun 2013-2017 fördelade på olyckstyp, jämförelse med år 2017. Flest fotgängare har skadats i Lunds stad vilket bland annat förklaras av att befolkningen är stor och många resor görs genom promenad. Tendensen som tidigare 24
konstaterats, att andelen som skadats i singelolyckor, gäller även för Lunds stad. Statistiken visar att andelen singelolyckor för fotgängare, cirka 87 %, har minskat i andel jämfört med föregående femårsperiod. Andelen som skadats i kollision med motorfordon har ökat med 1 procenttal jämfört med föregående femårsperiod. Andelen fotgängare som skadats i kollision med cykel har ökat något, från 2 till knappt 3 %, då femårsperioderna jämförs. Dalby Genarp Södra Sandby Veberöd Lunds tätort Singel 33 13 32 28 814 Kollision med fotgängare 0 0 0 0 3 Kollision med cyklist 1 0 0 1 27 Kollision med moped 0 0 0 0 0 Kollision med motorfordon 2 0 4 2 91 Tabell 6. Vanliga olyckstyper där fotgängare har skadats i respektive tätort under perioden 2013-2017. 2.3.4 Orsaker till singelolyckor med fotgängare I de fall där orsaken till olyckan är registrerad, är den vanligaste orsaken till att fotgängare skadas i singelolyckor på grund snö eller is, där 252 fotgängare uppgett detta som orsak under perioden 2013-2017. Ojämnt underlag betyder i de flesta fall ojämn beläggning eller uppstickande stenar. Nivåskillnader såsom trottoarkant är den tredje förekommande orsaken till att fotgängare skadar sig i singelolyckor. Hål och gropar, löst grus samt halt på grund av vatten är mera ovanliga orsaker. Precis som cyklisternas singelolyckor finns det statistik som inte redovisas i tabellen nedanför eftersom det inte går att kategorisera dem. Hela 67 % av de skadade fotgängarna, singelolyckor, utgörs av kvinnor. Orsak till fotgängares singelolyckor 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Kvinna Man Diagram 15. Antal skadade fotgängare i singelolycka fördelade på olycksorsak i Lunds kommun 2013-2017. 25
2.3.5 Var skadas fotgängare? En analys av vilka typer av platser där olyckor med fotgängare inträffar visar att de flesta, drygt 59 %, olyckorna inträffat på gångbanor och gång- och cykelbanor. En femtedel skadas på en gatusträcka. Fotgängare skadas sällan i cirkulationsplatser. Det är ingen större förändring över fördelningen om perioden 2013-2017 jämförs med år 2017. Andel skadade fotgängare fördelade på plats Gatu- eller vägsträcka 20% 16% 20% Gatu- eller vägkorsning 4% Cirkulationsplats 1% 4% 1% 35% 24% Gång- och cykelbana/väg 24% Gångbana/trottoar 35% Övriga platstyper i trafik 16% Diagram 16. Andelen skadade fotgängare Lunds kommun 2013-2017 fördelade på typ av plats. Störst andel fotgängare skadas på kommunala vägar i Lunds tätort, och den vanligaste olyckstypen är singelolyckor, därefter kollisioner med personbilar. Det går inte att se några tendenser till att en speciell plats är mer olycksdrabbad än någon annan, men en stor del av olyckorna inträffar innanför inre ringen i Lund, där flest människor rör sig mellan olika målpunkter. Under aktuell femårsperiod mellan 2013-2017 har tre fotgängare skadats allvarligt och avlidit. Samtliga tre av dessa dödsolyckor var i kollision med en buss. Bland de fotgängare som skadats allvarligt har flest skadats på gatu- och vägsträcka samt på gångoch cykelbana. De platser där flest singelolyckor rapporterats in är på Bangatan vid stationen, längs Kyrkogatan/Stora Södergatan, vid Clemenstorget, vid Stortorget, Botulfsplatsen, vid Mårtenstorget, Lilla Fiskaregatan. 26
2.4 Skadade män och kvinnor under 2017 Kvinnor 0 9 Död, 0 personer 143 Allvarligt skadad, 9 personer Måttligt skadad, 143 personer 270 Lindrigt skadad, 270 personer Män 1 10 Död, 1 person 91 Allvarligt skadad, 10 personer Måttligt skadad, 91 personer 252 Lindrigt skadad, 252 personer Diagram 17. Antal skadade män och kvinnor, uppdelat på skadegrad Cirkeldiagrammen visar förhållandet i olyckors svårighetsgrad hos kvinnor respektive män för 2017 i Lunds kommun. Det övre diagrammet visar statistik för kvinnor och det nedre för män. Man ser att antal måttligt skadade och lindrigt skadade är större hos kvinnorna jämfört med männen i Lunds kommun år 2017. Den stora skillnaden är att en man omkom men ingen kvinna har omkommit. Under 2017 skadades 9 kvinnor respektive 10 män skadats allvarligt i trafiken. 27
60 50 40 30 20 10 0 0-6 7-14 15-17 18-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75- Döda Allvarligt skadade Måttligt skadade Lindrigt skadade Diagram 18. Antal skadade män 2017 i Lunds kommun, uppdelat på ålder och skadegrad. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0-6 7-14 15-17 18-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75- Döda Allvarligt skadade Måttligt skadade Lindrigt skadade Diagram 19. Antal skadade kvinnor 2017 i Lunds kommun, uppdelat på ålder och skadegrad. Diagrammet längst upp visar antalet skadade män i olika åldrar och hur allvarligt de skadats. Flest skadas i åldrarna 25-34 år vad gäller lindrigt skadade. Flest allvarligt skadade finns i åldersgruppen 45-54. En dödsolycka skedde under 2017, i åldersgrupperna 75-. Det nedre diagrammet visar antalet skadade kvinnor i olika åldrar, uppdelat på skadegrad. Här skadas flest i åldrarna 54-64 år men även i åldrarna 25-34 sker det många olyckor. Övriga grupper med förhållandevis många skadade är åldrarna 45-54 och personer över 65 år. Kvinnor över 75 är gruppen där flest skadas allvarligt. 28
2.5 Olycksdrabbade korsningar och gator 2013-2017 I följande avsnitt redovisas de mest olycksdrabbade korsningarna och gatorna i Lunds kommun. För att få en bra bild av olycksläget baseras statistiken på den senaste femårsperioden, 2013-2017. Statistiken utgörs av en sammanvägning av polis- och sjukhusrapporteringen. Dödade och allvarligt skadade viktas högre än lindrigt skadade. Tekniska förvaltningen genomför varje år trafiksäkerhetshöjande åtgärder på de mest olycksdrabbade platserna på det kommunala gatunätet i den omfattning som tilldelade medel tillåter. I redovisningen nedan presenteras även nyligen genomförda åtgärder samt planerade åtgärder. Det bör noteras att femårsstatistiken för en korsning kan se dålig ut flera år efter att trafiksäkerhetshöjande åtgärder har vidtagits. 2.5.1 Olycksdrabbade korsningar och platser i det kommunala vägnätet 2013-2017 De tio värst olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet har analyserats för femårsperioden 2013-2017 och presenteras i tabellen nedan. En jämförelse mellan olika femårsperioder visar att listan med de mest olycksdrabbade gatorna till största del är densamma, men att den inbördes ordningen varierar. Sträckorna nedan tillhör huvudgatunätet som därmed har stora trafikflöden. Antal Korsning Dödade Allvarligt Måttligt Lindrigt skadade skadade Skadade Bangatan - Lund C (1) 1 1 21 25 Mårtenstorget (2) 0 1 12 16 Botulfsplatsen (4) 0 1 6 14 Stortorget (3) 0 0 4 12 Tornavägen-Tunavägen (Ny) 0 0 3 12 Trollebergsvägen-Ringvägen (6) 0 1 0 12 Brunnsgatan-Dalbyvägen Cpl (7) 0 0 3 7 Bredgatan, St: Laurentiig. Allhelgona (10) 0 0 4 5 Tunavägen-Östra Vallgatan (Ny) 0 2 3 4 Sandbyvägen-Vikingavägen (Ny) 0 0 2 7 Tabell 7. Antalet dödade, allvarligt, måttligt och lindrigt skadade i de mest olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet 2013-2017. Siffrorna inom parantes anger rangordning av olycksdrabbade korsningar och gator för föregående femårsperiod, 2012-2016. 29
Olycksbilden för respektive korsning har studerats mer i detalj och presenteras här. 1. Bangatan vid Lund C är den mest olycksdrabbade platsen på det kommunala gatunätet under 2013-2017 i Lund. Längs Bangatan har 48 personer skadats under femårsperioden, varav en allvarligt och en död. Personen som blev avled var en fotgängare som blev påkörd av en buss. Till största del är det fotgängare som skadats i singelolyckor på grund av ojämnt underlag eller halt vägunderlag. 2. På Mårtenstorget har totalt 29 personer skadats under 2013-2017. En person har skadats allvarligt, 12 personer har skadats måttligt och 16 personer har skadats lindrigt. Den helt klart dominerande olyckstypen är singelolyckor, framförallt för fotgängare och cyklister. Uppstickande gatstenar och liknande ojämnheter har till största del angetts som orsak till olyckorna. Den person som skadades allvarligt var en cyklist, blev påkörd av en bil som backade ut från en parkeringsplats. Mårtenstorget mellan Botulfsgatan och Västra Mårtensgatan byggdes om till Shared Space år 2017. 3. Den tredje värst olycksdrabbade platsen mellan 2013-2017 är Botulfsplatsen, en person har skadats allvarligt, fem personer har skadats måttligt och 14 personer har skadats lindrigt. Av de totalt 20 skadade var 17 fotgängare. Den som skadades allvarligt var fotgängare i kollision med buss. Majoriteten av de måttligt och lindrigt skadade var fotgängare och har skadats i singelolyckor då de har snubblat på ojämnheter som t.ex. gatstenar eller vid på/- och avstigning av bussen. 4. Stortorget är den fjärde värst drabbade platsen där totalt 16 personer har skadats, varav fyra personer skadats måttligt och 12 personer skadats lindrigt. Singelolyckorna är den dominerande olyckstypen. Av singelolyckorna är det sex fotgängare och åtta cyklister. Singelolyckorna beror till största del på ojämnheter som gatsten men också på grund av halt vägunderlag. 30
5. Korsningen Tornavägen - Tunavägen är den femte värst drabbade platsen under perioden 2013-2017, totalt 15 personer har skadats sig under perioden. Tre personer blev måttligt skadade och 12 personer lindrigt skadade. Den mest förekommande olyckstypen var singelolyckor för cyklister och sedan kollision mellan motorfordon. Orsaken till singelolyckorna bland cyklisterna berodde mestadels på höjdskillnaden mellan körbanan och trottoaren. Två personer skadades på grund av upphinnande olycka och 3 personer skadades på grund av svängande fordon. 6. I korsningen Ringvägen Trollebergsvägen (Trollebergsrondellen) har 13 personer skadats under 2013-2017. En person har skadats allvarligt och 12 lindrigt. Den mest förekommande olyckstypen är mellan cyklister och personbilar och 11 av de skadade var cyklister. Personen som skadades allvarligt var en cyklist, kvinna, som blev påkörd av en bilist när denne befann sig på ett av övergångsställena. År 2005 höjdes gång- och cykelpassagen på den södra delen av rondellen upp för att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. 7. Tio personer har skadats i korsningen Brunnsgatan - Dalbyvägen under 2013-2017. Tre personer har skadats måttligt, resterande sju lindrigt. Sju av de tio skadade var cyklister där tre skadades i singelolycka, en i kollision med annan cyklist, två i kollision med personbil. Cykelolyckorna har inträffat på huvudsakligen det norra, det södra och det östra benet till cirkulationsplatsen eller inne i rondellen. 31
8. I korsningen Bredgatan - Sankt Laurentiigatan Allhelgona kyrkogata har nio personer skadats under 2013-2017. Fyra av olyckorna har klassificerats som måttliga och resterande fem har klassificerats som lindriga. Av de måttligt skadade är tre cyklister och en fotgängare. Tre av cyklisterna skadades i kollision med personbil och två cyklister skadades i singelolyckor medan en cyklist skadades i kollision med en lastbil. Singelolyckan inträffade då cyklisten stannade för rött ljus och föll utan direkt anledning. 9. I korsningen Tunavägen - Östra Vallgatan har nio personer skadats under 2013-2017. Två personer skadades allvarligt, 3 personer måttligt och 4 personer lindrigt. De två personer som skadades allvarligt var cyklister som råkade ut för singelolyckor. Fyra cyklister skadades i kollision med personbilar och det är den vanligaste olyckstypen i korsningen. 10. I korsningen Sandbyvägen Vikingavägen har nio personer skadats under 2013-2017. Två personer skadades måttligt medan övriga sju skadades lindrigt. Vanligaste olyckstypen är kollision mellan personbilar, antingen vid sväng eller upphinnande olycka. Vidtagna och planerade åtgärder presenteras i tabellen på nästa sida. 32
Korsning Åtgärder 1 Bangatan Centralstationen Området runt centralstationen tillgänglighetsanpassades år 2009. Det har tagits fram ett ramprogram för Lund C som innehåller områdets framtida planering, både funktion och utformning. Bland annat innehåller det en ny gestaltning av Bangatan och platsen framför stationshuset.(2014) 2 Mårtenstorget P-plats Omdaning av parkeringsytan planeras, pollare kommer bland annat stänga av en viss del av Mårtenstorget. Ytan mellan Mårtenstorget och Saluhallen har byggts om till en shared space yta. 3 Botulfsplatsen Fördjupad olycksanalys av olyckorna kommer att göras. 4 Stortorget Stenytan snett över torget mellan Skomakaregatan och Botulfsplatsen har lagts om, underlaget har blivit slätare. 5 Tornavägen - Tunavägen Nordöstra sidan av korsningen så kommer gångbanan att breddas. 6 Trollebergsvägen - Ringvägen 2005 höjdes gång- och cykelpassagen på den södra delen av rondellen upp för att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Nya cykelbanor har byggts längs Ringvägen och anslutits till korsningen, 2014 7 Brunnsgatan - Dalbyvägen Gång- och cykelpassagerna över Dalbyvägen, öster om rondellen samt passagen över passagen har höjts upp. 8 Bredgatan/S:t Laurentiigatan Korsningen kommer att få en ny utformning i samband med att spårvägen byggs. Arbetet påbörjades år 2017 och bör vara klara 2019. 9 Tunavägen Östra Vallgatan Fördjupad olycksanalys av olyckorna kommer att göras. 10 Sandbyvägen - Vikingavägen Fördjupad olycksanalys av olyckorna kommer att göras. Tabell 8. Vidtagna och planerade åtgärder i de tio mest olycksdrabbade korsningarna och platserna under perioden 2013-2017. 33
2.5.2 Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet 2013-2017 De tio mest skadedrabbade gatorna på det kommunala vägnätet har analyserats för femårsperioden 2013-2017 och presenteras i tabellen nedan. En jämförelse mellan olika femårsperioder visar att listan med de mest olycksdrabbade gatorna till största del är densamma, men att den inbördes ordningen varierar. Sträckorna nedan tillhör huvudgatunätet som har stora trafikflöden. Antal Sträcka Död Allvarligt Måttligt Lindrigt skadad skadad Skadad 1. Trollebergsvägen (2) 0 0 20 36 2. Bangatan (1) 1 2 16 33 3. Stora Södergatan (6) 0 1 16 30 4. Tornavägen (3) 0 0 13 32 5. Getingevägen (5) 0 0 9 35 6. Tunavägen (10) 0 3 11 28 7. Fjelievägen (4) 0 0 16 19 8. Kung Oskars väg (8) 0 0 9 25 9. Ringvägen (Ny) 0 2 4 23 10. Malmövägen (7) 0 0 3 18 Tabell 9. Antalet dödade, allvarligt skadade och lindrigt skadade på de mest olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet 2013-2017. Siffrorna inom parantes anger rangordning av olycksdrabbade gator för femårsperioden tidigare, 2012-2016. Nedan beskrivs olycksbilden för respektive vägsträcka. 1. På Trollebergsvägen har 56 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 36 personer skadats lindrigt och 20 personer skadats måttligt. Ingen person har skadats allvarligt eller dödats. Av de 56 personer skadade under perioden är 36 stycken oskyddade trafikanter. 2. Längs med Bangatan har totalt 52 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 33 lindrigt, 16 måttligt, två allvarligt och en person omkommit. Av de skadade utgör de oskyddade trafikanterna en stor del. De flesta fotgängare, 26 personer, har skadats i singelolyckor och 12 fotgängare har skadats i kollisionsolyckor med personbil eller buss. De två allvarligt skadade var fotgängare varav en hade blivit påkörd av en buss och den andra var en singelolycka. Personen som omkom var en cyklist som kolliderade med en buss. 3. Längs Stora Södergatan - Stortorget, Kyrkogatan och Bredgatan har 47 personer skadats den senaste femårsperioden. Varav 30 personer skadats lindrigt, 16 måttligt, en allvarligt. Vanligast är att de oskyddade trafikanterna skadas i singelolyckor och 34
oskyddade trafikanter har varit inblandat i samtliga olyckor. Att det är stora flöden av både gående och cyklister kan vara en förklaring till varför många oskyddade trafikanter skadas. Den allvarliga olyckan inträffade när en cyklist och en buss kolliderade efter att cyklisten svängt ut från ett vägarbete. 4. Längs Tornavägen har 45 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 32 personer skadats lindrigt och 13 måttligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolycka, varav 23 personer är oskyddade trafikanter. Och den näst vanligaste olyckstypen är kollision mellan oskyddade trafikanter och motorfordon, totalt 16 stycken. 5. Längs Getingevägen har 44 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 35 personer skadats lindrigt och 9 måttligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolycka, varav 22 personer är oskyddade trafikanter. På plats två över förekommande olyckor är det kollision mellan cyklister och motorfordon. 6. Längs Tunavägen har 42 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 28 personer skadats lindrigt, 11 måttligt och 3 allvarligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolycka, varav 25 personer är oskyddade trafikanter. Sju cyklister har skadats efter kollision med annan cyklist och ytterligare 6 cyklister har skadats på grund av kollision med personbil. De 3 allvarligt skadade personerna var cyklister, varav en av skadades i en singelolycka, en av de skadades efter kollision med annan cyklist och den tredje hade blivit påkörd av en bilist. 7. Längs Fjelievägen har 35 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 19 personer skadats lindrigt och 9 personer måttligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolycka, varav 17 personer är oskyddade trafikanter. På plats två över förekommande olyckor är det kollision mellan personbilar, som resulterat i att 9 personer skadats sig. 8. Längs med Kung Oskars väg har 34 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 25 personer skadats lindrigt och 9 måttligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolyckor, varav 17 personer som skadats är cyklister. Kollision sinsemellan cyklister har orsakat att 6 personer skadats och kollision mellan cyklister och personbilar har orsakat att 5 personer skadats. 9. Längs med Ringvägen har 29 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 23 personer skadats lindrigt, 4 måttligt och 2 allvarligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolyckor, varav 10 personer som skadats är cyklister. En av personerna som skadades allvarligt var en fotgängare som blev påkörd vid ett övergångsställe medan den andra var en cyklist som hittades vid sin cykel som varit med i en singelolycka. 10. Längs med Malmövägen har 21 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 18 personer skadats lindrigt och 3 måttligt. Vanligaste olyckstypen på sträckan är kollision mellan personbilar tätt följt av olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter. Vidtagna och planerade åtgärder presenteras i tabellen på nästa sida. 35
Gata Åtgärder 1.Trollebergsvägen -Linjemålningen för fotgängare och cyklister förstärks i tunneln under järnvägen -En uppföljning av trafiksäkerheten görs i korsningen Trollebergsvägen-Svanevägen och under järnvägsbron har genomförts 2. Bangatan - Området runt centralstationen tillgänglighetsanpassades 2009. - Under 2006 breddades gångbanan på Bangatans östra sida, söder om Knut den stores torg, och busskörfältet permanentades - Busskörfältet har flyttats och hållplatser har ändrat läge - Med anledningen av det stora antalet singelolyckor så kommer befintliga mässingsplåtarna i marken utanför nedgången till stationen bytas ut till andra av mer lämpligt material - En utveckling av Lund C och Bangatan planeras och det omfattar förändringar i trafikföring och ny gestaltning av Bangatan 3. Stora Södergatan, Stortorget, Kyrkogatan, Bredgatan - Under 2007 har det gjorts en mindre åtgärd i korsningen med Paradisgatan, där ett övergångsställe flyttades några meter söderut - Trafiksituationen har utretts, och etapp ett och två av nordsydliga cykelstråket genom stadskärnan har byggts -Byggnations av ytterligare två etapper planeras 4. Tornavägen -Ett busskörfält har anlagts söder om Tunavägen, och korsningen med --Hardebergaspåret har höjts upp -Flera av gång- och cykelöverfarterna över Tornavägen har försetts med refug 5. Getingevägen - I korsningen Baravägen/Getingevägen har det under 2009 genomförts trafiksäkerhetshöjande åtgärder - Trygghetshöjande åtgärder genomförs under hösten 2011 i en gång- och cykeltunnel under vägen - I utbyggnaderna av Spårvägen mellan Lund C och ESS kommer flera korsningar längs Getingevägen som kommer att få en ny utformning 6. Tunavägen - Gång- och cykelbanor finns längs gatan -I korsningen med Scheelvägen har cykelöverfarter införts 7. Fjelievägen - Korsningen med Måsvägen byggdes om 2009. Då togs körfält bort och man breddade refuger. Övergångstället utrustades också med crosslights -Under 2007 har kollektivtrafikens framkomlighet studerats och ändringar i busslinjernas körvägar har gjorts 8. Kung Oskars väg Cirkulationsplats har byggts istället för korsning med väjningsplikt vid Spolegatan 9. Ringvägen Gång- och cykelväg byggdes 2013-2014 längs Ringvägen 10. Malmövägen -Trafiksignalanläggningen i korsningen med Ringvägen och Södra vägen har förnyats, i korsningen har passagen över Ringvägen höjts upp 36
2.6.3 Olycksdrabbade korsningar på det statliga vägnätet 2013-2017 Antal Korsning Dödade Allvarligt Måttligt Lindrigt skadade skadade skadade TPL Lund Norra 0 0 2 31 Norra Ringen, Fjelievägen (Mobiliarondellen) 0 0 0 32 Dalbyvägen- E22 TPL Gastelyckan 0 1 4 13 Svenshögsvägen - Norra Ringen 0 0 0 13 N Ringen-Delfinvägen- Getingevägen 0 0 0 8 Boställsvägen - Norra Ringen 0 0 0 6 Kävlingevägen - Norra Ringen 0 0 0 5 Dalbyvägen - Sandbyvägen 0 0 0 6 Tabell 10. Antalet dödade, allvarligt, måttligt och lindrigt skadade i de mest olycksdrabbade korsningarna på det statliga vägnätet 2013-2017. I trafikplats Lund Norra Cpl Norra Ringen/Solbjersvägen har 33 personer skadats den senaste femårsperioden. Den vanligaste olyckstypen är upphinnande olyckor mellan två motorfordon, 28 personer har skadats på grund av upphinnande olyckor. I korsningen Mobiliarondellen, Norra Ringen Fjelievägen Öresundsvägen har 32 personer skadats den senaste femårsperioden. Den vanligaste olyckstypen är upphinnandeolyckor, 29 personer har skadats på grund av upphinnande olyckor. Cirkulationsplatsen är stor och hastigheten inne i rondellen är relativt höga många skadas när de är på väg in i cirkulationsplatsen. I trafikplats Dalbyvägen TPL Gastelyckan E22 har 18 personer skadats den senaste femårsperioden. Tre av de skadade personerna är oskyddade trafikanter som skadats sig efter singelolyckor. Personen som skadades allvarligt, bromsade in på grund av kö och blev påkörd av föraren bakom. I korsningen Svenshögsvägen Norra ringen har 13 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 10 personer skadats av mötande eller korsande motorfordon. I samtliga olyckor är personbil inblandad, 11 olyckor mellan personbilar, 1 olycka mellan personbil-buss och 1 mellan personbil-lastbil. I trafikplats CPL Norra Ringen Delfinvägen Getingevägen har 8 personer skadats den senaste femårsperioden. Den vanligaste olyckstypen är upphinnande olyckor mellan motorfordon där 6 personer skadats. I korsningen Boställsvägen N Ringen har 5 personer skadats den senaste femårsperioden. En av de skadade är en fotgängare som skadat sig efter en singelolycka. Övriga fem personer har skadat sig efter kollision mellan personbilar, varav 4 personer skadades på grund av upphinnande olyckor. 37
I korsningen Kävlingevägen N Ringen har 5 personer skadats den senaste femårsperioden, samtliga personer har suttit i en personbil när olyckorna skedde. Olyckstyperna har varit upphinnande olyckor, korsande eller avsvängande fordon. I korsningen Dalbyvägen Sandbyvägen har 5 personer skadats den senaste femårsperioden. En bilist skadades efter att ha kört av vägen i en singelolycka, två cyklister skadades efter kollision med personbilar, en upphinnande olycka samt en mopedist som blev påkörd av en personbil. 38
GATOR OCH TRAFIK Bilaga 1 - Motorfordonsflöde Nedan visas en sammanställning av motorfordonsflöden i Lunds kommun. I tabellen redovisas ett avrundat medelvärde. Varje punkt mäts under två vardagar, vid tre tillfällen; vår, sommar och hösten. För vardagsdygn kontakta Tekniska Förvaltningen för mer information. Trafikavstängning kan påverka trafikmätningen och anges med * i tabellen. Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Lund Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 A Allhelgona kyrkogata öster Bredgatan 9900 9800-9600 - 9400-11200 - Arkivgatan söder Dalbyvägen 600 1200-700 - 1100-1100 - Arkivgatan söder Gylleholmsgatan 1600 2300 1700 2500 2000 1300 1500 2400 2500 B Bangatan norr Bantorget 9700 10600-9100 - 8900-8600 - Bankgatan norr Södra Esplanaden 4800 4500 5000 5300 5100 4500 4700 6200 5200 Bankgatan söder Mårtenstorget 4700 5700 4900 4500 5100 3400 4700 4600 3800 Baravägen norr Getingevägen 4200 5800 5700 5700 4400 5600 5600 5400 7700 Baravägen väster Margaretavägen 2800 3100-4700 - 3600-5400 - Biskopsgatan söder Sandgatan 9500 11400-10100 - 10200-9500 - Biskopsgatan väster Tomegapsgatan 9400 10500-9500 - 9500-9200 - Boställsvägen norr Norra Ringen 12900 12000 10200 10200 9500 8700 9000 9000 12100 Botulfsgatan öster Stortorget 3100 3200 3000 3200 2500 3100 3500 2800 2500 Bredgatan norr Allhelgona Kyrkogata 11700 12800 10800 10800 10200 11200 10600 10300 7700 Bredgatan söder Norra Vallgatan 5200 5400 4900 4700 4900 4200 4700 5300 4200 Brunnsgatan öster Östra Vallgatan 4700 5500 5700 5300 4600 5400 5400 4300 5000 Bryggaregatan norr Fjelievägen 6500-7500 - 5100-6000 - 6200 Bryggaregatan söder Kung Oscars väg 10300-8300 - 9200-8800 - 10100 Bryggaregatan söder Öresundsvägen 9800 11400 10600 8400 9800 10100 10000 8600 8300 Byggmästaregatan norr Fjelievägen 2500-6900 - 5400-5700 - 7200 C Christian V:s väg väster Kävlingevägen 1000 900-800 - 900-800 - Clemenstorget norra sidan 6300 8300-9100 - 10100-9100 - Clemenstorget södra sidan 4900 4900 5200 5900 4500 4900 5900 4800 4000 Clemenstorget 9400 12100-11500 - 8400-8200 -
GATOR OCH TRAFIK västra sidan Clemenstorget östra sidan 3700 3800 4600 5600 3600 3000 3400 3800 3300 Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 D Dalbyvägen öster Arkivgatan Dalbyvägen väster Arkivgatan Dalbyvägen öster Fritjofs väg Dalbyvägen väster Fritjofs väg Dalbyvägen öster Norrängavägen Dalbyvägen väster Norrängavägen Dalbyvägen väster Tornavägen Delfinvägen norr Norra ringen Drottensgatan väster Stora Södergatan F Fasanvägen norr Trastvägen Fasanvägen norr Örnvägen Fjelievägen nordväst Måsvägen Fjelievägen öster Fasanvägen Fjelievägen väster Fasanvägen Fjelievägen öster Norra Ringen Fjelievägen väster Norra Ringen Fjelievägen väster Plogfåran Fjelievägen öster Slöjdgatan Folkparksvägen söder van Dürens väg G Getingevägen söder Baravägen Getingevägen söder Norra Promenaden Getingevägen väster Tornavägen Getingevägen öster Tornavägen Grönegatan norr Svanegatan Gyllenkroks allé väster Stora Södergatan 6500 6000-6500 5100 6100 6100 5200 - - 9300 9600 6700 - - 5400 - - 18100 - - - - 15500 - - - 21400 - - 6700 - - - - - 10300-13700 - 12000-12000 - - 12500-12000 - 12200-12200 - 20100 10800 8300 10800 11500 11200 9800 9300 10800 10400 8300 9000 8200 7200 7600 7200 6700 7400 8100 4000 6100 3300 3200 2400 3900 4200 2700 3700 16100-14200 - 16400-16500 - 15100 16000-15800 - 15400-16000 - 15700 12700-15300 - 14600-14300 - 16000 4900 4300 4500 4600 3900 4000 4600 5200 3600 13700 13000 17200 15500 14500 14200 16000 14400 13600 13800 16600 17200 16900 17500 15500 17500 16100 15500 17100 26100 20300 22000 17800 23300 22500 24000 26100 15400-18500 22000 20800-20400 24000 22900 2900-5300 - 4300-4200 - 6700 800-2000 - 900-900 - 1100-7000 - 8300-10400 - 12900-7700 6800 7400 6400 5900 6900 6100 7500 4900 12700 13400-13300 - 11200-10500 - 8500 7400 8400 8400 8800 9800 9000 10200 10000 2200 2300 2100 1800 2900 1600 1400 2100 2000 3800 5000-3700 - 5600-5500 -
GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 H Hjalmar Gullbergs väg öster Fritjofs väg J Jaktmarksgatan väster Skallgången John Erikssons väg väster Scheelevägen K Kalkstensvägen öster Råbyvägen Kaprifolievägen väster Lavendelvägen Kaprifolievägen norr Öresundsvägen Karl XI-gatan norr Sankt Laurentiigatan Kastanjegatan norr Gylleholmsgatan Kastanjegatan söder Södra vägen Klostergatan väster Kyrkogatan Klostergårdsvägen väster Stattenavägen Kollegievägen norr Sandbyvägen Kung Oskars väg väster Fabriksgatan Kung Oskars väg väster Getingevägen Kung Oskars väg väster Kävlingevägen Kung Oskars väg väster Spolegatan Kyrkogatan norr Klostergatan Kävlingevägen norr Karl XII-gatan Kävlingevägen norr Norra Ringen Kävlingevägen norr Nöbbelövsvägen Kävlingevägen norr Revirvägen Kävlingevägen söder Baravägen Kävlingevägen vid monumentet L Lilla Tvärgatan öster Stora Södergatan 3500 1900-2200 - 2400-3000 - 1200 1800-1600 - 1700-1700 - 1700-2600 - 1700-1800 - 2800 3200 5800-5000 - 5200-7200 - - 6800 5000 5800 5300 5300 5600 7600 6200 5100-5800 - 6100-5700 - - 1100 2300 1900 1700 1800 1100 1400 2500 3200 1500 2900 2900 1800 3000 1700 1800 2000 1800 1800 2400 2300 1900 2300 1700 1900 2400 2100 2500 2600 2200 2100 2300 1900 2100 3400 2100 4600-7300 - 6300-6300 - - 1300 1000-600 - 1200-1600 - 10600-10100 - 11300-10500 - 11000 5500 7600-6800 - 5200-6300 - 9800 8600-9900 - 7900-10500 - 8600 9100-8900 - 10400-10900 - 4700 5400 5300 4400 4900 3300 4000 6200 4600 5200 4700 4300 4200 3900 4500 4400 5300 3600 9400 7100 9300 8600 7600 8700 8700 11000-6200 6800-5700 - 6500-7200 - 4600 5600-4200 - 4500-5000 - 3700 4600-4300 - 4600-4700 - 6200 7200 6900 6200 5800 6400 6500 7700 8800 1500 1800 1400 1600 1200 1400 1500 2100 1100
GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 M Magistratsvägen öster Svenshögsvägen Magnus Stenbocks gata väster Stora Södergatan Malmövägen norr Bragevägen Malmövägen norr Södra vägen Malmövägen söder Ruben Rausings gata Malmövägen söder Södra vägen Melins väg söder Sandbyvägen Mårtenstorget södra körbanan Mårtenstorget västra körbanan Måsvägen norr Fjelievägen N Neversvägen norr Spelmansvägen Neversvägen öster Iliongränd Neversvägen öster Uardavägen Nordanväg väster Stattenavägen Norra Gränsvägen väster Svenshögsvägen Norra Gränsvägen öster Svenshögsvägen Norra Ringen norr Boställsvägen Norra Ringen vid E 22 Norra Ringen öster Kävlingevägen Norra Ringen öster Svenshögsvägen Norrängavägen norr Dalbyvägen Nygatan söder Bantorget Nöbbelövs torg väster Kävlingevägen Nöbbelövsvägen väster Jaktmarksvägen -Nöbbelövsvägen väster Kävlingevägen 6100 4800-6700 - 5200-6800 - 1200 1600-900 - 1400-1600 - 15400 19400 15900 14900 15200 11200 15000 15100 14800 11600 13700 13400 11600 12600 10300 10400 10900 9600 10100-9000 11600 8000 8800 9700 10900 7900 10600 - - - - - - - - 600 1100-500 - 500-500 - 3900 3700 3300 3200 3200 3000 3300 3500 3400 3800 5600 5000 4800 4600 2200 2600 3500 2800 1200-1900 - 1100-1300 - 1200 600 1000-900 - 1000-2500 - 1800 - - - - - - - - - 2400 - - - 2000 - - - 4500-4600 - 3700-4700 - 3900 2900 6100-3800 - 4400-5100 - 2800 2800-4000 - 4400-4200 - 15700-18900 - 21000-22800 - 20400 21400 24800 - - - 31000 - - - 20400 21300-25800 - 26500-25200 - 15000 14800-15900 - 18800-21200 - 2800-2300 - 2700-2700 - 4300 700 1000 1200 600 1100 1300 1300 1200 1400 1900 1500-2000 - 1500-1500 - - 3600-3600 - 5100-4400 - 2800 3100-3500 - 4200-4500 -
GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 O Odarslövsvägen norr Solbjersvägen Ole Römers väg norr Tunavägen Ole Römers väg väster Scheelevägen P Plogfåran norr väg 16 Porfyrvägen söder Dalbyvägen Prästvägen söder Dalbyvägen R Revirvägen väster Kävlingevägen Ringvägen söder Trollebergsvägen Ringvägen väster Stattenavägen Ringvägen öster Östra Stattenavägen Ruben Rausings gata öster Malmövägen Rudeboksvägen norr Dösvägen Råbygatan norr Södra Esplanaden Råbyvägen norr Gullregnsvägen Råbyvägen vid motorvägen S Sandbyvägen Norr Dalbyvägen Sandbyvägen öster Storskolevägen Sandgatan söder Biskopsgatan Sankt Lars väg söder Sunnanväg Sankt Laurentiigatan väster Bredgatan Sankt Petri Kyrkogata vid Bredgatan Scheelevägen norr Tunavägen Scheelevägen söder Getingevägen Scheelevägen söder Sölvegatan Skomakaregatan öster Svartbrödersgatan - - 2600-2700 - 3900-3600 2600-2600 - 1700-1900 - 2400 2000-2900 - 2200-1900 - 3200 2600-6600 - 8100-8000 - 9200 8200-7600 - 7600-7600 - 9200 2400-1200 - 1500-1500 - 300 900 1400-1100 - 1000-1000 - 16800-20900 - 16700-17600 - - 17800 - - - - - - - - 10400 15500-14200 - 11900-15200 - 6400 8900 7700 6200 7800 6500 6500 7200-4900 - 5300-5200 - 6000 - - 600 600 1200 600 1300 900 1100 1600 2800 5000 5800 5300 4600 5300 5100 5000 6400 5900 3700 4600 4500 5400 4900 4800 5200 7000 6600 8700-10400 - 9300-9300 - 14700 8200 4700-7200 - 7400-9300 - 800 1300 1500 1400 1600 1300 1200 1400 1500 3300-5000 - 4500-4200 - 4800 5800 7900-8700 - 9100-8300 - 3400 3300 3400 3300 2900 3100 3300 3800 3500 3900-2800 - 3100-2900 - - 8300 8100 9400 9000 8400 8700 9000 10300 9900 6300-4600 - 6700-7500 - - 1800 1700 1400 1300 2000 1600 1500 2300 1800
GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Solbjersvägen väster Sölvegatan Solbjersvägen öster Sölvegatan Spelmansvägen väster Thulehemsvägen Spelmansvägen väster Utmarksvägen Spolegatan norr Clemenstorget Stattenavägen norr Nordanväg Stattenavägen söder Nordanväg Stattenavägen norr Skånevägen Stora Råby byaväg öster Bjällerupsvägen Stora Södergatan söder Tullgatan Stora Södergatan söder Västra Mårtensgatan Stora Tomegatan norr Magle Stora Kyrkogata Stora Tvärgatan väster Lilla Södergatan Stortorget söder Lilla Fiskaregatan Svanegatan öster Sankt Månsgatan Svanevägen söder Trollebergsvägen Svenshögsvägen norr Getingevägen Svenshögsvägen söder Magistratsvägen Svenshögsvägen norr Norra Gränsvägen Svenshögsvägen söder Norra Gränsvägen Svenshögsvägen norr Västratornsvägen Sydöstravägen norr Råbyvägen Sydöstravägen söder Råbyvägen Sångarevägen norr Tunavägen Södra Esplanaden väster Kastanjegatan Södra Esplanaden öster Stora Södergatan Södra Vägen väster Råbyvägen Södra Vägen öster Råbyvägen - 12000 14500 17200 12100 12900 14200 12900 16100-8500 8300 7100 6600 6600 7100 7800 8300 6500 7500-5800 - 5400-6300 - - 2900-2500 - 2100-3100 - 5800 4900 4500 3700 4200 3700 3400 4800 5900 10900-11100 - 8100-9700 - 1100 - - 8300-7600 - 8900-10500 6300-7000 - 5600-6400 - - 500-800 - 700-700 - 600 5700 7300 6700 5800 4700 4200 4100 4900 4600 2800 2800 3000 2400 2100 1500 2100 2400 2900 2900 3100 2600 2900 2600 2500 2700 3500 2200 800 1100 1200 1200 800 900 1000 2300 1100 3900 4800 3300 4800 4500 4500 4600 3600 4100 4800 5000-4800 - 4800 - - - 4800-4100 - 4800-4900 - 4500 7400 7600 7900 8200 8400 7700 8100 8000 8200 9800 11400 16600 15800 12800 14500 14600 15100 14300 3300 5400-3200 - 3800-4400 - 6900 10300-9600 - 11800-13600 - 3300-3300 3200 3700 2800 4400 4400 3200-3400 7600 6400 8200 6800 7100 8800 8900-1700 8500 6400 8300 7700 7900 - - 1700 1900-1900 - 1700-1900 - 7000 8000-5900 - 6100-8100 - 6000 8800-6300 - 5600-6200 - 11200 8000-9500 - 8000-8600 - 11100 6500-6400 - 5300-5700 -
GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Södra Vägen öster Malmövägen Södra Vägen öster Tullgatan Sölvegatan norr Biskopsgatan Sölvegatan söder Solbjersvägen Sölvegatan väster Scheelevägen Sölvegatan öster Scheelevägen Sölvegatan väster Tornavägen Sölvegatan öster Tornavägen T Tage Erlanders väg norr Trollebergsvägen Thulehemsvägen norr Sandbyvägen Thulehemsvägen vid viadukten Tornavägen norr Dalbyvägen Tornavägen söder Dalbyvägen Tornavägen norr Tunavägen Tornavägen söder Tunavägen Tornavägen söder Systervägen Trastvägen väster Fasanvägen Trollebergsvägen vid järnvägsviadukten Trollebergsvägen väster Byggmästaregatan Trollebergsvägen väster Ringvägen Trollebergsvägen väster Svanevägen Trollebergsvägen öster Högbovägen Tullgatan norr Södra Esplanaden Tullgatan söder Södra Esplanaden Tunavägen väster E 22 Tunavägen väster Tornavägen Tunavägen öster Biskopsgatan 10600 13000-11900 - 10700-11300 - 11800 11900-11200 - 9600-10900 - 2600 2500 2700 3300 2400 2900 2400 2500 3100-8600 8500 6500 6200 6000 5700 5500 7200 1600-2200 - 1300-1500 - - 2600 4100 4000 4000 3500 2100 3300 2800-3100 3600 3700 4100 2800 3000 3200 3400 3200 3000 2800 3000 3500 3200 3500 3600 3900 2800 3100-3000 - 2800-2700 - - 2900 2300-3800 - 4700-5200 - 5900 - - - - - - - - 6200 9300-10800 - 9900-10300 - 9100 5200-6000 - 6400-5500 - 7800 9400-10300 - 12500-9500 - 9900 13500-13100 - 11900 - - - 8200 6100-5500 - 6700-9500 - 800-1200 - 900-1000 - 900 8400 - - - - - - - - 10100-11600 - 8600-9300 - 10800 6100 7300 7300 5400 5400 5700 6200 5200 7100 9100 11200 10400 9800 9400 7300 8000 10200 10300 4300 5300 4500 6500 4200 4800 5600 5600 5200 2100 2400 2500 2200 2300 1700 2100 2600 2400 2800 2200 2200 1800 1900 1600 1400 2200 1900 7100 6500 6000 6600 5300 6500 7900 8200 7800 4100 4400 3700 4300 3400 3400 3600 3600 5000 3400 5200 3400 4000 4100 4000 5400 5400 2700
GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Tunavägen öster Pålsjövägen 3100 3700-3400 - 3100-3500 - Tunavägen öster Tornavägen 8600 5300 7700 8600 6800 7600 7400 6900 7300 U Utmarksvägen söder Spelmansvägen - 7700-8300 - 6000-4800 - V Vallkärravägen väster Gästabudsvägen 1700-1900 2300 2100 1800 2300 2400 2800 Vallkärravägen öster Kävlingevägen 2000 2600-3500 - 3200-4900 - Vallkärravägen, väg 930 väster Svenshögsvägen 1900-2300 2700 3300 2200 2500 4100 3100 Vikingavägen söder Sandbyvägen 3500 2000-4300 - 4400-4300 - Vårbruksvägen öster väg 108 3300-7800 - 5500-6300 - 6200 Värpinge bygata söder Trollebergsvägen 1900 2700 4400 1600 2800 2800 2400 3100 3000 Västra Ringen söder Fjelievägen 6600-11600 - 11300-12700 - 11500 Å Åkerlund och Rausings väg 2900 2800 2000-3500 4300 4800-7300 Åldermansgatan väster Bryggaregatan 2300-2300 - 2000-2200 - 2200 Ö Önnerupsvägen väster Trollebergsvägen 600-1100 - 800-900 - - Öresundsvägen väster Bondevägen 8600 6000 8900 5800 8800 9000 8800 8900 8800 Öresundsvägen väster Kaprifolievägen 10000-7600 - 6700-7300 - - Örnvägen väster Fasanvägen 1500-1900 - 2300-2200 - 2500 Östanväg söder Nordanväg - - 1000-900 - 700-700 Östervångsvägen norr Dalbyvägen 1300 2500-2000 - 1700-1800 - Östra Linerovägen söder Nordmannavägen 1200 1500-1800 - 2900-3200 - Östra Mårtensgatan väster Östra Vallgatan 6900 5300 5100 5200 4400 3800 3400-4300 Östra Vallgatan norr Dalbyvägen 8300 7300-7600 - 6500 - - - Östra Vallgatan norr Skolgatan 4200 5200-4000 - 5400 - - -
GATOR OCH TRAFIK Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Dalby Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Allégatan norr Hällestadsvägen Allégatan söder Hällestadsvägen G Genarpsvägen söder Veberödsvägen H Hällestadsvägen vid Trekanten Hällestadsvägen öster Allégatan Hällestadsvägen öster Grynvägen L Lundavägen söder Hällestadsvägen N Norrevångsvägen söder Domkyrkovägen P Pinnmöllevägen norr Veberödsvägen S Sandbyvägen vid Nyvångsskolan V Veberödsvägen väster Allégatan Veberödsvägen öster Genarpsvägen Väg 952 norr Norrevångsvägen 3300 2100 3600-3200 - 3200-3200 3300-4700 - 4300-4100 - - 1800-2300 - 2000-2000 - 1400 2700-2300 - 2100-2100 - 5100* 3000-2400 - 2400-2500 - 3500 1700-1700 - 2100-2000 - 2000 2200-2200 - 1500-1500 - 400* 3400-4500 - 4600-4800 - 6700 2600-2600 - 1000-1700 - 2400 3500-3600 - 2900-3100 - 2300 - - 5000-5000 - 4700-3600 2800-6700 - 3200-3600 - 3300 5200-6000 - 7000-6800 - 6800 Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Genarp Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 B Bygatan väster Slättavägen S Sandvägen söder Bygatan Slättavägen söder Bygatan 1300 2700-1600 - 1100-1100 - 1200 2300-1900 - 1900-2200 - 1000 1900-2400 - 1100-1400 -
GATOR OCH TRAFIK Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Södra Sandby Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 D Dalbyvägen söder Revingevägen F Flyingevägen norr Revingevägen Flyingevägen norr Skattebergavägen H Hällestadsvägen öster Öståkravägen L Lundavägen väster Flyingevägen R Revingevägen öster Dalbyvägen Revingevägen öster Öståkravägen 6500-6900 - 7900-7600 - 8400 7100-4600 - 5600-5800 - 4600 4400-5700 - 4600-4800 - 5800 1200-1500 - 1500-1300 - 1500 5800-8200 - 6300-6900 - 8000 7800-11100 - 7900-8000 - 7400 3000-3500 - 3600-3300 - 3900 Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Veberöd Gatusnitt 2000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 D Dalbyvägen söder Skolgatan Dörrödsvägen söder Sjöbovägen I Idalavägen söder Sjöbovägen L Läkaregatan norr Sjöbovägen N Norra Järnvägsgatan öster Dalbyvägen T Truckvägen söder väg 11 6900 8000-7600 - 7200-8500 - 2400 4000-2900 - 2900-2000 - 240 4200-2900 - 2600-2700 - 800 2700-900 - 700-1500 - 2200 2500-2100 - 2700-2800 - 2000 2200-2100 - 2100-2300 -
Motorfordonsflöden VaDT 100 1 000 10 000 Karta 1 Motorfordonsflöden i Lund (mf/d)
Teckenförklaring Mätpunkter Tätorten
Teckenförklaring Mätpunkter Dalby
Teckenförklaring Mätpunkter Genarp
Teckenförklaring Mätpunkter S Sandby
Teckenförklaring Mätpunkter Veberöd
Kommunkarta / Skånekarta - Lunds Stadsbyggnadskontor Trafikolyckor 2017 - alla trafikanter Lindrigt skadad Måttligt skadad Allvarligt skadad Död
Kommunkarta / Skånekarta - Lunds Stadsbyggnadskontor Trafikolyckor 2017 - oskyddade trafikanter Lindrigt skadad Måttligt skadad Allvarligt skadad Död
Bilaga 10 Inre och mellanringen Inre ringen, Stadskärnan, avgränsas av Södra Esplanaden i söder, Östra Vallgatan i öster, Sankt Laurentiigatan i norr och Bangatan i väster. Mellanringen utgörs av Tornavägen i öster, Getingevägen och Kung Oskars väg i norr, Bryggaregatan i väster och Södra vägen i söder.