Att förändra skolpraktik för flickors och pojkars lärande

Relevanta dokument
För alla flickors och pojkars lärande - om skolresultat, jämställdhet och inkludering i skolmiljö

Jämställdhet och genus könsuppdelat i skola och utbildning

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia,

DEJA utredningen är snart levererad!

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Systematiskt kvalitetsarbete

Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla. Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se

Bedömning Begrepp och benämningar

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

Välkommen till RUC-råd!

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

3. Nyanserad och framåtriktad respons

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Utbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Skillnader och mönster i pojkars respektive flickors beteende och skolprestation

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Skola Ansvarig Rektor:

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Skogskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Åhörarkopior Stefan Hertz föreläsning Expomedia konferens Psykisk (O) Hälsa - Samhällets barn & unga 2019

FORMATIV BEDÖMNING PEDAGOGISKT CAFÉ MED TUTORLÄRARNA KVARNBACKENS SKOLA

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Förskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år.

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Rapport med fokus på. normer och värden elevhälsa undervisning styrning och ledning. Engelbrektsskolan våren stockholm.se

Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien. Utvecklingsplan för Svenska Skolan i Wien

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Skolområde Korsavad 2012/2013

Matematiken i PISA

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Skillnader och mönster i pojkars respektive flickors beteende och skolprestation

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

En analys om denna fallande skolprestation i Sverige.

Fritidshemmet Daggkåpans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Vad visar inspektionen Beslut efter inspektionsbesök vid Byskeskolan i Skellefteå kommun den oktober 2017

Likabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Näshulta friskolas/fritidshems plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

105 Svar på motion - Inför ordningsbetyg i skolan (KSKF/2018:441)

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

1.Bakgrund Tillvägagångssätt Strategi - Sveriges bästa skola Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

2013- Storumans skolor utbildningsplan

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för 2009 / 2011

PISA (Programme for International

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

Beslut. Neg, Skolinspektionen. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Fageråsskolan i Kils kommun. Beslut

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Transkript:

Att förändra skolpraktik för flickors och pojkars lärande Mia Heikkilä, docent i pedagogik, utbildare, forskare Mälardalens högskola RUN riksdag 2018-02-16

Utgångspunkter, logik Många skolhuvudmän medvetna om att det finns skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan andra grupper i skolan. Analysen av det lokala nuläget behöver leda till handling och nya sätt att agera i både klassrum, i skolor och på förvaltningar. Kräver görande! Vad man kan göra efter att man gjort sin analys och sett att skillnader skapas i skolan? Forskning om skolutveckling (Timperley, 2013), lärande och undervisning (Hattie, 2012, Håkansson & Sundberg, 2012) kopplas samman med genusforskning i skolmiljö (Heikkilä, 2013, Öhrn & Holm, 2014, Reavy, 2017)

Ytterst handlar fostran och utbildning om att få insikt och förstå grundläggande värderingar och värden. Detta sker i hur utbildning formas: vilken kunskap som väljs ut för lärande och hur det organiseras för lärande.---. Med andra ord kan man säga att all utbildning och all undervisning vilar på en bestämd värdegrund. Lundgren (2017, s.10)

Vilka berättelser är giltiga för skolan? Vilka berättelser tillskriver vi betydelse? Är det bara skolresultatet som är viktigt för elevers berättelser om skolan?

Angående pojkars och flickors skolresultat

Om bedömning, betyg och lärande (Klapp, 2015) Bedömningar kan ske på olika sätt, t ex formativt och summativt, utvärderande och diagnostiskt, men betyg är alltid en summativ bedömning Summativa bedömningar påverkar elever på olika sätt beroende på deras bakgrund och förutsättningar (s.23), dvs. betyg differentierar Negativ summativ feedback påverkar elevers lärande och prestationer negativt och hjälper dem inte att skärpa sig utan de presterar bättre om de får positiv och kontinuerlig feedback med mycket information Svenska betyg är av high stake -karaktär som används som urval för högre utbildning, men ska även informera och motivera Betygen ska bara mäta kunskaper inom de olika skolämnena, men i praktiken mäts även personliga egenskaper Könsskillnader i skolprestationer kan generellt förklaras med att flickor har mer generellt intresse av att lära sig och att studera vidare än pojkarna och att intresse tas med när lärarna betygsätter. (s.71) Det finns en skillnad i betygsättning där flickor har fördel av att nationella prov inte är det samma som betyget.

Flickor, pojkar och undervisningen (exempel från PISA 2013) (utgångspunkt i elevenkät som kan ha samband med elevers kunskaper i matematik) Större andel pojkar känner samhörighet med sin skola jämfört med flickorna Pojkar har lägre positiva attityder till skolan än vad flickor har Både pojkar och flickor tyckte det var viktigt med skolarbete, men flickorna tyckte det var viktigare än vad pojkarna tyckte. (i Finland vad detta något som eleverna inte tyckte var viktigt) Flickor ger i större utsträckning än pojkar exempelvis lätt upp när de ställs inför svåra problem att lösa Pojkar uppger i större utsträckning att de tycker om att lösa svåra problem och att de förstår saker snabbt Pojkar har högre inre och yttre motivation i matematik än vad flickorna har Pojkar har högre självvärdering och självtillit i matematik än vad flickorna har större andel flickor är ängsliga jämfört med pojkarna. (Elever i Danmark, Finland, Sverige och Island samt Nederländerna är minst ängsliga av alla länder. Elever i exempelvis Mexico (0,45), Chile (0,42) och Frankrike (0,28) är mest ängsliga.) Ett index om matematikintensiva arbeten visade att pojkarnas index var högre än flickornas. En tolkning kan då vara att pojkar har högre ambitioner än flickor när det gäller matematik. Båda könen har lika matematisk omgivning

Vi behöver prata mer om social klass Klass är mer än utbildning och arbetsplats Självförtroende, tillhörighet, ta sig rätten att utbilda sig, familjens samlade kunskap och information om skolsystem, sociala nätverk och fritidssysselsättning, kapitalresurser (historiska), men också.om du kommer till skolan med en familjehistoria som innebär framgång i relation till utbildning och uppmärksamhet, eller med en känsla för om utbildning är något som din familj är bra på Känsla av att vara sämre, att inte klara sig, att inte höra till (Reavy, 2017)

Vad vet vi påverkar flickors och pojkars lärande, och vad kan vara betydelsefullt i positiv riktning? Undervisningens struktur, innehåll och långsiktiga mål, och hur väl dessa kommuniceras Lärarens trovärdighet, tydlighet, ämneskompetens och didaktiska kompetens (inkl. genuskompetens) Förmåga att omsätta forskning i praktik Elevers sociala klass, etnicitet och kön ( påverkar lärarens inställning till eleven) Bedömningspraktiker (respons, självskattning, formativ bedömning) Liten förekomst av kränkningar (våld) och sexuella trakasserier i samband med skola och att elever inte får etiketter (Hattie, 2012, Timperley, 2011, Reavy, 2017, Håkansson & Sundberg, 2012, Klapp, 2011, Dunkels, 2016, Heikkilä, 2015)

Jämställd utbildning, delmål 3 Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Det finns oja mställda förutsättningar, möjligheter och villkor i samband med utbildning (Skr. 2016/2017:10)

Att se att jämställdhetsaspekter är en didaktisk del i den vanliga verksamheten inget särspår! 5. Utvärdera 1. Kartlägga, undersöka 4. Arbeta med målen 3. Göra upp mål för arbetet 2. Analysera

Arbete på olika nivåer Skolchef, nämnd, förvaltning ramgivarna organiserar, ger mandat, uppdrag Rektor operativa ramgivaren - Agerar, leder och rekryterar Läraren genomföraren, normskapare, upprätthållare Eleverna normskapare, normuppfattare, upprätthållare Vem gör vad?

Exempel läroplansprocess i Finland (Heikkilä, 2017) Rektors ledarskap och mandat - förändringsledarskap, eller bara chef? Rätt använd tid Organisation och inflytande fanns det tillit till processen?

Hur kan man resonera i skapande av organisation? Relationell handlingsberedskap (relational agency) Gränsöverskridande områden (boundary space) (Edwards, 2011)

Organisationsmodell för jämställdhetsarbete i nordiska skolor (Heikkilä, 2013)

Privat steg Ingen organisation Inget uttalat ledningsstöd Inga särskilda resurser Inga uttalade mål att sträva efter i jämställdhetsarbetet Svag kunskap om läroplanen, eller om styrningen av jämställdhet i förskolan/skolan Svag förankring i den egna organisationen/enheten Inget samarbete med andra knappt inom enheten/ sporadiska samtal Stor tendens till enkla förklaringar Ingen uppföljning Kort insats mätt i tid/så länge någon orkar

Internt steg Begynnande organisation Svagt ledningsstöd (någon har eventuellt något uppdrag) Sporadiska resurser som bestäms från insats till insats Begränsade interna mål Inga övergripande effektmål Vag kunskap om läroplanen Inget tydligt ägarskap av frågan Inget samarbete med annan enhet, sporadiska samtal vid möten Trial-and-errror -metod/gör lite vad man känner verkar bra Sällan, om ingen, uppföljning Tidsbegränsad insats

Externt steg Utarbetad organisation/sätt att organisera arbetet Uttalat och återkommande ledningsstöd Externa resurser tillgängliga Mål från intern och extern aktör Uttalat önskat effektmål God kunskap om läroplanens mål Tydligt ägarskap av frågan Samarbete både internt och externt, öppenhet Bygger insatser/erfarenheter på erfarenhet och forskning Komplexa sambandsförklaringar Tydlig kommunikation internt och externt, kontinuerlig uppföljning Tidsmässigt kontinuerligt pågående process/insats

Karaktären på insatser Punktinsats Endimensionell process Flerdimensionell process 19

Didaktik och undervisning Vetenskaplighet Kollegiala samtal och kollegialt lärande Tillit och förväntningar Organisation Föräldrar och vårdnadshavare, hemmet

Alla måste med! Det går inte att förändra en skolpraktik om bara hälften av personalen är med. Och det kan ibland ta tid innan man är där, men dit ska man Rektor i högstadieskola där nolltolerans mot skojbråk förändrade skolpraktiken

Frågor? Kommentarer? mia@miaheikkila.se www.miaheikkila.se +46 707 156126