KARLSTADS UNIVERSITET Insiuionen för ingenjörsveenskp, fysik och memik Mskineknik Tenmen i: Konsrukiv uformning och CAD Kod: MSGC27/MSGC31 Anl uppgifer: + 5 Dum: 16-11-04 Exminor: Nils Hllbäck Skrivid:8.15-13.15 Jourhvnde lärre: Nils Hllbäck, fn, 2115 (070-7 74 38) Resul nslås: 16-11-25 Tillån hjälpmedel: Vlfri formelsmlingr/formelbld. Egenhändig skriven formelsmling besående v mximl en A4-sid i originl. Miniräknre Övrig upplysningr: Tenmen besår v en A-del och en B-del. A-delen besår v s. korsvrsfrågor som bedöms med 0 eller 1 poäng. B-delen besår v 5 s. räkneuppgifer som vrder bedöms med 0, 3, 4 eller 5 poäng. För poäng krävs lösningen är läslig, ingående figurer är ydlig och innehåller relevn beeckningr, ekvioner, påsåenden, ngnden och pproximioner hr moivers. Om dimensionskonroll v nlyisk sluuryck hr gjors så bör denn redoviss. Följnde beygsgränser gäller: 0 11 poäng: underkän 12 19 poäng = beyg 3 (godkän) 26 poäng = beyg 4 >26 poäng = beyg 5 För godkänd enmen krävs dessuom mins 4 poäng på A-delen sm mins 8 poäng på B- delen.
Del A 1. Vilk re grundregler gäller för konsrukiv uformning? 2. Förklr beydelsen v e värsnis skjuvcenrum. 3. Vid nlys v vridning enlig S. Venns eori förusäs välvningen är konsn. Förklr vd som mens med de ngnde. 4. Vilke v blkvärsnien nedn ger sörs vridmosånd? (OBS! felkig svr ger -1 poäng) 5. Hur bör vsyvningr v plor uförs i syfe ök vridsyvheen. Ge vå olik lerniv. 6. Relionen melln umningsgränsern för nvisd respekive icke nvisd provsv beskrivs v en nvisningsfkor enlig Vd är orsken ill K? K f = 1 + q(k 1) K f skiljer sig från nvisningens spänningskoncenrionsfkor 7. Krfer bör s upp genom skivverkn. Skivor som usäs för kompressiv belsning är dock känsligre än skivor som usäs för drgbelsning. Vrför? 8. För vilk yper v nvisningr enlig nedn kn mximl spänningen beskrivs med hjälp v en spänningskoncenrionsfkor? ) b) c)
9. Nämn mins re fkorer hänsyn ill vid konsrukion v deljer som usäs för belsning i form v emperurvriioner.. Vd bör mn försök undvik när mn konsruerr deljer som kommer vr us för korrosiv miljö. Del B 1. En pln kropp belss på e sådn sä så spänningrn i en punk uryck i e godycklig vl koordinsysem (x-y-syseme) ges v figur ) nedn. Kroppen usäs sedn för yerligre e belsningsillsånd som svrr mo e ren skjuvspänningsillsånd uryck i e koordinsysem som är roer 45º reliv x-ysyseme (se figur b). Beräkn von Mises effekivspänning i punken då båd belsningsillsånden verkr illsmmns. Ang pln spänningsillsånd råder (dvs. 0) zz zx zy ) 30 b) 45º y 30 x 2. En fri upplgd komposiblk med värsni enlig nedn belss med en jämn ubredd ls Q längs hel sin längd. Beräkn illåen krf ( Q ill ) om de ill beloppe högs illån spänningrn i rä och sål (s) är respekive 0 MP. Elsiciesmodulern är E rä GP och E sål 0 GP. Deformionern kn ns vr små och egenviken kn försumms. [mm] Q rä s rä 6 m 2 m s rä s 0
3. En i en änden fs inspänd blk belss v vå krfer genom värsnies skjuvcenrum i vå pln. Den en krfen ngriper i mien v blken, den ndr i den fri änden. Tvärsnie och dess må frmgår v den högr figuren. Beräkn sörs och mins spänning i blken (dvs. sörs drgspänning och sörs ryckspänning). Deformionern kn ns vr små och egenviken kn försumms 4 2P L P 7 L 4 4. Berk en blk som är inspänd i en änden och som usäs för vå vridmomen M v respekive 2. De en vridmomene verkr på mien v blken, de ndr verkr i M v högr änden. Beräkn roionen v högr änden, sm beräkn mximl nominell vridskjuvspänning. Vis med en figur över värsnie vr den nominell skjuvspänningen är sörs. Med nominell spänning vses spänningen un hänsyn ill spänningskoncenrioner vid hörn och ndr nvisningr. Vid inspänningen är välvningen fri (dvs. vridningen kn ns vr ren S. Vennsk). 3 L/2 L/2 2 <<
5. Berk den i en änden fs inspänd krök blken enlig figur nedn, som belss med en horisonell verknde krf P i den ndr änden. Tvärsnie är cirkulär med dimeern 0 mm. Beräkn hur sor P som mximl kn illås om mn vill undvik plsisk deformion v blken. Meriles sräckgräns är 270 MP. s P 300 300 50 0 50 0 0