Budget Verksamhetsplan

Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2019 Kommunfullmäktige december 2015

Innehåll Kommunfullmäktiges vision för 2015-2018... 3 Styrkort... 3 Samhälle... 3 Kund och brukare... 4 Kommunal service... 4 Medarbetare... 4 Ekonomi... 5 Ekonomiska mål av betydelse för god ekonomisk hushållning... 5 Gemensamma planeringsförutsättningar... 6 Kommunstyrelsen... 10 Verksamhetsbeskrivning... 10 Styrkort kommunstyrelsen 2015... 11 Socialnämnden... 14 Verksamhetsbeskrivning... 14 Styrkort socialnämnden 2015... 15 Plan- och miljönämnd... 18 Verksamhetsbeskrivning... 18 Styrkort plan- och miljönämnden 2015... 19 Kultur- och utbildningsnämnden... 22 Verksamhetsbeskrivning... 22 Styrkort kultur- och utbildningsnämnden 2015... 23 Driftramar 2016-2019... 26 Investeringsram 2016-2019... 26 Resultatbudget... 27 Balansbudget... 27 Finansieringsbudget... 28 2

Kommunfullmäktiges vision för 2015-2018 Styrkort För att uppnå denna vision har kommunfullmäktige satt upp ett antal perspektiv Samhälle Kund och brukare Kommunal service Ekonomin Medarbetare Samhälle Mål Pajala kommun ska erbjuda en hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här Strategier Vi ska verka för: tillgång till livslångt lärande med tidsenlig teknik tillgång till trygg vård och omsorg tryggad bostads-försörjning utifrån olika gruppers behov förutsättningar för tillväxt och sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv meningsfull och aktiv kultur och fritid speciellt för ungdomar ett starkt miljö- och klimatarbete en uthållig infrastruktur en ökad tillgänglighet 3

Kund och brukare Mål Pajala kommuns invånare ska få tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känner delaktighet. Strategier Vi ska verka för att: inhämta och förstå medborgarnas behov ge möjlighet till inflytande för medborgare brukare/ kunder upplever att tjänsterna håller hög kvalitet Kommunal service Mål Pajala kommuns service ska vara uppskattad och effektiv med ett kontinuerligt förbättringsarbete Strategier Vi ska verka för: en god omvärldsbevakning effektiva processer kontinuerligt förbättringsarbete Medarbetare Mål Pajala kommun är en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden Strategier Vi ska verka för: ett gott ledarskap där varje chef är en tydlig arbetsgivarföreträdare hög arbetstillfredsställelse ett meningsfullt och utvecklande arbetsinnehåll alla erbjuds heltidsjobb rätt kompetens och möjligheter till kompetensutveckling 4

Ekonomi Mål Pajala kommuns ekonomi ska vara uthållig och i balans. Strategier Vi ska verka för: att intäkterna överstiger kostnaderna i budget och resultat med ett mål på minst 1 % att verksamhetens nettokostnad är maximalt 94 % löneökningar inom budgetram med ökat investeringsbehov ska alla investeringar ha en långsiktig hållbar plan/långsiktig bärkraft och strategiska investeringar kan tas utanför investeringsramen Ekonomiska mål av betydelse för god ekonomisk hushållning intäkterna ska överstiga kostnaderna i budget och resultat verksamhetens nettokostnad ska vara maximalt 94 % löneökningar ska hållas inom budgetram Övrigt Styrkorten är antagna av kommunfullmäktige men alla nämnder har inte hunnit med att ta mål utifrån styrkorten. 5

Gemensamma planeringsförutsättningar Tidsplan ekonomiåret Internbudget dec Jan feb nov Årsredovisning mars Ekonomidag okt Budget/planering april Uppföljning Sept maj Uppföljning aug juli juni Årets första månader ägnas åt utvärdering av året som gått i form av bokslutsarbete som mynnar ut i en årsredovisning som antas av kommunfullmäktige i mars/april. I mars äger en ekonomidag rum för att bereda budget för kommande år men även året som gått. I maj och september görs uppföljningar på innevarande år. Kommunfullmäktige i juni antar budgeten och i november fastställer fullmäktige budgeten samt antar skattesats för kommande år. I december gör verksamheterna klar sin interna budget för kommande år. Befolkning I budgeten förutsätts att befolkningen minskar med 100 personer fram till 1 november 2015. Antagandena bygger på de tre första månaderna 2015 då minskningen varit runt 20 personer. Fram till sista juli hade befolkningen minskat med 24 personer. Under augusti och september med ca 41 personer enligt preliminära siffror. För närvarande uppgår befolkningen till 6 239. Varje förändring av befolkningen med +/- 10 personer innebär en inkomstförändring på +/-1,6 mkr. 6

Barn per skolområde i april 2015 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Summa Korpilombolo 10 9 8 9 8 4 48 Tärendö 2 4 2 3 4 2 17 Junosuando 3 2 4 2 5 16 Kangos 3 1 3 1 3 11 Pajala 34 30 26 39 29 30 188 Sattajärvi 11 7 8 10 8 13 57 Muodoslompolo 1 1 1 3 Summa 64 53 49 66 55 53 340 Av barnen i åldern 1-6 år finns 55 % i Pajala-området. Räknar man även in Sattajärvi i det området stiger siffran till 72 %. En ökning av antalet äldre har märkts av de senaste åren även om vi för närvarande befinner oss i en svacka vad gäller antalet äldre. På sikt ser man en ökning av de äldre äldre, alltså de över 85 år. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändring Födda 43 45 43 57 46 53 65 22 Förskola 266 259 259 253 273 272 276 10 Grundskola 660 632 633 607 589 585 594-66 Gymnasiet 244 234 213 220 215 224 204-40 Arbetsför ålder 3 269 3 220 3 207 3 183 3 183 3 167 3 176-93 65-74 år 1 031 1 028 1 017 1 018 1 012 1 049 1 027-4 75-84 år 711 688 705 707 732 716 724 13 85-w 205 203 205 225 229 233 237 32 65-w 1 947 1 919 1 927 1 950 1 973 1 998 1 988 41 6 429 6 309 6 282 6 270 6 279 6 299 6 303-126 Sedan 2008 har befolkningen minskat med 2 %. De åldersgrupper som minskat är framför allt barn i grundskolan, gymnasieskolan samt arbetsför ålder. De äldre, över 65 år har bara ökat med 2 %. Eftersom det är de allra äldsta som ökat över 85 år som har ökat med 18 % eller 32 personer har denna ökning haft konsekvenser för socialnämndens budget. Ungefär 60 % av personer i denna åldersgrupp har någon form av insats av kommunen vilket innebär att socialnämnden haft på grund av befolkningsförändringar ca 19 nya ärenden. Framöver förväntas antalet äldre fortsätta öka, en prognos som SCB gjorde 2013 visar på en ökning av antalet äldre äldre (över 85 år) framöver. Vad gäller antalet barn är det svårare att prognostisera dessa då mycket hänger på hur stor inflyttning kommunen får och vilken ålder de inflyttade är i. Utifrån den historik som finns idag fortsätter antalet grundskolbarn minska men i mindre takt än tidigare. Förskolebarnen stabiliseras på den nivå de är idag. Gymnasieskoleeleverna fortsätter minska. 7

Löneantaganden Löneökningen budgeteras centralt av ekonomienheten. Budgeten bygger dels på centrala avtal, på antaganden från SKL samt det utrymme som finns för löneökningar. För 2016 budgeteras ca 2,8 % och åren däröver 2,7 % samt 2,7 %. Avtalen är sifferlösa för de större organisationerna förutom Kommunal fram till 2016. Pensioner Pensionerna har blivit en större kostnad för kommunen de senaste åren. Den nettokostnad som kommunen haft de senaste åren har varit under 10 mkr förutom 2009 då stora avgångar med Pajala-modellen gjordes. 2013 ökade kostnaden till 13,6 mkr för att 2014 minska. I avtalen finns en möjlighet att ta ut pensionen i förtid vilket medför en hög kostnad för kommunen under en kortare period. Många har valt denna lösning vilket har medfört att det varit svårt att göra prognoser för pensionskostnaden. Inför 2016 föreslås en ökad budget för pensioner på 1,0 mkr till 13,5 mkr. Därefter en ökning med 1,0 mkr per år. Skatter och bidrag Skatter och bidrag bygger på SKL:s beräkningar. Justeringar görs framför allt av befolkningsantagandena. Nämndernas förutsättningar Budgetdagar har hållits den 7 april samt den 17 april. Första dagen ägnades åt att nämnder och verksamheter informerade budgetberedningen om förutsättningar framöver. Socialnämnden har en ökad verksamhet bland annat genom den ökning av antal äldre som märks. Ett stort problem för nämnden är personalrekrytering både så kallad baspersonal men även socialsekreterare och biståndsbedömare. Det finns förslag om nya föreskrifter inom främst demensvården vilket kan öka kostnaderna väsentligt. Inom kultur- och utbildningsnämndens område pågår i april 2015 arbetet med att förbereda flytt av 6-9 i Tärendö och Junosuando till främst Pajala c-skola. Om eleverna flyttar ser verksamheten positiva effekter i form av att kunna satsa på ITK samt även positiva pedagogiska effekter. Plan- och miljönämnden har påbörjat en översyn av organisationen med anledning av att det stora projekt som verksamheten bedriver upphör 2016. Man eftersträvar samarbete med andra kommuner för att kunna bibehålla vissa funktioner i enheten. Räddningstjänsten har redan under 2015 påbörjat arbetet med att minska bemanningen på deltidsbrandkåren med en person. Minskningen beror bland annat på ändrade förutsättningar i och med förändringar i gruvverksamheten i Kaunisvaara. Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde ser man ökade krav på de administrativa verksamheterna. Inom dessa pågår för närvarande även en generationsväxling som även äger rum inom tekniska enheten och då främst VA-verksamheten. Inom kost- och hygienenheten undersöker man möjligheter till kallmatsproduktion i syfte att minska kostnaderna. Tekniska enheten ser behov av utredningsresurser till en- 8

heten. IT-enheten har påbörjat ett arbete med att modernisera och automatisera verksamheten. Arbetet kommer spara pengar på sikt men kräver en satsning under några år. Fastighetsförvaltningen har en utmaning i att anpassa fastighetsbeståndet till en krympande verksamhet. Verksamheten förvaltar badhusen, äldreboenden och skolor bland annat och storleken på dessa följer andra beslut i kommunen. Ramjusteringar Kommunfullmäktige beslutade i juni att nämnderna skulle fram till augusti 2015 ta fram konsekvenser på ramjusteringar motsvarande: Kommunstyrelsen Socialnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Överförmyndare -5,0 mkr -4,0 mkr -4,0 mkr 0,3 mkr Kommunstyrelsen föreslog i november att lägga ytterligare 0,5 mkr på kommunstyrelsen som sparkrav så det totala kravet var 5,5 mkr. I sparkraven ingick även att utöka ramen för näringslivsverksamhet från 0,5 mkr till 1,0 mkr. Ramarna är utan det extra statsbidrag som kommer för åren 2015-2016 med anledning av den uppkomna situationen vad gäller flyktingar. Skattesats Budgeten bygger på en oförändrad skattesats 23,50 kr. Investeringsram Ramen för investeringar fastställs vid senare tillfälle. Den höga investeringstakt kommunen haft sedan 2011 kommer avta då behoven inte längre är lika höga. 9

Kommunstyrelsen Mkr 2016 2017 2018 Driftbudget(* 98,2 97,8 97,4 Investeringsäskanden *) KS driftram kan ändras utifrån hur kapitaltjänsten slår. Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har ett helhetsansvar för kommunens utveckling och därmed särskilda övergripande uppgifter ifråga om samordning, ledning och styrning av den kommunala verksamheten och ekonomin. Kommunstyrelsen ska således utifrån ett helhetsperspektiv följa och främja utvecklingen inom olika samhällssektorer samt utifrån fullmäktiges strategiska program leda och samordna utformningen av den kommunala målstyrningsprocessen. Styrelsens ledningsfunktion innebär samordningsansvar för bl a demokratifrågor och brukarinflytande, kommunens personal- och lönepolitik, näringslivs- och arbetsmarknadsinsatser, markförsörjning och bostadspolitik, trafik- och kommunikationsfrågor, beredskaps-, säkerhets- och energifrågor, mellankommunala samverkansformer och vänortssamarbete samt generella övergripande planeringsfrågor. Kommunstyrelsen svarar vidare för bl a Samordnande kommunledningsfunktioner och den centrala nämndsadministrationen, Kommunens ekonomiska förvaltning och den centrala ekonomiadministrationen, Personalfunktionen och den centrala löneadministrationen, Informationsverksamheten med marknadsföring och kommunstatistik, Datasamordning och IT-utveckling, Ansvar för stadsnät, Post- tele och arkivhantering, Valadministration, Inköpssamordning, I samverkan med Pajalabostäder AB fastighetsrätt och försäkringsfrågor samt fastighetsförvaltning med drift och underhåll I samverkan med LKF ges energirådgivning, gymnasieutbildningar, lärcentra samt högskoleutbildningar Lokalvård och kosthållningsverksamhet teknisk administration, kommunaltekniska verksamheter med vatten och avlopp, renhållning och väghållning m m Verksamheten vid Pajala flygplats, I samverkan med Pajala utveckling AB sker näringslivsinriktade insatser, byaoch landsbygdsutveckling samt EU-samordning, Arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsbefrämjande åtgärder, Jord- och skogsbruksfrågor samt fiskevårds- och renskötselfrågor m m. Utifrån sitt samordningsansvar skall kommunstyrelsen vidare med uppmärksamhet följa bl a natur- och miljövårdsfrågorna, folkhälso- och friskvårdsfrågorna, fritids- och kulturpolitiken, utbildningsformerna och de sociala omsorgerna samt då verka för en god behovsbaserad kommunal service i olika former. 10

Styrkort kommunstyrelsen 2015 Perspektiv Aktivitet Samhälle Pajala kommun ska erbjuda hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här Tillgång till livslångt lärande med tidsenlig teknik Tillgång till trygg vård och omsorg Tryggad bostads-försörjning utifrån olika gruppers behov Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Meningsfull och aktiv kultur och fritid speciellt för ungdomar Ett starkt miljö- och klimatarbete En uthållig infrastruktur En ökad tillgänglighet 11

Perspektiv Aktivitet Kund och brukare Pajala kommuns invånare ska få tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känna delaktighet Inhämta och förstå medborgarnas behov Ge möjlighet till inflytande för medborgare Brukare / kunder upplever att tjänsterna håller hög kvalitet Kommunal service Pajala kommuns service ska vara uppskattad och effektiv med ett kontinuerligt förbättringsarbete En god omvärldsbevakning Effektiva processer Ett kontinuerligt förbättringsarbete 12

Perspektiv Aktivitet Medarbetare Pajala kommun är en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden Ett gott ledarskap där varje chef är tydlig arbetsgivarföreträdare Hög arbetstillfredställelse Ett meningsfullt och utvecklande arbetsinnehåll Alla erbjuds heltidsjobb Rätt kompetens och möjligheter till kompetensutveckling Ekonomi Pajala kommuns ekonomi ska vara uthållig och i balans Intäkterna överstiger kostnaderna i budget och resultat med minst 1 % Att verksamhetens nettokostnad är maximalt 94 % Löneökningar ska hållas inom budgetram 13

Socialnämnden Mkr 2016 2017 2018 Driftbudget 172,8 170,7 168,5 Nya äskanden drift Investeringsäskanden Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för kommunal äldre- och handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, färdtjänst, prövning och kontroll av tillstånd till utskänkning av alkohol samt förebyggande arbete inom alla områden. Nämndens verksamheter utgör det yttersta skyddsnätet för kommuninvånarna och nämnden skall därför hålla sig väl underrättad om befolkningens levnadsförhållanden, delta i samhällsplaneringen för en god samhällsmiljö samt främja den enskildes rätt till arbete och bostad. Äldreomsorgen tillhandahåller enligt Social-tjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om färdtjänst och riksfärd-tjänst individanpassat stöd i hemmet som hemtjänst i hemmet genom anhörigvård i boende med särskild omvårdnad, som är bemannad dygnet runt i korttidsboende för avlastning som färdtjänst och riksfärdtjänst trygghetslarm och dagverksamhet/aktiviteter Individomsorgen tillhandahåller individanpassat stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och Lagen om bo-stadsanpassningsbidrag. Insatserna ges i form av, bland annat, stöd i olika former där barns och ungdo-mars behov ges högsta prioritet familjerättslig service försörjningsstöd vård vid missbruk av droger personlig assistent i det egna hemmet samt ledsagning/kontaktperson särskilt boende (LSS) handikappfrågor och samverkan med brukarorganisationer 14

Styrkort socialnämnden 2015 Perspektiv Aktivitet Samhälle Pajala kommun ska erbjuda hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här Tillgång till livslångt lärande med tidsenlig teknik Tillgång till trygg vård och omsorg Tryggad bostads-försörjning utifrån olika gruppers behov Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Meningsfull och aktiv kultur och fritid speciellt för ungdomar Ett starkt miljö- och klimatarbete En uthållig infrastruktur En ökad tillgänglighet 15

Plan- och miljönämnd Mkr 2016 2017 2018 Driftbudget 9,0 9,0 9,0 Nya äskanden drift Investeringsäskanden Verksamhetsbeskrivning Plan- och miljönämnden är den nämnd i Pajala kommun som fullgör de uppgifter som kommunen enligt lag skall utföra inom räddningsväsendets, miljöbalkens, livsmedelslagens, plan- och bygglagens och lagen om bostadsanpassningsbidrags områden, med flera lagar och förordningar (se nämndens reglemente). Plan- och miljönämndens verksamhet är uppdelad i två avdelningar: Plan- och miljöavdelningen och Räddningstjänsten. 18

Styrkort plan- och miljönämnden 2015 Perspektiv Aktivitet Samhälle Pajala kommun ska erbjuda hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här Tillgång till livslångt lärande med tidsenlig teknik Tillgång till trygg vård och omsorg Tryggad bostads-försörjning utifrån olika gruppers behov Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Meningsfull och aktiv kultur och fritid speciellt för ungdomar Ett starkt miljö- och klimatarbete En uthållig infrastruktur En ökad tillgänglighet 19

Kultur- och utbildningsnämnden Mkr 2016 2017 2018 Driftbudget 93,8 92,7 91,5 Investeringsäskanden Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för förskola, skolbarnomsorg, grundskola, grundsärskola. Vidare an-svarar nämnden för allmän kultur, stöd till organisationer och föreningar, biblioteken, Laestadiusmuseet, fritidsgården och kommunalt drivna fritidsanläggningar. Verksamheterna styrs i enlighet med statliga och kommunala styrdokument. Mål och ram-styrning tillämpas och årligen upprättas en kvalitetsredovisning som beskriver kvalitets-utvecklingen i verksamheterna. De före-slagna förbättringsåtgärderna i kvalitetsredovisningen bildar sedan grund för verksamheternas årliga arbetsplaner. 22

Styrkort kultur- och utbildningsnämnden 2015 Perspektiv Aktivitet Samhälle Pajala kommun ska erbjuda hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här Tillgång till livslångt lärande med tidsenlig teknik Tillgång till trygg vård och omsorg Tryggad bostads-försörjning utifrån olika gruppers behov Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Meningsfull och aktiv kultur och fritid speciellt för ungdomar Ett starkt miljö- och klimatarbete En uthållig infrastruktur En ökad tillgänglighet 23

Driftramar 2016-2019 Mkr Budget Plan Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Kommunfullmäktige 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 Revisionen 0,70 0,80 0,80 0,80 0,80 Överförmyndare 0,64 0,94 0,94 0,94 0,94 Valnämnd 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 Kommunstyrelsen 105,2 103,2 97,7 96,5 96,2 Löneökningar 1,22 0,31 Sparkrav -5,50-0,75 Tilläggsbudget 2015 1,10-0,37-0,37-0,37 Justering kapitaltjänst -4,30 Summa kommunstyrelsen 103,2 97,7 96,5 96,2 96,2 Socialnämnd 165,3 178,4 173,3 171,2 169,0 Löneökningar 4,68 1,06 Sparkrav -4,00 Tilläggsbudget 2015 6,50-2,17-2,17-2,17 Ramökning, beslutad dec 2014 2,00 Socialnämnd 178,4 173,3 171,2 169,0 169,0 Plan- och miljönämnd 8,9 9,0 9,0 9,0 9,0 Besparing 2016-2019 Löneökningar 0,09 0,02 Plan- och miljönämnd 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 Kultur- och utbildningsnämnd 92,4 98,5 93,8 92,7 91,5 Sparkrav -4,0 Tilläggsbudget 2015 3,5-1,2-1,2-1,2 Löneökningar 2,57 0,51 Kultur- och utbildningsnämnd 98,5 93,8 92,7 91,5 91,5 Lapplands gymnasium, komvux, högskola 35,6 36,7 37,3 37,9 38,5 SUMMA 426,1 412,0 408,1 405,0 405,6 Finansieringen Nämndernas underskott Löneökningar 0,1 8,0 16,9 27,1 37,2 AFA-medel -4,0 Kapitaltjänst anläggningar -23,5-23,5-23,5-23,5-23,5 Pensionskostnader 13,5 14,5 15,5 16,4 16,4 Driftramar exklusive avskrivningar 412,2 411,0 417,0 425,0 435,7 Investeringsram 2016-2019 Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Investeringsram 17 17 17 17 17

Resultatbudget Befolkning 1/11 året innan 6 313 6 215 6 115 6 015 5 915 Mkr Prognos Budget Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 101,5 103,0 104,5 104,5 104,5 Verksamhetens kostnader -513,7-514,4-523,0-530,9-541,6 Ej fördelat sparkrav Avskrivningar -14,3-15,0-16,0-16,3-16,5 Verksamhetens nettokostnader -426,5-426,4-434,5-442,7-453,6 Skatteintäkter 271,5 290,4 293,9 297,9 302,0 Generella statsbidrag 145,4 135,8 134,2 132,1 130,1 Slutavräkning 1,6 Kommunal fastighetsavgift 12,3 12,0 12,1 12,1 12,1 Finansiella intäkter 1,2 1,0 1,0 1,0 1,0 Finansiella kostnader -5,5-5,5-8,0-8,0-8,0 Årets resultat 0,0 7,3-1,4-7,6-16,4 Balansbudget Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Tillgångar Anläggningstillgångar 327,1 320,1 311,1 300,8 289,3 Omsättningstillgångar 70,3 70,3 70,3 70,3 70,3 Likvida medel 48,7 62,8 70,2 72,8 67,7 Summa tillgångar 446,1 453,2 451,6 443,9 427,3 Skulder och Eget kapital Eget kapital 144,6 151,9 150,5 143,0 126,6 Avsättning pensioner 12,8 13,8 14,8 15,8 16,8 Långfristiga skulder *) 190,2 189,0 187,8 186,6 185,4 Kortfristiga skulder 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 S:a skulder & Eget kapital 446,1 453,2 451,6 443,9 427,3 Specifikation av det egna kapitalet Rörelsekapital 20,5 34,6 42,0 44,6 39,5 Anläggningskapital 124,1 117,3 108,5 98,4 87,1 Summa 144,6 151,9 150,5 143,0 126,6 *)Omsättning av lån 2016: 55 mkr, 2017: 35 mkr, 2018: 30 mkr, 2019: 20 mkr 27

Finansieringsbudget Budget Plan Plan Plan Plan Mkr 2015 2016 2017 2018 2019 Den löpande verksamheten Årets resultat 0,0 7,3-1,4-7,6-16,4 Justering för ej likviditetspåverkande poster 14,3 15,0 16,0 16,3 16,5 Minskning av avsättningar pga utbetalningar 1,0 1,0 2,0 3,0 4,0 Medel från verksamheten 15,3 23,3 16,6 11,7 4,1 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 16,3 25,3 18,6 13,7 6,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -25,0-10,0-10,0-10,0-10,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -25,0-10,0-10,0-10,0-10,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagana lån Amortering av långfristiga skulder -1,2-1,2-1,2-1,2-1,2 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringen -1,2-1,2-1,2-1,2-1,2 Årets kassaflöde -9,9 14,1 7,4 2,5-5,1 Likvida medel vid årets början 52,4 42,5 56,6 64,0 66,6 Likvida medel vid årets slut 42,5 56,6 64,0 66,6 61,5 Not 1 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justeringar för av- och nedskrivning 14,3 15,0 16,0 16,3 16,5 Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 14,3 15 16 16,3 16,5 28