2017-03-03 Gävle kommun gavle.kommun@gavle.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Apollogårdens förskola, Gävle kommun
1(12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Apollogården i Gävle kommun, ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: https://skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionen-granskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matema tik-naturvetenskap-och-teknik/. Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte förskolan Apollogården och avdelningen Jordgubben den 19 och 20 januari 2017. Besöket genomfördes av Lotta Andersson Damberg och Sebastian Thimfors. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Jordgubben.
2(12) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen visar att personalen vid Apollogårdens förskola till viss del stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. I sin matematiska utveckling stimuleras barnen framförallt när det gäller antal, tid, ordning och mätning. Däremot erbjuds barnen inte att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika problemlösningar. Arbetet med naturvetenskap är i stor utsträckning fokuserat på hållbar utveckling och naturkunskap och behöver därför breddas. Inom området teknik erbjuds barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker och material. Däremot erbjuds barnen inte att utforska hur enkel teknik fungerar i vardagen. Förskolan Apollogården har en miljö och material som skapar förutsättningar för att kunna arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik. Barnen använder materialet i lek och aktiviteter men personalen använder inte alltid miljö och material för att stimulera barnens lärande. Förskolan har tillgång till närliggande natur och skog som delvis utnyttjas för att stimulera och utmana barnens intressen inom de granskade områdena. Personalen dokumenterar inte och följer inte upp arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. De följer endast upp de mål som är prioriterade av huvudmannen. Skolinspektionen kan konstatera att personalen endast till viss del stimulerar och utmanar barnen inom matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolechefen behöver därför tydliggöra ansvaret och stödja förskollärarna att ta ansvar för att ämnesområdena integreras i det pedagogiska arbetet så att det bildar en helhet.
3(12) Förskolechefen har inte kännedom om förskolans arbete med de granskade områdena och följer heller inte upp verksamheten. Förskolechefen behöver därför utarbeta en struktur och systematik för att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar samtliga läroplansmål oavsett om målen är prioriterade av huvudmannen eller inte. Förskolechefen har ett övergripande ansvar för att samtliga läroplansmål integreras i verksamheten så att barnen stimuleras och utmanas i deras utveckling och lärande. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik behöver utvecklas så att det omfattar läroplanens samtliga strävansmål. Arbetet behöver särskilt utvecklas så att barnen utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar samt urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Personalen behöver utveckla arbetet med att använda förskolans lärmiljö och material samt närliggande natur och skog för att stimulera och utmana barnens lärande inom områdena matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolechefen behöver systematiskt följa upp, analysera och utvärdera förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolechefen behöver även säkerställa att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys leder till att arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik utvecklas och integreras i det pedagogiska arbetet så att det bildar en helhet. Dokumentation och utvärdering behöver utformas så att det är möjligt att följa barns förändrade kunnande inom områdena matematik, naturvetenskap och teknik.
4(12) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 4 maj 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 4 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen i Stockholm, Box 23069, 104 35 Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren Sebastian Thimfors deltagit. På Sk *nspektionens vägnar Gabriel Enhetschef ds om 6-C,C37--e Lotta Andersson Damber Utredare
5(12) Bakgrundsuppgifter om Apollogårdens förskola Apollogårdens förskola är en kommunal förskola belägen i stadsdelen Andersberg i Gävle. Förskolan har sex avdelningar med sammanlagt 91 barn inskrivna, fyra avdelningar för barn 1-3 år och två avdelningar för barn 3-5 år. Förskolan har två avdelningar belägna i en äldre förskolebyggnad och fyra avdelningar belägna i en nyligen uppförd modulbyggnad med två våningar. Skolinspektionen har besökt avdelningen Jordgubben med 17 barn i åldrarna 3-5 år. På avdelningen arbetar tre legitimerade förskollärare samt en barnskötare som vikarierar för en av förskollärarna som arbetar deltid. Förskolan leds av en förskolechef med stöd av en biträdande förskolechef. Förskolechefen ansvarar för totalt nio förskolor och två familjecentraler med stöd av fyra biträdande förskolechefer. Resultat Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Arbetslaget uppger i intervjun att matematik inte ingår i förskolans prioriterade mål och att de därför inte pratar om eller planerar för sitt arbete kring matematik men. Under intervjun kan arbetslaget ge exempel på att matematiken ändå kommer in i olika situationer i vardagen. Till exempel beskrivs att de pratar med barnen om årstider och månad, ålder, längd, siffror och tid. Dukning och samling beskrivs som situationer där de pratar med barnen om antal, hur många som är på förskolan och hur många som ska äta, barnen får fördela tallrikar och bestick vid borden. Personalen berättar att de före jul odlade en Amaryllis som de mätte i olika stadier för att se hur mycket den växte. Ett annat exempel som beskrivs är när de byggde en rymdraket med byggmaterialet clicks, den blev jättestor och vi delade upp den i delar som vi mätte och jämförde. Vidare beskriver personalen att barnen bygger mönster med pärlplattor, pusslar och spelar spel med
6(12) tärning. De äldsta barnen får arbeta med övningar på förtryckt papper, där de kan följa linjer och prickar och färglägga i siffor, och sådana utmaningar. Enligt arbetslaget har de inte fått någon fortbildning inom matematik. Under Skolinspektionens observationer förekommer matematik i form av att barnen räknar antal i samlingen och att personalen benämner olika matematiska begrepp. Vid en samling får ett barn i uppgift att hitta siffrorna för 16 och sätta upp dessa på en tavla för att synliggöra hur många barn som är på förskolan. Personalen benämner siffrorna 1 och 6 tillsammans med barnet och berättar att det blir 16 om man sätter ihop siffrorna. Vid en fruktstund säger personalen, vi har bara en banan. Hur många vill ha, hur ska vi dela? Alla barnen vill ha och personalen delar bananen först på hälften och sedan ytterligare en gång men använder inga begrepp som halv och fjärdedelar. Vid observationer av lek utomhus upptäcker barnen en liten spindel. Personalen lyfter upp den i handen och jämför spindelns storlek med barnens storlek och visar att den har åtta ben. Vid observationerna noteras att personal inte alltid fångar upp och utvecklar situationer som spontant uppstår. Exempelvis vid en aktivitet upptäcker ett barn att ett föremål har olika storlekar, den och den är större än den där. Ser ni? Personalen fortsätter med den aktivitet som pågår och bekräftar inte barnets upptäckt. Vid en måltid säger en personal till ett barn, jag hjälper dig med soppskålen, den är tung. Barnet frågar, varför är den det? Barnets fråga uppmärksammas dock inte av personalen som fortsätter att fördela maten vid bordet. Ett annat exempel vid en skapande aktivitet noteras att barnen börjar måla olika siffor men personalen fångar inte upp detta och utvecklar inte barnens intresse för siffor vidare. Som framgår av exemplen ovan så uppstår spontana tillfällen som i viss utsträckning används av personalen för att stimulera och utmana barnen i deras matematiska utveckling. Under Skolinspektionens besök noteras dock inga tillfällen då barnen erbjuds att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.
7(12) Naturvetenskap Arbetslaget uppger i intervjun att hållbar utveckling är ett prioriterat mål från huvudmannen, personalen har också fått utbildning i hållbar utveckling. Förskolan har fått extra anslag i budget som använts för att köpa in pallkragar och frön att odla samt planterat buskar på förskolans gård. Personalen berättar att de pratar med barnen om vad buskar behöver för att växa och om meningen med att sortera och återvinna. Avdelningen sopsorterar i tre olika lådor och barnen följer med för att lämna materialet vid återvinningsstationen. Vidare berättar personalen att de använder skogen för att fånga barnens intresse för naturvetenskap, de pratar om nedskräpning och att vara rädda om naturen. De beskriver hur de följer årstidernas växling och använder förstoringsglas för att titta på knoppar och löv, maskar och skalbaggar. Barn och personal använder lärplattan och faktaböcker för att tillsammans söka information om naturen. Vidare berättar personalen att de samlar naturmaterial som de använder i skapande aktiviteter, barnen har även plockat blåbär i skogen för att baka. Under vintern har barnen fått möjlighet att undersöka is, snö och vatten. Enligt personalen har alla i arbetslaget utbildningar i NIA', luft, ljud och vatten men de har hittills inte haft några planerade aktiviteter med barnen inom dessa områden. Vid observationer av lek utomhus upptäcker barnen en gråsugga som kryper i snön, personalen plockar upp gråsuggan och lägger den bland löven och säger, den ska sova nu nere i jorden tills det blir vår. Vid ett annat tillfälle upptäcker barnen spillning på marken och personalen frågar, vem kan det komma ifrån, ser ni några spår? När barnen upptäcker en spindel så uppmärksammar personalen barnen på att spindeln väver en tråd som den använder för att klättra ned till marken igen. Vidare uppmärksammar personalen barnen på att ett blad ligger och sover i en knopp på trädets gren samt pratar med barnen om att de bara får plocka grenar som ligger på marken, inte bryta av grenar från trädet. När barnen äter frukt så säger personalen, du kan slänga skruttet i naturen så blir det jord så småningom. I dessa och liknande situationer uppmärksammar och bekräftar 1 NTA står för naturvetenskap och teknik för alla. Det är ett koncept för skolutveckling som bland annat Kungliga vetenskapsakademin står bakom. NIA-teman för förskolan är ljus, ljud, luft och vatten.
8(12) personalen barnens nyfikenhet i stunden men utvecklar det inte vidare för att utmana barnen. Teknik Enligt förskolans läroplan ska förskollärare ansvara för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas inom samtliga läroplansmål. Dock uppger förskollärarna i arbetslaget i intervjun att de inte har teknik som ett prioriterat mål och uttrycker att det är synd för då hade vi kunnat redogöra mer för hur vi arbetar. De berättar att de tar tillvara på barnens intresse för skapande, bygg och konstruktion men att de sällan utvecklar barnens intresse vidare. För bygg och konstruktion finns bland annat lego och kaplastavar samt ett byggmaterial, clips, med ritningar som barnen kan följa när de bygger. Barnen väver, klipper och klistrar samt målar med olika tekniker, de har även fått prova på att använda limpistol när de tillverkade stentroll. Vidare berättar personalen att barnens intresse för digital teknik stimuleras genom lärplattor som finns på förskolan. Barnen får vara med och välja bilder när de dokumenterar, vara med och söka information samt använda olika pedagogiska appar. Arbetslaget berättar att de under Skolinspektionens besök fått nya ideer om hur de skulle kunna utveckla arbetet med teknik. Under observation av lek noteras hur barnen använder en app i lärplattan som är kopplad till en projektor så att de som väntar på sin tur kan följa det som händer på storbildsskärm. Spelet innehåller olika verktyg som kan kopplas till teknik, bland annat kugghjul och olika maskiner och en röst pratar om begreppet innovation. Det som händer i spelet fångas däremot inte upp av personalen för att stimulera barnens intresse för teknik. Vid ett tillfälle i tamburen utropar ett barn, titta! Den här saken använder man om man inte kan få av skorna själv. Barnet beskriver hur stövelknekten fungerar för de andra barnen. Personalen som är med i tamburen fortsätter med att hjälpa barnen med kläderna och fångar inte upp barnets kunskap om stövelknekten. Som framgår av observationerna fångar personalen inte alltid upp tillfällen som uppstår för att stimulera och utmana barnens intresse för teknik.
9(12) Miljö och material Apollogårdens förskola är uppdelad i två avdelningar i en äldre byggnad och fyra avdelningar i en modulbyggnad med två våningar. De fyra avdelningarna i modulbyggnaden har gemensam entre. Skolinspektionen besöker avdelningen Jordgubben som har sina lokaler på andra våningen med egen tambur. Avdelningen har ett större och två mindre rum, en yta vid tamburen utnyttjas som ateljé. Lokalerna är utrustade med material för bygg och konstruktion, skapande och rollek. På hyllor finns pussel, spel, plastdjur och bilar, geometriska former, pärlor och pärlplattor, i en vrå finns en station för sopsortering. Förskolan har en gemensam gård med avgränsade utomhusytor med skog bakom och på sidan av byggnaderna. På gården finns lekutrustning och avdelningen utnyttjar ofta den närliggande naturen för sin uteverksamhet. Arbetslaget beskriver i intervjun att de är nöjda med avdelningens miljö med rum i rummen för skapande, roll- och bygglek men de saknar en ateljé. De berättar att det finns mattespel i ett skåp som de däremot inte använder så mycket. På väggarna finns siffor och antal men personalen uppger att de inte arbetar med det så planerat utan mer om barnen visar intresse. Personalen uppger vidare att de även har NTA-lådor för vatten och luft men att dessa inte används. Avdelningen har tillgång till en miljö med material som till synes stimulerar till aktivitet inom de granskade områdena. Vid observationerna noteras att det finns olika material för bygg och konstruktion som är tillgängligt och används av barnen under fri lek. Avdelningen har ett ljusbord och en uppbyggd kiosk med kassaapparat som dock inte används av barnen under Skolinspektionens besök. Under observationerna noteras att personalen tar tillvara på vissa tillfällen för att fånga och stimulera barnens intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Det finns också tillfällen som inte tas tillvara, där personalen inte stödjer och vägleder barnen så att de stimuleras och utmanas till ett lärande. Utomhus gör barnen olika upptäckter i naturen vilket leder till korta dialoger men personalen utvecklar inte barnens intresse vidare till ett lärande om exempelvis hur förändringar i naturen hänger ihop med årstid och temperatur. Vid en skapande aktivitet med olika material blåser ett barn i ett sugrör och
10 (12) upptäcker, känner du det kommer ut luft. Personalen bekräftar och säger, ja det kommer ut luft på andra sidan när du blåser i det, men fångar inte tillfället att följa upp sugrörets funktion eller barnens upptäckt. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Skolinspektionen har i samband med granskningen tagit del av förskolans handlingsplan och dokument för uppföljning. Av dokumenten framgår att endast huvudmannens prioriterade mål ingår i förskolans dokumentation, uppföljning och utvärdering. De prioriterade målen är normer och värden, barns inflytande och språk. De granskade områdena matematik, naturvetenskap och teknik ingår inte i förskolans dokumentation, uppföljning och utvärdering. Av dokument för uppföljning framgår dock att arbetet med hållbar utveckling ingår i det prioriterade målet normer och värden. Där finns en beskrivning av några aktiviteter men ingen utvärdering eller analys över om dessa aktiviteter har bidragit till att skapa förutsättningar för barnens utveckling och lärande inom området hållbar utveckling. Arbetslaget uppger i intervjun att de endast följer upp de prioriterade målen, normer och värden, barns inflytande och språk Enligt personalen har de pratat om matematik på en arbetsplatsträff men de, har inte resonerat om hur matematik kan ingå i våra prioriterade mål. De uppger vidare att de skulle kunna få in mer av matematik, naturvetenskap och teknik i de prioriterade områdena framåt. Förskolechefen uppger i intervjun att hon endast följer upp hur förskolan arbetar med huvudmannens prioriterade mål vilket bekräftas av arbetslaget. Förskolechefen tillägger i en kompletterande information att hon även följer upp förskolans arbete med likabehandling, normer och värden, barn i behov av stöd samt föräldrasamverkan. Vidare tillägger förskolechefen att arbetslaget ska följa upp arbetet med egna prioriterade mål varje månad. Dock uppger arbetslaget i intervjun att de endast följer upp de prioriterade målen, normer och värden, barns inflytande och språk.
11(12) Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Avdelningen Jordgubben har tre legitimerade förskollärare som tar ett gemensamt pedagogiskt ansvar. En av förskollärarna har sin utbildning inriktad mot matematik, naturvetenskap och teknik men har inte något uttalat ansvar för dessa ämnesområden. Förskollärarna kan i intervjun inte redogöra för hur de ansvarar för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling eller hur de ansvarar för att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. En förskollärare uttrycker i intervjun att, vi måste synliggöra dessa områden mer och ha ett syfte med det vi gör. Det tänker jag på mer nu efter ert besök. Förskollärarna har gemensam och enskild tid för planering och reflektion i arbetslaget varje vecka, hela förskolan har gemensamt personalmöte en gång i månaden. Förskollärarna beskriver att de följer upp den dagliga verksamheten på den gemensamma planeringstiden men att de saknar förutsättningar i form av tid. Vi har fått hjälp att prioritera av vår biträdande förskolechef. Enligt förskollärarna har mycket av planeringstiden gått åt till möten och dokumentation för enskilda barn eftersom de haft många barn med särskilda behov. Förskolechefs ansvar Förskolechefen beskriver i intervjun att hon följer upp förskolans arbete med kommunens prioriterade mål genom dokumentation i Stratsys, som är kommunens verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Dock ingår inte förskolans arbete med matematik naturvetenskap eller teknik i denna uppföljning. Förskolechefen beskriver vidare att de prioriterade målen förändras under åren, det blir som olika stora pusselbitar som långsiktigt bygger ett pussel av läroplanen. I intervjun framkommer att förskolechefen inte vet hur avdelningen Jordgubben arbetar med matematik, naturvetenskap och teknik. När det gäller arbetet med hållbar utveckling och IT får förskolechefen övergripande information genom nätverksträffar där olika ansvariga pedagoger från förskolorna i området
12 (12) ingår. Förskolechefen träffar förskolans biträdande förskolechef varje vecka på ett team-möte med andra biträdande förskolechefer inom förskolechefens område. Enligt förskolechefen handlar dessa möten om att lära av varandra och stötta varandra i arbetet med att leda verksamheten ute på förskolorna. Förskolechefen uppger dock att, vi måste se över hur läroplansmålen kommer in systematiskt på dessa möten, det gör vi inte idag. Vidare berättar förskolechefen att hon inte följer upp förskolornas arbete enskilt med varje biträdande förskolechef. Förskolechefen uppger att hon förutsätter att personalen arbetar med de granskade områdena i verksamheten och hon har förtroende för att den biträdande förskolechefen följer upp arbetet. Men jag följer inte upp det och säkerställer inte att det sker. Som tidigare nämnts har personalen fått utbildning i hållbar utveckling eftersom det ingår som ett prioriterat mål. Personalen har också fått utbildning i NTA lådorna och inom IT. I övrigt har personalen inte fått någon kompetensutveckling inom matematik, naturvetenskap eller teknik.