Vi lyfter språk-, läs- och skrivförmågan Läslyftet som resurs för förskolors utvecklingsarbete
I sin principiella tro på möjligheten av en objektiv framställning genom ett transparant språk är marxismen, inklusive den feministiska marxismen, ett barn av den moderna vetenskapen. Den poststrukturalistiska könskonstruktionismen betonar därmed att vår tillgång till verkligheten alltid förmedlas genom det filter som språk och diskurser utgör. I förlängningen av postmodern filosofi och språkteori betraktas språket principiellt som ett icke-transparant medium. Genusforskning- en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Lykke
Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället till följd av bristande språk-, läsoch skrivförmåga. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle.
Läs- & skrivutveckling och framgång påverkas av pedagogers motivation, självkänsla och tidigare läserfarenheter. Afflerbach, 2007
ATT alla förskolor och skolor arbetar språk-, läs- och skrivutvecklande är en självklarhet. Vi måste dock ställa oss frågan HUR vi gör det och vilken skillnad det gör i barnets/elevens/pedagogens lärande? "Vi vet vad vi gör, vi vet vanligen varför vi gör vad vi gör, men vad vi inte vet är vad det vi gör, gör M. Foucault
Generella perspektiv
Nulägesbeskrivning och analys
Prioritering utifrån identifierade behov
Långsiktig förändring av fortbildningskultur och undervisningskultur
Undervisningskultur: Mål: I undervisningen använder pedagogerna olika typer av texter. Pedagogerna har strategier för hur man använder olika typer av texter i undervisningen. Pedagogerna gör medvetna val kring hur och varför man använder olika typer av texter. Förskolan erbjuder varierade språkmiljöer som ett pedagogiskt verktyg.
Planeringsstöd
Organisation Alla pedagoger: Gemensamt språk Gemensam erfarenhet av kollegialt lärande Tydlighet i organisation och tid Några pedagoger: Att utgå från intresse kan skapa nytt intresse Parallella fortbildningsinsatser Arbetslag: Bredare samsyn över avdelningar Möjlighet att stötta varandra Möjlighet till mer detaljerad samplanering
Möjlig organisation för arbetet:
Förskolechefens roll
Vad är icke förhandlingsbart? - med eller utan statsbidrag Gruppstorlek och handledarens tid: Handledning av 12-20 lärare (2 grupper) innebär 10% nedsättning i tid Handledning av 24-40 lärare (4 grupper) innebär 20% nedsättning i tid Modulinnehåll: Modulerna är framtagna med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet med syfte att stödja verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och utveckling. Modulernas innehåll bör inte ändras eller minskas- detta för att garantera utvecklingsprogression i det kollegiala lärandet. *Handledning för handledarna
Information Hur informerar vi pedagoger som ska delta i Läslyftet om syftet med satsningen och om hur arbetet kommer att organiseras på vår skola? När och hur gör vi detta? Vad behöver pedagoger som inte ska delta veta om Läslyftet? När och hur informerar vi om detta?
Förutsättningar Hur ges pedagogerna tid att förbereda sig individuellt (moment A)? Har vi lokaler för alla mötestillfällen? Vid behov, vem bokar lokaler? Ska pedagogerna bjudas på fika? Vem ansvarar för detta i så fall? Hur ska vi hantera och prioritera arbetet med Läslyftet i förhållande till andra aktiviteter i organisationen (APT, oförutsedda händelser etc.)? Hur kommunicerar vi kring detta? Vad händer om handledaren inte kan delta som planerat i arbetet, tillfälligt eller permanent (t.ex. pga. sjukdom)? Hur skulle folkbibliotekarien kunna vara en resurs?
Uppföljning Får/ska förskolechefen vara med vid de kollegiala samtalen? Vilka fördelar respektive nack-delar finns med att förskolechefen deltar? Hur följer förskolechefen upp hur arbetet med Läslyftet går? Ska förskolechef och handledare ha kontinuerliga möten för att följa arbetet?
Deltagande pedagoger Vad händer om en pedagog inte kan delta vid ett tillfälle? Vem ska pedagog meddela och vem avgör vad som är rimlig orsak till att utebli? Hur hanterar vi om någon pedagog vid upprepade tillfällen kommer oförberedd till möten och/eller inte genomför pröva-uppgiften? Vad händer om en pedagog vill avsluta arbetet med Läslyftet/byta med någon annan? I vilken utsträckning bör handledaren ge förskolechef information om enskilda pedagogers närvaro, aktivitet etc.? Hur informerar vi pedagog om vad handledaren och förskolechef kommer att samtala om?
Förutsättningar för handledaren Hur ges handledaren tid att förbereda sig? Om handledaren ska gå handledarutbildningen, hur organiserar vi för att handledarens frånvaro inte ska drabba eleverna och/eller kollegorna? Hur löser vi det om handledaren är sjuk/frånvarande vid ett handledningstillfälle?
Reflektioner En nyttig, användbar kunskap. Den behöver inte vara en nyhet för dig, men du får en påminnelse om och/eller riktlinjer för hur den här kunskapen bäst kan omsättas i praktiken inom det här verksamhetsfältet. En ny intressant lärdom. Ett moment som blev en Ahaupplevelse för dig och som berikade ditt kunnande. En kritisk synpunkt. Den kan handla om något i innehållet som inte stämmer med dina tidigare kunskaper och erfarenheter, eller det kan vara något som verkar praktiskt svårgenomförbart eller svårmotiverat.