LindabCapella. Tilluftsbaffel. l i ndab v i f ö re nkl ar by g gan d et

Relevanta dokument
Egenkonvektionsbaffel

LindabPodium. Tilluftsbaffel. l i nda b v i f ö re nk l a r byggan d et

Föreläsning G04: Surveymetodik

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Räkning med potensserier

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

LindabArchitect. Tilluftsbaffel. lindab vi f örenklar bygga n d et

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Sätesventiler (PN 6) VL 2 2-vägsventil, fläns VL 3 3-vägsventil, fläns

PLACERING I STADSBIBLIO- TEKET.

101. och sista termen 1

Ca m 3 = ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

Egenkonvektionsbaffel

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Sätesventiler (PN 16) VF 2 2-vägsventil, fläns VF 3 3-vägsventil, fläns

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/ Tel.

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fakta om plast i havet

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Övning 3 - Kapitel 35

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund - Exempel på tavlan

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet!

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

================================================

FRÖN. i parken, skogen, eller vid huset där du bor. Här har jag gjort en blomma och öron till min hare av askfrön. askfrö. askblad

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Minsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

Stort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

16.3. Projektion och Spegling

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Architect. Drift och underhåll

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

1. Test av anpassning.

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Föreläsning 10: Kombinatorik

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Arbetsmiljöuppföljning IFO-FH enhet: Kontakt- och familjehemsenheten

Grundläggande matematisk statistik

Kundundersökning Kommuninfo/ Kuntainfo: Enkät om kommunens informationsverksamhet

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Linköping University Tentamen TEN1 vt 2011 Kurs TMMV09 Johan Hedbrant

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

RÄKNESTUGA 2. Rumsakustik

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Sätesventiler (PN 16) VF 2-2-vägsventil, fläns VF 3-3-vägsventil, fläns

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN BILAGA TILL GESTALTNINGSPROGRAM. Byrån för Arkitektur & Urbanism

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de.

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Ångestrapporten Om kvinnors erfarenheter som patienter och anhöriga

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan Lärare: Jan Rohlén

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Transkript:

r i t l i v i f ö re kl ar y g ga d et Li illftsaffel 08.08 Li Vetila /S. ll reprodk som sker ta skriftligt tillståd är förjde. är ett varmärke tillhöde Li B. Lis prodkr, sysm samt prodkt- och prodktgrppckigar skyds av immariell ägaderätt.

li vi f öre k l a r y gga d et r illftsaffel i vädig t Lis egekoveksaffel är markad lättas kylaffel. Podim är s sysrprodkt, skillade mella dsa två afflar är t Podim äve aväder tillft. Värt t o är markad lättas kylaffel, e 6,0 m låg affel med redd 5 cm väger est 8,8 kg. har släta och lättåtkomliga ytor vilket idr till e god rmshygie. Vire så är ygghöjde på rt 0 mm vilket idr till e stor plerigsfrihet. Lis tillftsafflar är Erovet-certifiede och stade eligt EN-58. ka förs med fke Regla Sec kodvakt, vetiler och ställdo etc. Möjlighe är måga och flexiili stor. ka fås lked i de färg ma öskar. Lägd: Bredd: Höjd: Kapit: Motage Beräkigsförtsättigar Rmsmp: 5 C, Vmp: -7 C mos i tak och tillför kyla geom egekovek och strålig, vilket rlr i e dgfri miljö. e kyla som tillförs frå är till 5% strålig och rde kovek. Jämfört med e koveell affel så ger e etydligt högre kyleffekt vid lägre rmsmperrer. Nyckelt mos ige frihägade eller ifälld i tak. ka leveres med ika asltigsr. sltigsstorleke eror på om kylaffla ska mos kilt eller i rie. Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07 00-6000 mm (i sg om 00mm) 70, 50, 50 mm 0 mm 90 W

l i v i f ö re kl ar y g g a d et illftsaffel Fk Ett direkt värmety via e hög adel strålig till rmmets ytor och e relt tt hög kyleffekt vid lägre rmsmperrer gör t e stor mägd kyleergi ka lags i yggadsstomme der dyget. Sammaget medför detta t ger e lägre rmsmperr ä vad e koveell kylaffel sklle gö. När klt v pasr geom kylaffel avkyls de varma rmslf mot ds kla yta. e kyl lf, som är tygre, strömmar geom kylaffel och ed i rmmet. På så sätt ppstår e cirkla av lf i rmmet där varm lft kotierligt ersätts av klare lft. Här pphör dock likhe med ad kylafflar. et är två avgöde faktorer som skiljer sig åt i fke: Kostrk Kostrke i ygger på Lis världspade metod t metlrgiskt föri koppar och miim. lmiimplå, som tgör kylflä, är ltså metlrgiskt förde med kopparkae där klvt tspors. Forme på kopparröret medför t trlet strömig lätt ppstår. etta medför, tillsammas med föridige mella koppar och miim, t ee rgitspor frå kylyto till kylvt lir maxim. r e metlrgiska kotak mella koppar och miim medför också t det i fis ågo risk för gvaisk korrosio p.g.a. evetell kod på yto. ger hög kyleffekt per yhet vilket medför t de är rrssål med låg vikt. är tillverkad av 00% årviigsart mari.. Jämfört med e koveell affel ger e etydligt högre kyleffekt vid lägre rmsmperrer. rsake ligger i t de kovekta värmeövergåge i kylaffels gälar i miskar i samma takt som värme-övergåge i de vertika fläsa i e koveell affel, är rmsmperre sjker der dyget. et medför t ka avge e högre kyleffekt der dyget och därmed lag i mer kyleergi i yggadsstomme. m och e koveell affel ger samma effekt vid 0 C mperrskillad mella medelmperre i köldäre och rmslf, så ger 0% högre kyleffekt ä de koveella affel är mperrskillade sjkit till 5 C.. ämfört med ad farik ger Lis världspade kik ett direkt värmety mella kylaffels kla ytor och rmmets varma ytor via lågvågig strålig. Stråligsadele för är ca 0-5 % av tot effekt. et är e hög stråligsadel, jämfört med koveella afflar med lamellrier, vilket medför t det lir ett lägre flöde av kyld lft der affel. etta etyder t riske för dg der affel miskar. i t Vröre är av koppar, me vt skl ädå va syrefritt för t säkerställa t korrosio ej ka ppstå. Bild. 7, 5 och 5. Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07

li vi f öre k l a r y gga d et illftsaffel a är e pass kylaffel som är föreredd för kyla (två rösltigar) och för morig dikt tak, frihägade eller ifällt i dertak. Variar Lägder: fis i lägder frå, m till 6,0 m i sg om 0, m. Höjd: lla tre typer har samma höjd, 0 mm. Figr. 5 med asltigskåpa. Väggasltig som tillv: sltigsskydd som döljer syliga rör som dgits lägs vägge eller mella afflar ( ild ). Skyddsplta ger dock tillgåg till ledigskoppliga och spjället. ge lägd är d lägger tällige. i t pphägig: För irma om rekommedede istlaspriciper, Istlasavisig för. lla dsa pphägigar fis t tälla frå Li: - pedelfäs (i ika storlekar) - gägstäger (M8) - kaeldgigssysm För mer irma om tillehör, dokmet illehör på www.lidqst.m. Prodk fis som stard i sigvit (RL 900) eller re vit (RL 900, glasvärde 0). d RL-färger ka fås på egä. Reglerig: Se kapitlet Regla. r Färg Leveres par. Ytehadlig: är som stard plverlked. illehör Vasltig: ka leveres med fy asltigar, eroede på prodks redd 0,, och mm. etta görs för t ka js tryckflet och därmed för t säk trlet flöde vid ika dimioerigar. Bredd: fis i tre ika redder: 7 (70 mm), 5 (50 mm och 5 (50 mm). Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07

l i v i f ö re kl ar y g g a d et illftsaffel imioerig Kyleffekt Pw Beräkig tav effekt för, gör eligt följade.. Beräka trw.. vläs kyleffek Pw per mer och K i taell.. Beräka vflödet qw.. vläs i taell parlella kretsar. 5. Beräka vflödet qw per strips. 6. vläs effektfaktor eqw i diagm. 7. Mltiplice effek med effektfaktor. 8. pprepa sg 5-7. väd de avlästa effek och räka fm vflöde i med följade rmel: qw = Pw / (cpw x Δtw). qw = 768 W / (00 Ws/(kg K) K) = 0,06 l/s vläs i taell parlella kretsar för -5 och vasltig Ø till. Vflödet per strips lir då: qw = 0,06 l/s / = 0,0 l/s e i diagm avlästa effektfaktor eqw lir då 0,95 och de ya effek: Pw = 768 W x 0,95 = 70 W. Med de ya effek eräkas de ya vflödet qw = 70 W / (00 Ws/(kg K) K) = 0,058 l/s. Vflödet per strips lir då qw = 0,058 l/s / = 0,09 l/s och effektfaktor ca 0,95. e avlästa effektfaktor eqw lir då ca 0,95 och de fastställ kyleffek lir då 70 W. Ø Ø Ø 6 i t Effektfaktor eqw, Exempel : Hr stor kyleffekt har e, m låg -5 vasltig Ø? Rmsmperr sommar as va,5 C. Kylvsmperr i/t /7 C. Svar: emperrdiffere: trw = tr (twi + two)/ trw =,5 C - ( C + 7 C) / = 9 K vläs i taell kyleffek Pw för -5, m och t 9K till 768 W. aell. t parlella kretsar för eroede på modell och asltigslr. Ø0 efiier: Pa = Kyleffekt, lft [W] Pw = Kyleffekt, v [W] Ptot = Kyleffekt, tott [W] qma = Massflöde, lft [kg/s] qa = Primärlftflöde [l/s] qw = Vflöde [l/s] qwmi = Miimflöde [l/s] qwom = Nomiellt vflöde [l/s] cpa = Specifik värmeeffekt, lft [,00 kj/kg K] tr = Rmsmperr [ C] twi = V iloppsmperr [ C] two = V tloppsmperr [ C] t = emp. diff., rms-/primärlftsmp. [K] trw = emp. diff., rms-/medelvmp. [K] tw = emperrskillad i vkret [K] e tw = Effektfaktor för mperrskillade i vkret. eqw = Effektfaktor för vflöde PLt = Specifik kyleffekt [W/K] 5 5 7 Modell r Storlek, Kyla 0,9 0,8 0,7 0,6 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,05 0,06 0,07 iagm. Effektfaktor eqw vflöde för kylig, medelmperr v = C. Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07 0,08 0,09 0, [l/s] Flöde qqww [l/s] 5

li vi f öre k l a r y gga d et illftsaffel Kyleffekt per ehet (W) Li redovisar ppmätta med V-metode på SP, Stas Provigs- och Forskigsistitt i Borås. 6 7 8,8 7 85, 9 0 99 0 6 7 08 Bredd 7 8 60 86 68 6 07 0 55 97 5 8 0 8 98 7 0 6 7 8 6 90 9 68 77 50 6,0 7 60 5, 9 0 r 6 87 65 98,,8 70 7 0,0,6 9 Lägd (m) 9 Kyleffekt Pw per ehet (W) Medelvmp. twio rmsmp Δtrw ( C) Bredd 5 6 9 9 57,0 5 7 5 77 0 95 6 69 0 68 0 6 50 5 80 70 8 86 50 55 60, 8 50 56 588 66 705,8 60 7 5 589 67 79 805 9, 67, 756 8 906 77 80 9 007 8 9 76 5 79 9 50 55 60 Bredd 5 0 7 58 67 690 75 8 568 658 75 88 90 00,0,6 i 00 66 6,8 579 57 t 50 05 5, 6,0,6,8, 67 56 66 768 877 966 05 5 6 757 877 00 0 0 5, 600 7 85 987 8 5 6,0 667 80 97 097 5 80 0,8 aell. Kyleffekr Pw för 7, 5 och 5. 6 Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07

l i v i f ö re kl ar y g g a d et illftsaffel ryckfl i vkret, kyla redd 7 och 5 BS! Medelvmperr twio = C! Lägder [m] r qw Mägde v [l/s] ryckfl Δpw [kpa] i iagm. 7 ryckfl i vkret, kyla. BS! Medelvmperr twio = C! ø. Lägder [m].0.6..8 5. 6.0 m 0. 0..8 t [l/s] qqwwmägde v [l/s] 0. 0.09 0.08.8..0 ø.6..8 5. 6.0 m 0.07 0.06 0.05.8 0.0..0.6 ø0..8 5. 6.0 m 0.0 0.05 0.0 0.0 0. 0.5 0.6 0.7 0.80.9.5.5.5.5 5 6 7 8 9 0 0 5 0 ryckfl Δpw[kPa] [kpa] ryckfl iagm. 5 ryckfl i vkret, kyla. Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07 7

li vi f öre k l a r y gga d et illftsaffel ryckfl i vkret, kyla redd 5 BS! Medelvmperr twio = C! Lägder [m] r Mägde v qw ryckfl Δpw [kpa] i iagm. 5 ryckfl i vkret, kyla. efiier: qw = Vflöde [l/s] Pw = Kyl-/värmeeffekt v [W] cpw = Specifik värmeeffekt v [00 Ws/(kg K)] tw = emperrskillad i vkret [K] twio = Medelvmperr [ C] pw = ryckfl i vkret [kpa] t Exempel : 5, m med vasltig Ø avger e effekt på 70 W och tw = K. qw = Pw / (cpw x tw) qw = 70 W / (00 Ws/(kg K) K) = 0,058 l/s ryckflet i vkret avläs i diagm till Δpw =,8 kpa. Modell * iagmme gäller för e tämd medelvmperr, twio För ad mperrer, aväd vår Prodktkkylor v lösigar på www.lidqst.m! Rördiamer mm -7 0 qwmi [l/s] 0.0-7 0.00 No. Parlell Flows 0.050-7 0.060 0.00-5 0 0.0 0.05-5 0.00 0.050 0.00-5 0.060-5 0.00 0.050-5 0.05 0.075-5 0.090 0.0 6 aell. Mista vflöde i ledig = 0,0 l/s 8 qwom [l/s] 0.05 Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07

l i v i f ö re kl ar y g g a d et illftsaffel Istlaxempel ka mos på två ika sätt. Frihägade eller ifälld i dertak ( figr -5). C C Figr. I yggadsmått då rmslf till kommer frå rt si. Figr. I yggadsmått då rmslf till kommer frå å sidor. C Mi 00 mm r Mi 00 mm Figr 5. M iimm mått då afflar mos tätt ihop eller ä vägg. i Figr. I yggadsmått då rmslf till kommer frå aa öppig i dertaket. [%] Kyleffekt t 00 90 80 70 60 50 0 0 0 0 0 00 90 80 70 60 50 0 0 0 0 0 del av errderlig spt, -mått [%] Figr 6. M orig direkt mot tak. iagm 5. K yleffekt vid miskad spt mella dertak och tillftsaffel. Figr 7. Morig i pedlar. Mått, iyggad C Bredd 7 5 5 7 5 5 Figr 50 mm 70 mm 00 mm 60 mm 60 mm 80 mm Figr 75 mm 05 mm 0 mm 90 mm 90 mm 0 mm Figr 0,08 m 0, m 0, m Fri öppigsar per m Rmslft frå e si: 90,90,0 mm. Rmslf kommer frå två sidor och öppiga är lika sto på å sidor: 60, 60, 80 mm. aell. 7, 5 & 5 mått och iyggad. Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07 9

li vi f öre k l a r y gga d et Ikoppligsr 0 0 0 0 ekorm Classic Bredd 7 sltigsdiamer Bredd 5 0 0 0 0 IN Bredd 7 Bredd 0 frå si 0 Bredd 5 0 0 0 0 0 0 Bredd 5 Bredd 5 0 0 0 Bredd 5 Ikoppligsr 0 0 0 0 Ikoppligsr sltigsdiamer sltigsdiamer 0 IN Ikoppligsr sltigsdiamer sltigsdiamer 5. C apella 7, 5 och 5 leveres i lägder frå,8 m t.o.m. 6,0 m i sg om 0, m. sltigsdimio på sltigsdiamer vsi är ige 0,, ellersltigsdiamer mm. Ikoppligsr sltigs- IkoppligsIkoppligsr sltigsdiamer diamer r BS! Ikopplig skl 0 gös med klämrigskoppligar, prskoppligar eller ecti. Ikoppligsr 5 Baffels gälar gör t ytstrktre r ika t eroede på frå vilket tedemösr håll de etktas. Öskas samma på riekopplade prodkr, täk på t prodk i samma riktig i hela loke eträffade ikoppligspk. BS! Ikoppligsr och ka väs åt å håll. aell 00 frå si frå si a Classic 0 t 0 0 0 0 Ikoppligsr sltigsdiamer Bredd 5 00 0 0 0 0 IkoppligsIkoppligsr sltigsdiamer 0 r i Bredd 5 Ikoppligsr sltigsdiamer Ikoppligssltigs 0 r diamer 0 Bredd 5 r 0 IN Bredd 5 sltigsdiamer Ikoppligsr 0 0 0 0 sltigsdiamer 0 sltigsdiamer 0 0 Ikoppligsr 0 ekorm Classic Ikoppligsr IN 0 Bredd 0 Bredd 7 0 sltigsdiamer sltigsdiamer Ikoppligsr IN Bredd 5 Ikoppligsr 5 frå si frå si ekorm ClassicBredd 5 Bredd 7 IN Ikopplig & asltig Ikoppligsr illftsaffel sltigsdiamer Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07

l i v i f ö re kl ar y g g a d et illftsaffel Ikopplig & asltig Bredd 5 Bredd 5 Bredd 7 Rörkopplig Rörkopplig - 5, + L =,8 -, -,0 -,6 -, -,8-6,0 Rörkopplig + sltig kyla Släta C rör dy, mm sltig kyla Släta C rör dy, mm 0 i sltig kyla Släta C rör dy, mm 0 0 r eko erm Classic Lägd, m aell 6. Översikt över asltigsdimioer för v 7, 5 & 5. t Bredd & höjd, mm Bredd & höjd, mm Bredd 7 80 Bredd 5 00 0 Bredd 5 0 0 0 70 50 50 Figr 8. Classic tillverkas i tre ika redder och e höjd. Mått, asltig, mm Ø0 / Ø Ø0, Ø / Ø Ø, Ø /Ø Rätt till ädrigar förehåll 5 5 08-08-07 5

dd & höjd, mm 0 li vi f öre k l a r y gga d et Bredd & höjd, mm illftsaffel 0 0 80 0 00 50 0 0.8 6.0-,8 6,0 m L =,8 -, -,0,8 -,6 -, - 5, - 6,0 0 0 70 eko erm Classic Lägd, mm Lägd, m 00 50 70 50 50 0 t, asltig, mm Bredd & höjd, mm Mått, asltig, mm 80 00 5 0 5 80 65 65 50 0 0 70 50 80 50 0 0 5 60 0 65 50 50 0 70 Bredd 5 Ø, Ø /Ø 60 50 60 Bredd 5 Ø0, Ø / Ø 0 65 r 70 5 Bredd 7 0 Ø, Ø /Ø Ø0 65 / Ø 0 80 0 Mått, mm Ø0, Ø / Ø 5 Figr 9. C apella tillverkas som stard i lägd mella,8 m till 6,0 m i sg om 0, m. Verkligt mått är -8 mm för t passa i stard -profil ärverk. Figr 0. 7, 5 och 5 mått. 60 65 i 5 l/m Viehåll, Kopparör, kvit 0 ryckklass Vikt, kg/m 0 7 Ø0, Ø / Ø Ø0 / Ø t Vikt och vvym Mått, asltig, mm 0 5 5 Ø, Ø /Ø.6. 0.5 0.50 65 0 5 65.8 0.75 5 EN 75- C-HP EN 75- C-HP EN 75- C-HP PN0 PN0 PN0 0 80 70 50 aell 7. 7, 5 & 5 vikt och vvym. 0 60 tredige av de kyl lf 50 600,0 0,5 0,5 0,75,0 SP - st Bredd 7: 0, m/s Bredd 5: 0,8 m/s Bredd 5: 0, m/s 0,5,5,75,0,5 der affel. E mer der affel redovisas lfthastighe eligt Figr. tredige av de kyl lf mätigar tför av Stas,5 Provigsastt. Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07

l i v i f ö re kl ar y g g a d et illftsaffel Progmxt Li erjder e reglertrstig som är mycket ekel t avä. För t dvika t värme och kyla är igåg samtidigt regles sysme i kv (Regla Comi). För kiska kapil Regla. Egekoveksaffel av Lis farik Reglerig Prodkt: - 7-0 - -,0 m t st sfker: Klör, RL 9005 (svart): 0 st 0 st 0 st 0 st 0 st Prodkt: - 5 - - - 6,0 m 0 st sfker: Klör, RL 9005 (svart): i 0 st 0 st 0 st 0 st t illehör: Regla Comi: Regla Sec: Styrvetil för kyla: Ställdo för kyla: Prodkt: Bredd, [cm]: 7, 5, 5 sltigsdim. V, [mm]: 0,,, Ikoppligsr:,,,,,,, Lägd, [m]:,8-6,0 sfk: Se sid r Beckigar illehör: Regla Comi: Regla Sec: Styrvetil för kyla: Ställdo för kyla: Prodkt: - 5 - - -,6 m illehör: sltigskåpa, lägd = 00 mm: st Btälligskod Prodkt 5 6,0 yp: 7, 5, 5 Vasltig: 0,,, mm Ikoppligsr:,,,,,,, Prodkt lägd:, m - 6,0 m (i sg om 0, m) Rätt till ädrigar förehåll 08-08-07

som leder oss i ltig vi gör. Vi har gjort det till vår ppgift t skapa ett hälsosamt ieklim och t förekla yggadet av hålla hs. Vi gör det ge- r om t diga iova prodkr och lösigar som är ekla t avä, såväl som t erj effekt tillgäglighet och logistik. Vi aretar också för t miska vår klimpåverka. et gör vi geom t tveckla metoder som gör t vi ka prodce lösigar med mista möjliga eergiförrkig. Vi aväder stål i vå prodkr. Stål är ett av få ma- i ta t förlo sia egkaper. et ieär mi- t dre kdioxidtsläpp och midre eergiförrkig. ri som går t årvia ett oädligt gåger www.li. För oss på Li är gott täkade e filosofi Vi föreklar yggadet