Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

Relevanta dokument
Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Socialt hållbart värdeskapande att fånga, mäta och presentera sociala effekter och insatser

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Christina Wahlström, hållbarhetsstrateg Skandia och stiftelsen Idéer för livet

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Värdet och vikten av tidiga insatser

Om risk- och skyddsfaktorer

Förekomst och prevention av psykisk ohälsa hos unga

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint


Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Kunskap VAD ÄR EVIDENS? Dagens presentation. Kunskapsöversikt av vad vet vi om ungas psykiska hälsa och om insatser för att förebygga och behandla?

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Agneta Pettersson

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars

Barns och ungas hälsa

UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Effektivitetspotential i Uppsala kommun

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Välkomna till symposium om SFBUPs riktlinjer för Beteendesyndrom -vad göra och när?

Ätstörningar vid fetma

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

Guide till samhällsekonomisk analys

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård

KAPITEL 7 program som används i sverige

Effektivitetspotential i Luleå kommun

Effektivitetspotential i Malmö kommun

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Förskola. Kostnads- och resultatjämförelse för förskolan. Besparingspotential på 47 miljoner kr, motsvarande omkring 5 procent.

Föräldrastöd i samverkan

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Effektivitetspotential i Stockholms kommun

Skolperspektivet Elevhälsa

Med många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?

MFoF:s och Länsstyrelsernas konferenser om föräldraskapsstöd Malmö Stockholm Göteborg Umeå

Vad är folkhälsovetenskap?

Effektivitetspotential i Linköpings kommun

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

En rimlig teori räcker inte

Barn med psykisk ohälsa

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Effektivitetspotential i Umeå kommun

Effektivitetspotential i Sundbybergs kommun

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram

ANDT-prevention: Vilka metoder är effektiva?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram

UNGA KOMMUNUTVECKLARE. Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping

Fråga 1: Du pratade om effektiva metoder för att möta elever med psykiska besvär. Kan du ge några exempel på detta?

Effektiviteseringspotential i Östersunds kommun

ANTD-förebyggande arbete

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.

Lindrig utvecklingsstörning

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Transkript:

Camilla Nystrand, hälsoekonom Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

Forskningsområde CHAP Barns hälsa och föräldraskap Utveckla, implementera och utvärdera insatser för att främja barns och föräldrars hälsa Hälsoekonomiska analyser av hälsofrämjande och förbyggande interventioner inom psykisk hälsa.

Upplägg Vad? Varför? Hur? Beräkningsverktyg Komponentanalys Hållbarhet Långsiktighet Evidens Beslutsstöd

Ett verktyg för beslutsfattare Vad finns det för evidensbaserade insatser? Hur effektiva är dem? Vad kostar dessa insatser? Kan dessa insatser leda till något mer än bara förbättrad hälsa? Ekonomiska konsekvenser Fungerar insatserna där just jag jobbar?

Interaktivt beslutsstöd: Steg 1 förekomst av ohälsa Psykisk ohälsa, t ex utagerande Alla barn Ingen psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa börjar tidigt 50% av all psykisk ohälsa visar sig som en första episod innan 14-års ålder 75% innan 24-års ålder Börjar inte som diagnoser utan som beteendeproblem inåtvända och utagerande Kessler RC, Berglund P, Demler O, Jin R, Merikangas KR, Walters EE. Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry. 2005;62(6):593-602.

Liv och Hälsa ung 2017 Resultat från årskurs 7 och 9 Psykisk ohälsa Emotionella problem Hyperaktivitet Uppförandeproblem Utagerande beteendeproblem 16% hyperaktivitet 8% beteendeproblem Inåtvända problem 11%

Interaktivt beslutsstöd: Steg 2 insatser Insats med mål att minska RR RR Psykisk ohälsa, t ex utagerande Alla barn Ingen psykisk ohälsa

Kategorier, systematiska litteratursökningar och meta analyser Ångest och depression SEL DISA ACT Good Behavior Game Positive Action Second Step 4R s - 5-18 års ålder - Som har en inverkan på: inåtvända -och utagerande problem. - Studier som har en kontrollgrupp (marginaleffekt) Föräldrastöd COPE Komet Connect De otroliga åren Triple P nivå 4 5 gånger mer kärlek

Olika typer av insatser

Kostnad för insatsen Inkluderade - Utbildning av personal (avgift + lönekostnad) - Lön för personal (för utförande samt förberedelse av insats) - Materialkostnader - Lokalkostnader Vad saknas?

Interaktivt beslutsstöd: Steg 3 kortsiktiga kostnader Insats med mål att minska RR Alla barn RR Psykisk ohälsa, t ex utagerande Ingen psykisk ohälsa Kortsiktiga kostnader Kortsiktiga kostnader: Vi följer barnen upp till 15 års ålder

Problemskala Kostnader 0 100 Gränsvärde

Vad kostar problembeteende? 1 skoldistrikt (6 256 elever) Behov av extrastöd (143 elever): Extra lärare = 6 Elevassistent = 64 Specialklasser = 63 Elever som behöver extrastöd Wellander L, Wells MB, Feldman I. Does prevention pay? Costs and Potential Cost-savings of Preventive School Interventions Targeting Children with Mental Health Problems (2016). J Ment Health Policy Econ

Kostnad för problemen Mental ohälsa Antal barn Typ av support Kostnad för kommuner per månad Ångest/Depression 6 Extra lärare 30 900 ADHD 52 Personlig assistant 158 080 ADHD 59 Specialklass 30 975 Psykosociala problem 12 Personlig assistant 36 480 Psykosociala problem 14 Specialklass 7 350 Total kostnad per månad 263 785 Per barn 1 845 Total kostand per skolår 2 637 50 Total kostnad per barn/skolår Utagerande beteende: 150 000 SEK/elev/år Ångest/depression: 50 000 SEK/elev/år Euro 18 447

Interaktivt beslutsstöd: Steg 4 medel och lång sikt Insats med mål att minska RR RR Medel och Långsiktiga utfall Alla barn RR Psykisk ohälsa, t ex utagerande Kortsiktiga kostnader Ingen psykisk ohälsa

Direkta risker förknippade med tidig psykisk ohälsa Utagerande beteendeproblem Inåtvända problem Obehörig till 3,5 1,2 gymnasiet Alkoholberoende 5,2 2,4 Narkotikaberoende 2,4 3,8 Långtidsarbetslöshet 1,14 1,05

Negativa utfall med stora samhällskostnader* Risker för barn med låga eller ofullständiga betyg i åk 9 Män Kvinnor Självmord (-försök) 2 (3,1) 2,6 (4,5) Narkotikamissbruk 5,8 6,8 Alkoholmissbruk 4,3 5,3 Allvarlig kriminalitet 9,9 8,4 Tonårsförälder 8,3 7,4 Ekonomiskt bistånd 10,4 6,7 *Socialrapport 2010. Riskerna justerade för uppväxtförhållanden (socialbidrag, föräldrars utbildning, psykiska hälsa samt beroendeproblematik)

Samband Insats (GBG, COPE m.m) Risk (inåtvända och utagerande) Utfall (Behörighet, alkohol, narkotika m.m)

Interaktivt beslutsstöd: Steg 5 kostnader medel och lång sikt Insats med mål att minska RR RR Medel och Långsiktiga utfall Alla barn RR Psykisk ohälsa, t ex utagerande Ingen psykisk ohälsa Kortsiktiga kostnader Medelfristiga + Långsiktiga kostnader

Medelfristiga kostnader Obehöriga året 2011/2012 12,5 % 13 354 elever Introduktionsprogrammet 77 % som går 1 år 58 % som går 2 år 44 % som går 3 år Genomsnittskostnad för elev på IP: 81 391 kr Källa: Skolverket statistik, 2011-2015

Långsiktiga kostnader Just nu - Rapporter - Statistiksammanställningar Alkoholberoende/år Narkotikaberoende/år Arbetslöshet/år Kommun 237 000 kr 285 000 kr Landsting 127 000 kr 73 000 kr 78 000 Stat 182 000 kr 795 000 kr Framtiden - Svenska register Källa: Missbruksutredningen, SOU 2010; SCB 2015

Nettonuvärdet Nuvärdet (NV) av en insats är kvantiteten av utfallet som insatsen producerat (K) under år y, multiplicerat med besparingen per enhet av utfallet (P) under året y, subtraherat med kostnaden för att nå utfallet (C) under år y. Det årliga flödet av kostnader och besparingar är nuvärdesbaserat på åldern för en person som får insatsen och innefattar antalet år i framtiden som modellen bygger på.

Tidsperspektiv Kortsiktig modell: Upp tills individerna är 15 år Medelfristig: Mellan 15 till 18 års ålder Långsiktig modell: Mellan 18 till 30 års ålder

Vems kostnader? Kortsiktiga och medelfristiga kommunala Långsiktiga uppdelade per sektor

Nu ska vi se hur verktyget ser ut! http://socialainvesteringar.pubcare.uu.se

Komponentanalys

Vad är en komponentanalys? Ett tillvägagångssätt för att undersöka effekten av ett program/en insats Fokuserar på Individuella insatskomponenter; individuella strategier och förändringar Ej ett fullständigt paket eller en teoretisk inriktning Undersöker vilka komponenter som förknippas med mer (eller mindre) framgångsrika utfall Jämför effekter för olika utfall av intresse Insats med och utan en viss komponent

Exempel på olika typer av komponenter i insatserna Innehåll Emotionell träning Hantering av ilska Problemlösning Gruppbelöning (group contingency) Självmedvetenhet Färdigheter i självhantering Utförande Diskussioner Rollspel Modellering Förstärkning av lämpligt beteende Annat Läs-baserad läroplan Föräldraintervention

Vad är en komponentanalys? Studie I Studie II Studie III Studie IV Med Utan Skillnad a a I + II III + IV + d b b b I + III + IV II + d* c I II + III + IV - d* d d d d I + II + III + IV _ e e II + IV I + III + d*

Praktiska konsekvenser Att genomföra nya program Välja insatser som innehåller mer effektiva komponenter Att öka effektiviteten av nuvarande insatser Använda mer effektiva komponenter Eliminera mindre effektiva komponenter

Vår studie - inkluderingskriterier Fokus på insatser inom Socialt och emotionellt lärande Har en interventions- och kontrollgrupp Mäter minst ett av sex relevanta utfall: sociala- och emotionella färdigheter attityder gentemot en själv och andra positivt socialt beteende uppförandeproblem emotionell stress/problem akademisk förmåga Innehåller tillräckligt med statistisk information

Är du intresserad av att gå en utbildning i verktyget? Vi håller i kostnadsfria utbildningar i höst och i vår. Nästkommande utbildningsdag: 20 november i Stockholm För mer information, kontakta: support.socialainvesteringar@pubcare.uu.se

Tack! Camilla Nystrand, hälsoekonom Uppsala Universitet Camilla.nystrand@pubcare.uu.se