MFoF:s och Länsstyrelsernas konferenser om föräldraskapsstöd Malmö Stockholm Göteborg Umeå

Transkript

1 MFoF:s och Länsstyrelsernas konferenser om föräldraskapsstöd 2017 Malmö Stockholm Göteborg Umeå

2 Konferensdokumentationen har utarbetats av: Mickael Bergman och Madelene Larsson, Länsstyrelsen Örebro län Kajsa Lönn Rhodin, Länsstyrelsen Stockholms län Lisa Andersson, Margareta Bolmgren och Tony Boman, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF)

3 Barns föräldrar och närmsta familj har en unik möjlighet att främja barns hälsa och utveckling. Att satsa långsiktigt och strategiskt på stöd i föräldraskapet är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa för alla barn och unga i Sverige. Tillsammans kan vi vända den negativa utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa. Och vi tycker att det är världens viktigaste uppdrag! Ur inbjudan till konferenserna Världens viktigaste uppdrag Enligt regeringens strategi Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla är målet att alla föräldrar ska erbjudas stöd i föräldraskapet under hela barnets uppväxt. Syftet med föräldraskapsstöd är att främja barnets hälsa och utveckling, och stödet måste anpassas efter de behov som finns hos dagens moderna familjer. Hösten 2017 genomförde MFoF och Länsstyrelserna fyra konferenser om föräldraskapsstöd med rubriken Världens viktigaste uppdrag. Det här är dokumentationen från de konferenserna. Innehållet är främst baserat på konferenserna i Göteborg och Malmö. MFoF och Länsstyrelserna MFoF och Länsstyrelserna arbetar gemensamt för att det ska finnas stöd i föräldraskapet för alla föräldrar under barnets hela uppväxt. Vår vision är att alla barn i Sverige ska få en trygg uppväxt och bra relationer till sina föräldrar. MFoF samlar, sprider och utvecklar kunskap om föräldraskapsstöd. Länsstyrelserna arbetar med att stödja föräldrastödjande aktörer på regional och lokal nivå. Program Sist i dokumentet hittar du programmets innehåll och namn på medverkande. Filmat material hittar du här

4 1. Nationella mål och visioner Talare Pernilla Baralt, statssekreterare Socialdepartementet. hos barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, Pernilla Baralt talade under sin presentation om Regeringens prioriteringar på området föräldraskapsstöd. Föräldraskapsstöd är en fråga som står högt på Regeringens dagordning enligt Pernilla. Uppdraget som Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har tillsammans med länsstyrelsernas uppdrag inom föräldraskapsstöd är ett resultat av Regeringens vilja att prioritera långsiktiga satsningar. Pernilla betonade att arbetet måste gå från projekt till ett systematiserat och långsiktigt arbete. Stödet behöver nå alla föräldrar i Sverige och det måste erbjudas jämlikt och jämställt. Universell proportionalism måste beaktas i arbetet och stödet måste därmed utformas och anpassas till föräldrars olika behov och förutsättningar att delta. Kommande nationell strategi inom föräldraskapsstöd Pernilla talar om att en ny nationell strategi om föräldraskapsstöd kommer att presenteras under Regeringen avser att visa på vad de vill ska uppnås och vilka insatser som ska användas för att uppnå målen. Samverkan mellan alla som arbetar med att främja barns och ungas hälsa och positiva utveckling måste bli bättre för att åstadkomma de effekter som önskas. Det finns resurser inom andra sakområden och vi måste föra in våra frågor på alla andra politikområden, vare sig det är nationellt eller lokalt. Frågorna spelar roll för utfallet i alla andra politikområden. Pernilla Baralt, Socialdepartementet

5 2. Hur främjar vi trygga familjerelationer? Talare Martin Forster, leg. psykolog och doktor i psykologi, och Pia Enebrink, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, docent och forskargruppsledare. Båda Karolinska Institutet. Martin Forster inledde föreläsningen med att ställa den klassiska frågan om föräldrarna är viktigare än generna när det gäller viss problematik hos barn. Svaret är tydligt utan en dålig uppväxtmiljö utgör sårbarheten sällan någon risk. Om sårbarheten enbart är genetiskt betingad skulle det vara konstigt om vi kan påverka hur barn mår och beter sig via deras föräldrar, vilket är bevisat att det går, poängterade Martin. Familjen är barnets närmaste sociala nätverk och har stor betydelse för barnets hälsa och utveckling. Insatser som stärker varma relationer och god kommunikation i familjen har stora möjligheter att samtidigt förebygga olika problemutfall såsom psykisk och fysisk ohälsa, alkohol- och drogkonsumtion, skolproblem, våld och brott. Att satsa proaktivt på främjande och förebyggande åtgärder som stärker föräldrar i deras föräldraskap kan motverka de stora kostnader som är knutna till olika problemutfall. Föräldrars påverkan Det är ofta flera faktorer som samspelar för att problem ska uppstå. Risk- och skyddsfaktorerna är lika varandra, men kan vara olika viktade för olika problemområden. En varm och förtroendefull föräldra-barnrelation är en viktig skyddsfaktor, samtidigt som brister i föräldraskapet är en riskfaktor för att utveckla såväl psykisk ohälsa som en rad andra problem. Riskfaktorer ökar sannolikheten för problem, skyddsfaktorer skyddar från att problem utvecklas. Både Martin Forster och Pia Enebrink talar om hur en auktoritär föräldrastil kan påverka barnets utveckling negativt. Andra riskfaktorer kopplade till föräldraskapet är bristande tillsyn, bristande kommunikation samt mycket tillsägelser och konflikter. Exempel på skyddande faktorer kan vara att föräldern spenderar tid tillsammans med barnet, att det finns en värme i relationen mellan förälder och barn, tydlighet, förutsägbarhet och föräldratillsyn.

6 Utöver de skyddsfaktorer föräldrar kan bidra med kan även samhället hjälpa till. Det kan till exempel handla om att tidigt När man riktar sig till alla, genom universella program, ska man inte förvänta sig stora effekter hälsan är i allmänhet god, därför är marginalerna för förbättring fånga upp barn som visar inte jättestor. riskbeteende i barnhälsovården, att tillhandahålla bra information till föräldrar samt genom välfungerande barnomsorg i form av förskola, skola och elevhälsa. Forskningen visar dock också att universella insatser som ges innan något risktecken finns, och som ämnar nå alla ger betydelsefulla effekter på folkhälsan och att det är samhällsekonomiskt lönsamt. Nationella jämförelser av föräldrastödsprogram I Sverige har det genomförts en nationell jämförelsestudie av fyra olika föräldraskapsstödsprogram av Örebro universitet. Programmen som utvärderats heter Komet, De otroliga åren, COPE, och Connect. Studien visade att samtliga program hade positiv effekt på beteendeproblem hos barnen, men de hade även positiva effekter på föräldrastrategier och föräldrarnas skattning av depression och stress minskade efter programmen. En angränsande fråga till föräldrastödsprogram är möjligheten att använda nya tekniker som att erbjuda föräldrastöd på webben. En möjlig fördel med att använda sig av digitala kanaler för föräldrastödsprogram är att man kan nå fler, även de som inte kommer iväg för att de kanske bor långt bort. Det ger även möjlighet till en standardisering av utbudet och en mer jämlik vård. Digitalt stöd kan vara ett sätt att möjliggöra spridning för att förebygga global psykisk ohälsa. Att välja föräldrastödsprogram Pia reflekterar avslutningsvis kring frågan om vilket föräldrastödsprogram som ska väljas, då det finns flera som verkar fungera lika bra. Hon ger tre tips på saker värda att kolla upp inför val av program: Ta del av utvärderingar och titta på flera studier (av oberoende forskare). Se över resurser för utbildning och spridning på lång sikt. Överväg regionala samarbeten för att säkra användning av programmet på sikt.

7 Eftersom de föräldrastödsprogram som utvärderats i Sverige inte visar på några större skillnader i effekt anser Martin att man bör välja det program som det finns bäst förutsättningar för att implementera och arbeta med på lokal nivå långsiktigt. 3. Långsiktigt och strategiskt hur då? Talare Camilla Pettersson, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, och Anders Eriksson, tidigare praktiker i det förebyggande arbetet inom Stockholm stad. Camilla och Anders talade om förändringsarbete och började med en viktig förutsättning för att lyckas systematisk planering. Systematisk planering är en viktig del i förändringsprocessen. Innan förändringsarbetet påbörjas bör därför en analys av behov genomföras. Förändringsarbete måste börja med behovsfrågan om det inte finns ett behov av förändring så behöver ju ingenting förändras. Ett behov och ett problem behöver inte vara samma sak. Att behöva stöd i föräldraskapet är inte ett problem, det är ett behov som upplevs hos föräldrar, sa Anders. När det gäller föräldraskapsstöd finns det enligt Camilla både samhällsekonomiska behov samt behov utifrån ett föräldraperspektiv. Många föräldrar upplever under olika tider i livet att de har behov av stöd i föräldraskapet. Camilla ger exempel på att det kan vara allt från en treåring som inte vill äta till en tonåring som inte vill göra läxor och har börjat röka.

8 Metoder för förändringsarbete Systematisk planering är viktigt för att identifiera mål och den mest effektiva metoden för att nå målen. Anders betonar vikten av förarbetet innan genomförandet kan påbörjas. Det kräver en stödjande organisation med effektivt och modigt ledarskap. Camilla lyfter fram att beslutsfattare måste våga ta ansvar och att politisk förankring ökar chansen att lyckas. Sedan presenterades en modell för förändringsarbete som utvecklats inom det drogförebyggande arbetet men som är applicerbar även inom arbetet med föräldraskapsstöd. Camilla betonar särskilt vikten av utvärdering efter genomförd insats. Källa: Folkhälsomyndigheten. Snabbguide för drogförebyggande arbete. Även om vi har goda intentioner med våra insatser, så blir det inte alltid som vi tänkt oss. Vissa gånger har det gått att se motsatt resultat i utvärderingen efter utförd insats. Vi är övertygade om att om vi ger stöd till föräldrar kommer det vara bra för barn och unga, men vi behöver kunna visa det också, i uppföljning och statistik. Camilla Pettersson, MFoF

9 Inom socialtjänsten används evidensbaserad praktik vilket föreläsarna anser är en viktig modell för att genomföra bra förändringsarbete, även vad gäller föräldraskapsstöd. När en insats planeras ska grunden vara utifrån fyra olika områden. Anders belyste att när ett evidensbaserat program har valts ut så vet man att metoden fungerar, men de egna resultaten måste inte nödvändigtvis bli som i studien. Det finns många faktorer i förändringsarbetet som påverkar resultatet. Situation och omständigheter Källa: Socialstyrelsen Målgruppens önskemål och behov Den professionelles expertis Bästa tillgängliga evidens En rad faktorer påverkar hur föräldraskapsstöd ska utformas. En viktig del är att se vilket behov som finns och att utgå från regionala och lokala data. Det finns mycket outnyttjad statistik, vilket är synd då statistik kan användas för att förstå behov. Det är lätt att rusa ut och fråga om föräldrars behov i enkäter menar Camilla, och tillägger att man innan man gör det kan titta på vad andra har gjort, då föräldrar är relativt lika i vad de önskar. Risk- och skyddsfaktorer Anders och Camilla återkommer till vikten av att känna till forskningen kring risk- och skyddsfaktorer. Många riskfaktorer hos en och samma person ökar sannolikheten för att problem uppstår, men adderar man flera skyddsfaktorer till denna person så ökar sannolikheten för att personen ska rapportera god hälsa. Det är därför risk-och skyddsfaktorer är så viktiga i föräldraskapsarbetet, säger Camilla. Enskilda riskfaktorer utgör oftast inte en risk, men sammansättningen av flera kan däremot bidra till en sämre utveckling.

10 Det finns risk-och skyddsfaktorer som inte går att påverka, exempelvis arv, tidigare erfarenheter, trauman och kön. Men det finns också faktorer som går att arbeta med, som impulskontroll. Prevention och promotion Insatser ska antingen stärka skyddsfaktorer eller undanröja riskfaktorer. Anders säger att vi ska titta på komponenterna i metoden vi erbjuder. Vad är det vi vill uppnå, vilka riskfaktorer kan vi undanröja? Gör metoden det vi vill uppnå, tar den bort de risker vi är ute efter? Om vi arbetar mycket på universell nivå minskar risken för att det behöver göras så mycket längst upp i varje pyramid! Camilla Pettersson, MFoF Liksom Pia Enebrink talar både Anders och Camilla om preventionspyramiden, om att det förebyggande arbetet kan ske på universell, selektiv och indikerad nivå, men Camilla talar också om preventionsstjärnan, som utvecklats från pyramiden. Preventionsstjärnan Alkohol, narkotika m.m. Våld Skolproblem Risk- och skyddsfaktorer Psykisk ohälsa Utanförskap Brott Tips Folkhälsomyndighetens snabbguide i förebyggande arbete Länsstyrelsernas skrift "Föräldraskap och tonårstid"

11 4. Hur når vi ut jämlikt och jämställt? Talare Mats Berggren, Riksföreningen MÄN. Mats Berggren pratade om sina erfarenheter från 20 års arbete med föräldraskapsstöd. Mats har fokuserat på att involvera män i föräldraskapet, samt att förändra attityder och beteenden hos pappor. En förändring behövs Inledningsvis talar Mats om att det behövs förändringar för att uppnå en jämställd föräldrastruktur. För att nå gott resultat bör arbetet utgå från de jämställdhetspolitiska delmålen och från barnens perspektiv. Mats belyser också att det finns olika definitioner av jämställdhet, beroende på hur frågan ställs. Omständigheter kring (mäns) föräldraledighet Jämställdhet, är det att byta två däck var på bilen, att vi dammsuger halva mattan var, eller att vi tar ut lika många föräldradagar? Mats Berggren, riksföreningen MÄN Mats menar att kommuner och landsting/regioner måste få tydligare direktiv för att män ska ta ut fler föräldradagar. Historiskt har vi använt ekonomiska incitament för att få män att vara föräldralediga, men Mats tror att många pappor som vill vara föräldralediga idag möts av motstånd från arbetsgivare och kanske även av sin partner. Sverige är ett av sex länder i världen där möjligheten att vara hemma med barn och få betalt finns, poängterar Mats, som anser att diskussionen inte ens borde förekomma. Om normen kring föräldraledigheten (kvinnor tar ut 75 procent) bryts kommer det leda till mer jämställt hushållsarbete, vilket i sin tur ökar sannolikheten både för ett andra barn i familjen och ett mer jämställt uttag av tillfällig föräldrapenning (VAB). Enligt Mats finns forskning och data som visar att

12 jämställda relationer bidrar till ökad inkomst för mammor, och det leder inte till minskad inkomst för pappor. Dessutom mår barnen bättre om 100 procent av föräldrarna är engagerade, istället för 50 procent. Förhållningssätt och prioriteringar Mats berättar om olika saker som kan påverka förutsättningar för ett jämställt föräldraskap. Varje mottagning eller klinik kan exempelvis se om det finns en jämställdhetspolicy. Finns ingen policy kan det vara värt att ta fram en. En annan relevant faktor som kan ha effekt för att komma närmare ett jämställt förhållningssätt är kunskap och perspektiv kring HBTQ. Arbetet med ett jämställt föräldraskap bör även utgå från att alla föräldrar är ansvarsfulla och deltagande. Att påminna om vad jämställdheten är värd så att det inte blir prat om kostnader är väldigt viktigt tycker Mats. Mats refererar till ett samtal med en vän. Mats vet du, min första pappaledighet kostade mig kronor! Jaha, okej Ja, men den var värd 100, så jag tjänade ! Mats Berggren, riksföreningen MÄN

13 5. Värdet av sociala investeringar Talare Camilla Nystrand, doktorand och hälsoekonom, Uppsala universitet. Inledningsvis berättade Camilla att hennes forskning är inriktad på föräldrastödsprogram. Hon hänvisar till Pia Enebrinks uttalande om att det finns flera olika program att välja mellan, men tillägger också att det finns flera olika underlag för att hjälpa till i processen med att välja föräldrastödsprogram. Det finns till exempel svenska studier på effekter, men även uppskattningar av kostnader och besparingar samt på kostnadseffektivitet och långsiktiga utfall. Camillas föreläsning berör det senare - långsiktiga utfall och kostnadseffektivitet. Fokus för hälsoekonomiska analyser ligger på psykisk ohälsa, ett viktigt ämne idag eftersom den psykiska ohälsan hos barn och unga fördubblats, eller enligt vissa undersökningar tredubblats de senaste åren. Tidiga insatser är särskilt viktiga eftersom det är lättare att göra något åt ohälsa i ett tidigt skede. Dessutom visar sig hälften av all psykisk ohälsa innan 14 års ålder. Kostnad per insats Det finns stora vinster att göra. Camilla berättar att utagerande beteende kostar cirka kr per elev/år och att psykisk ohälsa kostar cirka kr per elev/år. I kostnadseffektivitetsanalysen som Camilla utfört har fem olika stödprogram utvärderats: Komet, De otroliga åren, COPE, Connect och en självhjälpsbok för de som fanns på väntelista. Camilla redovisar tre (kortsiktigt, medelfristigt och långsiktigt) räkneexempel gjorda utifrån ett föräldrastödsprogram och konstaterar att det är lönsamt med föräldraskapsstöd på både kort och längre sikt. Tips! Hälsoekonomiska beräkningsverktyget och Värdeskapandekedjan Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram

14 MFoF Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) är statlig kunskapsmyndighet för föräldraskapsstöd, familjerådgivning och socialnämndernas familjerättsliga ärenden. Vi arbetar också för att adoptioner till Sverige ska ske på ett lagligt och etiskt godtagbart sätt. I all vår verksamhet ska vi främja barnets rättigheter som de uttrycks i barnkonventionen, samt främja ett jämställt föräldraskap. Myndighetens uppdrag är att samla och tillgängliggöra den bästa kunskapen för beslutsfattare och yrkesverksamma så att de kan använda den i sitt arbete lokalt och regionalt. Att satsa långsiktigt och strategiskt på stöd i föräldraskap är en förutsättning för en god och jämlik hälsa för alla barn och unga i Sverige. Länsstyrelserna Länsstyrelserna ska stödja kommuner, landsting, regioner och andra föräldrastödjande aktörer i att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat, långsiktigt och i huvudsak universellt stöd i föräldraskapet till föräldrar med barn upp till 18 år i respektive län. Viktiga utgångspunkter i arbetet är den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd, barnets och föräldrarnas behov och att arbetet genomsyras av barnrättsperspektivet samt jämlikhet- och jämställdhetsperspektiv. Länsstyrelserna ska också beakta funktionshinderperspektivet och förebyggande av våld i arbetet.

15 Program och medverkande 1. Föräldraskapsstöd nationella mål och visioner Pernilla Baralt, statssekreterare hos Åsa Regnér, Socialdepartementet Sara Roxell, politiskt sakkunnig hos Åsa Regnér, Socialdepartementet 2. Hur främjar vi trygga familjerelationer? Martin Forster, leg. psykolog och doktor i psykologi, Karolinska institutet Pia Enebrink, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, docent och forskargruppsledare på Sektionen för psykologi, Karolinska Institutet 3. Långsiktigt och strategiskt hur då? Camilla Pettersson, f.d. utredare MFoF, doktor i folkhälsovetenskap Anders Eriksson, tidigare praktiker i det förebyggande arbetet inom Stockholm stad 4. Hur når vi ut jämlikt och jämställt? Mats Berggren, verksamhetsutvecklare för Jämt föräldraskap, Riksorganisationen MÄN 5. Värdet av sociala investeringar Camilla Nystrand, doktorand och hälsoekonom vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet 6. Lokala exempel (ingår ej i dokumentationen) Härryda kommun, systematiskt, strategiskt föräldrastödsarbete Karlskoga och Degerfors kommuner, Årets folkhälso- och förebyggande kommun 2013 Informationsverige.se Trygg i Norrtälje kommun (TiNK) Brobyggare i föräldrastödsarbetet i Linköpings kommun SFI i Umeå

16