Länsstyrelsen en samlande kraft

Transkript

1 Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödsarbetet verksamheten 2016

2 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet verksamheten 2016 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Camilla Pettersson Kontaktperson: Per-Olov Mörn Publikationsnummer: 2017:6 2 Bilder: Eva Lindén

3 Förord Det återstår knappt ett år av länsstyrelsernas uppdrag att stödja kommuner, landsting/regioner och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla föräldrastöd till föräldrar med barn i tonåren. Arbetet med att bygga långsiktiga och hållbara strukturer för föräldrastödet pågår för fullt regionalt och lokalt. Intresset för att utveckla arbetet är stort och många aktörer ser föräldrastöd som en självklar del av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med barn och unga. Föräldrar är de viktigaste personerna i ett barns liv och således en oerhörd resurs i arbetet med att främja barns och ungas hälsa och utveckling. Det är med stor förhoppning och tillförsikt som länsstyrelserna ser fram emot en framtid med ett långsiktigt och utökat uppdrag inom området föräldraskapsstöd. Länsstyrelsernas anser att strukturen för det föräldrastödjande arbetet från nationell till regional och lokal nivå har stärkts i och med att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd fått uppdrag att vara statens kunskapsmyndighet inom området. Det är av största vikt att länsstyrelserna får ett förlängt och utvidgat uppdrag för att kunna utgöra den viktiga regionala nivån i arbetet med att implementera regeringens politik på området. Länsstyrelsen i Örebro län stödjer och samordnar länsstyrelsernas arbete inom ramen för uppdraget samt ansvarar för att skicka in en samlad rapport till Regeringskansliet. Denna rapport är en sammanställning av länsstyrelsernas arbete med uppdraget under I rapporten används fortfarande begreppet föräldrastöd i stor utstäckning, trots att regeringen numer använder begreppet föräldraskapsstöd. Anledningen är att ordet föräldrastöd fortfarande används för att beskriva länsstyrelsernas uppdrag. Stort tack till alla länsstyrelser som bidragit till innehållet i denna rapport! Ett särskilt tack till de kollegor på länsstyrelserna som granskat rapporten och bidragit till förbättringar! Per-Olov Mörn Enhetschef, Social Hållbarhet Länsstyrelsen i Örebro län Camilla Pettersson Nationell samordnare för länsstyrelsernas föräldrastödsuppdrag Länsstyrelsen i Örebro län

4

5 Innehåll Förord... 1 Kapitel 1. Länsstyrelsernas gemensamma arbete med föräldrastödsuppdraget Den nationella stöd- och samordningsstrukturen Gemensamma insatser för en förstärkt struktur inom området föräldrastöd Framtiden för det regionala föräldraskapsstödjade arbetet Kapitel 2. Det regionala och lokala arbetet för ett utvecklat föräldrastöd Organisering av uppdraget Länsstyrelsernas regionala arbete för ett utvecklat stöd till föräldrar med barn i tonåren Kapitel 3. En samlad bedömning av det regionala och lokala föräldrastödsarbetet Förutsättningar, framgångsfaktorer och utmaningar Prioriterade insatser i det regionala arbetet under Referenser Bilagor... 45

6

7 Kapitel 1. Länsstyrelsernas gemensamma arbete med föräldrastödsuppdraget I rapportens första kapitel beskrivs det gemensamma arbete som länsstyrelserna genomfört inom ramen för uppdraget. Det är insatser som den nationella stöd- och samordningsfunktionen vid Länsstyrelsen i Örebro län ansvarat för och i samverkan med andra länsstyrelser genomfört. Kapitlet är indelat i tre avsnitt, där det första beskriver organisationen av det gemensamma arbetet. Det andra avsnittet redovisar vilka gemensamma insatser som genomförts under Det innehåller också den ekonomiska redovisningen över Länsstyrelsen i Örebro läns uppdrag att stödja och samordna länsstyrelsernas arbete inom ramen för uppdraget. I det tredje avsnittet redovisas planer för det gemensamma arbetet under I avsnittet förs också en diskussion om ett fortsatt behov av regional samordning för ett hållbart och framgångsrikt föräldraskapsstöd. 1.1 Den nationella stöd- och samordningsstrukturen Under de tre år som länsstyrelserna har arbetat med föräldrastödsuppdraget har en fungerande struktur för det gemensamma arbetet byggts upp. Det gemensamma arbetet leds av Länsstyrelsen i Örebro län som har fått ett särskilt uppdrag av regeringen att stödja och samordna utvecklingen av det regionala och lokala föräldrastödsarbetet. Ett arbetsutskott 1 med representanter från fem länsstyrelser, utöver samordningsfunktionen vid Länsstyrelsen i Örebro län, fyller en viktig funktion i den nationella samordningen av föräldrastödsuppdraget. Alla gemensamma insatser planeras och diskuteras i arbetsutskottet (AU). Vissa arbetsuppgifter fördelas också mellan medlemmarna i AU. Genomförda och planerade insatser rapporteras till Länsstyrelsernas Chefsforum för social hållbarhet. Till uppdraget har också knutits en referensgrupp med experter inom föräldrastödsområdet. Referensgruppen, med forskare och sakkunniga inom området, har varit en viktig samtalspart vid planeringen av länsstyrelsernas gemensamma insatser. Referensgruppen har också haft betydelsefulla inspel i diskussioner kring vilka råd länsstyrelserna kan ge kommuner, landsting/regioner och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla stöd till föräldrar med barn i tonåren. Under åren har också den interna samverkan utvecklats mellan olika sakområden och uppdrag inom länsstyrelsernas sociala område. Det har bland 1 Arbetsutskottet består för närvarande av föräldrastödssamordnarna i Blekinge län, Norrbottens län, Stockholms län, Skåne län samt Västra Götalands län. Stöd och samordningsfunktion vid Länsstyrelsen i Örebro län leder arbetet 5

8 annat bidragit till en ökat kunskap om exempelvis integration, jämställdhet och våldsprevention. Det har också lett till gemensamma insatser. En utförligare redovisning av den interna samvekan ges i nästa avsnitt. Länsstyrelsen i Örebro län har också i uppdrag att i samverkan med övriga länsstyrelser årligen skicka in en samlad rapport till regeringen. En återrapporteringsmall har arbetats fram som samtliga länsstyrelser har fyllt i och sänt till Länsstyrelsen i Örebro län. Dessa återrapporter utgör framförallt underlag för rapportens andra kapitel, där det regionala och lokala arbetet för ett utvecklat föräldrastöd beskrivs, och det tredje kapitlet, där en samlad bedömning över det regionala och lokala föräldrastödet görs. Mallen för återrapportering är bifogad i slutet av rapporten. Utvecklingen av den nationella stöd- och samordningsstrukturen för det gemensamma arbetet med föräldrastödsuppdraget finns tydligare beskrivet i de tidigare rapporter som lämnats till regeringen (Länsstyrelsen i Örebro län 2015; 2016). 1.2 Gemensamma insatser för en förstärkt struktur inom området föräldrastöd Länsstyrelsernas gemensamma arbete med föräldrastödsuppdraget inleddes under 2014 med en analys av det regionala och lokala föräldrastödet med fokus på stöd till föräldrar med barn i tonåren (Länsstyrelsen i Örebro län, 2015). Resultaten av analysen har sedan fungerat som underlag för vilka insatser som länsstyrelserna prioriterat inom ramen för uppdraget. Ett övergripande utvecklingsområde som identifierades var en förstärkt struktur för det föräldraskapsstödjade arbetet nationellt, regionalt och lokalt. Detta skulle bland annat kunna stärkas genom en tydligare ansvarskedja från nationell nivå till regional och lokal nivå för föräldrastöd genom barnets hela uppväxt. Att arbeta för denna förstärkta struktur har därför varit prioriterat för samordningsfunktionen vid Länsstyrelsen i Örebro län. Det har bland annat inneburit en utvecklad samverkan med myndigheter och organisationer på nationell nivå. Andra prioriterade insatser har varit att ta fram gemensamma kunskapsunderlag och kommunikationsinsatser som länsstyrelsernas föräldrastödssamordnare ska kunna använda i sitt regionala uppdrag. En identifierad styrka med att länsstyrelserna har ansvar för utvecklingen av föräldrastödjande insatser är att vi är organiserade på liknande sätt i hela landet, vilket ökar möjligheterna för ett likvärdigt arbetssätt med uppdraget. Det material som tas fram gemensamt kan således spridas effektivt i landet. Genom den nationella stöd- och samordningsfunktionen har dessutom en rad kompetenshöjande insatser arrangerats för länsstyrelsernas föräldrastödssamordnare. Dessa insatser ingår i den struktur för gemensamt kunskaps- och erfarenhetsutbyte som har utvecklats mellan länsstyrelserna. Den nationella stöd- och samordningsfunktionen har också fungerat som ett 6

9 stöd och en samtalspart för enskilda länsstyrelser under året. Genom att föräldrastödsuppdraget är placerat på länsstyrelserna finns dessutom en möjlighet att samordna uppdraget med andra relevanta uppdrag och pågående arbeten på länsstyrelserna. Utvecklad samverkan med myndigheter och organisationer på nationell nivå När länsstyrelserna 2014 fick uppdraget om att stödja utvecklingen av föräldrastöd till föräldrar med barn i tonåren fanns ingen nationell myndighet med ett övergripande ansvar för det universella föräldrastödet. Under 2015 fick Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) i uppgift att bedriva ett kunskapsbaserat arbete avseende förebyggande insatser inom området föräldrastöd (fr.o.m kallat föräldraskapsstöd). Från och med 1 januari 2016 fick myndigheten en ny instruktion och ett nytt namn och heter numer Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). Under 2016 har länsstyrelserna, bland annat genom den nationella stöd- och samordningsfunktionen vid Länsstyrelsen i Örebro län, och MFoF utvecklat en nära samverkan för att förstärka strukturen för föräldrastödsarbetet nationellt, regionalt och lokalt. Myndigheterna har haft en regelbunden dialog kring de respektive uppdragen inom området föräldraskapsstöd och hur myndigheterna på bästa sätt kompletterar och förstärker varandras arbete för att utveckla föräldraskapsstödet i Sverige. Länsstyrelserna har bland annat bjudit in MFoF till Chefsforum för Social hållbarhet, möten med länsstyrelsernas arbetsutskott samt till de nationella nätverksträffarna som länsstyrelserna arrangerar inom ramen för uppdraget. Utöver det har länsstyrelserna i flera län bjudit in MFoF till regionala insatser såsom konferenser och workshops. MFoF har under året arbetat med att kartlägga olika frågor inom området föräldraskapsstöd. Inom ramen för det arbetet har de bjudit in till en rad möten och samverkansforum för att få utökad kunskap om hur de ska utforma verksamheten kring föräldraskapsstöd. Länsstyrelserna har blivit inbjuda vid flera av dessa tillfällen främst genom den nationella stöd- och samordningsfunktionen, men också genom regionala föräldrastödssamordnare vid någon/några utvalda länsstyrelser. Som exempel kan nämnas; Myndighetsgemensamt möte för att identifiera det stöd till föräldrar som finns inom respektive myndighets verksamhetsområde, utvecklingsbehov och möjligheter till samverkan. Förutom MFoF och länsstyrelserna var Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Barnombudsmannen, Skolverket och Specialpedagogiska myndigheten inbjudna. 7

10 Workshop om hur vi möter barnfamiljer som kommit till Sverige. Utgångspunkt för workshopen var Fortes rapport Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen som betonar vikten av en förbättrad samverkan mellan myndigheter. På workshopen deltog representanter från flera länsstyrelser tillsammans med representanter från Socialstyrelsen, Försäkringskassan, MUCF, Barnombudsmannen, Skolverket, Folkhälsomyndigheten, Nationellt kompetenscentrum anhöriga samt forskare från Linköpings universitet. Möte om förvaltning av program inom området föräldraskapsstöd. Målet var att få en så bred och mångfacetterad bild som möjligt av varför förvaltning av program är viktigt, hur det kan gå till samt fördelar och nackdelar med olika sätt. Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Kriminalvården, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Socialdepartementet samt Stockholms stad deltog. På mötet deltog också representanter från olika lärosäten som antingen utvecklat eller importerat och kulturanpassat föräldrastödsprogram. Genom att MFoF fått ett nationellt uppdrag inom området föräldraskapsstöd har strukturen för arbetet stärkts. Att de under året ansvarat för att samla myndigheter och andra aktörer inom området föräldraskapsstöd har varit viktigt för en bättre samordning av myndigheternas olika uppdrag. Det har inneburit att länsstyrelsernas enskilda kontakter med andra myndigheter minskat, då MFoF skapat möjligheter till dialog och samverkan mellan myndigheter nationellt och regionalt. Det finns dock undantag där länsstyrelserna fortsatt sitt arbete med att utveckla samverkan och dialog med nationella myndigheter och organisationer. Det gäller främst kontakten med Skolverket. Länsstyrelserna har under hela uppdragstiden efterfrågat en dialog med Skolverket, då skolan ofta identifieras som en viktig aktör i det lokala och regionala föräldrastödjande arbetet. Under 2016 etablerades en kontakt med Skolverket och en dialog kommer att initieras under Gemmensamma kunskapsunderlag och kommunikationsinsatser Under våren 2016 slutfördes arbetet med att ta fram tre utbildningsfilmer om föräldrastöd med fokus på stöd till föräldrar med barn i tonåren. Målgruppen är föräldrastödjande aktörer inom kommun, landsting/region och civilsamhället samt politiker och andra beslutsfattare. De flesta aktörer har en god kunskap om föräldrastöd generellt, men efterfrågar mer specifik kunskap om föräldrastöd till föräldrar med barn i tonåren. I vardera filmen pratar en expert utifrån ett tema. Filmerna är indelade i kapitel som avslutas med förslag på diskussionsfrågor. En handledning för användande av filmerna och för uppföljning är också framtagen. Filmerna har följande teman: 8

11 1. Om föräldrastöd. Denna första film ger en bakgrund kring vad föräldrastöd är och varför samhället ska erbjuda föräldrastöd utifrån den nationella strategin och barnkonventionen. Fokus för filmen är stöd till föräldrar med barn i tonåren, men den betonar också vikten av ett samordnat stöd till föräldrar under barnets hela uppväxt. Filmen inkluderar resonemang kring föräldrars behov av stöd, det jämställda föräldraskapet, barnets rättigheter samt lokala och regionala förutsättningar för utveckling av stöd till föräldrar med barn i tonåren. (Medverkande: Camilla Pettersson, nationell samordnare för länsstyrelsernas föräldrastödsuppdrag vid Länsstyrelsen i Örebro län) 2. Om ungdomstiden och nya utmaningar i föräldraskapet. Filmen tar upp utvecklingsmässiga utmaningar för ungdomar (kroppsliga, sociala och kognitiva) och risk- och skyddsfaktorer för ungdomars hälsa och utveckling. Syftet är att få en förståelse för vilka förmågor som föräldrar behöver ha för att stödja sina barn i att hantera de nya utmaningarna som ungdomstiden och puberteten innebär. (Medverkande är Therése Skoog, docent i psykologi vid Örebro universitet) 3. Om kunskapsläget inom föräldrastödsområdet. Regionala och lokala aktörer har krav på sig att vara kunskapsbaserade när de väljer insatser inom föräldrastödsområdet. Filmen ger kunskap om vad det innebär samtidigt som den ger kunskap om bästa tillgängliga kunskap inom området generellt och föräldrastöd till föräldrar med barn i tonåren specifikt. Filmen tar också upp hur forskning kring risk- och skyddsfaktorer kan användas för att motivera föräldrastödjande insatser. (Medverkande är Kajsa Lönn Rhodin, samordnare föräldrastöd vid Länsstyrelsen i Stockholm och projektsamordnare för forskning om föräldrastöd vid Karolinska institutet). Under hösten har den nationella stöd- och samordningsfunktionen tillsammans med arbetsutskottet arbetat med framtagningen av spridningsmaterialet Föräldraskap och tonårstid om stöd till föräldrar med barn i tonåren. Syftet med materialet är att stimulera kommuner, regioner/landsting och andra föräldrastödjande aktörer till att utveckla föräldrastödet under tonårstiden, så att det omfattar barnets hela uppväxt. Materialet fungerar dels som ett komplement till filmerna, dels som ett fristående material för bred spridning i länen. Det baseras delvis på den kunskapssammanställning som Göteborgs universitet tagit fram, men inkluderar också andra aspekter som inte belystes i den. Exempelvis lyfts det jämställda föräldraskapet och barnets rättigheter tydligare i spridningsmaterialet än i den ursprungliga kunskapssammanställningen. Materialet är lättillgängligt både vad gäller layout och innehåll och inkluderar konkreta råd till beslutsfattare och aktörer som vill utveckla föräldrastödsarbetet. Under året har fyra nya illustrationer av Eva Lindén tagits fram för att bland annat användas i materialet. Referensgruppen har 9

12 granskat innehållet och hjälpt till med de råd till beslutsfattare och de föräldrastödjande aktörer som ingår i materialet. Ytterligare några sakkunniga inom föräldrastödsområdet har granskat materialet såsom forskare vid Uppsala universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet samt Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Den nationella stöd- och samordningsfunktionen har också under året skickat ut tre nyhetsbrev till alla föräldrastödssamordnare och chefer inom området social hållbarhet på länsstyrelserna. I dessa samlas aktuell information relevant för området. Det handlar dels om att informera om det arbete och den samverkan som sker inom ramen för den nationella samordningen av uppdraget, dels om att ge kunskap och information om nyheter inom området som föräldrastödssamordnarna kan sprida vidare i sina nätverk. En annan viktigt insats som skett under året är arbetet med att utveckla webbportalen informationsverige.se. Det är länsstyrelsernas gemensamma webbportal med samhällsinformation till nyanlända i Sverige. Den ska ge svar på frågor om hur det svenska samhället fungerar och har byggts upp med hjälp av referensgrupper med nyanlända. Det är Länsstyrelsen i Västra Götalands län som ansvarar för denna webbplats och de har under året utvecklat en särskild sida som särskilt vänder sig till föräldrar. Kompetenshöjande insatser och gemensamt kunskaps- och erfarenhetsutbyte En viktig uppgift för den nationella stöd- och samordningsfunktionen har varit att arrangera kunskapshöjande insatser och att möjliggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelsernas föräldrastödssamordnare. Det har framförallt skett på tre olika sätt; 1) nationella nätverksträffar för länsstyrelsernas föräldrastödssamordnare och chefer inom området social hållbarhet, 2) återkommande möten via kommunikationsverktyget Microsoft Lync/Skype, 3) utveckling av en samarbetsyta på länsstyrelsernas intranät. Under året har två nationella nätverksträffar arrangerats för länsstyrelsegemensam samverkan, kompetensutveckling samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Årets första träff genomfördes under två dagar i april. Den första dagen ägnades åt en workshop med utforskanande arbete kring föräldrastödsarbetets historia, nuläge och framtid. Vi hade också tematiska diskussioner, bland annat om våra förväntningar på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Vi fortsatte diskussionerna utifrån ett antal tematiska områden som länsstyrelserna vid ett tidigare nationellt nätverksmöte gemensamt har kommit överens om att utveckla arbetet omkring; Det jämställda föräldraskapet, Barnets rättigheter, Det civila samhället, Föräldrastöd via webben, Tematiska föräldramöten/skolan, Politikerutbildning (kommunal- och landstingspolitiker), Kommundialoger, Nyanlända/Utrikes födda föräldrar samt Webbstöd till föräldrastödjande aktörer. Temat för 10

13 nätverksträffens andra dag var Det jämställda föräldraskapet med föreläsningar om temat och om att nå ut med information om föräldraskapsstöd till alla föräldrar. Utöver det fanns informationsinslag om läget nationellt från Länsstyrelsen i Örebro och AU samt från MFoF, som också var inbjudna att delta under den andra dagen. Den andra träffen, som genomfördes under två dagar i november, hade ett särskilt fokus på föräldraskapsstöd till nyanlända och utrikes födda föräldrar. Under dagarna genomfördes flera föreläsningar på temat med en efterföljande workshop kring utvecklingen av arbetet riktad mot målgruppen. Länsstyrelsen i Värmland presenterade också länsstyrelsernas uppdrag om Tidiga insatser för asylsökande, där föräldraskapsstöd skulle kunna vara en viktig insats framöver. Nätverksträffen inleddes dock med presentationer om nuläget och framtiden inom området föräldraskapsstöd. Den nationella stöd- och samordningsfunktionen presenterade länsstyrelsernas arbete med uppdraget och den visionen om en förstärkt struktur för det föräldraskapsstödjade arbetet nationellt, regionalt och lokalt. Sara Roxell, politiskt sakkunnig hos Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér presenterade regeringens politik på området. Generaldirektören för MFoF, Kristina Svartz, och hennes medarbetare presenterade myndighetens uppdrag och prioriteringar inom området föräldraskapsstöd. Medarbetare på Socialdepartementet och MFoF deltog under dagarna. Ett annat behov som kommit fram genom våra nationella nätverksträffar är att mer kontinuerligt skapa möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan föräldrastödssamordnarna. Därför möts vi regelbundet för webbmöten via kommunikationsverktyget Microsoft Lync/Skype. På dessa möten delger deltagarna varandra information, kunskap och erfarenheter som är relevant för genomförandet av föräldrastödsuppdraget. Den nationella stöd- och samordningsfunktionen leder mötena, dels för att föra ut information om vad som händer nationellt inom områden, dels för att fånga upp regionala och lokala behov och önskemål. En samarbetsyta på länsstyrelsernas gemensamma intranät har också utvecklats under arbetet med uppdraget. På samarbetsytan kan alla publicera dokument som är relevanta för uppdraget. Det kan handla om goda exempel från andra organisationer/aktörer, rapporter, lästips, idéer eller presentationer inom de tematiska områden som föräldrastödssamornarna valt att fördjupa sig inom. Samarbetsytan är således ett verktyg där föräldrastödssamordnarna snabbt ska kunna få och ge råd och tips. Den nationella samordnaren vid Länsstyrelsen i Örebro län har också lagt ut relevanta rapporter, dokument, länkar samt Power Point-presentationer om uppdraget som alla länsstyrelser kan använda sig av. Genom att skapa möjligheter till kompetensutveckling, erfarenhets- och kunskapsutbyte, genom såväl fysiska nätverksmöten, Lync-gruppsmöten som 11

14 en gemensam samarbetsyta, kan vi stärka kvalitén i arbetet med uppdraget. Det skapar också förutsättningar för ett mer likvärdigt arbete i hela landet. Ett stöd och en samtalspart för enskilda länsstyrelser En viktig uppgift för den nationella stöd- och samordningsfunktionen är att fungera som ett stöd och en samtalspart för enskilda föräldrastödssamordnare och chefer inom social hållbarhet vid länsstyrelserna. Det har exempelvis handlat om att stödja någon som är ny på tjänsten som regional föräldrastödssamordnare och har behov av att diskutera uppdraget och får råd och stöd i hur arbetet ska planeras och genomföras. Det har också handlat om att vara ett bollplank vid planering av enskilda insatser. Under året har stöd- och samordningsfunktionen vid Länsstyrelsen i Örebro län deltagit som föreläsare på regionala konferenser som arrangerats av enskilda länsstyrelser. Samtliga föreläsningar innehåller en presentation av den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd en vinst för alla och länsstyrelsernas föräldrastödsuppdrag. Vikten av att utgå från det jämställda föräldraskapet och barnets rättigheter inkluderas alltid i presentationer och föreläsningar om föräldrastöd. Att samordna uppdraget med andra relevanta uppdrag och pågående arbeten på länsstyrelserna I regeringens uppdrag till Länsstyrelsen i Örebro län ingår det att samordna föräldrastödsuppdraget med andra relevanta och pågående arbeten på länsstyrelserna. Det är en stor fördel att många uppdrag som är relaterade till det föräldrastödjande arbetet finns på länsstyrelserna. Som exempel kan nämnas länsstyrelsernas uppdrag inom områdena alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT), integration och jämställdhet inklusive våld i nära relationer. Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna och utveckla det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i länen. En viktig del i länsstyrelsernas arbete är att implementera den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Ett mål i strategin är att alla föräldrar ska erbjudas universellt och riktat stöd i föräldraskapet och i sin relation till varandra under barnets hela uppväxt. Regeringen menar att detta är ett viktigt steg i att stärka barnets utveckling, hälsa och rättigheter. I strategin lyfts länsstyrelsernas föräldrastödsuppdrag fram som ett insatsområde under mål 2: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. Regeringen lyfter fram värdet av att länsstyrelserna samordnar insatser för att stödja preventions- och folkhälsoarbete inom olika områden (Regeringen, 2015). Då Länsstyrelsen i Örebro län både har ett nationellt samordnande uppdrag inom ANDT-området och föräldrastödsområdet pågår ett ständigt samtal om de respektive uppdragens innehåll och genomförande. Samordnarna har stor nytta 12

15 av varandras kunskaper och erfarenheter av att bygga strukturer för ett långsiktigt och hållbart hälsofrämjande och förebyggande arbete. Den nationella stöd- och samordningsfunktionen har samverkat med integrationsområdet på flera sätt. Som tidigare nämnts så har Länsstyrelsen i Västra Götaland, i dialog med stöd- och samordningsfunktionen i Örebro, utvecklat webbportalen informationsverige.se. En särskilt sida om föräldraskap har utvecklats på portalen. Under hösten 2016 pågick ett föreberedande arbetet inom området Tidiga insatser för asylsökande (TIA). Med tidiga insatser avses insatser och aktiviteter riktade till män och kvinnor som är asylsökande eller som har uppehållstillstånd men bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden i väntan på anvisning om kommunplacering. Syftet med insatserna är att påskynda etableringsprocessen och samtidigt göra väntetiden, som uppstår då asylansökan prövas, mer meningsfull (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2016). En dialog pågår kring möjligheten att erbjuda föräldrastödjande insatser som en tidig insats för asylsökande. Den nationella samordnaren för TIAuppdraget presenterade också uppdraget på den nationella nätverksträff för länsstyrelsernas föräldrastödssamordnare och chefer inom området social hållbarhet, som arrangerades under hösten. Under året har den nationella stöd- och samordningsfunktionen också deltagit i ett utvecklingsprojekt som handlar om att skapa en nationell utbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer och som sker inom ramen för MILSA, en forskningsbaserad stödplattform för migration och hälsa. Kommunerna har ansvaret för att nyanlända invandrare erbjuds minst 60 timmars samhällsorientering. Den ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Att dessutom kombinera samhällsorientering med hälsokommunikation är ett sätt att stödja en positiv hälsoutveckling och minska ojämlikhet i hälsa i befolkningen (Länsstyrelsen i Skåne län, 2016). Länsstyrelserna arbetar tillsammans med sex lärosäten med att utveckla en nationell utbildningsplattform för samhälls- och hälsokommunikatörer. Ett fördjupningstema inom denna utbildning planeras att handla om föräldraskap i Sverige. En viktig samarbetspart för den nationella stöd- och samordningsfunktionen är länsstyrelsernas sakkunniga i jämställdhet. De har bidragit med viktiga synpunkter på de kommunikations- och kunskapshöjande insatser som genomförts under året. Dels bidrar de med viktig kunskap om det jämställda föräldraskapet, dels granskar de våra material utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Den nationella stöd- och samordningsfunktionen har också presenterat arbetet med föräldrastödsuppdraget vid en nätverksträff för de sakkunniga i jämställdhet. 13

16 Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett särskilt regeringsuppdrag kring sociala risker med inriktning mot rasism och våldsbejakande extremism. I uppdraget ingår att utveckla arbetsformer för att motverka sociala risker med fokus på rasism och extremism. Länsstyrelsen i Dalarna ska också sprida resultaten av arbetet samt att lämna förslag till eventuella fortsatta insatser inom området (Regeringen, 2016). Den nationella stöd- och samordningsfunktionen har deltagit vid en första workshop, eftersom föräldraskapsstöd skulle kunna vara en viktig insats inom området. Länsstyrelsen i Örebro län fick under hösten 2016 dessutom ett uppdrag att sörja för en utbildning i föräldraskapsstödjande arbete länsstyrelsen (Regeringen, 2016). En direktupphandling med Örebro universitet, som tidigare arrangerat utbildningen Förebyggandets konst Föräldrastöd, genomfördes under hösten. Innehållet i utbildningen har utvecklats utifrån det uppdrag som regeringen gav. Utbildningen fick det nya namnet Förebyggandets konst Föräldraskapsstöd. Studenterna kan välja att läsa utbildningen på grundnivå eller på avancerad nivå, vilket innebär att två nya kursplaner har inrättats. Länsstyrelserna i Örebro län, Stockholms län samt Västra Götalands län kommer att medverka i undervisningen för att föreläsa om länsstyrelsernas föräldrastödsuppdrag, regionalt utvecklingsarbete kring föräldraskapsstöd till utrikes födda föräldrar i en utsatt situation samt länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända, informationsverige.se. Sammanfattning av länsstyrelsernas gemensamma arbete med föräldrastödsuppdraget Utvecklad samverkan med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Samverkan med andra myndigheter och centrala aktörer som har uppdrag inom föräldrastödsområdet eller inom andra närliggande områden Nationella nätverksträffar för samverkan, kompetensutveckling samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte Återkommande kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan föräldrastödssamordnarna i mindre grupper via kommunikationsverktyget Microsoft Lync/Skype Gemensam samarbetsyta på länsstyrelsernas intranät Filmer om stöd till föräldrar med barn i tonåren har producerats Framtagning av skriften Föräldraskap och tonårstid Om stöd till föräldrar med tonårsbarn Medverkan på regionala och nationella konferenser Stöd och samtalspart till enskilda länsstyrelser Nyhetsbrev Utvecklad intern samverkan med andra sakområden och uppdrag på länsstyrelserna 14

17 Ekonomisk redovisning av den nationella stöd- och samordningsfunktionen Länsstyrelsen i Örebro län har erhållit kronor för att stödja och samordna länsstyrelsernas arbete inom ramen för uppdraget. Av dessa ska minst kronor gå till verksamhet. Under perioden juni- december 2016 har ett samverkansavtal upprättats mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro universitet för genomförandet av det nationella stöd- och samordningsuppdraget. Tabell 1. Ekonomisk redovisning av den nationella stöd- och samverkansfunktionen Intäkter och kostnader Tkr Rekvirerade medel totalt: 900 Förbrukade medel totalt: 900 Lön inkl. sociala avgifter 199 OH-kostnader 79 Konsulttjänst för det nationella stöd- och samordningsuppdraget 329 Resor 27 Arrangör/medarrangör för konferenser/utbildningar 100 Kommunikationsinsatser 28 Egen kompetensutveckling 2 Bidrag till länsstyrelsegemensamma satsningar Framtiden för det regionala föräldraskapsstödjade arbetet Arbetet med att stödja och samordna länsstyrelsernas arbete fortsätter på liknande sätt som tidigare även under Inledningsvis i avsnittet presenteras övriga insatser som är prioriterade under året. Avsnittet avslutas med ett resonemang kring behov och önskemål kring ett förlängt och utvidgat uppdrag till länsstyrelserna inom området föräldraskapsstöd. 15

18 Prioriterade insatser under 2017 Den nationella stöd- och samordningsfunktionen i Örebro län fortsätter arbetet med att stödja och samordna länsstyrelsernas arbete inom ramen utifrån den tidigare uppbyggda strukturen. Länsstyrelsen i Örebro kommer att samordna arbetet i länsstyrelsernas arbetsutskott för föräldrastödsuppdraget och i referensgruppen samt fortsatt rapportera till Chefsforum för social hållbarhet. Det kommer också att ske en vidareutvecklad samverkan med myndigheter och organisationer på nationell nivå. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har en central roll i denna utveckling, men länsstyrelserna kommer också att ha viss direktkontakt med myndigheter och organisationer på nationell nivå om så behövs. Stöd- och samordningsfunktionen har exempelvis ett möte med Skolverket inplanerat under våren 2017 för att samtala om Skolverkets arbete för att utveckla skolans samverkan med föräldrar och om länsstyrelsernas föräldrastödsuppdrag. Arbetet med gemensamma kunskapsunderlag och kommunikationsinsatser kommer till stor del fokuseras till att sprida de tre filmerna om föräldrastöd samt det nya materialet Föräldraskap och tonårstid om stöd till föräldrar med barn i tonåren. Materialet ska också tryckas under våren. Den nationella stödoch samordningsfunktionen planerar att ta fram en kommunikations- och spridningsplan för de framtagna filmerna och för materialet. Länsstyrelsen i Örebro län planerar också att ta fram 3-4 nyhetsbrev om föräldraskapsstöd i likhet med tidigare år. Det har också framkommit önskemål om att ta fram kvalitétssäkrad information om föräldraskapsstöd som kommuner och andra aktörer kan använda i material och på hemsidor. Ett liknande arbete har skett inom länsstyrelsernas arbete inom våldsområdet. Erfarenheterna från detta arbete kommer att tas tillvara. Under 2017 kommer det också att arrangeras en rad kompetenshöjande insatser för länsstyrelsernas föräldrastödssamordnare och chefer inom området social hållbarhet. Två nationella nätverksträffar är inplanerade. Den första genomförs i mars med temat föräldraskapsstöd och barnets rättigheter. MFoF är också inbjudna. Under hösten 2017 planeras också sex storregionala konferenser för beslutsfattare och föräldrastödjande aktörer inom såväl offentlig sektor som ideell och privat sektor. Förslag på orter är Malmö, Växjö, Göteborg, Örebro, Umeå och Luleå. Konferenserna ska genomföras i gemensamt av länsstyrelserna och MFoF. Konferenserna ska belysa vikten av att främja trygga familjerelationer och att satsa långsiktigt och strategiskt på föräldraskapsstöd genom barnets hela uppväxt. Det ska också finnas utrymme för att lyfta fram regionala och lokala exempel på strategiskt arbete med föräldraskapsstöd. 16

19 Länsstyrelserna fortsätter också med insatser för gemensamt kunskaps- och erfarenhetsutbyte i form av regelbundna möten via kommunikationsverktyget Microsoft Lync och samarbetsytan på länsstyrelsernas intranät. Den nationella stöd- och samordningsfunktionen kommer vid behov stödja enskilda länsstyrelser i arbetet med uppdraget. Några länsstyrelser står inför personalförändringar och då är det viktigt att en ny regional föräldrastödssamordnare får en bra introduktion av uppdraget. Det kan också handla om att stödja planering och genomförande av regionala insatser såsom konferenser och workshops. Under det kommande året behöver också den interna samordningen mellan länsstyrelsernas olika uppdrag inom det sociala området vidareutvecklas. Det gäller givetvis de områden där samordning redan sker, såsom ANDT, jämställdhet inklusive våld i nära relationer och integration. Inom dessa områden har regeringen dessutom kommit med nya mål- och styrdokument, såsom en ny strategi inom ANDT-området och skrivelsen Makt mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid (Regeringen, 2016), där regeringen presenterar inriktningen av jämställdhetspolitiken. I den senare igår också en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt en ny delmålsstruktur där föräldraskapsstöd nämns som en viktig förebyggande insats. Det handlar också om att utveckla samordningen med nya uppdrag som länsstyrelserna fått 2017, exempelvis uppdraget om regional samordning av brottsförebyggande arbete. Länsstyrelserna önskar ett förlängt och utvidgat uppdrag att stödja och samordna utvecklingen av föräldraskapsstödet Det återstår nu knappt ett år av länsstyrelsernas nuvarande föräldrastödsuppdrag. Det är med stor förhoppning och tillförsikt som länsstyrelserna ser fram emot en framtid med ett långsiktigt och utökat uppdrag inom området föräldraskapsstöd. Att föräldrar ska erbjudas stöd i föräldraskapet är fastslaget i såväl svensk lagstiftning som i strategier och konventioner. I den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla, är det övergripande målet att alla föräldrar ska erbjudas stöd genom barnets hela uppväxt. I FN:s konvention för barnets rättigheter står att barnets föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling och att staten ska hjälpa föräldrarna. En av de prioriterade insatserna i strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige är att alla föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. I bland annat Socialtjänstlagen och Skollagen finns det skrivningar om samhällets stöd till föräldrar/vårdnadshavare. För att kunna leva upp till dessa lagar, mål- och styrdokument har länsstyrelserna sett ett behov av en stärkt och uthållig struktur för det föräldrakapsstödjande arbetet från nationell till regional och lokal nivå. 17

20 Länsstyrelsernas anser att strukturen för det föräldrastödjande arbetet från nationell till regional och lokal nivå har stärkts i och med att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd fått uppdrag att vara statens kunskapsmyndighet inom området föräldraskapsstöd. Det är av största vikt att länsstyrelserna får ett förlängt och utvidgat uppdrag för att kunna utgöra den viktiga regionala nivån i arbetet med att implementera regeringens politik på området. Länsstyrelserna anser att ett nytt uppdrag bör omfatta föräldraskapsstöd genom barnets hela uppväxt! Länsstyrelserna bör få ett uppdrag som handlar om att stödja utvecklingen av föräldraskapsstöd regionalt och lokalt samt att samordna detta tvärsektoriella område i länen. Föräldrastöd ingår som en viktig förebyggande och hälsofrämjande insats inom en rad sakområden, vilket skapar behov av samordning. Att ge ett uppdrag om regional stöd- och samordning skulle innebära ett effektivare arbete med att implementera de satsningar som MFoF kommer att arbeta fram inom området. Det vore orimligt att förvänta sig att den nationella myndigheten kan nå ut till Sveriges samtliga 290 kommuner med insatser på ett sätt som gör att förändring sker lokalt, i alla fall med nuvarande resurser och kapacitet. Länsstyrelserna kan dessutom bidra till att förmedla den regionala och lokala nivåns behov av kunskapsstöd till den nationella nivån. Om regeringen vill utveckla ett långsiktigt och hållbart föräldraskapsstöd vore det mycket lämpligt att skapa stabila förutsättningar för detta. Ett viktigt led i detta är att länsstyrelserna får ett långsiktigt uppdrag att stödja och samordna arbetet på regional och lokal. Förändringsarbete tar lång tid och kräver stabilitet i förutsättningarna och uthållighet i arbetet! Andra myndigheter påtalar behovet av regional samordning Även andra myndigheter delar slutsatsen kring behovet av en stärkt struktur för det föräldrastödjande arbetet. MFoF lämnade en promemoria till Regeringskansliet i juni 2016 där de sammanfattar resultaten av en kartläggning kring utvecklingsbehov inom det föräldrastödjande arbetet i Sverige. Slutsatserna liknar till stor del de som länsstyrelserna identifierat i den tidigare analysen och genom arbetet med uppdraget. MFoF gör bland annat bedömningen att samverkan med regionala aktörer är avgörande för att nå ut med kunskap och fånga upp behov från verksamheterna. Det skulle vara önskvärt att Länsstyrelserna får ett permanent uppdrag som omfattar stöd till föräldrar under barnets hela uppväxt (Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, 2016). Socialstyrelsen (2015) menar också att det angeläget med en tydlig ansvarskedja från nationell till regional och lokal nivå för ett systematiskt arbete i enlighet med regeringens strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Det skriver de i en rapport som lämnades till regeringen i december I rapporten redovisas den kartläggning som gjorts av det föräldrastöd som erbjuds inom hälso- och sjukvården och de ger förslag på utvecklingsområden. De menar att det skulle behövas en mer sammanhängande struktur för hela 18

21 föräldrastödsområdet där även selektiva och indikerade insatser ingår. Socialstyrelsen framhåller att länsstyrelserna kan vara en lämplig regional aktör för stöd och samordning, särskilt med tanke på de erfarenheter och samverkansforum som länsstyrelserna redan har inom föräldrastödsområdet (Socialstyrelsen, 2015). Länsstyrelserna har varit en viktig aktör i uppbyggnaden av denna struktur. Vi har bidragit till en stärkt kedja för föräldraskapsstödet från nationell till lokal nivå. Vi har utvecklat ett gott samarbete med Socialdepartementet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, andra relevanta myndigheter och organisationer samt med Sveriges kommuner, regioner/landsting och civilsamhället regionalt och lokalt. Länsstyrelsen har också en väl uppbyggt intern samverkan mellan länsstyrelser och mellan länsstyrelsens sakområden inom social hållbarhet. Vi har dessutom en referensgrupp med forskare/sakkunniga inom området som stödjer oss i att genomföra uppdraget utifrån senaste forskning och bästa tillgängliga kunskap. Länsstyrelserna en etablerad aktör för implementering av regeringens politik Länsstyrelsen är numer en etablerad aktör för stöd och samordning inom föräldrastödsarbetet. Vi är kända bland föräldrastödjande aktörer i hela landet. Som exempel kan nämnas att samtliga deltagare på vårens utbildning Förebyggandets konst Föräldraskapsstöd kände till länsstyrelsernas föräldrastödsuppdrag. Ett annat exempel på detta är en nyligen slutförd enkät med regionala och lokala aktörer som arbetar med föräldraskapsstöd som MFoF har genomfört. I enkäten fick aktörerna följande fråga; När du behöver bra stöd och underlag för ditt arbete med föräldraskapsstöd, var hittar du det idag? Länsstyrelsen nämns vid upprepade tillfällen som ett svar på frågan. Att länsstyrelserna är statliga myndigheter är dessutom en viktig fördel i arbetet med att implementera regeringens politik inom olika områden. Länsstyrelsernas verksamhet styrs av uppdrag från regeringen. Genom att finnas nära människorna i varje län är vi en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Länsstyrelserna har en stark position i respektive län med väl upparbetade kontakter såväl regionalt som lokalt samtidigt som länsstyrelserna har en välutvecklad samverkan sinsemellan på alla nivåer. Det skapar förutsättningar för att uppdraget genomförs på likartat sätt i hela landet. Vi kan gemensam arbeta för att stödet ska erbjudas och nå alla föräldrar oavsett bakgrund, behov, önskemål och förutsättningar. Därigenom har vi möjligheten att bidra till minskad ojämlikhet i hälsa i befolkningen. Ett prioriterat område för regeringen som utsett en särskild kommission för jämlik hälsa. Kommissionen har i uppgift att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. 19

22 Nyligen lämnade Kommissionen för jämlik hälsa ett delbetänkande till regeringen med förslag för att utveckla och förstärka det folkhälsopolitiska ramverket. I det konstaterar kommissionen att det är avgörande med ett systematiskt och långsiktigt arbete av en bredd av aktörer på nationell, regional och lokal nivå för att kunna sluta hälsoklyftorna. Kommissionen har genomfört en enkät som riktades till Sveriges samtliga kommuner, landsting och regioner, länsstyrelser och ett urval av myndigheter som bedömts centrala för arbetet med en god och jämlik hälsa. Av de 168 kommuner som angett att de fått stöd av länsstyrelserna i folkhälsoarbetet angav 46 procent att de fått stöd inom barns och ungas uppväxtvillkor. Motsvarande andel bland de 15 landsting/regioner som angav att de fått stöd av länsstyrelserna var 60 procent. Slutsatsen i delbetänkandet var att tyngdpunkten för länsstyrelsernas folkhälsoarbete i huvudsak har legat på ANDT-frågorna, men också på frågor kring föräldrastöd. Det konstateras att länsstyrelserna bör få tydligare instruktioner om sin roll i det breda arbetet med god och jämlik hälsa. Vidare föreslås att länsstyrelsernas uppdrag inom folkhälsopolitiken bör förtydligas (Statens offentliga utredningar 2017:4). Regeringen antog under 2016 en ny strategi inom området psykisk hälsa. Ett av fem fokusområden är förebyggande och främjande arbete. I strategin betonas vikten av att ett förebyggande och främjande arbete görs på många olika arenor, samtidigt och samordnat. Det finns ett stort behov av att synliggöra riskfaktorer och friskfaktorer när det gäller psykisk hälsa. Detta kräver ett gemensamt ansvarstagande från hela samhället (Nationell samordnare inom området psykisk hälsa, 2016). När det gäller barn och unga visar kartläggningar att den psykiska ohälsan ökat över tid. Folkhälsomyndigheten konstaterar bland annat att tonåringar oftare rapporterar psykiska och somatiska besvär än vad de gjorde tidigare (Folkhälsomyndigheten, 2014). Regeringen såg med oro på denna utveckling redan 2009 då den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd togs fram. I den kontstateras att ett utvecklat universellt förebyggande föräldrastöd kan vända den negativa utvecklingen av barns och ungdomars psykiska hälsa. Regeringen skriver att landets alla föräldrar kan sägas vara samhällets viktigaste resurs i arbetet med att främja barns hälsa och psykosociala utveckling (s. 6). Detta har också starkt stöd i forskning om förebyggande och främjade arbete med barn och ungas hälsa och utveckling som visar att föräldrar är oerhört viktiga. Folkhälsomyndigheten har också i dialoger med länsstyrelserna poängterat vikten av att utveckla föräldrastöd som en förebyggande och hälsofrämjande för barn och unga, bland annat inom området psykisk hälsa. Även Sveriges kommuner och landsting konstaterar, i ett positionspapper om barn och ungas psykiska hälsa, att ett kompetent föräldraskap med ett gott samspel mellan förälder och barn, förmåga att möta barnets behov och att söka hjälp när det finns behov har stor betydelse. SKLs slutsats är därför att samhället ska bidra med stöd och hjälpinsatser till vårdnadshavare, vilket 20

23 innebär att stärka skyddsfaktorerna runt barnet (Sveriges kommuner och landsting, 2016, s. 7). Samlade uppdrag för att förebygga ohälsa och främja hälsa Som tidigare nämnts är stöd i föräldraskapet en viktig insats även inom en rad andra sakområden som arbetar med att förebygga ohälsa och främja hälsa i befolkningen. Länsstyrelserna har redan en rad uppdrag inom det sociala området som kan bidra till barn och ungas utveckling och hälsa. Utan ett uppdrag till länsstyrelserna att stödja och samordna föräldraskapsstödet riskerar arbetet att ske inom de respektive områdena och den samordning som behövs för att resurser ska användas på det mest ändamålsenliga sätt uteblir. Det finns dessutom omfattande forskning kring implementering som understryker vikten av en sammanhållande funktion med uppdrag att stötta, samordna och kvalitetssäkra arbetet över tid. Länsstyrelserna är gärna en samtalspart vid utformning av ett nytt uppdrag till myndigheterna om regional stöd- och samordning av det föräldrastödjande arbetet! 21

24 Kapitel 2. Det regionala och lokala arbetet för ett utvecklat föräldrastöd Länsstyrelserna arbetar processinriktad med föräldrastödsuppdraget för att utveckla och stärka hållbara strukturer för ett långsiktigt regionalt och lokalt föräldrastödjande arbete. Det innebär att verksamhetsåret 2016 på många sätt liknar arbetet som skett under de föregående åren med uppdraget. I kapitlets första del redogörs för organiseringen av uppdraget, den interna samverkan mellan olika sakområden samt den interna kunskaps- och kompetensutvecklingen. En samlad ekonomisk redovisning görs också. I kapitlets andra avsnitt ges en redogörelse över det regionala arbetet med föräldrastödsuppdraget. Länsstyrelserna har under 2016 fortsatt arbetet med att identifiera mål- och styrdokument som inkluderar föräldrastöd samt identifierat fler föräldrastödjande aktörer och arenor. Ett utvecklingsarbete kring konkretera handlingsplaner för föräldrastödet samt kartläggningar och uppföljningar har genomförts i vissa län. Länsstyrelserna har också gjort insatser för ökad samverkan och samordning såväl internt som mellan föräldrastödjande aktörer i länen. Kunskapshöjande insatser och kommunikationsinsatser har utgjort en stor del av arbetet och genomförts runt om i landet under året. 2.1 Organisering av uppdraget På de allra flesta länsstyrelser har en person arbetat med att samordna arbetet med föräldrastödsuppdrag. Samordningen har skett på deltid. På länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Örebro har en föräldrastödssamordnare arbetat minst 40 procent under hela Tio länsstyrelser har haft en föräldrastödssamordnare anställd på procent beräknat på helår (Blekinge, Dalarna, Halland, Jämtland, Jönköping, Kronoberg, Norrbotten, Västerbotten, Västmanland och Östergötland). I resterande län (Gotland, Gävleborg, Kalmar, Södermanland, Uppsala, Värmland och Västernorrland) har den totala arbetstiden för föräldrastödssamordningen legat på procent. I några av dessa har ansvaret för uppdraget fördelats mellan flera personer. Föräldrastödssamordnarna kombinerar vanligtvis sitt uppdrag med andra uppdrag inom närliggande områden, såsom ANDT, jämställdhet inklusive våld i nära relationer eller integration. Det underlättar samordningen mellan uppdragen samtidigt som det finns risker med att en och samma person har flera, många gånger komplexa, uppdrag i sin tjänst. Det kan innebära att det inte finns tillräckligt med tid för att genomföra uppdraget på bästa möjliga sätt. Det kan också vara svårt att rekrytera personer med kompetens inom flera 22