Flyktingguider och familjekontakter - för att underlätta etablering i samhället

Transkript

1 Integration NUMMER 1 MAJ 2015 LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR Positiva erfarenheter av hur mottagandet av ensamkommande barn fungerar Flyktingguider och familjekontakter - för att underlätta etablering i samhället Sfi för personer med uppehållstillstånd på Migrationsverkets anläggningsboenden Ny proposition om sfi till riksdagen Flyktingguider leder till ett utökat engagemang

2 Många kommuner i Sverige anser att mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar fungerar bra. Det visar länsstyrelsernas gemensamma enkätundersökning om mottagande och etablering av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn, META Positiva erfarenheter av hur mottagandet av ensamkommande barn fungerar En överväldigande majoritet av kommunerna anser att mottagandet har fungerat bra eller mycket bra när det gäller till exempel hem för vård och boende (HVB). Detsamma gäller gode män. Under de senaste tre åren har de positiva erfarenheterna legat oförändrade på höga nivåer. Den nya lag som trädde i kraft den första januari år 2014 innebär att alla kommuner nu har en skyldighet att ta emot ensamkommande barn. Länsstyrelserna ser inte några direkta effekter av lagändringen i årets enkätsvar. Det är däremot svårt för kommunerna att hitta familjehem åt ensamkommande barn. I årets enkät uppger över 70 procent att det är svårt eller mycket svårt. En del kommuner signalerar att svårigheterna kommer att fortsätta att öka eftersom antalet anvisade barn ökar kontinuerligt. Nästan 60 procent av kommunerna har också svårigheter att tillgodose behoven av särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn. Svårigheterna är mindre när det gäller gode män. Överhuvudtaget upplever kommunerna ökade svårigheter att uppfylla behoven på flera områden. Precis som i tidigare års undersökningar uppfattar kommunerna också att samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin inte fungerar bra. LÄS MER Rapport: Mottagning och etablering av nyanlända 2014, Sv/publikationer/rapporter/Pages/ mottagande-och-etablering-avnyanlanda-2014.aspx Enkäten omfattar flera områden i mottagandet av nyanlända, förutom mottagandet av ensamkommande barn även hälsa, bosättning, utbildning, fritid samt lokal och regional samverkan. I fråga om samverkan uppger kommunerna att de upplever tidsbrist som ett allt större problem. Det är tredje året som undersökningen genomförs.

3 Sfi för personer med uppehållstillstånd på Migrationsverkets anläggningsboenden Sedan augusti 2014 har personer med uppehållstillstånd rätt att delta i sfi även om de är kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden i väntan på kommunplacering. I vårbudgeten annonserade Regeringen att de vill förstärka ersättningen till kommuner för deltagare i sfi som fått uppehållstillstånd och vistas i Migrationsverkets anläggningsboende. Kommunersättningen föreslås öka med 50 miljoner kronor under 2015 till totalt 100 miljoner kronor. Regeringen anser också att bestämmelserna för ersättningen behöver ändras så att kommunerna får ersättning för den tid personen deltar i sfi och för alla som deltar, vilket inte är fallet med nuvarande bestämmelser. Kommunerna får ett engångsbelopp på kronor för sfiutbildningen. Ersättningen betalas ut en gång per person och kommun i efterskott efter ansökan. SKL och många kommuner har påpekat att ersättningen är för låg och inte täcker utbildningskostnaderna vilket påverkar kommunernas sfi-verksamhet på olika sätt. Särskilt gäller detta små kommuner med stora anläggningsboenden. En del kommuner har förmedlat att ersättningen räcker enbart till 2 månaders sfi-utbildning. Enligt Migrationsverket är den genomsnittliga väntetiden från uppehållstillstånd till kommunplacering från anläggningsboende129 dagar (cirka 4 månader) I kommuner där anläggningsboendet ligger långt från sfi finns också svårigheter för de nyanlända att ta sig till utbildningen, och det finns heller ingen särskild ersättning för resor till och från sfi. Om den nyanlände ansöker om resebidrag gör Migrationsverket en individuell prövning enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA). INSKRIVNA PERSONER MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ ANLÄGGNINGSBOENDE, 18 ÅR ELLER ÄLDRE 17 APRIL 2015 Blekinge 250 Dalarna 211 Gävleborg 384 Halland 268 Jämtland 187 Jönköping 204 Kalmar 358 Kronoberg 287 Norrbotten 497 Skåne 480 Stockholm 92 Södermanland 214 Uppsala 36 Värmland 330 Västerbotten 187 Västernorrland 497 Västmanland 222 Västra götaland 846 Örebro 415 Östergötland 191 Totalt 6156 Ny proposition om sfi till riksdagen Regeringen lämnade i mars propositionen (2014/15:85) Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning till riksdagen. Utbilningen ska i högre grad vara anpassad till elevernas behov och förutsättningar. Regeringen vill att utbildning i svenska för invandrare (sfi) ska gå att kombinera med utbildningar inom vuxenutbildningen. Det ska skapa förutsättningar för nyanlända att snabbt lära sig svenska och skaffa sig en utbildning som är gångbar på den svenska arbetsmarknaden. För att skapa dessa förutsättningar föreslår regeringen bl.a. att utbildning i svenska för invandrare (sfi) upphör som en egen skolform och går in i komvux. Skollagen förtydligas så att det framgår att huvudmannen i högre grad ska verka för att sfi-undervisningen erbjuds på tider som passar eleven. Huvudmannen ska beakta om den enskilde har andra pågående aktiviteter. Hemkommunen blir skyldig att se till att den som avser påbörja utbildning inom komvux och särvux på grundläggande nivå eller sfi, erbjuds studie- och yrkesvägledning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas från och med den 1 juli Läs mer om propositionen på regeringens webbplats,

4 FÖR ATT UNDERLÄTTA ETABLERING I SAMHÄLLET Flyktingguider och familjekontakter Nu har länsstyrelserna åter utlyst medel för kommunerna att söka för att stärka eller utveckla verksamheter med flyktingguider och familjekontakter som riktas i huvudsak till nyanlända. Insatserna ska syfta till att underlätta etableringen i samhället, skapa nätverk, stödja språkinlärning eller ge socialt stöd till ensamkommande barn. Under förutsättningar att nödvändiga beslut fattas när det gäller vårbudgeten finns det 51 miljoner kronor att fördela och sista ansökningsdag är den 15 maj. Prioriteringsgrunder I år prioriteras insatser som sker tillsammans med idéburen sektor, insatser där kontakt med samarbetspart är etablerad, insatser där syftet är att leda till lokala överenskommelser med idéburen sektor samt insatser som har goda möjligheter att implementeras i ordinarie verksamhet. Vidare ser Länsstyrelsen positivt på insatser som sträcker sig över flera län och bidrar till metodutveckling inom området och/eller bidrar till en spridning av redan utvärderade och välfungerande arbetssätt och metoder. LÄS MER Ersättning för att utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter, Sv/bidrag/flyktingguider KONFERENS SMAK - Så stärker vi mottagandet av kvotflyktingar Projektet SMAK har under drygt två års tid arbetat med att identifiera olika framgångsfaktorer för hur Sverige ska kunna stärka sitt mottagande av kvotflyktingar. Du har möjlighet att ta del av projektets resultat och rekommendationer vid två tillfällen under maj och juni. Tid och plats: 26 maj i Växjö och 2 juni i Stockholm. Sista anmälningsdag är 10 maj. Konferensen är kostnadsfri men har ett begränsat antal platser. Den vänder sig främst till dig som är tjänsteman eller samordnare för överenskommelser och mottagande av nyanlända, handläggare inom flykting- och integrationsfrågor, beslutsfattare i ledningsfunktion eller politiker. För mer information och anmälan se inbjudan för SMAK på Migrationsverkets webbplats,

5 Flyktingguider leder till ett utökat engagemang Länsstyrelsen har sedan 2013 fördelat medel till kommunerna för flyktingguider och familjekontakter. Totalt har 123 projekt beviljats medel. Det finns tre typer av insatser som har beviljats medel. Dessa är: 1. Personlig flyktingguide där den nyanlända matchas ihop med en flyktingguide/fadder är den vanligaste förekommande insatsen. 2. Introduktion i föreningslivet vanligtvis genom att visa vad föreningslivet har att erbjuda och skapa kontaktytor 3. Cafeverksamheter och möteplatser ofta med inslag av studiecirklar, utbildningsinstatser och seminarier Flera av projekten har nu avslutats och Länsstyrelsen har följt upp 25 av de projekt som beviljades medel under I dessa projekt fick 4254 personer ta del av insatser. 62 procent av dem tillhörde gruppen nyanlända. Tid, samverkan och markandsföring både hinder och framgångsfaktor Samverkan var både ett hinder och en framgångfaktor. Sex aktörer uppgav att hinder kunde vara brist i kommunikation med samverkanspartern eller att man behövde driva på sin samverkansparter. 17 av de intervjuade uppgav dock att samverkan fungerat bra eller mycket bra. Tre av dem samarbetade med organisationer som redan hade någon form av flyktingverksamhet igång. Det gjorde att det var lättare att komma igång med projektet och att de vågade satsa mer på insatsen. Många beskrev att det inom den ideella sektorn finns många människor som har ett stort engagemang och att det därför är en stor fördel att samarbeta med dem. Dessutom har många föreningar ett brett nätverk som går att använda och få hjälp av på olika sätt, menade flera av de intervjuade. 22 av de 25 intervjuade personerna uppger att insatsen kommer att leda till ett fortsatt utökat samarbete med den idéburna sektorn. Markandsföringen beskrevs både som ett hinder och en framgångsfaktor. Den kan vara kostsam och det kan ha varit svårt att nå ut till målgruppen, vilket lett till brist på deltagare. Bristen på deltagare har också enligt vissa berott på att det har varit svårt att ta sig till aktiviteter (resekostnader) och att det till exempel varit problem med att lösa barnvakt till kvällsaktiviteter. Inrikes födda män har varit underrepresenterade i aktiviteterna i de utvärderade projekten. I de projekt som fungerat väl har aktörerna bland annat åkt runt till sfi-klasser, områden där många nyanlända bor och kyrkor för att berätta om projektet och använde sig även av sociala medier och lokaltidningar för att nå ut med informationen. Som hinder för att uppnå projektmål uppgav flera av projektägarna tidsbrist att de hade haft en lång uppstartssträcka och bristande personalresurser i inledningsskedet. Mervärden i projekten Av de 25 projekten har 23 stycken lett till olika former av mervärden, som projektägarna inte hade räknat med vid ansökan. Fem projekt ledde till fler kontakter och djupare vänskapsrelationer än vad som förväntades från början. I vissa fall blev kommuninvånare intresserade och hjälpte till på olika sätt eller deltog i aktiviteter, trots att det inte var planerat. Det bidrog till nya kontakter och en ökad integration. I två fall visade nyanlända intresse för att starta en egen förening eller själva engagera sig som volontärer i befintliga organisationer. Även inrikes födda startade upp egna aktiviteter efter att ha blivit inspirerade av projekten. Något som nästan alla av de intervjuade tog upp vid frågan om mervärde var att projekten hade gett ringar på vattnet. Engagemanget har spridit sig och gjort att fler och fler blivit intresserade av att skapa nya kontakter och hjälpa till på olika sätt. I flertalet små samhällen bidrog projekten till en ökad sammanhållning och en mer trivsam stämning. Fyra av de intervjuade berättade att kontakten med flyktingguider och mentorer ledde till att nyanlända fick hjälp att hitta praktikplatser och jobb. Många fick även hjälp att övningsköra av sina nya vänner och kontakter, vilket kan vara viktigt för de nyanlända som inte har körkort. I vissa projekt, där målet egentligen inte var att etablera personliga flyktingguider, ledde andra former av kontakter till ett liknande sådant fadderskap ändå. Självförtroendet ökade hos nyanlända såväl som flyktingguider, enligt några av de intervjuade. För mer information om uppföljningen, se vår webbplats se/integration/sv/publikationer/ rapporter/pages/flyktingguider-ochfamiljekontakter-.aspx

6 KONFERENS MILSA forskningsbaserad stödplattform för migration och hälsa Välkommen på en en heldag kring samverkan för en hälsofrämjande etablering! Dagen kommer att innehålla erfarenheter från arbetet i Milsa (stödplattform för migration och hälsa) samt mycket utrymme för inspiration, utbyte och nätverkande. KONFERENS Samhällsorientering och hälsokommunikation Kunskap om hälsa och samhälle är en mänsklig rättighet och en förutsättning för människors delaktighet. Migrationsprocessen påverkar individens hälsa. Forskning och erfarenheter visar att det är viktigt att arbeta med hälsofrämjande insatser. På flera håll i landet erbjuds hälsokommunikation på olika sätt. På konferensen får du ta del av pågående utvecklingsarbeten inom samhällsorientering och hälsokommunikation. Projektet MILSA presenterar nyframtagna rekommendationer för genomförande av hälsokommunikation. Tid och plats 3 juni klockan (startar med fika från klockan 8.00) 4 juni klockan Mer information, program och anmälan finns på vår webbplats, Tid och plats 28 maj på Malmö Högskola Program och anmälan till konferensen hittar du på Länsstyrelsen Skånes webbplats, skane/sv/kalender/2015/pages/ milsa-spridningskonferens.aspx. Prenumeration av vårt nyhetsbrev Länsstyrelsernas nyhetsbrev innehåller aktuell information om flyktingmottagande och integration av nyanlända i Sverige. Nyhetsbrevet ges ut gemensamt av landets samtliga länsstyrelser. Du som vill ta del av nyhetsbrevet digitalt, skicka ditt namn och e-postadress till integration@lansstyrelsen.se. Ange Nyhetsbrev i ämnesraden. Kontakt Nina Lindgren, Länsstyrelsen i Jönköpings län, e-post nina.lindgren@lansstyrelsen.se.