Budget för 2018 samt ekonomisk plan för 2019 2020 Regionstyrelsen 2017 10 27
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 Innehåll 1. ALLMÄNT... 2 2. FINANSIELLA MÅL... 5 3. FINANSIELLA RESURSER... 6 3.1 RESURSFÖRDELNING OCH ANVÄNDNING... 6 3.2 KOSTNADSANPASSNING OCH KONTROLL... 7 3.3 RESURSRAMAR... 9 4. RESULTATBUDGET... 11 5. KASSAFLÖDESANALYS... 14 6. BALANSBUDGET... 16 1
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 1. Allmänt Den budget för 2018 och ekonomiska plan 2019-2020 som presenteras i det följande bygger på den av regionfullmäktige beslutade regionplanen för perioden 2018-2020. Justeringar har gjorts främst avseende förändrade underlag för beräkning av skatte- och statsbidragsintäkter inklusive konsekvenser av regeringens budgetproposition för 2018, pensionskostnader samt interna förändringar i ekonomiska mål och kostnadsreduceringsprogram Övergripande fortsätter arbetet för att nå en ekonomi i balans och här är det viktigt att utveckla dialogen med medarbetarna inom landstinget. Det fortsatta arbetet inom området ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. Personalens kunskap och erfarenhet och förmåga att leverera insiktsfulla underlag och idéer för effektiviseringar och arbetsmiljöförbättringar ska tas tillvara i en konstruktiv process i det löpande arbetet. För primärvården sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland som gäller för såväl landstingets hälsocentraler som privata vårdgivare inom området. Justeringar har gjorts i Regelboken för 2018 viket innebär en omfördelning av nivån där fast ersättning erhåller en högre andel och de rörliga ersättningarna får mindre betydelse. Detta innebär att hälsocentraler och vårdcentraler beräknas tillföras ökade ekonomiska resurser motsvarande ca 15 miljoner kronor jämfört med tidigare regelverk men inom ramen för befintliga resurser totalt. Därtill kommer nu i detta budgetförslag en ramutökning med 15 miljoner kronor för primärvården i länet varav cirka 10 miljoner kronor beräknas tillfalla de regiondrivna hälsocentralerna. Ovanstående två förändringar ligger i linje med målsättningen i Målbilden för framtida hälso- och sjukvård och är ett steg för att stärka primärvårdens resurser. Det är ett fortsatt prioriterat uppdrag att, så snart möjligheten ges inom ramen för befintliga resurser eller inom ramen för god ekonomisk hushållning, pröva hur en ytterligare förskjutning av ekonomiska resurser och uppdrag från specialistvården till primärvården kan ske. Inom de regiondrivna hälsocentralerna pågår ett arbete med genomförande av en handlingsplan för att nå balans i ekonomin där målet är att de underskott som nu finns i verksamheten ska reduceras kraftigt under år 2018. Ändå bedöms risker för underskott inom hälsocentralernas verksamheter i storleksordningen 20 miljoner kronor. Efter tillskott enlig ovan bör risknivån reduceras till omkring 10 miljoner kronor. En utredning för att tydliggöra Hälsohemmet Österåsens uppdrag ska genomföras. Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som numera gäller. Tandvårdstaxan förslås revideras enligt bifogat förslag (bilaga D). Förslaget innebär en höjning överlag med 4 %. I budgetförslaget är effekterna av kostnadsfri tandvård för yngre vuxna till och med 23 år inarbetade. Den minskning av de intäkter som beräknas uppstå är kompenserade i ramarna för Folktandvården. För Specialistvården gäller två separata ekonomiska ramar för somatisk respektive psykiatrisk vård. Inom specialistvården gäller nu en organisation med länsverksamheter, i syfte att nå ett effektivare patientflöde genom ökade samordningsvinster och bättre nyttjande av givna resurser. Varje länsverksamhet har egna ekonomiska ramar för att skapa tydlighet avseende det ekonomiska utrymmet för varje verksamhet. Hörselvården ingår numera i Specialistvårdens somatiska verksamhet. Utlagt sparbeting om 160 miljoner 2
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 kronor senast till 2018 reduceras nu i detta budgetförslag med 70 miljoner kronor till 90 miljoner kronor. Detta motsvarar den nivå som tidigare beslutats till och med år 2017. Trots denna reducering av den ursprungligt fastställda nivån för kostnadsreduceringar beräknas risker och problem att klara balans mot specialistvårdens budgetutrymme med omkring 220 miljoner kronor Arbetet med beslut och genomförande för att klara denna balans måste ske kraftfullt och inom given tidplan. Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen ekonomisk ram. Den nya säkerhetsavdelningen har nu tagits i bruk. För dessa merkostnader har ökad ekonomisk ram tilldelats. För verksamhetens fortsatta bedrivande bör en förstudie med utgångspunkt i behov av omlokalisering av viss verksamhet på sikt göras för att klara säkerhet och ekonomi inom RPK. För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården också nödvändigt. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna. Det innebär bland annat att inom verksamheterna bättre tillvarata olika kompetenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid hälsocentralerna och länsverksamheterna. Inom området tas nu fram kompetensförsörjningsplaner i syfte att på samtliga nivåer i verksamheterna nå en bättre överblick över behov och utifrån detta strategiskt planera kompetensutveckling och -försörjning. I det förändringsarbete som ska genomföras är det viktigt att värna personalen. För att minska landstingets kostnader är en god personalpolitik avgörande. Det innebär bland annat att med varsamhet och öppenhet hantera svåra beslut inom ramen för arbetet med kostnadsminskningar och effektiviseringar. Detta innebär också, i enlighet med vad som fastslås i regionplanen, att särskilda insatser för personalens arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter genomförs för att förbättra kompetens- och personalförsörjningen. Tydliga, konkreta insatser och medel för denna strategiska personalsatsning ska anges i verksamhetsplaner och i de budgetar som Hälso- och sjukvårdsnämnden respektive Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden upprättar. Detta kompletterar de fortlöpande personalstärkande insatser som också ska genomföras. En stor bidragande orsak till de befarade underskotten inom hälso- och sjukvården är rekryteringssvårighet som innebär ett stort beroende av inhyrd personal för att upprätthålla verksamheten och därmed mycket höga kostnader. Här har ett projekt, Oberoende av inhyrd personal startats. Även landstigets egna satsningar med kompetenstrappa och arbete två av fem helger innebär stora kostnader. Regionstyrelsen anser att redan genomförda satsningar på arbetsvillkor inom i första hand specialistvården borde bidra till möjligheten att minska beroendet av inhyrd personal. För att långsiktigt klara de ekonomiska målen och verksamheten inom tilldelade resurser krävs att nyttjandet av inhyrd personal minskar med minst 300 miljoner kronor under planperioden, med större delen i början av planperioden Detta kräver dock omfattande åtgärder och en avvägning gentemot övriga perspektiv i den balanserade styrningen. 3
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 När det gäller avgifter (bilaga C) inom hälso- och sjukvården är dessa anpassade till tagna beslut, där de senaste förändringarna gäller egenavgifter vid förskrivning av speciallivsmedel och avgift vid distansbesök via videolänk som beslutats under 2017. Förslag tillkommer nu avseende borttagande av patentavgift vid cellprovtagning vid gynekologisk hälsokontroll från 2018. För den intäktsminskning som uppkommer har 3,4 miljoner kronor reserverats och statsbidrag erhålls för ändamålet enligt regeringens Budgetproposition för 2018. Inom Folktandvården finns ökade behov för att klara munhälsan inom barntandvården. Därför görs en framställan om en höjning av ersättningen med fyra procent för barntandvård, det vill säga en procent över tilldelat utrymme. Även övriga delar tandvårdstaxan avseende allmäntandvård för vuxna, specialisttandvård samt frisktandvårdtaxan föreslås höjas med fyra procent. Här är det fråga om kostnader för kompetens- och personalutveckling samt arbetsmiljöfrågor för att klara den konkurrenssituation som finns inom tandvården. Totalt ger taxeförändringarna (se bilaga D) omkring två miljoner kronor inäktsförstärkningar. Regional utveckling utgör en förvaltning under landstingsstyrelsen. Sedan 2017 innefattar förvaltningens uppdrag att det regionala utvecklingsansvaret samlas hos landstinget. Den nya rollen innebär att under åren 2018 och 2019 en ny regional utvecklingsstrategi ska tas fram för åren 2021-2030. Detta arbete beräknas kosta två miljoner, varav 1,4 miljoner kronor år 2018 och 0,6 miljoner kronor 2019. För ändamålet framställs om motsvarande ökade medel under dessa två år. När det gäller Ostkustbanan AB, som bildats i syfte att påskynda utbyggnad av järnvägskapaciteten mellan Härnösand och Gävle, finns ett fortsatt behov att driva detta arbete vidare. Medel för kostnader avseende medlemskap finns till och med år 2017. För att säkerställa den långsiktiga finansieringen görs nu en framställan om en ökning av den ekonomiska ramen för ändamålet med 0,9 miljoner kronor. Inom trafikområdet i övrigt beräknas en brist med 10,4 miljoner kronor uppstå. För dessa merkostnader framställs önskemål om ökad ekonomisk ram. Orsaker till detta är att vissa tidsbegränsade statsbidragsintäkter för Norrtågstrafiken upphör vilket motsvarar 1,5 miljoner kronor samt konsekvenser av beslut i kommunalförbundet Kollektivtrafik i Västernorrland om utökning av landstingets busstrafikåtagande med motsvarande 8,9 miljoner kronor. Här är det främst fråga om utökad trafik i Högakustenområdet. Patientnämnden-Etiska nämnden erhåller i enlighet med riksdagsbeslut om ny lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ökat uppdrag. Lagen gäller från 2018 och innebär att arbetsuppgifter överförs från Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO. För de ökade kostnader som uppkommer görs nu en framställan om en ökning av den ekonomiska ramen för ändamålet med 0,6 miljoner kronor. Medel har reserverats och statsbidrag erhålls för ändamålet enligt regeringens Budgetproposition för 2018. Regionledningsförvaltningen har under 2017 bildats genom sammanläggning av Landstingsservice och Landstingets kansli. Ett relativt omfattande arbete inför budget 2018 har genomförts för att sammanfoga dessa verksamheter och de olikheter i finansieringsformer med intäktsfinansiering och anslagsfinansiering som finns därinom. För att nå synergi- och samordningseffekter samt ökad effektivitet inom den nybildade förvaltningen kommer fortsatt arbete för att bland annat tydliggöra rollfördelning och anpassning mellan de olika arbetsformerna. Detta kommer att fortsätta under 2018. 4
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 Inom Laboratoriemedicin Västernorrland befaras problem med rekrytering av personal, IT-verksamheten samt behov av större investeringar under planperioden. Investeringsutgifter, framför allt avseende medicinsk-teknisk utrustning beräknas till cirka 35 miljoner kronor under de tre åren. Av dessa behov ryms 10,5 miljoner kronor inom det avskrivningsutrymme som finns disponibelt i budget. Resterande belopp och behov får prövas och prioriteras i särskild ordning under planperioden. Framställningar och förändringar som nämns ovan och berör olika verksamheter kommer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år 2018. Övriga kärnverksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i enlighet med samma principer som gäller sedan tidigare inom landstinget. Landstingets serviceenheter finansieras genom intäkter som regleras i överenskommelser med interna och externa motparter. Inom dessa områden finns krav på kostnadsreduceringar inarbetade med de nivåer som fastställts i regionplanen. Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fastställda normer och principer. Här kommer en översyn med utgångspunkt i ett mer aktuellt underlag av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära senare justeringar. Fortsatta anpassningar måste ske av landstingets fastighetsbestånd. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete kommer att ske i investerings- och strukturberedningsgruppen under regionstyrelsen. 2. Finansiella mål Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid. De övergripande finansiella målen är: God ekonomisk hushållning, ska motsvara en procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning, det vill säga cirka 75 miljoner kronor i årligt positivt resultat Återställning av tidigare års underskott ska klaras senast år 2020. Årligen förbättrad produktivitet genom både minskade kostnader och ökad produktion. Produktionskostnadsnivå i specialistvården ska ligga i nivå gentemot jämförbara sjukhus i riket. Årligen minskad kostnad per DRG-poäng till högst fem procent över genomsnittet för i riket i jämförbara läns- och länsdelssjukhus vid utgången av planperioden. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av landstingets pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden och motsvarar cirka 250 miljoner kronor per år Soliditeteten ska öka, vilket innebär att det egna kapitalet behöver förstärkas under planperioden. 5
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 Samtliga mål enligt ovan bör kunna klaras. Detta förutsätter att de resultatförstärkningar och kostnadsreduceringar som beslutas i denna ekonomiska plan genomförs enligt gällande tidplan samt i fastställd nivå. Även kravet om återställning av tidigare års resultat klaras senast år 2020 under förutsättning att verksamheterna bedrivs inom givna ekonomiska förutsättningar. De reduceringar i verksamheterna som ska genomföras senast 2018 är följande: Specialistvården, somatisk vård 90,0 miljoner kr Regional utveckling 8,0 Regionledningsförvaltning 19,0 Laboratoriemedicin 3,0 Generellt 14,2 Ovanstående 134,2 miljoner kronor innebär att i Regionplanen endast delvis fullföljs. Tidigare utlagt sparbeting om 160 miljoner kronor avseende Specialistvården senast till 2018 reduceras nu i detta budgetförslag med 70 miljoner kronor besparing till 90 miljoner kronor. Detta motsvarar den nivå som tidigare beslutats till och med år 2017. Tidigare återstående övergripande, återstående sparbeting reduceras med 44 miljoner kronor, från 58,2 till 14,2 miljoner kronor. Dessa 14,2 miljoner kronor motsvarar en kostnadsreducering med 0,2 % och föreslås fördelas generellt på samtliga förvaltningar/ramoråden. Förändringar enligt ovan berör olika verksamheter och kommer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år 2018. Förutom resultatet av de åtgärder som anges ovan ska inom hälsocentralerna genomföras åtgärder som framgår av en handlingsplan i syfte att reducera verksamhetens underskott. Åtgärder enligt denna handlingsplan beräknas ge intäktsförstärkningar och kostnadsminskningar för hälsocentralerna med 36 miljoner kronor år 2018. Trots den minskning som nu föreslås av den ursprungligt fastställda nivån för kostnadsreduceringar inom Specialistvården beräknas risker och problem att klara en balans mot specialistvårdens budgetutrymme med omkring 220 miljoner kronor. Här måste en handlingsplan snarast och kraftfullt genomföras för att komma tillrätta med dessa problem. Av de förändringar som ska genomföras för att klara de ekonomiska målen måste takten i arbetet öka. Detta gäller särskilt specialistvården och hälsocentralerna. 3. Finansiella resurser 3.1 Resursfördelning och användning Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (69 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel 6
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från landsting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolkning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 22 procent av landstingets intäkter. Förutom skatt och statsbidrag har landstinget även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (6 procent) samt patientavgifter (3 procent). Totalt omsluter verksamheten cirka 8,7 miljarder kronor. Större delen, 51 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för egen anställd personal. I övrigt används cirka 16 procent för köp av material och 28 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata utförare inom primärvården samt generellt ökade kostnader för inhyrd personal. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent och avskrivningar 2 procent. Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter: Regional utveckling 5 % Hälso- och sjukvård 92 % (varav tandvård 4 %) Resterande resurser, 3 procent, används till landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med intern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna. 3.2 Kostnadsanpassning och kontroll Kostnadsökningstakten är fortfarande på en för hög nivå i förhållande till landstingets intäkter. De handlingsplaner som hittills tagits fram har inte gett önskad effekt för att minska kostnaderna. Det är av yttersta vikt att Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden verkställer de åtgärder som beslutas. Arbetet med att minska kostnadsökningstakten måste fortsätta. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åtgärder. Det är av stor vikt att samtliga verksamheter erhåller tydliga ekonomiska ramar och resultatmål som löpande följs upp under året. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resurser. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs. För åren 2018 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi och lokaler. Det kostnadstryck som uppstår kan årligen beräknas till omkring en procent eller motsvarande cirka 80 miljoner kronor. Prioriteringsarbete och löpande effektiviseringar inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet skall prägla verksamheten. En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är av yttersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt. 7
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 För att nå en ekonomi i balans över tid ska ekonomistyrning och budgetföljsamhet utvecklas inom alla verksamheter. kostnadsutvecklingen brytas genom löpande förbättringsarbete och strategiska satsningar. kostnadsdrivande beslut ska vara finansierade. beroendet av inhyrd personal minska. investeringar alltid vara noggrant övervägda och ständigt vägas ur ett länsperspektiv. identifierade brister i kvalitet och arbetsmiljö åtgärdas. fortsätta med energieffektivisering och miljöledningssystem i alla verksamheter samt fortsätta satsningar på förnybar energi. vården bedrivas på mest effektiva omhändertagandenivå. samarbetet mellan kommuner och regioner ska utvecklas. resurser och kompetenser tas tillvara optimalt genom utökad samverkan och arbetsfördelning 8
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 3.3 Resursramar De resursramar som gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden 2018 2010 är följande (miljoner kronor, löpande priser) och jämförs här med budget för 2017: Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Budget 2020 Folkhälso, primärvårds och tandvårdsnämnd 49,1 50,6 52,0 53,5 varav folkhälsa m.m. 1) 28,8 29,6 30,5 31,3 varav Österåsens hälsohem 20,3 21,0 21,5 22,2 Hälso och sjukvårdsnämnd 4 976,9 5 046,2 5 180,7 5 336,1 varav gemensamt 2) 2,9 3,0 3,1 3,2 varav Specialistvården Västernorrland 3) 4 926,7 4 993,0 5 126,2 5 280,1 därav somatisk vård 4 467,2 4 519,8 4 640,0 4 780,8 därav psykiatrisk vård 459,5 473,2 486,2 499,3 varav Rättspsykiatrisk Regionklinik 47,3 50,2 51,4 52,8 Patientnämnd/etisk nämnd 4,7 4,8 5,0 5,1 Landstingets revisorer 6,7 6,9 7,1 7,3 Rgionstyrelsen 2 064,0 2 016,3 2 065,3 2 115,7 varav regional utveckling 277,7 282,5 290,4 298,5 varav primärvård 1 118,6 1 144,4 1 169,6 1 195,5 varav tandvård 177,2 189,8 195,1 200,5 varav laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0 varav regionledningsförvaltning 4) 490,5 399,6 410,2 421,2 Totalt 7 101,4 7 124,8 7 310,1 7 517,7 1) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet. 2) Avser nämndens politiska verksamhet. 3) Specialistsjukvården omfattar ramområdena somatisk vård och psykiatrisk vård. Omdisponering av medel mellan ramområdena ska underställas regionfullmäktige. 4) Regionledningsförvaltningen omfattar tidigare Landstingsservice och Landstingets kansli. År 2017 innehåller kostnader för IT plan, patientsäkerhetsarbete, sjukskrivnings och rehab. process, professionsmiljarden, förlossningsvård och kvinnors hälsa, integration och asylsamordning, namnbyteskostnader samt personalstrategiska ändamål. Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för regional utveckling, regionledningsförvaltning, primärvård och tandvård ligger under regionstyrelsen. Produktionsansvar för hälsocentralerna, som för närvarande utgör cirka 63 procent av primärvården och för Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden. 9
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 Serviceenheterna inom regionledningsförvaltning och Laboratoriemedicin rapporterar till regionstyrelsen. Dessa är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Kostnämnden i Sollefteå administreras via regionledningsförvaltningen. Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verksamheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter. I resursramarna ingår medel för: Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 3 procent 2018 och därefter 2,8 procent per år. Beräknade kostnader för läkemedel. Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital. Resursramarna är reducerade motsvarande de kostnadsreduceringar som beslutats i Regionplanen (jmf avsnitt 2 ovan). Dessutom finns medel avseende kostnadsreduceringsförslag budgeterade under anlaget för emotsedda händelser på finansförvaltningen, se vidare under avsnittet resultatbudget i det följande. Vid över- eller underskott kan balansering av eget kapital bli aktuell och då är utgångspunkten att 20 % av redovisat resultat, efter justeringar, ska balanseras som negativt eller positivt eget kapital. Totalt balanserat eget kapital belastas eller gottskrivs ränta för respektive verksamhet. Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten enligt bilaga A. 10
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 4. Resultatbudget Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Verksamhetens externa nettokostnader 6 826 7 121 7 220 7 407 7 582 Avskrivningar 190 200 210 217 216 Verksamhetens externa nettokostnader 7 016 7 321 7 430 7 624 7 798 Skatteintäkter 5 653 5 838 5 972 6 153 6 320 Generella statsbidrag och utjämning 1 448 1 515 1 552 1 589 1 614 Finansiella intäkter 26 39 50 56 63 Finansiella kostnader 16 49 69 72 102 Årets resultat 95 22 75 102 97 I verksamhetens externa nettokostnader ingår: nämndernas och styrelsens kostnader och intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag landstingets pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensionsavsättningarna Pensionsavsättningar och -utbetalningar beräknas enligt underlag från landstingets pensionsförvaltare Skandia. Jämfört med tidigare beräkningar i regionplanen har dessa kostnader (inklusive finansiella kostnader) ökat med 61 miljoner kronor år 2018, minskat med 58 miljoner kronor år 2019 samt ökat med 34 miljoner kronor år 2020. Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader samt planerade kostnadsreduceringar fördelas enligt följande (miljoner kronor): 2017 2018 2019 2020 Egentligt oförutsett 25,2 113,9 165,5 85,6 Emotsedda kostnadsökningar 56,8 217,3 131,5 119,9 Arbetsmarknad m.m. 5,8 5,9 6,1 Kostnadsreduceringar 31,2 14,2 14,6 15,0 Ofördelat 85,0 87,4 89,8 Summa 50,8 407,8 375,7 286,4 Medlen för egentligt oförutsett disponeras av regionfullmäktige och regionstyrelsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. Medel för Framtidens vårdinformationssystem (FVIS) hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett. 11
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT. Detta har reducerats till ett mindre belopp (jämför FVIS ovan). Beredningen av dessa medel sker inom ramen för Personal- och allmänna utskottets ansvar för IT-frågor. Fokus ska vara på att underlätta och förbättra för hälso- och sjukvården. I övrigt, under rubriken emotsedda kostnadsökningar, finns medel för åtgärder för kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess med 31,4 miljoner kronor, för stöd till bättre resursutnyttjande ( professionsmiljarden ) med 24 miljoner kronor, för vävnadsdirektivets genomförande med 1,2 miljoner samt marksanering vid tidigare landstingsägda fastigheter med 4,0 miljoner kronor t o m år 2018. Vidare finns under hela planperioden medel för åtgärder för patientsäkerhetsarbete med 9,5 miljoner kronor samt patientrörlighetsdirektivet med 3,4 miljoner kronor. En stor post har tillkommit i samband med regeringens Budgetproposition för 2018. Totalt är det fråga om 128 miljoner kronor år 2018 samt 113 miljoner kronor respektive 103 miljoner kronor för de två följande åren, vilket täcks med nya statsbidrag. Bidragen är i princip riktade mot särskilda ändamål som möjliggör utveckling av verksamhet, kvalitet med mera. Dessa ändamål är patientmiljard, förlossningsvård och kvinnors hälsa, cancersjukvård, goda arbetsvillkor och arbetssätt inom hälso- och sjukvården, tillgänglighet i barnhälsovård, avgiftsbefrielse in gynekologisk cellprovtagning samt nya arbetsuppgifter inom patientnämnderna. De mer exakta villkoren för nyttjandet av dessa medel är inte helt kända ännu. När de ekonomiska villkoren blir helt kända kan detta komma att påverka den ekonomiska situationen positivt för landstinget. Detta gäller i synnerhet medlen för goda arbetsvillkor och arbetssätt inom hälso- och sjukvården Medel för arbetsmarknad med mera avser anställningsstöd och sommarjobb för ungdomar samt långsiktiga rekryteringsinsatser. Kostnadsreduceringar avser generella åtgärder med 14,2 miljoner kronor motsvarande 0,2 % inom samtliga verksamheter och innebär en reducering med 44 miljoner kronor jämfört med tidigare beslutad nivå (58,2 miljoner kronor). 70 miljoner har reserverats i avsikt att reducera tidigare beslutad besparingsnivå inom Specialistvården. Beloppet motsvarar den ramreducering som tidigare lagts ut avseende år 2018. 15 miljoner har reserverats i avsikt att förstärka primärvårdens resurser i länet. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade investeringar samt investeringsplanen. Nya principer för beräkning avskrivningskostnaderna har införts avseende avskrivningar på fastigheter som nu görs med så kallad komponentredovisning, en metod rekommenderad av Rådet för kommunal redovisning, RKR. I föreliggande budgetförslag ligger avskrivningskostnaderna sammanlagt nio miljoner kronor högre än i regionplanen, vilket beror på relativt höga investeringar under åren 2016-2018. Landstingets skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedömningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen är 11,29 kronor per skattekrona. Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna 3,7 procent under rikets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras till stor del genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag. När det gäller kostnadsutjämning sker till en del en utjämning för befolkningens beräknade behov av hälso- och sjukvård. 12
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 Inom utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån för generella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. De generella medel som tillkommit i enlighet med regeringens budgetproposition för 2018 har budgeterats i denna post. Dessa medel beräknas innebära en förstärkning med 40,9 miljoner kronor för år 2018, 76,9 miljoner kronor för år 2019 och 112,9 miljoner kronor för år 2020. Större delen har reserverats på anslaget för emotsedda kostnadsökningar inom finansförvaltningen (jmf ovan). Denna post redovisas nedan som regleringsavgift. Statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräknat med utgångspunkt i regeringens budgetproposition. Nivån ökar relativt kraftigt efter genomförda förhandlingar mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För Västernorrlands är det fråga om 60,6 miljoner kronor 2018 och åren därefter 55,1 respektive 49,7 miljoner kronor jämfört med nivån i regionplanen. Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor): 2017 2018 2019 2020 Inkomstutjämning 811,4 832,9 856,1 878,2 Kostnadsutjämning 101,7 95,0 105,4 108,6 Regleringsavgift 97,5 76,0 47,6 24,0 Ersättning för läkemedel 650,0 650,0 640,0 630,0 Medel för vård av nyanlända och flyktingar 49,7 49,7 35,5 21,3 Summa 1 515,3 1 551,6 1 589,4 1 614,1 Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade medel i aktier, aktierelaterade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till två procent. Därtill har beräknad reavinst vid omallokering av pensionsmedel beräknats med 10 miljoner kronor per år. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i regionplanen i april 2017 bli cirka 7 miljoner kronor högre per år. En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid realisering. Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Kostnaderna är 1,8 miljoner kronor lägre för år 2018 än vid tidigare beräkningar. År 2019 är motsvarande belopp 40,9 miljoner lägre och 2020 3,7 miljoner kronor lägre. Förändringarna hänför sig till att ny pensionskostnadsprognos (jmf pensionskostnader ovan). Under planperioden 2018 2020 är budgetförslaget balanserat, det vill säga landstingets löpande intäkter är större än kostnaderna. Detta innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls. Kravet på återställning av tidigare års underskott klaras senast år 2020, vilket är två år senare än det mål som fanns i regionplanen. Återställningen omfattar 274 miljoner kronor och innebär att ett positivt årligt resultat på drygt en procent per år under planperioden vilket är något högre än med det finansiella målet för planperioden. Av största vikt för att budgeten ska kunna hållas är att omfattningen i de kostnadsreduceringar som fastställts i denna ekonomiska plan genomförs i den takt och med den nivå som planeras. 13
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 5. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur landstinget får in pengar och hur de används under de olika åren. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar förändringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 95 22 75 102 97 Just. av ej rörelsekapitalpåverkande poster: Avskrivningar 190 200 210 217 216 Avsättningar 116 135 240 209 280 Minskning av långfristiga skulder 0 0 0 0 0 Realisationsvinster 11 1 0 0 0 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 390 356 525 528 593 Förändr. av rörelsekapital exkl. likvida medel Förändring av förråd (ökning, minskning +) 1 2 Förändring av kortfristiga fordringar (ökning, minskning +) 49 34 Förändring av kortfristiga skulder (ökning +, minskning ) 63 6 16 17 17 Medel från den löpande verksamheten 403 394 541 545 610 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar 274 328 297 186 189 Försäljning av anläggningstillgångar 12 1 1 Medel från investeringsverksamheten 262 327 296 186 189 FINANSIERING Nyupptagna lån Minskning av långfristiga skulder 1 Minskning av långfristiga fordringar 1 Medel från finansieringsverksamheten 0 0 0 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 141 67 245 359 421 Likvida medel vid årets början 1 668 1 809 1 876 2 121 2 480 Likvida medel vid årets slut 1 809 1 876 2 121 2 480 2 901 14
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 Resultat och avskrivningar: Se resultatbudgeten. Avsättningar avser den förändring som beräknas vad gäller pensionsavsättningar, jämför även balansbudgeten nedan. Realisationsvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Jämför även försäljning av anläggningstillgångar nedan. Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter. Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld och outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Utvecklingen under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år. Nettoinvesteringarna för perioden 2017-2020 överskrider den återanskaffningsnivå som beräknas med utgångspunkt i avskrivningsutrymmet med 39 miljoner kronor. Investeringsplanens olika objekt, där Operationscentrum och Onkologkliniken i Sundsvall är de dominerande objekten, framgår av bilaga B. Driftkostnadskonsekvenser av de projekt som tagits upp i investeringsplan beräknas uppgå till cirka 14 miljoner kronor. Dessa kostnader ska inrymmas i verksamheternas fastställda resursramar. Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Ökning av långfristiga fordringar avser tillfört kapitaltillskott till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Minskning av långfristiga fordringar avser återbetalning av utlånade medel till Banverket (2016). Minskning av långfristiga fordringar avser, enligt överenskommelse, återbetalda studiestöd för anställda inom Folktandvården (2016). De likvida medlen beräknas öka under planperioden. Kassaflödet är positivt framförallt beroende på de avsättningar som görs för bland annat pensioner. Beräknad utveckling av de likvida medlen bygger även på att de ekonomiska ramar som ställs till verksamhetens förfogande samt budgeterad investeringsnivå hålls. 15
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 6. Balansbudget Balansbudgeten visar vilka tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder landstinget väntas ha på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser). Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Anläggningstillgångar 2 319 2 448 2 535 2 504 2 477 Omsättningstillgångar 2 291 2 325 2 569 2 928 3 350 Summa tillgångar 4 610 4 773 5 104 5 432 5 827 Balanserat eget kapital 1 018 1 113 1 135 1 210 1 312 Årets resultat 95 22 75 102 97 Summa eget kapital 1 113 1 135 1 210 1 312 1 409 Avsättning för pensioner 2 273 2 408 2 648 2 857 3 138 Summa avsättningar 2 273 2 408 2 648 2 857 3 138 Långfristiga skulder 14 13 13 13 13 Kortfristiga skulder 1 210 1 217 1 233 1 250 1 267 Summa skulder 1 224 1 230 1 246 1 263 1 280 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 610 4 773 5 104 5 432 5 827 Soliditet 24,1% 23,8% 23,7% 24,2% 24,2% Ansvarsförbindelser: Pensionsskuld intjänad före 1998 4 418 4 312 4 174 4 071 3 967 Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden beror på försäljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar. Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar samt förråd och förändringen beror på de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten. Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år. 16
Budget 2018 samt ekonomisk plan 2019 2020 2017 10 27 Soliditeten, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar beräknas under planperioden förstärkas något, från 24,1 procent vid utgången av 2016 till 24,2 procent vid utgången av 2020. Soliditeten är ett mått på landstingets ekonomiska styrka på lång sikt och påverkas framför allt av resultatnivån. En förstärkning av soliditeten innebär att landstinget ökar värdet av sina egenfinansierade tillgångar. Avsättning för pensioner omfattar skuld till tidigare och nuvarande anställda samt vissa åtaganden avseende anställda i primärkommunerna genom avtal i samband med huvudmannaskapsförändringar. Från och med år 1998 redovisas endast den skuld som nyintjänats av den personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,1 miljarder kronor, visas som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten. Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag. Kortfristiga skulder kommenteras vid kassaflödesanalysen ovan. 17
2017-10-27 Budget 2018, 1.000 tal kronor Nämnd Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Landstingsbidrag Investeringsutgift Folkhälso,primärvårds och tandvårdsnämnd varav folkhälsa m.m. 1) 952 9 266 21 320 29 634 29 634 0 0 varav Österåsens hälsohem 8 336 17 077 12 220 20 961 20 961 0 275 varav Regiondrivna Hälsocentraler 917 244 404 062 513 182 0 0 0 1 025 varav Folktandvården 517 926 228 291 289 635 0 0 0 4 287 Summa Folkhälso, primärvårds och tandvårdsnämnd 1 444 458 658 696 836 357 50 595 50 595 0 5 587 Hälso och sjukvårdsnämnd varav gemensamt 2) 0 2 856 128 2 984 2 984 0 0 varav Specialistvården Västernorrland 546 749 2 628 765 2 911 046 4 993 062 4 993 062 0 79 930 -därav Somatisk vård 512 266 2 282 968 2 749 169 4 519 871 4 519 871 0 78 430 -därav Psykiatrisk vård 34 483 345 797 161 877 473 191 473 191 0 1 500 varav Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) 137 610 144 613 43 149 50 152 50 152 0 450 Summa Hälso och sjukvårdsnämnd 684 359 2 776 234 2 954 323 5 046 198 5 046 198 0 80 380 1) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet. 2) Avser nämndens politiska verksamhet Bilaga A Sida 1 av 8
2017-10-27 Nämnd Budget 2018, 1.000 tal kronor Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Landstingsbidrag Investeringsutgift Patientnämnd/etisk nämnd 752 4 292 1 305 4 845 4 845 0 0 Regionens revisorer 0 5 177 1 750 6 927 6 927 0 0 Regionstyrelsen varav Regional utveckling 201 160 84 367 399 261 282 468 282 468 0 1 000 varav Regionledningsförvaltningen 1 407 596 587 387 2 554 089 1 733 880 1 733 880 0 16 263 därav primärvård 17 226 18 073 1 143 601 1 144 448 1 144 448 0 0 därav tandvård 0 0 161 089 161 089 161 089 0 0 därav särskilt tandvårdsstöd/äldretandvård 0 0 28 682 28 682 28 682 0 0 därav regionledningsförvaltningen 1 390 370 569 314 1 220 717 399 661 399 661 0 16 263 varav Laboratoriemedicin 168 433 97 277 71 156 0 0 0 3 500 Summa Regionstyrelsen 1 777 189 769 031 3 024 506 2 016 348 2 016 348 0 20 763 Summa nämnder 3 906 758 4 213 430 6 818 241 7 124 913 7 124 913 0 106 730 Finansiering 7 657 046 195 078 412 330 7 049 638 7 124 913 75 275 190 000 TOTALT 11 563 804 4 408 508 7 230 571 75 275 0 75 275 296 730 Bilaga A Sida 2 av 8
2017-10-27 Driftbudget 2018, 1.000 tal kronor Huvudområde Intäkter Kostnader Netto Primärvård 336 448 1 538 694 1 202 246 Specialiserad somatisk vård 175 954 4 108 876 3 932 922 Specialiserad psykiatrisk vård 172 093 690 064 517 971 Tandvård 214 636 401 537 186 901 Övrig hälso och sjukvård 262 621 693 514 430 893 Utbildning 57 574 85 963 28 389 Kultur 45 940 139 291 93 351 Trafik och infrastruktur 4 999 136 391 131 392 Allmän regional utveckling 19 171 62 270 43 099 Politisk verksamhet 45 186 45 186 Medicinsk service 534 152 939 213 405 061 Allmän service 651 048 1 004 007 352 959 Fastighetsförvaltning 451 085 422 246 28 839 Pensioner, avskrivningar och internränta m.m. 1) 342 526 431 370 88 844 Summa 3 268 247 10 698 622 7 430 375 Skatteintäkter, generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader. 7 649 914 144 264 7 505 650 Total 10 918 161 10 842 886 75 275 1) Specificering av pensioner, avskrivningar och intern ränta m.m. Pensionskostnader inkl. individuellt pensionssparande 647 123 647 123 Intern pensionsavgift 402 128 402 128 Oförutsett (egentligt) 113 867 113 867 Statsbidrag, råd och stöd 2 300 2 300 Statsbidrag, stöd till bättre resursutnyttjande i hälso och sjukvården (professionsmiljarden) 23 645 23 645 Statsbidrag, kvalitetsäker sjukskrivnings och rehabiliteringsprocess samt Patientmiljard i HoS 155 703 155 703 Avskrivningar, avkastningskrav m.m. 120 787 72 285 48 502 Internränta 40 091 223 39 868 Summa 342 526 431 370 88 844 Sida 3 av 8
2017-10-27 Investeringsbudget 2018, 1.000 tal kronor Huvudområde Utgifter Primärvård 3 500 Specialiserad somatisk vård 149 267 Specialiserad psykiatrisk vård 4 950 Tandvård 9 287 Övrig hälso och sjukvård 26 230 Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling 1 000 Medicinsk service 45 533 Allmän service 14 563 Fastighetsförvaltning 42 400 Summa 296 730 Sida 4 av 8
2017-10-27 Resultatbudget 2018, 1.000 tal kronor Verksamhetens intäkter (not 1) 1 269 589 Verksamhetens kostnader (not 2) 8 317 968 Förändrad pensionsskuld (not 3) 171 727 Avskrivningar (not 4) 210 269 Verksamhetens nettokostnader 7 430 375 Skatteintäkter (not 5) 5 972 255 Generella statsbidrag (not 6) 1 551 614 Finansiella intäkter (not 7) 50 000 Finansiella kostnader (not 8) 68 219 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 75 275 Årets resultat (not 9) 75 275 Kommentarer till noter Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftbudgeten 3 268 247./. intern ränta 40 091./. övriga interna intäkter 1 958 567 1 998 658 1 269 589 Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftbudgeten 10 698 622./. intern ränta 40 091./. övriga interna kostnader 1 958 567./. avskrivningar 210 269./. pensionsavsättning 171 727 2 380 654 8 317 968 Not 3 Pensionsavsättning inkl. löneskatt 171 727 Pensionsavsättningen är beräknad av Landstingets pensionsförvaltare Skandia enligt lagstadgad beräkningsmodell (blandmodell). Sida 5 av 8
2017-10-27 Not 4 Avskrivningar Inventarier och utrustning avskrivs vanligen på 10 år eller kortare tid. Byggnader avskrivs vanligen på 30 år. 210 269 Not 5 Skatteintäkter 5 972 255 Landstingsskatt, 11,29 kr/skattekrona. Not 6 Generella statsbidrag 1 551 614 ersättning för läkemedel 650 000 inkomstutjämning 832 895 strukturbidrag 0 kostnadsutjämning 144 764 regleringsavgift 76 045 Not 7 Finansiella intäkter 50 000 Avkastning på likvida medel och långsiktigt placerade aktier och räntebärande obligationer. Not 8 Finansiella kostnader 68 219 finansiell kostnad på pensionsavsättning 68 219 Not 9 Årets resultat Årets resultat uppgår till 75 275 Sida 6 av 8
2017-10-27 Kassaflödesanalys 2018, 1.000 tal kronor DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före extraordinära poster (jmf resultatbudget) 75 275 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar (jmf resultatbudget) 210 269 Avsättningar (not 1) 239 946 Realisationsvinster (not 2) 400 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 525 090 Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av kortfristiga skulder (Not 3) 15 794 Medel från den löpande verksamheten 540 884 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar (Not 4) 296 730 Försäljning av anläggningstillgångar (Not 5) 600 Medel från investeringsverksamheten 296 130 FINANSIERING Amorteringar/Intäktföring investeringsbidrag(not 6) 141 Medel från finansieringsverksamheten 141 ÅRETS KASSAFLÖDE 244 613 Likvida medel vid årets början (enligt prognos) 1 875 296 Likvida medel vid årets slut 2 119 909 Kommentarer till noter Not 1 Avsättningar 239 946 Förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt 171 727 Finansiell kostnad avseende pensionsavsättning inkl löneskatt 68 219 Not 2 Realisationsvinst Beräknas uppkomma vid försäljning 400 bostadsrätter. 400 Not 3 Förändring av kortfristiga skulder 15 794 Semesterlöneskuld m m, ökning 10 700 Individuellt pensionssparande inkl. löneskatt 5 094 Not 4 Specifikation av nettoinvesteringar 296 730 Byggnader, investeringsobjekt 174 970 Inventarier, investeringsobjekt 25 030 Återanskaffning av inventarier 13 300 Medicinsk teknisk apparatur samt fordon 83 430 Not 5 Försäljning av anläggningstillgångar 600 Avser försäljning av bostadsrätter 600 Not 6 Amorteringar Tidigare upptagna lån är nu färdigamorterade 141 Intäktföring av investeringsbidrag 141 Sida 7 av 8
2017-10-27 Balansbudget 2018, 1.000 tal kronor Anläggningstillgångar (not 1) 2 534 487 Omsättningstillgångar (not 2) 2 569 241 Summa tillgångar 5 103 728 Balanserat eget kapital 1 134 387 Årets resultat 75 275 Summa eget kapital (not 3) 1 209 662 Avsättning för pensioner (not 4) 2 647 999 Summa avsättningar 2 647 999 Långfristiga skulder (not 5) 13 299 Kortfristiga skulder (not 6) 1 232 768 Summa skulder 1 246 067 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 103 728 Ansvarsförbindelse: Pension till anställda och pensionärer m.fl. intjänad före 1998 4 173 521 Kommentarer till noter Not 1 Anläggningstillgångar 2 534 487 Fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar, bostadsrätter, andelar, aktier och värdepapper. Not 2 Omsättningstillgångar 2 569 241 Förråd, kortfristiga fordringar och likvida medel. Not 3 Eget kapital 1 209 662 Det egna kapitalet är tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet beräknas öka med 75.275.000; kronor under året för att därmed, vid årets slut, uppgå till 1.209.662.000; kronor Not 4 Avsättning för pensioner 2 647 999 Enligt den så kallade blandmodellen redovisas endast den avsättning som nyintjänats av personal som varit anställd efter 1997. Not 5 Långfristiga skulder 13 299 Avser erhållna investeringsbidrag. Not 6 Kortfristiga skulder 1 232 768 Leverantörsskulder, semesterlöneskuld, outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Sida 8 av 8
2017-10-27 Bilaga C Avgifter Här redovisas förändringar avseende patientavgifter, gula taxan, sjukresor, högkostnadsskydd, vårdhotell, Österåsen och övr. I övrigt sker inga förändringar vad gäller avgifter m.m. För dessa hänvisas därför till avgiftshandboken Not 2018 2019 2020 Patientavgifter Patientavgift, sluten vård, övriga vuxna (kr/vårddag) 1 100 100 110 Patientavgift, distansbesök via videolänk (kr/besök) 2 200 200 200 Patientavgift, gynekologisk hälsokontroll, kr 3 0 0 0 Egenavgifter vid förskrivning av speciallivsmedel, ej i högkostn.skyddet 4 Egenavgifter vid förskrivning av speciallivsmedel, kr/mån ( 18 års ålder) 5 120 120 120 Helnutrition, kr/mån (från 19 års ålder) 6 1 800 1 900 1 950 Halvnutrition, kr/mån 7 900 950 950 Tilläggsnutrition, kr/mån 8 400 430 440 Tilläggsnutrition, kr/mån (för patienter med tillägg motsv. 400kcal/dag) 9 250 260 270 Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd patientavgifter, kr 10 1 100 1 150 1 200 Högkostnadsskydd läkemedel, kr 11 2 300 2 350 2 400 Högkostnadsskydd sjukresor, kr 12 1 650 1 700 1 750 Övriga avgifter Ersättning per år och barn avseende barn och ungdomstandvård, kr 13 1 324 1 361 1 399 Stickkostnad vid provtagning, kr vid Hälso och vårdcentraler samt sjukhus. 14 115 120 125 Noter 1) Personer med bruttoinkomst under 7.100 kr/månad har möjlighet att ansöka om nedsatt vårdavgift. Avgiftstaket för slutenvården uppgår till 100 kr och indexregleras genom att i lag fastställas till bestämd andel (0,23 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas till nedåt till närmaste 10 tal kronor. 2) Efter beslut i Regionfullmäktige den 20 september 2017 168, införs en ny avgift för distansbesök via videolänk. Besök/vårdkontakt via videolänk ska ha samma avgift som andra besök inom hälso och sjukvården i enlighet med enhetstaxan (200 kronor). Avgiften är frikortsgrundande. Avgiften gäller från och med 1 oktober 2017. 3) Avgiften för gynekologisk hälsokontroll slopas enligt budgetpropositionen för 2018, Prop 2017/18:1. 4) Efter beslut i Regionfullmäktige den 21 22 juni 2017 142 revideras egenavgifter för speciallivsmedel. (FSMP, Food for Special Medical Purposes) Avgifterna ingår ej i högkostnadsskyddet. 5) Vid förskrivning av FSMP till barn till och med 18 års ålder är avgiften lagstadgad och ingår i läkemedelsförmånen. Avgiften revideras ej. 6) Avgift för de som har sondnäring och/eller kosttillskott som sin enda näringskälla. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (4,09 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. 7) Halvnutrition, avgift för de som har betydande behov av speciallivsmedel i sitt dagliga kosthåll. Denna avgiftsnivå tillämpas för de med låga energibehov som har sondnäring och/eller kosttillägg som enda näringskälla motsvarande 1000 kcal per dygn. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (2,05 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. 8) Tilläggsnutrition, avgift för de som har behov av komplettering av maten med kosttillägg. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (0,91 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 10 tal kronor. 9) Tilläggsnutrition, avgift för patienter med tillägg motsvarande < 400 kcal/dag. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (0,57 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 10 tal kronor. 10) Gäller ej avseende avgift vid uteblivet besök eller avgifter enligt Gula taxan. Högkostnadsskydden för öppenvårdsbesök indexregleras genom i lag fastställd andel (2,47 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. Indexeringen innebär att den allmänna prisutvecklingen i samhället följs över tid och att högkostnadsskyddet därmed värdesäkras. 11) Högkostnadsskyddet för läkemedel indexeras genom i lag fastställd andel (5,00 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. Indexeringen innebär att den allmänna prisutvecklingen i samhället följs över tid och att högkostnadsskyddet därmed värdesäkras. 12) Efter beslut i Landstingsfullmäktige den 29 30 juni 2016 136 höjs högkostnadskyddet från 1.200 kronor till 1.600 kronor Högkostnadsskyddet för sjukresor indexeras genom bestämd andel (3,61 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmast 50 tal kronor. 13) Ersättningen har uppräknats med 4,0 % år 2018, därefter med 2,8 % per år enligt beslut i Regionfullmäktige den 29 30 november 2017. 14) Avgiften används vid debitering mellan primärvården och specialistvården och avser stickkostnader vid provtagning. Sida 1(1)