Budget för 2015 samt ekonomisk plan för Fastställd av landstingsfullmäktige den november 2014, 182

Transkript

1 Budget för 2015 samt ekonomisk plan för Fastställd av landstingsfullmäktige den november 2014, 182

2 Budget 2015 samt ekonomisk plan ALLMÄNT FINANSIELLA MÅL FINANSIELLA RESURSER RESURSFÖRDELNING OCH ANVÄNDNING KOSTNADSANPASSNING- OCH KONTROLL RESURSRAMAR RESULTATBUDGET KASSAFLÖDESANALYS BALANSBUDGET

3 Budget 2015 samt ekonomisk plan Allmänt Den budget för 2015 och ekonomiska plan som presenteras i det följande bygger på den av landstingsfullmäktige beslutade landstingsplanen för perioden med justeringar utifrån den överenskommelse som tecknats mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som bifogas i bilaga E. Vi är överens om mål och ekonomiska ramar på landstingsnivå för de olika huvudverksamhetsområden som finns inom landstinget och som ska genomsyras av ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt ansvarstagande. En väl fungerande primärvård är en förutsättning för att sjukvården i sin helhet ska fungera optimalt. Genom fortsatt utveckling av primärvården, skapas förutsättningar för detta. För primärvård sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland. Den kommer att omarbetas i syfte att säkra en väl utbyggd primärvård i hela länet med hög kvalitet, behålla valfriheten och begränsa vinstuttagen. Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som införts. För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården nödvändig. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna. Det innebär bland annat att man inom verksamheterna bättre kan tillvarata olika kompetenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid hälsocentralerna och länsklinikerna inom de tre sjukhusen. För Specialistvården gäller ekonomiska ramar för de tre länsgemensamma vårdområdena, opererande, medicin, psykiatri- och habilitering samt gemensamt. Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen ekonomisk ram. Under 2015 genomförs arbetet med att införa länskliniker och därmed en ny ledningsorganisation inom specialistvården. Ytterligare strategiska steg tas för att minska landstingets beroende av personalstafetter. Tre målsättningar präglar arbetet med de nya länsklinikernas möjligheter att tillvarata samordningsvinster: a) att genom en fullt ut genomförd samordning mellan och inom våra tre sjukhus arbeta för att uppnå en förbättrad arbetsmiljö men också god hushållning av våra knappa resurser, både ekonomiska och personella. b) att genom samordning och insatser som gemensam kö skapa stabil fördelning av vård- och patientinsatser mellan och inom de tre sjukhusen, och c) att via gemensam verksamhetsplanering och arbetsfördelning mellan länsklinikerna tillförsäkra var och ett av de tre sjukhusen en långsiktig hållbar utveckling som arbetsställe och arbetsplats. 2

4 Budget 2015 samt ekonomisk plan Regionala nämnden upphör från och med 2015 och ansvaret för Regional utveckling överförs till landstingsstyrelsen. Regional utveckling kvarstår som en förvaltning under styrelsen och dess medel, 247 miljoner kronor flyttas. Av dessa medel överförs 2 miljoner kronor till den politiska verksamheten inom ramen för landstingets kansli. Medlen ska täcka kostnader för det nya Regionala utvecklingssutskottet och dess tre beredningar. Fram till och med 2014 har det funnits ett avtal mellan landstinget och Örnsköldsviks kommun om folkhälsoarbete där landstinget via Samordningsförbundet Örnsköldsvik anslagit 0,6 miljoner kronor extra per år. Dessa medel har ursprungligen finansierats av Hälso- och sjukvårdsnämnden, men föreslås för 2015 att ingå i Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämndens anslag till de finansiella samordningsförbunden. Övriga verksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i enlighet med samma principer som gäller sedan tidigare inom landstinget. Vissa omfördelningar har även gjorts inom ramen för budgetarbetet och dessa förändringar framgår av bilaga A. Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fastställda normer och principer. Här kommer en översyn av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära senare justeringar. Fortsatta anpassningar måste ske av landstingets fastighetsbestånd. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete kommer att ske i investerings- och strukturberedningsgruppen under landstingsstyrelsen. Under 2015 utvecklas samverkan mellan landstinget och länets sju kommuner och vi inleder också utvecklingen av kollektivtrafikorganisationen i dialog med övriga medlemmar. Arbetet med regionbildningen genomförs i dialog med länets kommuner och länsstyrelsen. Planeringsarbetet inför en kommande regionbildning kommer under 2016 få fullt fokus under kommande år. Landstinget föreslås överta det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen, vilket bland annat omfattar följande uppgifter: Fastställa strategi för länets utveckling (RUS) Utarbeta regionala trafikinfrastrukturplaner (LTP) Besluta om statliga projektmedel för regional tillväxt Besluta om företagsstöd Kostnader för projektledning, utbildningssatsningar mm. med anledning av övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret samt etablerandet av ett samverkansorgan tillsammans med kommunerna i länet ska belasta styrelsen. Landstinget ska investera i framtiden genom att ta ännu ett tydligare ansvar för den ekologiska hållbarheten. Landstingets Miljö- och energiplan ska genomföras. 3

5 Budget 2015 samt ekonomisk plan Finansiella mål De övergripande finansiella målen är: God ekonomisk hushållning, vilket innebär ett under planperioden genomsnittligt ekonomiskt resultat om minst 70 miljoner kronor, detta motsvarar drygt 1 % av intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av landstingets pensionsavsättning. För att nå de finansiella målen krävs bland annat följande: Långsiktigt hållbar ekonomi med minskat konjunkturberoende Kontroll över kostnadsutvecklingen. Budgetdisciplin Hög restriktivitet avseende investeringar Kontroll över upphandlingar Sänkta kostnader för brister i kvalitet och arbetsmiljö Förstärkt samverkan med länets kommuner och norrlandstingen Målet om God ekonomisk hushållning bedöms inte klaras under planperioden. För att klara detta krävs ett genomsnittligt resultat med minst 70 miljoner kronor per år över tre år redovisas. 4

6 Budget 2015 samt ekonomisk plan Finansiella resurser 3.1 Resursfördelning och användning Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (69 procent) som är en inkomstskatt på länsmedborgarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från landsting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolkning. Utjämning med flera statsbidrag motsvarar 19 procent av landstingets intäkter. Förutom skatt och statsbidrag har landstinget även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (8 procent), patientavgifter (3 procent) och kapitalförvaltning (1 procent). Totalt omsluter verksamheten cirka 7,3 miljarder kronor. Större delen, 52 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för egen anställd personal. I övrigt används cirka 15 procent för köp av material och 26 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata utförare inom primärvården. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent, avskrivningar 3 procent och finansiella kostnader 1 procent. Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter: Regional utveckling 5 % Hälso- och sjukvård 92 % (varav tandvård 4 %) Resterande resurser, 3 procent, används till landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med intern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna. 3.2 Kostnadsanpassning- och kontroll Kostnadsökningstakten fortskrider på en alltför hög nivå. De handlingsplaner som tagits fram har ännu inte gett önskad effekt för att minska kostnader, i synnerhet för stafettläkare. Det är av yttersta vikt att Landstingsstyrelsen, Hälsooch sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden fattar nödvändiga beslut för att minska kostnadsökningsstakten. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åtgärder. Besluten ska tydliggöra åtgärdernas effekt i tid och pengar och redovisas för landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige gör bedömningen att något utrymme för ökad konsumtion inte finns under kommande planperiod. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resurser. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre 5

7 Budget 2015 samt ekonomisk plan hushållning med befintliga resurser kommer att krävas. Vi kommer att arbeta med fördelningen mellan slutenvårdens och primärvårdens uppdrag. Kostnadsanpassning, av strukturell art och av mer generell natur, är nödvändiga för att nå det lagenliga kravet om en ekonomi i balans. Klaras inte detta tillkommer, enligt lagstiftning inom området, även krav på återställning av uppkomna underskott inom tre år. För åren 2015 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi, lokaler samt trafik. Det kostnadstryck som uppstår kan årligen beräknas till omkring 1 procent eller motsvarande cirka 70 miljoner kronor. Prioriteringsarbete och löpande effektiviseringar inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet skall prägla verksamheten. En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är därför av yttersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt. 6

8 Budget 2015 samt ekonomisk plan Resursramar De resursramar som gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden är följande (miljoner kronor, löpande priser) och jämförs här med budget för 2014: Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnd 43,3 44,2 45,5 46,9 - varav folkhälsa m.m. 1) 24,7 25,2 26,0 26,8 - varav Österåsens hälsohem 18,6 19,0 19,5 20,1 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 249, , , ,2 - varav gemensamt 2) 2,7 2,7 2,8 2,9 - varav Specialistvården Västernorrland 3) 4 168, , , ,2 - därav somatisk vård 4) 3 672, , , ,1 - gemensamt 147,4 151,1 155,6 160,3 - vårdområde Opererande 1 478, , , ,6 - vårdområde Medicin 2 046, , , ,2 - därav vårdområde Psykiatri och Habilitering 496,3 505,1 520,1 535,1 - varav Rättspsykiatrisk Regionklinik 39,1 40,0 41,0 42,1 - varav hörselvård 38,8 39,6 40,9 42,0 Patientnämnd/etisk nämnd 3,5 3,5 3,6 3,8 Landstingets revisorer 5,8 6,3 6,5 6,7 Landstingsstyrelsen 1 859, , , ,1 - varav regional utveckling 5) 244,1 245,3 252,7 260,2 - varav primärvård 1 033, , , ,5 - varav tandvård 156,7 159,8 164,6 169,6 - varav landstingsservice 0,0 0,0 0,0 0,0 - varav laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0 - varav landstingets kansli 6) 425,0 399,3 414,3 425,8 Totalt 6 161, , , ,7 1) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet. 2) Avser nämndens politiska verksamhet. 3) Specialistsjukvården omfattar ramområdena somatisk vård respektive psykiatri och habilitering. Inom respektive ramområde får hälso- och sjukvårsnämnden omdisponera medel 4) Specialiserade somatiska vården omfattar gemensamt, samt vårdområde opererande och vårdområde medicin. 5) Verksamheten är under 2014 underställd regionala nämnden men ligger fr o m 2015, enligt ny förtroendemannaorganisation under landstingsstyrelsen. 6) År 2014 innehåller kostnader för IT-plan, patientsäkerhetsarbete samt personalstrategiska ändamål. 7

9 Budget 2015 samt ekonomisk plan Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för landtingets kansli, primärvård och tandvård ligger under landstingsstyrelsen liksom anslag för Regional utveckling från år Produktionsansvar för landstingets hälsocentraler, som för närvarande utgör cirka 67 procent av primärvården och för Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden. Serviceenheterna Landstingsservice och Laboratoriemedicin rapporterar till landstingsstyrelsen. Dessa är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Kostnämnden i Sollefteå administreras via Landstingsservice. Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verksamheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter. I resursramarna ingår medel för: Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 2 procent 2015 samt 3 procent Beräknade kostnader för läkemedel. Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital. Jämfört med beslut om ekonomiska ramar vid fullmäktige den februari 2014 är resursramarna förändrade enligt följande: Hälso- och sjukvårdsnämnden 116,8 miljoner kr Landstingets revisorer 0,4 Landstingsstyrelsen 8,4 Hälso- och sjukvårdsnämnden tilldelades 102,6 miljoner kronor som generell förstärkning till den somatiska vården. Därtill har medel för förvaltningschef inom Specialistvården omfördelats från landstingets kansli samt medel för kompetensförsörjning och utbildning återförts från kansliet. Ramen för Landstingets revisorer har utökats enligt beslut i Landstingsfullmäktiges presidium. I Landstingsstyrelsens medelstillskott ingår medel för generell förstärkning av primärvården med 20,4 miljoner kronor. Därtill har mindre justeringar gjorts avseende informatör samt behandlingsforskning där medel förts till landstingets kansli från förvaltningarna. För förvaltningschef inom Specialistvården har medel omfördelats till Hälso- och sjukvårdnämnden samtidigt som medel återförts från landstingets kansli till Hälso- och sjukvårdnämnden avseende kompetensförsörjning och utbildning (detaljer framgår av bilaga A). Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten enligt bilaga B. 8

10 Budget 2015 samt ekonomisk plan Resultatbudget Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetens externa nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens externa nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat I verksamhetens externa nettokostnader ingår: nämndernas och styrelsens kostnader för verksamheten nämndernas och styrelsens intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag landstingets pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensionsavsättningarna medel som reserverats centralt för emotsedda kostnadsökningar. Buffert för egentligt oförutsedda kostnader uppgår till 65 miljoner kronor år 2015 och därefter till 53 respektive 8 miljoner kronor per år. Pensionsavsättningar och -utbetalningar beräknas enligt underlag från KPA Pension. Jämfört med tidigare beräkningar i landstingsplanen har dessa kostnader (inklusive finansiella kostnader) ökat med 9 miljoner kronor år har kostnaden minskat med 12 miljoner kronor och 2017 har pensionskostnaderna ökat med 6 miljoner kronor per år. Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader fördelas enligt följande (miljoner kronor): Egentligt oförutsett 32,3 65,1 52,6 8,0 Emotsedda kostnadsökningar 39,7 71,6 68,9 70,7 Personalpolitik - 5,3 5,5 5,6 Summa 72,0 142,0 127,0 84,3 9

11 Budget 2015 samt ekonomisk plan Medlen för egentligt oförutsett disponeras av landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. Medel för miljöcertifiering för åren hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett. I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT med 23 miljoner kronor per år. Beredningen av dessa medel sker inom ramen för allmänna utskottets ansvar för IT-frågor. Fokus ska vara på att underlätta och förbättra för hälso- och sjukvården. I övrigt, under rubriken emotsedda kostnadsökningar, finns medel för åtgärder för minskad sjukfrånvaro, åtgärder för patientsäkerhetsarbete, missbruks- och beroendevård med mera inom psykiatrin, åtgärder för vävnadsdirektivets genomförande, trafik, Mid Sweden European Office samt för marksanering vid Tvätteriet Långsele. Medel för personalpolitik avser anställningsstöd för ungdomar, kompetensutveckling med mera av personal och chefer inom ramen för den personalpolitiska plattformen. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade investeringar samt investeringsplanen. Byggnader avskrivs på 30 år och inventarier/utrustning på 10 år eller kortare. Avskrivningskostnaderna beräknas nu bli högre än vid tidigare beräkning i landstingsplanen, främst på grund av att större investeringar gjorts i medicinsk-teknisk utrustning. Landstingets skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedömningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen efter skatteväxling med kommunerna avseende hemsjukvården, är 10,69 kronor per skattekrona, och ligger, efter justering, i mitten för samtliga landsting där man tagit hänsyn till landstingens olikheter i sina åtaganden, skatteväxlingar samt kollektivtrafik. Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna 3,9 procent under rikets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras till en del genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag. När det gäller kostnadsutjämning sker till en del en utjämning för befolkningens beräknade olika behov av hälso- och sjukvård. Inom utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån för generella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. Denna post redovisas nedan som regleringsavgift. För den så kallade sjukskrivningsmiljarden har ett belopp med 15 miljoner kronor tagits upp, vilket är oförändrat jämfört med landstingsplanen. Statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräknat med utgångspunkt i nu gällande nivå samt en uppräkning med en procent per år kommande år. Förhållandet mellan staten och landstingen är fortsatt avtalslöst. Ett nytt avtal kan komma att påverka statsbidragsnivån. 10

12 Budget 2015 samt ekonomisk plan Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor): Inkomstutjämning 677,2 752,0 778,0 806,5 Kostnadsutjämning 102,5 91,2 93,7 96,3 Strukturbidrag 3,6 3,6 3,6 3,6 Regleringsavgift -60,4-85,8-111,1-140,5 Åtgärder minskad sjukfrånvaro 15,6 15,0 15,0 15,0 Ersättning för läkemedel 570,8 572,5 578,3 584,1 Summa 1.309, , , ,0 Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade aktier, aktierelaterade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till två procent. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i Landstingsplanen februari 2014 bli cirka 8 miljoner lägre varje år under planeringsperioden Försämringen beror på likviditetsförsämring till följd av resultatförsämring samt större utgifter för investeringar. En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid realisering. Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Kostnaderna är 30 miljoner kronor lägre för år 2015 än vid tidigare beräkningar. År 2016 är motsvarande belopp 34 miljoner lägre och miljoner lägre. Förändringarna hänför sig till att ny pensionskostnadsprognos (jmf pensionskostnader ovan). Under planperioden är detta budgetförslag balanserat, det vill säga landstingets löpande intäkter är större än kostnaderna. Detta innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls. 11

13 Budget 2015 samt ekonomisk plan Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur landstinget får in pengar och hur de används under de olika åren. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar förändringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Just. av ej rörelsekapitalpåverkande poster: Avskrivningar Avsättningar Minskning av långfristiga skulder Realisationsvinster Avvecklingskostnader Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändr. av rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av förråd (ökning -, minskning +) Förändring av kortfristiga fordringar (ökning -, minskning +) Förändring av kortfristiga skulder (ökning +, minskning -) Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar Försäljning av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Nyupptagna lån Ökning av långfristiga fordringar ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Resultat och avskrivningar: Se resultatbudgeten. 12

14 Budget 2015 samt ekonomisk plan Avsättningar avser den förändring som beräknas vad gäller pensionsavsättningar, jämför även balansbudgeten nedan. Realisationsvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Jämför även försäljning av anläggningstillgångar nedan. Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter. Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld och outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Förändringarna under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år. Nettoinvesteringarna för perioden beräknas nu totalt bli 185 miljoner kronor högre än de belopp som angavs i Landstingsplanen i februari. Förvaltningarnas investeringar i utrustning och inventarier utgör 18 miljoner kronor av detta. Förvaltningarnas investeringar i utrustning och inventarier uppgår till ca 89 miljoner kronor per år och överskrider därmed de ramar som angavs i Landstingsplanen med 6 miljoner kronor per år. Nämnderna framställer därför önskemål att erhålla ökat utrymme för investeringar. Det är framför allt fråga om investeringar i medicinsk teknik samt ambulanser som ger en högre investeringsnivå. När det gäller investeringsplanen, där främst bygginvesteringar tas upp, ligger dessa 167 miljoner kronor högre än de ramar som angavs i Landstingsplanen. Av detta är 71 miljoner kronor att hänföra till den komplettering som gjordes för budget Kompletteringsbudgeten avsåg medel som inte förbrukats tidigare år och som flyttades över till Tar man hänsyn till detta så är det fråga om ett överskridande av ramarna med 96 miljoner kronor. Investeringsplanens olika objekt, där Operationscentrum i Sundsvall är det dominerande objektet, framgår av bilaga C. Driftkostnadskonsekvenser av de projekt som tagits upp i investeringsplan beräknas uppgå till cirka 19 miljoner kronor. Dessa kostnader ska inrymmas i verksamheternas fastställda resursramar. Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter. De likvida medlen beräknas öka under planperioden. Kassaflödet är alltså positivt framförallt beroende på de avsättningar som görs för bland annat pensioner. Beräknad utveckling av de likvida medlen bygger även på att de ekonomiska ramar som ställs till verksamhetens förfogande samt budgeterad investeringsnivå hålls. 13

15 Budget 2015 samt ekonomisk plan Balansbudget Balansbudgeten visar vilka tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder landstinget väntas ha på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser). Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 30,3% 26,2% 25,7% 24,7% 23,7% Ansvarsförbindelser: Pensionsskuld intjänad före Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden beror på planerade försäljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar. Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd och förändringen avser de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten. 14

16 Budget 2015 samt ekonomisk plan Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år. Soliditeten (eget kapital dividerat med tillgångarna) beräknas under planperioden försämras, från 26,20 procent vid utgången av 2014 till 23,7 procent vid utgången av Soliditeten är ett mått på landstingets ekonomiska styrka på lång sikt och påverkas framför allt av resultatnivån. Svaga resultat innebär att det egna kapitalets andel i förhållande till tillgångarna minskar, vilket innebär att landstinget inte säkerställer värdet av sina egenfinansierade tillgångar. Pensionsavsättningarna innebär att soliditeten försämras när alltför låg andel av dessa inte täcks med positiva resultat. Effekten motsvarar i princip en ökad upplåning. En förstärkning av det egna kapitalet med 160 miljoner kronor genom positiva resultat är nödvändig för att klara oförändrad soliditet. Landstingets avsättning för pensioner (pensionsskuld) omfattar skuld till tidigare och nuvarande anställda samt vissa åtaganden avseende anställda i primärkommunerna genom avtal i samband med huvudmannaskapsförändringar. Från och med år 1998 redovisas endast den skuld som nyintjänats av den personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,6 miljarder kronor, visas till större delen som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten. Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag samt revers till LÖF. Kortfristiga skulder kommenteras vid kassaflödesanalysen ovan. 15

17 Bilaga A Ekonomiska ramar för 2015 inkl revideringar, tusentals kronor Förvaltning/Verksamhet Landstingsplan Förändring Reviderad ram Budget 2015 Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnd varav folkhälsa m.m varav Österåsens hälsohem Hälso- sjukvårdsnämnd varav gemensamt (HSN-nämnd) varav Specialistvården Västernorrland därav somatik VO gemensamt VO opererande VO medicin därav psykiatri & habilitering varav Rättspsykiatriska Regionkliniken varav hörselvård Patientnämnd/etisk nämnd Landstingets Revisorer Landstingsstyrelsen varav Regional utveckling varav primärvård varav tandvård varav landstingets kansli Totalt Budget 2015 Not Sida 1(3)

18 Bilaga A Ekonomiska ramar för 2015 inkl revideringar, tusentals kronor Från Till Netto Not 1 Folkhälsa mm 0 S:a Not 2 Österåsens hälsohem 0 S:a Not 3 Gemensamt (HSN-nämnd) S:a Not 4 VO Gemensamt Återföring kompetensförsörjning m.m., från landstingets kansli Medel för förvaltiningschef, från landstingets kansli S:a Not 5 VO Opererande Reserverade medel för somatik, från emotsett (finansförv) Återföring kompetensförsörjning m.m., från landstingets kansli Paramedicinsk verksamhet i Sollefteå, flytt till VO Medicin Paramedicinsk verksamhet i Örnsköldsvik, flytt till VO Medicin S:a Not 6 VO Medicin Reserverade medel för somatik, från emotsett (finansförv) Återföring kompetensförsörjning m.m., från landstingets kansli Paramedicinsk verksamhet i Sollefteå, från VO Opererande Paramedicinsk verksamhet i Örnsköldsvik, från VO Opererande S:a Not 7 Psykiatri & habilitering Återföring kompetensförsörjning m.m., från landstingets kansli S:a Not 8 Rättspsykaitriska Regionkliniken Medel för lagstadgad utbildning, flytt till landstingets kansli S:a Not 9 Hörselvård Medel för lagstadgad utbildning, flytt till landstingets kansli -4-4 S:a Not 10 Patientnämnd/etisk nämnd 0 S:a Not 11 Landstingets revisorer Utökat landstingsbirag avseende arvoden m.m S:a Sida 2(3)

19 Bilaga A Ekonomiska ramar för 2015 inkl revideringar, tusentals kronor Från Till Netto Not 12 Regional utveckling Medel för lagstadgad utbildning, flytt till landstingets kansli -9-9 S:a Not 13 Primärvård Reserverade medel för primärvård, från emotsett (finansförv) S:a Not 14 Tandvård Informatör (0,2 tjänst), justerad återdebitering S:a Not 15 Landstingets kansli Återföring kompetensförsörjning m.m., till VO gemensamt (Specialistvården) Återföring kompetensförsörjning m.m., till VO Opererande Återföring kompetensförsörjning m.m., till VO Medicin Återföring kompetensförsörjning m.m., till VO Psykiatri & Habilitering Medel för lagstadgad utbildning, från Rättspsykiatriska Regionkliniken Medel för lagstadgad utbildning, från Hörselvården 4 4 Medel för lagstadgad utbildning, från Regional utveckling 9 9 Medel för lagstadgad utbildning, från Hälsocentralerna Medel för lagstadgad utbildning, från Folktandvården Medel för lagstadgad utbildning, från Laboratoriemedicin Medel för lagstadgad utbildning, från Landstingsservice Klinisk behandlingsforskning, från egentligt oförutsett (finansförv) Medel för förvaltiningschef, till VO gemensamt (Specialistvården) S:a Sida 3(3)

20 Budget 2015, tals kronor Nämnd Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Landstingsbidrag Investeringsutgift Folkhälso-,primärvårds- och tandvårdsnämnd - varav folkhälsa m.m. 1) varav Österåsens hälsohem varav Hälsocentralerna Landstinget Västernorrland varav Folktandvården Summa Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnd Hälso- och sjukvårdsnämnd - varav gemensamt 2) varav Specialistvården Västernorrland därav Specialistvården gemensamt därav vårdområde Opererande därav vårdområde Medicin därav vårdområde Psykiatri och habilitering varav Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) varav Hörselvård Summa Hälso- och sjukvårdsnämnd därav No somatik därav No psykiatri (exkl. RPK) (inkl. habilitering) ) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet. 2) Avser nämndens politiska verksamhet Bilaga B Sida 1 av 10

21 Budget 2015, tals kronor Nämnd Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Landstingsbidrag Investeringsutgift Patientnämnd/etisk nämnd Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen -varav Regional utveckling varav Landstingets kansli därav primärvård därav tandvård därav särskilt tandvårdsstöd/ äldretandvård därav landstingets kansli varav Landstingsservice varav Laboratoriemedicin Summa Landstingsstyrelsen Summa nämnder Finansiering TOTALT Bilaga B Sida 2 av 10

22 Driftbudget 2015, tals kronor Huvudområde Intäkter Kostnader Netto Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Politisk verksamhet Medicinsk service Allmän service Fastighetsförvaltning Pensioner, avskrivningar och internränta m.m. 1) Summa Skatteintäkter, generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader Total ) Specificering av pensioner, avskrivningar och intern ränta m.m. Pensionskostnader inkl. individuellt pensionssparande Intern pensionsavgift Oförutsett (egentligt) Statsbidrag, råd o stöd Avskrivningar, avkastningskrav m.m Internränta Summa Sida 3 ( 10)

23 Investeringsbudget 2015, tals kronor Huvudområde Utgifter Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård -450 Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Utbildning - Kultur - Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Medicinsk service Allmän service Fastighetsförvaltning Summa Sida 4 ( 10)

24 Resultatbudget 2015, tals kronor Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Förändrad pensionsskuld (not 3) Avskrivningar (not 4) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (not 5) Generella statsbidrag (not 6) Finansiella intäkter (not 7) Finansiella kostnader (not 8) Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Årets resultat (not 9) Kommentarer till noter Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftbudgeten /. intern ränta /. övriga interna intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftbudgeten /. intern ränta /. övriga interna kostnader /. avskrivningar /. pensionsavsättning Not 3 Pensionsavsättning inkl. löneskatt Pensionsavsättningen är beräknad enligt lagstadgad beräkningsmodell (blandmodell) av Kommunsektorns Pension AB (KPA). Sida 5 ( 10)

25 Not 4 Avskrivningar Inventarier och utrustning avskrivs vanligen på 10 år eller kortare tid. Byggnader avskrivs vanligen på 30 år Not 5 Skatteintäkter Landstingsskatt, 10,69 kr/skattekrona. Not 6 Generella statsbidrag ersättning för läkemedel inkomstutjämning strukturbidrag kostnadsutjämning regleringsavgift ersättning, åtgärder för minskad sjukfrånvaro Not 7 Finansiella intäkter Avkastning på likvida medel och långsiktigt placerade aktier och räntebärande obligationer. Not 8 Finansiella kostnader - ränta på revers till LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) - finansiell kostnad på pensionsavsättning Not 9 Årets resultat Årets resultat uppgår till Sida 6 ( 10)

26 Kassaflödesanalys 2015, tals kronor DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före extraordinära poster (jmf resultatbudget) Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar (jmf resultatbudget) Avsättningar (not 1) Realisationsvinster (not 2) -400 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av kortfristiga fordringar (Not 3) Förändring av kortfristiga skulder (Not 4) Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar (Not 5) Försäljning av anläggningstillgångar (Not 6) 600 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Amorteringar/Intäktföring investeringsbidrag(not 7) -141 Medel från finansieringsverksamheten -141 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början (enligt prognos) Likvida medel vid årets slut Kommentarer till noter Not 1 Avsättningar Förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt Finansiell kostnad avseende pensionsavsättning inkl löneskatt Not 2 Realisationsvinst Beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter -400 och bostadsrätter Sida 7 ( 10)

27 Not 3 Förändring av kortfristiga fordringar Skatteavräkning Not 4 Förändring av kortfristiga skulder Semesterlöneskuld m m, ökning Individuellt pensionssparande inkl. löneskatt Not 5 Specifikation av nettoinvesteringar Byggnader, investeringsobjekt Inventarier, investeringsobjekt 0 Återanskaffning av inventarier Medicinsk-teknisk apparatur samt fordon Not 6 Försäljning av anläggningstillgångar 600 Avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter 600 Not 7 Amorteringar Tidigare upptagna lån är nu färdigamorterade -141 Intäktföring av investeringsbidrag -141 Sida 8 ( 10)

28 Balansbudget 2015, tals kronor Anläggningstillgångar (not 1) Omsättningstillgångar (not 2) Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital (not 3) Avsättning för pensioner (not 4) Summa avsättningar Långfristiga skulder (not 5) Kortfristiga skulder (not 6) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse: Pension till anställda och pensionärer m.fl. intjänad före Kommentarer till noter Not 1 Anläggningstillgångar Fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar, bostadsrätter, andelar, aktier och värdepapper. Not 2 Omsättningstillgångar Förråd, kortfristiga fordringar och likvida medel. Not 3 Eget kapital Det egna kapitalet är tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet beräknas öka med ;- kronor under året för att därmed, vid årets slut, uppgå till ;-kronor Sida 9 ( 10)

29 Not 4 Avsättning för pensioner Enligt den så kallade blandmodellen redovisas endast den avsättning som nyintjänats av personal som varit anställd efter Not 5 Långfristiga skulder Avser identifierade avvecklingskostnader i samband med omstrukturering som utbetalas efter år 2010, erhållna investeringsbidrag samt revers till LÖF. Not 6 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, semesterlöneskuld, outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Sida 10 ( 10)

30 Bilaga C Investeringsplan

31 Investeringsplan Följande nettoinvesteringar (miljoner kronor) beräknas genomföras under planperioden. Utgift Utgift Utgift Projnr Projekttext Sjukhus Västernorrland gemensamt 9129 Helikopterplatta, Sundsvall 1,5 Summa Sjukhus Västernorrland gemensamt 1,5 0,0 0,0 Vårdområde Opererande 9431 Förstudie operation, Örnsköldsvik 0, Operationscentrum, Sundsvall 86,3 130,0 127,6 Summa Vårdområde Opererande 86,8 130,0 127,6 Vårdområde Medicin 9141 Ambulansstation, Örnsköldsvik 19,3 2,0 Summa Vårdområde Medicin 19,3 2,0 0,0 Landstingets kansli 9904 Ny- och ombyggnader 2,0 2,0 2, Tillgänglighet 1,1 1,5 1, Klimatanpassning 7,0 2, Solel 2,0 2,0 4,0 Summa Landstingets kansli 12,1 7,5 7,5 Landstingsfastigheter (LSV) 9619 Energieffektivisering 10,0 10,0 10, Systematiskt brandskyddsarbete SBA 6,0 6, Ställverk E, Sundsvall 9, Ställverk reservkraft, Närvård Härnösand 1,3 Summa Landstingsfastigheter 26,3 16,0 10,0 Landstingsservice 9672 Sterilcentral autoklaver, Sundsvall 3,5 10,0 4,3 Summa Landstingsservice 3,5 10,0 4,3 Totalt investeringsplan 149,5 165,5 149,4 1 (1)

32 Investeringsplan Kommentarer till investeringsplan Allmänt Enligt ram med tillägg av åtgärder för myndighetskrav som bedöms vara av tvingande natur. I samband med beslut om byggstart upprättas verksamhetsbeskrivning med en total driftkostnadskalkyl. I denna kalkyl ingår en i samverkan mellan landstingets verksamheter och Landstingsfastigheter upprättad hyreskalkyl samt ett preliminärt hyreskontrakt mellan parterna. Till beslutsunderlaget skall även fogas ett förslag till finansiering. Samtliga kalkyler är exklusive mervärdesskatt. I planen ingår index och utgift för Landstingfastigheters projektledning. Sjukhus Västernorrland Gemensamt 9129 Helikopterplatta, Sundsvall Projektet omfattar en anpassning av helikopterplattan vid Sundsvalls sjukhus enligt luftfartsverkets nya riktlinjer. Inom Sjukhus Västernorrland Gemensamt medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år avseende kapitaltjänstkostnaderna för byggnadsinvesteringen. Vårdområde Opererande 9431 Förstudie Operation, Örnsköldvik Projektet omfattar en förstudie som underlag för ombyggnad av Operationscentrum vid Örnsköldsviks sjukhus som tar hänsyn till länets totala operationsbehov Operationscentrum, Sundsvall Projektet omfattar en om- och tillbyggnad av lokaler samt utrustning för en modernisering av Operationscentrum vid Sundsvalls sjukhus. Inom Vårdområde Opererande medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år avseende kapitaltjänstkostnaderna för byggnadsinvesteringen. 1

33 Investeringsplan Vårdområde Medicin 9141 Ambulansstation, Örnsköldsvik Projektet omfattar nybyggnad av ambulansstation i Örnsköldsvik. Inom Vårdområde Medicin medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år avseende kapitaltjänstkostnaderna för byggnadsinvesteringen. Landstingets kansli 9904 Ny- och ombyggnader Investeringsmedel som disponeras av landstingsstyrelsen för ospecificerade ombyggnader samt anpassningar av lokaler Tillgänglighet Projektet omfattar tillgänglighetsanpassning av entréer, receptioner, hissar och toalettrum Klimatanpassning Projektet avser investeringar och satsningar under planperioden för att uppnå landstingets miljö- och energimål Solel Projektet avser satsning på förnybar elproduktion med solenergi inom landstingets fastighetsbestånd. Inom Landstingets kansli medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år avseende kapitaltjänstkostnaderna för byggnadsinvesteringen. Landstingsfastigheter (LSV) 9619 Energieffektivisering Projektet avser fortsatt arbete med energieffektiva lösningar samt installation av ny energieffektiv teknik i landstingets byggnader Systematiskt brandskyddsarbete, SBA Projektet avser systematiskt brandskyddsarbete inom landstingets byggnader samt inventering och genomförande av brandskyddsåtgärder för att uppfylla gällande lagkrav. 2

34 Investeringsplan Ställverk Station E, Sundsvall Projektet avser utbyte av lågspänningsställverk vid Sundsvalls sjukhus. Utbytet genomförs för att säkerställa en tillförlitlig strömförsörjning och uppfylla gällande regelverk för driftoch personsäkerhet Ställverk reservkraft, Närvård Härnösand Projektet avser utbyte av lågspänningsställverk vid Närvården, Härnösand. Utbytet genomförs för att säkerställa en tillförlitlig strömförsörjning och uppfylla gällande regelverk för drift- och personsäkerhet. Inom Landstingsfastigheter medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år avseende kapitaltjänstkostnaderna för byggnadsinvesteringen. Landstingsservice 9672 Sterilcentral autoklaver, Sundsvall Projektet innebär utbyte av autoklaver samt ombyggnad av lokaler för sterilcentralen vid Sundsvalls sjukhus. Projektet samordnas med planerad förstudie av ny centraloperation vid Sundsvalls sjukhus. Inom Landstingsservice medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år avseende kapitaltjänstkostnaderna för byggnadsinvesteringen. 3

35 Bilaga D Avgifter (patientavgifter, gula taxan, sjukresor, högkostnadsskydd, vårdhotell, Österåsen och övr.) Not Patientavgifter Patientavg., sluten vård, barn- och ungd år (kr/vårddag) Patientavgift, sluten vård, förtidspensionär under 40 år (kr/vårddag upp till 30 dagar per vårdtillfälle) Patientavgift, sluten vård, övriga vuxna (kr/vårddag) Patientavgift (vuxna) - läkarbesök vid sjukhus samt distriktsläkarjour, kr Patientavgift (vuxna) - läkarbesök vid vårdcentral, kr Patientavgift, mammografisk- och gynekologisk hälsokontroll, kr Patientavgift, Screening av bukaortaaneurysm, kr Patientavgift (vuxna) - sjukvårdande behandling, kr Patientavgift (vuxna) - psykolog, specialpedagog och kurator, kr Patientavgift - besök hos distriktssköterska, kr (-hembesök, 0 kr) Patientavg. barn o ungdomar 0-19 år, samtliga vårdformer, kr Avgift för recept som utfärdats via telefon,brev eller elektroniskt av läkare samt distriktssköterska /barnmorska med förskrivningsrätt, kr 3a Preventivmedel, egnavgift upp t o m 25 års ålder 3b P-spruta injicerad av hälso- och sjukv.personal exkl. läkare Databaserad behandling KBT, licenskostnad som engångsbelopp, max, kr Behandlings-/utprovningsavgift, hjälpmedel, kr Avgift per utprovad hörapparat för personer över 19 år, kr Egenavgift på hjälpmedel som förskrivs av samt kräver förskrivarkompetens vid specialiserad barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering, per hjälpmedel, kr 5A Egenavgift på hjälpmedel, enligt spec i not 9B, per hjälpmedel, kr 5B Ortopedtekniskt utprovade skor, kr/par, vuxna/barn (max 3par/person och år) 800/ / /500 Hårersättning i form av peruk, kr Kontantbidrag max/år (ingår ej i högkostnadsskydd) Telefonsamtal som ersätter mottagningsbesök av hälso- och sjukvårdspersonal exkl. läkare "vid utprovning av hjälpmedel",kr Vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd Patientavgift (vuxna) - läkarbesök vid vårdcentral, kr Patientavgift (vuxna) - sjukvårdande behandling, kr Förebyggande barna- och mödravård som ges av offentlig primärvård Förlossningsvård Patientavgift (vuxna) - tandläkarbehandling hos tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet, kr Tandvård, för barn som är under 18 år, hos en tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet Sjukresa, giltig egenavgift dock högst 40kr Sida 1(4)