Budget för 2016 samt ekonomisk plan för Landstingsfullmäktige

Transkript

1 Budget för 2016 samt ekonomisk plan för Landstingsfullmäktige

2 Budget 2016 samt ekonomisk plan Innehåll 1. ALLMÄNT FINANSIELLA MÅL FINANSIELLA RESURSER RESURSFÖRDELNING OCH ANVÄNDNING KOSTNADSANPASSNING- OCH KONTROLL RESURSRAMAR RESULTATBUDGET KASSAFLÖDESANALYS BALANSBUDGET

3 Budget 2016 samt ekonomisk plan Allmänt Den budget för 2016 och ekonomiska plan som presenteras i det följande bygger på den av landstingsfullmäktige beslutade landstingsplanen för perioden Justeringar har gjorts främst med utgångspunkt i den insatsplan för ekonomi i balans som beslutades i Landstingsfullmäktige den april Insatsplanen innebär reduceringar av verksamheternas nettokostnader med 250 miljoner kronor. Därefter har beslut tagits i landstingsstyrelsen den 30 oktober 2015 där det föreslås en höjning av landstingsskatten med 60 öre per skattekrona, vilket motsvarar 300 miljoner kronor. Således en total förstärkning av ekonomin med 550 miljoner kronor. I arbetet för att nå en ekonomi i balans är det viktigt att utveckla dialogen med medarbetarna inom landstinget. Genomförandet av arbetet med insatsplanen ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. Landstingets ledarskapskultur ska utvecklas med tydligt samarbetsfokus. Personalens kunskap och erfarenhet och förmåga att leverera insiktsfulla underlag och idéer för effektiviseringar och arbetsmiljöförbättringar ska tas tillvara i en konstruktiv process i det löpande arbetet. För primärvården sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland som gäller för såväl Landstingets Hälsocentraler som privata vårdgivare inom området. Inom ramen för Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämndens anslag finns medel för de finansiella samordningsförbunden som drivs i samverkan med länets kommuner och staten. Nämnden har begärt utökat anslag för att kunna möta statens budgetförslag för 2016 inklusive nytt samordningsförbund i Ånge kommun. Frågan om finansiering av dessa kostnader kommer att behandlas i särskild ordning. Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som numera gäller. Tandvårdstaxan förslås revideras enligt bifogat förslag (bilaga A). Förslaget innebär en höjning med 4 % för allmän tandvård och 6 % specialisttandvården. Fr.o.m. år 2017 beräknas kostnadsfri tandvård för yngre vuxna börja införas. Den minskning av landstingens intäkter som beräknas uppstå inom landstingen kommer enligt regeringens budgetproposition för 2016 att täckas genom ökade statsbidrag. För Specialistvården gäller två separata ekonomiska ramar för somatisk respektive psykiatrisk vård. Inom specialistvården gäller nu att verksamheten är organiserad i länsverksamheter, i syfte att nå ett effektivare patientflöde genom ökade samordningsvinster och bättre nyttjande av givna resurser. Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen ekonomisk ram. Hörselvården har också en egen ekonomisk ram, men verksamhetens status som intraprenad upphör. För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården också nödvändig. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna. 2

4 Budget 2016 samt ekonomisk plan Det innebär bland annat att man inom verksamheterna bättre kan tillvarata olika kompetenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid hälsocentralerna och länsverksamheterna. När det gäller avgifter (bilaga c) inom hälso- och sjukvården föreslås fr.o.m att läkarbesök vid akutmottagning höjs från 300 till 400 kronor. Förändringar görs även med utgångspunkt i regeringens budgetproposition för Förändringarna motsvaras av ökade statsbidrag och avser avgiftsfri mammografi fr.o.m. 1 juli 2016 och även sänkt högkostnadsskydd för äldre inom hälso- och sjukvården fr o m år2017. I det förändringsarbete som ska genomföras är det viktigt att värna personalen. För att minska landstingets kostnader är en god personalpolitik avgörande. Det innebär bland annat att med varsamhet och öppenhet hantera svåra beslut inom ramen för arbetet med kostnadsminskningar och effektiviseringar. Detta innebär också, i enlighet med vad som fastslås i landstingsplanen, att särskilda insatser för personalens arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter genomförs för att förbättra kompetens- och personalförsörjningen. Tydliga, konkreta insatser och medel för denna strategiska personalsatsning ska anges i verksamhetsplaner och i de budgetar som Hälso- och sjukvårdsnämnden respektive Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden upprättar. Detta kompletterar de fortlöpande personalstärkande insatser som också ska genomföras. Patientnämnden/Etiska nämnden har inkommit med en framställan om en utökning med en tjänst. Framställan kommer att behandlas i särskild ordning. Regional utveckling utgör nu en förvaltning under landstingsstyrelsen. Under 2016 planeras förberedelser för att från och med år 2017 bilda Region Västernorrland som innebär att det regionala utvecklingsansvaret samlas hos landstinget. När det gäller Ostkustbanan AB kommer medel för kostnaderna avseende medlemskap att tillföras Övriga kärnverksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i enlighet med samma principer som gäller sedan tidigare inom landstinget. Landstingets serviceenheter finansieras genom intäkter som regleras i överenskommelser med interna och externa motparter. Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fastställda normer och principer. Här kommer en översyn av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära senare justeringar. Fortsatta anpassningar måste ske av landstingets fastighetsbestånd. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete kommer att ske i investerings- och strukturberedningsgruppen under landstingsstyrelsen. 3

5 Budget 2016 samt ekonomisk plan Finansiella mål Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid. De övergripande finansiella målen är: God ekonomisk hushållning, ska motsvara en procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning, det vill säga cirka 70 miljoner kronor i årligt positivt resultat Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av landstingets pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden. För att nå de finansiella målen krävs bland annat följande: Långsiktigt hållbar ekonomi med balans mellan intäkter och kostnader över tid Kontroll över kostnadsutvecklingen. Budgetdisciplin Hög restriktivitet avseende investeringar Kontroll över upphandlingar Fortsatt arbete med energieffektiviseringar Sänkta kostnader för brister i kvalitet och arbetsmiljö Förstärkt samverkan med länets kommuner och norrlandstingen Målet om God ekonomisk hushållning bedöms i det närmaste klaras under planperioden, då det budgeterade sammanlagda resultatet uppgår till 205 miljoner kronor jämfört med målvärdet 210 miljoner kronor. Det lagstiftade kravet på ekonomi i balans klaras enligt detta förslag till budget och ekonomisk plan. Detta förutsätter att de besparingsåtgärderna som föreslås i landstingets insatsplan klaras. Återställningskrav avseende tidigare års underskott, sammanlagt cirka 400 miljoner kronor, klaras inte under perioden För att nå det övergripande inriktningsmålet en ekonomi i balans över tid ska landstingets insatsplan genomföras, där nettokostnaderna för verksamheterna reducerats med 250 miljoner kronor. Därutöver föreslås en skattehöjning med 60 öre per skattekrona, vilket motsvarar 300 miljoner kronor. Således en total förstärkning av ekonomin med 550 miljoner kronor. 4

6 Budget 2016 samt ekonomisk plan Reduceringar i verksamheterna görs enligt följande: Specialistvården, somatisk vård 160,0 miljoner kr Regional utveckling 8,0 Landstingets kansli 9,0 Landstingsservice 10,0 Laboratoriemedicin 3,0 Övriga strukturella och andra åtgärder 55,2 Avgiftsjusteringar 4,9 De sammanlagda förändringarna fördelas över planperiodens olika år enligt följande (miljoner kronor): ,9 142,9 250,1 Förutom resultatet av insatsplanens olika åtgärder ska Hälsocentralerna genomföra en handlingsplan i syfte att reducera verksamhetens underskott. Åtgärder enligt denna handlingsplan beräknas ge intäktsförstärkningar och kostnadsminskningar för Hälsocentralerna med 23 miljoner kronor. Handlingsplanen är för närvarande under utarbetande för att kunna verkställas från och med år Finansiella resurser 3.1 Resursfördelning och användning Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (71 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från landsting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolkning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 19 procent av landstingets intäkter. Förutom skatt och statsbidrag har landstinget även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (7 procent) samt patientavgifter (3 procent). Totalt omsluter verksamheten cirka 8 miljarder kronor. Större delen, 52 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för egen anställd personal. I övrigt används cirka 15 procent för köp av material och 26 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata utförare inom primärvården. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent, avskrivningar 3 procent och finansiella kostnader 1 procent. Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter: Regional utveckling 5 % Hälso- och sjukvård 92 % (varav tandvård 4 %) 5

7 Budget 2016 samt ekonomisk plan Resterande resurser, 3 procent, används till landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med intern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna. 3.2 Kostnadsanpassning och kontroll Kostnadsökningstakten har dämpats men är fortfarande på en för hög nivå i förhållande till landstingets intäkter. De handlingsplaner som hittills tagits fram har inte gett önskad effekt för att minska kostnader. Det är av yttersta vikt att Landstingsstyrelsen, Hälsooch sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden verkställer de åtgärder som beslutas avseende ovan nämnda insatsplan samt handlingsplan för Hälsocentralerna. Arbetet med att minska kostnadsökningstakten måste fortsätta. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åtgärder. Det är av stor vikt att samtliga verksamheter erhåller tydliga ekonomiska ramar och resultatmål som löpande följs upp under året. Landstingsfullmäktige gör bedömningen att något utrymme för ökad konsumtion inte finns under kommande planperiod. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resurser. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs. För åren 2016 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi och lokaler. Det kostnadstryck som uppstår kan årligen beräknas till omkring 1 procent eller motsvarande cirka 80 miljoner kronor. Prioriteringsarbete och löpande effektiviseringar inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet skall prägla verksamheten. En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är därför av yttersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt. 6

8 Budget 2016 samt ekonomisk plan Resursramar De resursramar som gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden är följande (miljoner kronor, löpande priser) och jämförs här med budget för 2015: Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Folkhälso, primärvårds och tandvårdsnämnd 44,7 46,2 47,6 49,0 varav folkhälsa m.m. 1) 25,7 26,5 27,3 28,1 varav Österåsens hälsohem 19,0 19,7 20,3 20,9 Hälso och sjukvårdsnämnd 4 398, , , ,2 varav gemensamt 2) 2,7 2,8 2,9 3,0 varav Specialistvården Västernorrland 3) 4 315, , , ,5 därav somatisk vård 3 792, , , ,9 därav psykiatrisk vård 522,3 445,3 458,1 471,6 varav Rättspsykiatrisk Regionklinik 41,4 41,7 43,0 44,2 varav hörselvård 39,7 41,0 42,2 43,5 Patientnämnd/etisk nämnd 3,8 3,7 3,8 3,9 Landstingets revisorer 6,3 6,5 6,7 6,9 Landstingsstyrelsen 1 889, , , ,0 varav regional utveckling 254,1 260,3 265,1 270,8 varav primärvård 1 050, , , ,4 varav tandvård 160,3 165,1 170,0 175,1 varav landstingsservice 0,0 0,0 0,0 0,0 varav laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0 varav landstingets kansli 4) 425,1 402,2 410,3 417,7 Totalt 6 343, , , ,0 1) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet. 2) Avser nämndens politiska verksamhet. 3) Specialistsjukvården omfattar ramområdena somatisk vård och psykiatrisk vård. Från och med 2015 ingår habilitering i ramområdet somatisk vård. Omdisponering av medel mellan ramområdena ska underställas landstingsfullmäktige. 4) År 2015 innehåller kostnader för IT plan, patientsäkerhetsarbete samt personal strategiska ändamål. 7

9 Budget 2016 samt ekonomisk plan Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för regional utveckling, landstingets kansli, primärvård och tandvård ligger under landstingsstyrelsen. Produktionsansvar för landstingets hälsocentraler, som för närvarande utgör cirka 67 procent av primärvården och för Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårdsoch tandvårdsnämnden. Serviceenheterna Landstingsservice och Laboratoriemedicin rapporterar till landstingsstyrelsen. Dessa är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Kostnämnden i Sollefteå administreras via Landstingsservice. Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verksamheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter. I resursramarna ingår medel för: Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 3 procent per år. Beräknade kostnader för läkemedel. Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital. Jämfört med beslut om ekonomiska ramar vid fullmäktige den april 2015 är resursramarna förändrade enligt följande (miljoner kronor): Hälso- och sjukvårdsnämnden 347,8 288,9 230,3 - varav resurstillskott 367,8 378,9 390,3 - varav reducering enl. insatsplan -20,0-90,0-160,0 Landstingsstyrelsen -5,3-9,7-15,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden har tilldelats 367,8 miljoner kronor (i 2016 års prisnivå) som generell förstärkning. Medlen avser specialistvården och 19,9 miljoner kronor av dessa avser psykiatrisk vård och 347,9 miljoner kronor somatiska vården. Nivån har sin utgångspunkt i beräknat underskott för Därtill kommer den besparing med 160,0 miljoner som ska genomföras enligt insatsplanen med etappvis genomförande under I arbetet med genomförandet intar de nya länsverksamheterna en central roll. Här är det strategiskt viktigt att tydlighet råder så att varje länsverksamhet, så snart beslut fattats om fördelning, ges tydliga ekonomiska förutsättningar med specificerade ekonomiska ramar i form av egna landstingsbidrag samt uppdrag som åskådliggör de förändringar som ska genomföras för att nå en ekonomi i balans. Landstingsstyrelsens verksamheter ska reducera sina kostnader med 30 miljoner kronor under planperioden. De siffror som redovisas ovan avser minskade landstingsbidrag för landstingets kansli med totalt 9 miljoner kronor och för Regional utveckling med 6 miljoner. Förutom dessa ramreduceringar åläggs Regional utveckling ett avkastningskrav 8

10 Budget 2016 samt ekonomisk plan avseende sjukresor med 2 miljoner kronor. Resultatenheterna Landstingsservice och Laboratoriemedicin ska spara 10 respektive 3 miljoner kronor, dels genom ökade avkastningskrav samt genom att de interna priserna sänks. I övrigt finns medel avseende kostnadsreduceringsförslag budgeterade under anlaget för emotsedda händelser på finansförvaltningen, se vidare under avsnittet resultatbudget i det följande. Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten enligt bilaga A. 4. Resultatbudget Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Verksamhetens externa nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens externa nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat I verksamhetens externa nettokostnader ingår: nämndernas och styrelsens kostnader för verksamheten nämndernas och styrelsens intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag landstingets pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensionsavsättningarna medel som reserverats centralt för emotsedda kostnadsökningar samt vissa kostnadsreduceringar enligt insatsplanen. statsbidrag avseende den så kallade sjukskrivningsmiljarden (15 miljoner kronor redovisas numera under verksamhetens intäkter liksom, sedan tidigare, statsbidraget för Råd och stöd (2,3 miljoner kr). Pensionsavsättningar och -utbetalningar beräknas enligt underlag från landstingets pensionsförvaltare Skandia. Jämfört med tidigare beräkningar i landstingsplanen har dessa 9

11 Budget 2016 samt ekonomisk plan kostnader (inklusive finansiella kostnader) minskat med 11 miljoner kronor år 2016 och med 13 miljoner kronor år har pensionskostnaderna ökat med 28 miljoner kronor. Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader samt planerade kostnadsreduceringar fördelas enligt följande (miljoner kronor): Egentligt oförutsett 20,0 50,0 50,0 20,0 Emotsedda kostnadsökningar 23,7 58,0 74,9 82,6 Arbetsmarknad m.m. 5,5 5,6 5,8 Kostnadsreduceringar/Insatsplan 7,9 41,9 73,1 Summa 43,7 105,6 88,6 35,3 Medlen för egentligt oförutsett disponeras av landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. Medel för Ostkustbanan AB hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett. Beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT med 24 miljoner kronor per år. Beredningen av dessa medel sker inom ramen för personal och allmänna utskottets ansvar för IT-frågor. Fokus ska vara på att underlätta och förbättra för hälso- och sjukvården. I övrigt, under rubriken emotsedda kostnadsökningar, finns medel för åtgärder för minskad sjukfrånvaro med 15 miljoner kronor, åtgärder för patientsäkerhetsarbete med 10 miljoner kronor samt åtgärder för vävnadsdirektivets genomförande (1,2 miljoner per år t o m 2017). För 2016 har tillkommit medel för ökad patientrörlighet och kostnadsfri mammografi. Dessa medel kvarstår följande år och dessutom tillkommer medel för kostnadsfri tandvård för yngre vuxna samt högkostnadsskydd för personer fr.o.m. 85 år. Medlen motsvarar ökade statsbidrag som erhålls enligt regeringens budgetproposition och uppgår för 2016 till 8,1 miljoner kronor och åren därefter till 23,7 respektive 31,2 miljoner kronor. Medel för arbetsmarknad med mera avser anställningsstöd och sommarjobb för ungdomar samt långsiktiga rekryteringsinsatser. Kostnadsreduceringar avser åtgärder inom ramen för insatsplanen. Upptagna belopp avser strukturella m.fl. förändringar i landstingets verksamheter, avgiftsjusteringar samt konsekvenser av prisjusteringar inom serviceverksamheterna. Specificering och fördelning av beloppen kommer att ske senare efter ytterligare utredning. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade investeringar samt investeringsplanen. Byggnader avskrivs på 30 år och inventarier/utrustning på 10 år eller kortare. Avskrivningskostnaderna beräknas nu bli högre än vid tidigare beräkning i landstingsplanen, främst på grund av att större investeringar be- 10

12 Budget 2016 samt ekonomisk plan räknas inom investeringsplanen, framför allt avseende nytt operationscentrum i Sundsvall. Landstingets skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedömningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen är ,69 kronor per skattekrona, och föreslås nu höjas med 60 öre till 11,29 kronor per skattekrona, vilket ger en intäktsförstärkning med 300 miljoner kronor fr.o.m. år Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna 2,9 procent under rikets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras till en del genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag. När det gäller kostnadsutjämning sker till en del en utjämning för befolkningens beräknade behov av hälso- och sjukvård. Här har budget för den så kallade professionsmiljarden budgeterats med 25 miljoner kronor. Därtill finns medel som tillkommit i enlighet med regeringens budgetproposition budgeterats i denna post. Dessa medel innebär en förstärkning med 43,2 miljoner kronor för år 2016 och åren därefter till 47,3 respektive 53,5 miljoner kronor. En stor del av medlen har reserverats på finansförvaltningen under emotsedda kostnadsökningar (jfr ovan). Inom utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån för generella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. Denna post redovisas nedan som regleringsavgift. Statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräknat med utgångspunkt i regeringens budgetproposition. Nivån sjunker något, beroende på beräknad minskad befolkningsandel för Västernorrland samt att staten kommer att reducera bidraget motsvarande den moms som vissa landsting, bl. a. Västernorrland, inte betalar avseende diabeteshjälpmedel samt vissa näringspreparat pga. egen upphandling och distribution. Förhållandet mellan staten och landstingen är fortsatt avtalslöst. Ett nytt avtal kan komma att påverka statsbidragsnivån. Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor): Inkomstutjämning 710,2 749,1 771,7 799,0 Kostnadsutjämning 100,7 167,1 174,9 183,9 Strukturbidrag 3,6 3,6 3,7 3,7 Regleringsavgift 104,7 144,7 172,5 201,9 Ersättning för läkemedel 592,1 576,2 574,3 569,8 Summa 1.301, , , ,5 Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade medel i aktier, aktierelaterade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till två procent. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i landstingsplanen april 2015 bli ca 4 miljoner kronor lägre per år. Detta till följd av underskott i ekonomi En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid realisering. 11

13 Budget 2016 samt ekonomisk plan Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Kostnaderna är 15 miljoner kronor lägre för år 2016 än vid tidigare beräkningar. År 2017 är motsvarande belopp 11 miljoner lägre och miljoner lägre. Förändringarna hänför sig till att ny pensionskostnadsprognos (jmf pensionskostnader ovan). Under planperioden är budgetförslaget balanserat, det vill säga landstingets löpande intäkter är större än kostnaderna. Detta innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls. Av största vikt för att budgeten ska kunna hållas är att omfattningen i de kostnadsreduceringar som föreslås i insatsplanen genomförs i den takt som planeras. 12

14 Budget 2016 samt ekonomisk plan Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur landstinget får in pengar och hur de används under de olika åren. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar förändringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Just. av ej rörelsekapitalpåverkande poster: Avskrivningar Avsättningar Minskning av långfristiga skulder 154 Realisationsvinster 4 1 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändr. av rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av förråd (ökning, minskning +) 8 2 Förändring av kortfristiga fordringar (ökning, minskning +) Förändring av kortfristiga skulder (ökning +, minskning ) Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar Försäljning av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Nyupptagna lån Ökning av långfristiga fordringar 5 30 Minskning av långfristiga fordringar 7 Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

15 Budget 2016 samt ekonomisk plan Resultat och avskrivningar: Se resultatbudgeten. Avsättningar avser den förändring som beräknas vad gäller pensionsavsättningar, jämför även balansbudgeten nedan. Realisationsvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Jämför även försäljning av anläggningstillgångar nedan. Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter. Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld och outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Utvecklingen under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år. Nettoinvesteringarna för perioden överskrider de ramar som angivits med 12 miljoner kronor avseende investeringsplanen. Investeringsplanens olika objekt, där Operationscentrum i Sundsvall är det dominerande objektet, framgår av bilaga C. Driftkostnadskonsekvenser av de projekt som tagits upp i investeringsplan beräknas uppgå till cirka 15 miljoner kronor. Dessa kostnader ska inrymmas i verksamheternas fastställda resursramar. Nämnderna framställer önskemål att erhålla ökat utrymme för investeringar, framförallt beroende på att utrymmet för nya investeringar i form av avskrivningnivå är låg till följd av att investeringarna varit låga under ett antal år. Sammanlagt är det fråga om 1,6 miljoner kronor inom Hälsocentralerna, Regional utveckling samt Hörselvården. Totalt omsluter nämndernas investeringar 92 miljoner kronor. Främst är det fråga om medicinsk-teknisk utrustning inom specialistvården. Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter. De likvida medlen beräknas öka under planperioden. Kassaflödet är alltså positivt framförallt beroende på de avsättningar som görs för bland annat pensioner. Beräknad utveckling av de likvida medlen bygger även på att de ekonomiska ramar som ställs till verksamhetens förfogande samt budgeterad investeringsnivå hålls. 14

16 Budget 2016 samt ekonomisk plan Balansbudget Balansbudgeten visar vilka tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder landstinget väntas ha på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser). Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 26,4% 23,7% 24,4% 24,5% 23,8% Ansvarsförbindelser: Pensionsskuld intjänad före Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden beror på planerade försäljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar. Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar samt förråd och förändringen avser de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten. 15

17 Budget 2016 samt ekonomisk plan Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år. Soliditeten (eget kapital dividerat med tillgångarna), det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar beräknas under planperioden försämras, från 26,4 procent vid utgången av 2014 till 23,8 procent vid utgången av Soliditeten är ett mått på landstingets ekonomiska styrka på lång sikt och påverkas framför allt av resultatnivån. Svaga resultat innebär att det egna kapitalets andel i förhållande till tillgångarna minskar, vilket innebär att landstinget inte säkerställer värdet av sina egenfinansierade tillgångar. Pensionsavsättningarna innebär att soliditeten försämras när alltför låg andel av dessa inte täcks med positiva resultat. Effekten motsvarar i princip en ökad upplåning. Landstingets avsättning för pensioner (pensionsskuld) omfattar skuld till tidigare och nuvarande anställda samt vissa åtaganden avseende anställda i primärkommunerna genom avtal i samband med huvudmannaskapsförändringar. Från och med år 1998 redovisas endast den skuld som nyintjänats av den personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,5 miljarder kronor, visas till större delen som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten. Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag. Kortfristiga skulder kommenteras vid kassaflödesanalysen ovan. 16

18 Bilaga A Budget 2016, tals kronor Nämnd Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Landstingsbidrag Investeringsutgift Folkhälso,primärvårds och tandvårdsnämnd varav folkhälsa m.m. 1) varav Österåsens hälsohem varav Hälsocentralerna Landstinget Västernorrland varav Folktandvården Summa Folkhälso, primärvårds och tandvårdsnämnd Hälso och sjukvårdsnämnd varav gemensamt 2) varav Specialistvården Västernorrland därav Somatik därav Psykiatri varav Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) varav Hörselvård Summa Hälso och sjukvårdsnämnd ) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet. 2) Avser nämndens politiska verksamhet Sida 1 av 10

19 Bilaga A Budget 2016, tals kronor Nämnd Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Landstingsbidrag Investeringsutgift Patientnämnd/etisk nämnd Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen varav Regional utveckling varav Landstingets kansli därav primärvård därav tandvård därav särskilt tandvårdsstöd/ äldretandvård därav landstingets kansli varav Landstingsservice varav Laboratoriemedicin Summa Landstingsstyrelsen Summa nämnder Finansiering TOTALT Sida 2 av 10

20 Bilaga A Driftbudget 2016, tals kronor Huvudområde Intäkter Kostnader Netto Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Politisk verksamhet Medicinsk service Allmän service Fastighetsförvaltning Pensioner, avskrivningar och internränta m.m. 1) Summa Skatteintäkter, generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader Total ) Specificering av pensioner, avskrivningar och intern ränta m.m. Pensionskostnader inkl. individuellt pensionssparande Intern pensionsavgift Oförutsett (egentligt) Statsbidrag, råd o stöd Statsbidrag, åtgärder för minskad sjukfrånvaro Avskrivningar, avkastningskrav m.m Internränta Summa Sida 3 ( 10)

21 Bilaga A Investeringsbudget 2016, tals kronor Huvudområde Utgifter Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Medicinsk service Allmän service Fastighetsförvaltning Summa Sida 4 ( 10)

22 Bilaga A Resultatbudget 2016, tals kronor Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Förändrad pensionsskuld (not 3) Avskrivningar (not 4) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (not 5) Generella statsbidrag (not 6) Finansiella intäkter (not 7) Finansiella kostnader (not 8) Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Årets resultat (not 9) Kommentarer till noter Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftbudgeten /. intern ränta /. övriga interna intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftbudgeten /. intern ränta /. övriga interna kostnader /. avskrivningar /. pensionsavsättning Not 3 Pensionsavsättning inkl. löneskatt Pensionsavsättningen är beräknad av Landstingets pensionsförvaltare Skandia enligt lagstadgad beräkningsmodell (blandmodell). Sida 5 ( 10)

23 Bilaga A Not 4 Avskrivningar Inventarier och utrustning avskrivs vanligen på 10 år eller kortare tid. Byggnader avskrivs vanligen på 30 år Not 5 Skatteintäkter Landstingsskatt, 11,29 kr/skattekrona. Not 6 Generella statsbidrag ersättning för läkemedel inkomstutjämning strukturbidrag kostnadsutjämning regleringsavgift Not 7 Finansiella intäkter Avkastning på likvida medel och långsiktigt placerade aktier och räntebärande obligationer. Not 8 Finansiella kostnader finansiell kostnad på pensionsavsättning Not 9 Årets resultat Årets resultat uppgår till Sida 6 ( 10)

24 Bilaga A Kassaflödesanalys 2016, tals kronor DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före extraordinära poster (jmf resultatbudget) Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar (jmf resultatbudget) Avsättningar (not 1) Realisationsvinster (not 2) 400 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av kortfristiga fordringar (Not 3) Förändring av kortfristiga skulder (Not 4) Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar (Not 5) Försäljning av anläggningstillgångar (Not 6) 600 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Amorteringar/Intäktföring investeringsbidrag(not 7) 141 Medel från finansieringsverksamheten 141 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början (enligt prognos) Likvida medel vid årets slut Kommentarer till noter Not 1 Avsättningar Förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt Finansiell kostnad avseende pensionsavsättning inkl löneskatt Not 2 Realisationsvinst Beräknas uppkomma vid försäljning 400 bostadsrätter. 400 Sida 7 ( 10)

25 Bilaga A Not 3 Förändring av kortfristiga fordringar Skatteavräkning Not 4 Förändring av kortfristiga skulder Semesterlöneskuld m m, ökning individuellt pensionssparande inkl. löneskatt Not 5 Specifikation av nettoinvesteringar Byggnader, investeringsobjekt Inventarier, investeringsobjekt Återanskaffning av inventarier Medicinsk teknisk apparatur samt fordon Not 6 Försäljning av anläggningstillgångar 600 Avser försäljning av bostadsrätter 600 Not 7 Amorteringar Tidigare upptagna lån är nu färdigamorterade 141 Intäktföring av investeringsbidrag 141 Sida 8 ( 10)

26 Bilaga A Balansbudget 2016, tals kronor Anläggningstillgångar (not 1) Omsättningstillgångar (not 2) Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital (not 3) Avsättning för pensioner (not 4) Summa avsättningar Långfristiga skulder (not 5) Kortfristiga skulder (not 6) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse: Pension till anställda och pensionärer m.fl. intjänad före Kommentarer till noter Not 1 Anläggningstillgångar Fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar, bostadsrätter, andelar, aktier och värdepapper. Not 2 Omsättningstillgångar Förråd, kortfristiga fordringar och likvida medel. Not 3 Eget kapital Det egna kapitalet är tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet beräknas öka med ; kronor under året för att därmed, vid årets slut, uppgå till ; kronor Sida 9 ( 10)

27 Bilaga A Not 4 Avsättning för pensioner Enligt den så kallade blandmodellen redovisas endast den avsättning som nyintjänats av personal som varit anställd efter Not 5 Långfristiga skulder Avser erhållna investeringsbidrag. Not 6 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, semesterlöneskuld, outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Sida 10 ( 10)

28 Bilaga B Investeringsplan

29 Investeringsplan Följande nettoinvesteringar (miljoner kronor) beräknas genomföras under planperioden Utgift Utgift Utgift Projnr Projekttext Specialistvården, somatik 9802 Operationscentrum, Sundsvall 95,2 140,0 59, Ambulansstation, Örnsköldsvik 2,0 Summa Specialistvården, somatik 97,2 140,0 59,4 Specialistvården, psykiatri 9156 Beroendeenheten, Sundsvall 1,0 Summa Specialistvården, psykiatri 1,0 0,0 0,0 Rättspsykiatrisk regionklinik 9781 Entré och förhandlingssal säkerhet RPK 14,0 Summa Rättspsykiatrisk regionklinik 14,0 0,0 0,0 Landstingets kansli 9904 Ny- och ombyggnader 15,0 10,0 5, Tillgänglighet 1,5 1,5 1, Klimatanpassning 2, Solel 2,0 4,0 4, Passagesystem uppgradering 2,0 2,0 2,0 Summa Landstingets kansli 22,5 17,5 12,5 Landstingsservice 9672 Sterilcentral autoklaver, Sundsvall 6,5 10,5 Summa Landstingsservice 6,5 10,5 0,0 Landstingsfastigheter (LSV) 9619 Energieffektivisering 10,0 10,0 10, Systematiskt brandskyddsarbete SBA 6,0 4,0 3,0 Summa Landstingsfastigheter 16,0 14,0 13,0 Totalt investeringsplan 157,2 182,0 84,9 1 (1)

30 Investeringsplan Kommentarer till investeringsplan Allmänt I samband med beslut om byggstart upprättas verksamhetsbeskrivning med en total driftkostnadskalkyl. I denna kalkyl ingår en i samverkan mellan landstingets verksamheter och Landstingsfastigheter upprättad hyreskalkyl samt ett preliminärt hyreskontrakt mellan parterna. Till beslutsunderlaget skall även fogas ett förslag till finansiering. Samtliga kalkyler är exklusive mervärdesskatt. I planen ingår index och utgift för Landstingfastigheters projektledning. Specialistvården, somatik 9802 Operationscentrum, Sundsvall Projektet omfattar en om- och tillbyggnad av lokaler samt utrustning för en modernisering av Operationscentrum vid Sundsvalls sjukhus Ambulansstation, Örnsköldsvik Projektet omfattar nybyggnad av ambulansstation i Örnsköldsvik. Inom Specialistvården, somatik medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år avseende kapitaltjänstkostnaderna för byggnadsinvesteringen. Specialistvården, psykiatri 9156 Beroendeenheten, Sundsvall Projektet omfattar etablering av beroendemottagning för psykiatriska kliniken vid Sundsvalls sjukhus. Inom Specialistvården, psykiatri medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år avseende kapitaltjänstkostnaderna för byggnadsinvesteringen. 1

31 Investeringsplan Rättspsykiatrisk regionklinik 9781 Entré och förhandlingssal säkerhet RPK Projektet omfattar nödvändig om- och tillbyggnation av klinikens lokaler med tillhörande säkerhetsåtgärder för att uppfylla förändrade krav från Socialstyrelsens samt i oktober 2014 antagna lagförändringar inom området. Inom Rättspsykiatrisk regionklinik medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år avseende kapitaltjänstkostnaderna för byggnadsinvesteringen. Landstingets kansli 9904 Ny- och ombyggnader Investeringsmedel som disponeras av landstingsstyrelsen för ospecificerade ombyggnader samt anpassningar av lokaler Tillgänglighet Projektet omfattar tillgänglighetsanpassning av entréer, receptioner, hissar och toalettrum Klimatanpassning Projektet avser investeringar och satsningar under planperioden för att uppnå landstingets miljö- och energimål Solel Projektet avser satsning på förnybar elproduktion med solenergi inom landstingets fastighetsbestånd Passagesystem uppgradering Projektet avser uppgradering av passagesystemen i de yttre och inre skalskydden (verksamhetslokaler) innebärande ny generation av mjukvara samt planering för och etappvis utbyte av äldre kortläsare baserad på en flerårig åtgärdsplan. Inom Landstingets kansli medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år avseende kapitaltjänstkostnaderna för byggnadsinvesteringen. 2

32 Bilaga C Avgifter (patientavgifter, gula taxan, sjukresor, högkostnadsskydd, vårdhotell, Österåsen och övr.) Obs! Tidigare föreslagen avgift för ambulanstransporter är nu borttagen. Not Patientavgifter Patientavg., sluten vård, barn och ungd år (kr/vårddag) Patientavgift, sluten vård, förtidspensionär under 40 år (kr/vårddag upp till 30 dagar per vårdtillfälle) Patientavgift, sluten vård, övriga vuxna (kr/vårddag) Patientavgift (vuxna) läkarbesök vid sjukhus samt distriktsläkarjour, kr Patientavgift (vuxna) läkarbesök vid sjukhusens akutmottagning, kr Patientavgift (vuxna) läkarbesök vid vårdcentral, kr Patientavgift, gynekologisk hälsokontroll, kr Patientavgift, mammografisk hälsokontroll, kr (mellan 40 och 74 års ålder) Patientavgift, Screening av bukaortaaneurysm, kr Patientavgift (vuxna) sjukvårdande behandling, kr Patientavgift (vuxna) psykolog, specialpedagog och kurator, kr Patientavgift besök hos distriktssköterska, kr ( hembesök, 0 kr) Patientavg. barn o ungdomar 0 19 år, samtliga vårdformer, kr Avgift för recept som utfärdats via telefon,brev eller elektroniskt av läkare samt distriktssköterska /barnmorska med förskrivningsrätt, kr P spruta injicerad av hälso och sjukv.personal exkl. läkare Databaserad behandling KBT, licenskostnad som engångsbelopp, max, kr Behandlings /utprovningsavgift, hjälpmedel, kr Avgift per utprovad hörapparat för personer över 19 år, kr Egenavgift på hjälpmedel som förskrivs av samt kräver förskrivarkompetens vid specialiserad barn, ungdoms och vuxenhabilitering, per hjälpmedel, kr 8A Egenavgift på hjälpmedel, enligt spec i not 9B, per hjälpmedel, kr 8B Ortopedtekniskt utprovade skor, kr/par, vuxna/barn (max 3par/person och år) 800/ / /500 Hårersättning i form av peruk, kr Kontantbidrag max/år (ingår ej i högkostnadsskydd) Telefonsamtal som ersätter mottagningsbesök av hälso och sjukvårdspersonal exkl. läkare "vid utprovning av hjälpmedel",kr Vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd Patientavgift (vuxna) läkarbesök vid vårdcentral, kr Patientavgift (vuxna) sjukvårdande behandling, kr Förebyggande barna och mödravård som ges av offentlig primärvård Förlossningsvård Patientavgift (vuxna) tandläkarbehandling hos tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet, kr Tandvård, för barn som är under 18 år, hos en tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet Sjukresa, giltig egenavgift dock högst 40kr Sida 1(4)

33 Bilaga C Not Gula taxan (ej frikortsgrundande) Provtagning, alkoholpåverkan, vardagar kl. 0 19, kr (på begäran av polismyndighet) Provtagning, alkoholpåverkan, övrig tid, kr (på begäran av polismyndighet) Drogtestintyg, kr (myndighet/person som begär intyget betalar. Avser inte polisens "alkoholtest" Faderskapsintyg, kr Fosterföräldrar, intyg, kr Adoptionsintyg, kr per adoption/familj, vaccination ingår Sterilisering på icke medicinsk grund, män och kvinnor, kr Intyg att person inte lider av viss sjukdom, kr Intyg att person lider av viss sjukdom, kr Aupair, intyg, kr (vaccination tillkommer) Stickkostnad vid vaccinationer, kr vid Hälso och vårdcentraler samt Sjukhus Erbjuden avgiftsfri hälsoundersökning 40, 50 och 60 åringar Hälsoundersökning utförs efter begäran av andra åldersgrupper Hälsosamtal erbjuds avgiftsfritt till 75 åringar Sjukresor 14 Sjukresa taxi, egenavgift, kr Sjukresa taxi, egenavg., färdtj.berättigade, kr Sjukresa specialfordon, egenavgift, kr Sjukresa specialfordon, egenavg., färdtj.berättigade, kr Sjukresa med bårbil, egenavgift, kr Sjukresa med bårbil, egenavg, färdtj.berättigade, kr Sjukresa med buss, egenavgift, kr Sjukresa med tåg, egenavgift, kr Sjukresa med flyg, egenavgift, kr Sjukresa med egen bil, egenavgift, kr Milersättning vid sjukresa med egen bil, kr/mil Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd patientavgifter, kr patienter under 85 år Högkostnadsskydd patientavgifter, kr patienter fr.o.m 85 år Högkostnadsskydd läkemedel, kr Högkostnadsskydd sjukresor, kr Högkostnadsskydd för egenavg. hjälpmedel, kr Vårdhotell, Sundsvalls sjukhus Dygnspris helpension, patient från eget län med intyg från patientansvarig läkare, kr Dygnspris helpension, patient från eget län före och efter förlossning, kr Dygnspris inkl frukost och kvällsfika, närstående till patient från eget län Dygnspris inkl frukost och kvällsfika, närstående till patient från eget län före och efter förlossning i eget rum, kr Dygnspris inkl frukost och kvällsfika, närstående till patient från eget län ej i samband med förlossning, med intyg från patientansvarig läkare, kr Patient på vårdhotellet erlägger öppenvårdsavg vid besök hos vårdgivare Avgift för privat telefoni från hotellrummet betalas av patient/gäst Avgift för patient/gäst regleras via regionavtal/riksavtal Österåsens hälsohem Egenavgift för patienter från eget län, kr Avgift för utomlänspatient Del 1 Grundkurs, 3 veckor, kr Avgift för utomlänspatient Del 2 Uppföljning, 1 vecka, kr Avgift för utomlänspatient Del 3 Uppföljning, 1 vecka, kr Avgift för utomlänspatient Del 1 3 enligt ovan, kr Vid bokning enbart 1 vecka (utomlän), kr Vid bokning enbart 2 vecka (utomlän), kr Vid senare avbokning än 10 dagar före grundkurs utan giltigt skäl (styrkt av läkarintyg), kr Sida 2(4)