Syfte. Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Adults. Syfte med avhandlingen (I) Syfte med avhandlingen (II)

Relevanta dokument
Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

Ätstörningar vid fetma

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel

En bra start på dagen! Ritalin kapsel för barn, ungdomar och vuxna med ADHD

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Autism Spectrum Disorder

ADHD från 8-18 års ålder

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Autism Spectrum Disorder

Utvärdering av Lindgården.

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

ADHD & Beroendesjukdom

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Humörbiverkningar av p- piller SFOG

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

GRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö?

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

ADHD och missbruk. Kerstin Arnsvik-Malmberg Med.dr Karolinska Institutet Inst för neurovetenskap Överläkare BUP Skärholmen

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Data from the Swedish national quality register for ECT

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Sena problem på mottagningen

Affektivt spektrum. Research suggest that mental illnesses lie along a spectrum. Debutålder vid bipolär sjukdom. BPD hos barn i världen

Utredning och diagnostik av adhd

Psykoanalytiska aspekter på neuropsykiatriska diagnoser. Växjö

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Ont i magen, ont i själen?

Exempel på tidigare tentamen

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

BESLUT. Datum

Analysis of factors of importance for drug treatment

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Formulär som skickas med kallelsen

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

TAKE A CLOSER LOOK AT COPAXONE (glatiramer acetate)

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Psykofarmakologi vid. Psykiatrisk samsjuklighet. Institut AACAP, Chicago 2008 Moderator: John Walkup M.D.

Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö

LONG- TERM HEALTH OUTCOME OF ADOLESCENT MOOD DISORDERS: FOCUS ON BIPOLAR DISORDER. Aivar Päären Leg. läkare Specialist i barn- och ungdomspsykiatri

Årsrapport Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Samarbete på Nordkalotten: Dialog och netverksperspektiv. Jaakko Seikkula Tromsso Landskonferanse 2009

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Råd och tips till föräldrar om barn med ADHD. Till Dig som fått läkemedlet Medikinet förskrivet av din doktor

DIAGNOS ICD-10-SE DSM-5

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Transkript:

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Adults Prevalence, Psychiatric Comorbidities and Long-term Outcome Syfte Dan Edvinsson BNPF utbildningsdagar 2018-03-12 Syfte med avhandlingen (I) Övergripande syfte är att öka förståelsen av ADHD hos vuxna genom att undersöka: frekvens och svårigheter av ADHD-symptom hos personer i allmänbefolkningen, psykiatrisk ÖV samt kvinnliga interner psykiatrisk samsjuklighet hos personer som diagnosticeras med ADHD som vuxna Syfte med avhandlingen (II) Övergripande syfte är att öka förståelsen av ADHD hos vuxna genom att undersöka: frekvens och svårigheter av ADHD-symptom hos personer i allmänbefolkningen, psykiatrisk ÖV samt kvinnliga interner psykiatrisk samsjuklighet hos personer som diagnosticeras med ADHD som vuxna långtidsutfall hos dem som diagnosticerats som vuxna och identifiera potentiella prediktorer tolerabilitet och säkerhet av farmakologisk långtidsbehandling hos vuxna med ADHD och potentiella prediktorer för följsamhet i behandling 1

Delarbeten I. Edvinsson D, Bingefors K, Lindström E, Lewander T. (2010) ADHD-related symptoms among adults in out-patient psychiatry and female prison inmates as compared with the general population. Ups J Med Sci, 115(1):30-40. II. Edvinsson D, Lindström E, Lewander T, Bingefors K, Ekselius L. (2013) Gender differences of axis I and II comorbidity in subjects diagnosed with ADHD as adults. Acta Neuropsychiatr, 25(3):165-174. III. Edvinsson D, Ekselius L. (2017) Six-Year Outcome in Subjects Diagnosed with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder as Adults. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci (2017). IV. Edvinsson D, Ekselius L. (2017) Long-Term Tolerability and Safety of Pharmacological Treatment of Adult Attention- Deficit/ Hyperactivity Disorder. Under review. Metod Metod delarbete I Enkätstudie avseende aktuella symptom på ADHD enl DSM-IV Barndomsanamnes på överaktivitet (interner även ouppmärksamhet) Kön Ålder Funktionsnedsättning/lidande till följd av ADHD GAF senaste året och senaste två veckorna I ÖV även kontaktorsak och aktuell medicinering Hos interner även barndomsanamnes på ouppmärksamhet, ODD samt ASPD Metod delarbete II Utvärdering av 233 konsekutiva neuropsykiatriska utredningar; varav 168 patienter fyllde kriterierna för ADHD Best estimate -förfarande Demografi Aktuell medcinering ADHD- symptom och diagnos Samsjuklighet på Axel I och II Tidigare vårdkontakter 2

Metod delarbete III Metod delarbete IV Självskattningar: ADHD, GAF, CGI-I, SDS, EQ-5D, AUDIT, DUDIT Telefonintervju: demografi, intervju avseende medicinering (preparat, doser, behandlingsperioder, orsak till avslut) Primär utfallsvariabel: Remission definierad som ingen subtyp uppfylld samt GAF 70 senaste året Samma som i delarbete III Tillägg av journalrekvisition för genomgång av Cosmic för att kartlägga medicinering sedan diagnos som validering till genomförd telefonintervju Biverkningsformulär Ställningstaganden till 5 påståenden (4-skalsteg) avseende deltagarnas egen syn på utredningens betydelse för livssituationen efter ADHD-diagnosen Resultat delarbete I Resultat Prevalensen av både hyperaktivitet/impulsivitet som vuxen och i barndomen var 3 ggr högre i ÖV jmft med allmänbefolkningen (6.6 vs 2.1%) 50% av de kvinnliga internerna rapporterade ouppmärksamhet antingen som vuxen eller i barndomen och 30% både och ADHD-symptom hos internerna var relaterade till högre andel CD, ASPD, lägre GAF samt lässvårigheter 3

Resultat delarbete II 233 utredningar varav 168 med ADHD-diagnos Livstid axel I: 95% hos kvinnor och 90% hos män Medeltal livstidsdiagnoser, inkl ASD och Tourettes syndrom, var 2.7±1.5 (range 1-7) hos kvinnor och 2.7±1.8 (range 1-11) hos män. Affektiva sjd och ätstörningar var vanligare hos kvinnor och SUD hos män. Aktuell diagnos på axel I, inkl ASD och Tourettes syndrom, förekom hos 47% (45% hos kvinnor och 49% hos män) Axel II diagnos förekom hos 8% av kvinnorna och 11% männen Avvikande personlighetsdrag hos 46% hos båda könen Resultat delarbete III Av 168 (delarbete II) inkluderades 124 (74%). Av dessa hade 112 någon gång medicinerat ADHD-läkemedel. 33% i remisson efter i medel 77 månader Remission var förknippad med signifikant förbättring i samtliga sekundära utfallsmått Ingen prediktor för remission kunde identifieras Resultat delarbete III Remission (n=41) Not remission (n=82) p Time on treatment (months) 51±3 41±30 <0.001 Time on treatment (percent of follow-up) 65±35 55±35 <0.001 ADHD score at baseline 35.8±7.7 37.2±7.8 0.41 ADHD score at follow-up 15.6±7.5 30.5±8.8 <0.001 ADHD score; change 20.7±9.9 6.8±10.2 <0.001 Current medication 21 (51%) 35 (43%) 0.44 CGI-improvement 2.2±1.3 3.2±1.7 <0.001 GAF last year 84±10 61±14 <0.001 GAF last two weeks 82±17 62±16 <0.001 Sheehan Disability Scale (SDS) Work/school 1.7±3.1 4.5±3.8 <0.001 Social life 1.7±3.4 4.5±3.5 <0.001 Family life/home responsibilities 1.5±2.7 4.0±3.4 <0.001 EQ-5D index 0.82±0.19 0.55±0.33 <0.001 EQ-5D VAS (visual analogue scale) 78±14 57±21 <0.001 AUDIT score 3.5±3.8 4.0±4.4 0.67 DUDIT score 0.2±0.7 1.3±4.3 0.12 Resultat delarbete III Remission (n=41) Not remission (n=82) p Time on treatment (months) 51±3 41±30 <0.001 Time on treatment (percent of follow-up) 65±35 55±35 <0.001 ADHD score at baseline 35.8±7.7 37.2±7.8 0.41 ADHD score at follow-up 15.6±7.5 30.5±8.8 <0.001 ADHD score; change 20.7±9.9 6.8±10.2 <0.001 Current medication 21 (51%) 35 (43%) 0.44 CGI-improvement 2.2±1.3 3.2±1.7 <0.001 GAF last year 84±10 61±14 <0.001 GAF last two weeks 82±17 62±16 <0.001 Sheehan Disability Scale (SDS) Work/school 1.7±3.1 4.5±3.8 <0.001 Social life 1.7±3.4 4.5±3.5 <0.001 Family life/home responsibilities 1.5±2.7 4.0±3.4 <0.001 EQ-5D index 0.82±0.19 0.55±0.33 <0.001 EQ-5D VAS (visual analogue scale) 78±14 57±21 <0.001 AUDIT score 3.5±3.8 4.0±4.4 0.67 DUDIT score 0.2±0.7 1.3±4.3 0.12 4

Resultat delarbete III Patienter med pågående läkemedelsbehandling rapporterade en högre generell förbättring (CGI-I) men ingen skillnad avseende sekundära utfallsmått 112 hade medicinerat med ADHD-läkemedel någon gång efter att diagnosen ställts, 57 av dessa stod på behandling vid uppföljningen Sammanlagda behandlingstiden för dem med pågående resp. tidigare behandling var 63±24 vs. 24±22 mån Pågående behandling 46 stod på MPH, 8 på AMF och 3 MPH/ATX Aktuell dos var 60±32 mg (range 10-154) för MPH, 42±9 mg (range 25-55) för AMF and 38±13 mg (range 25-50) för ATX 39% hade endos- och 39% tvådosförfarande 84% tog medicinen som förskrivet, 16% en lägre dos ingen uppgav högre dos 88% tog läkemedlet dagligen ; most common adverse events Adverse event; type and number of cases (%) MPH (n=46) MPH+ATX (n=3) AMF (n=8) Psychiatric Anxiousness/restlessness 9(19) Decreased sexual desire 8(17) 1 Depressed mood 5(11) Dermatological Perspirations 7(15) 1 2 Gastrointestinal Decreased appetite 13(28) 1 1 Dry mouth 11(24) 1 Cardiovascular Increased pulse frequency 9(19) 1 Neurological Headache 3 5

; reasons for discontinuation Reason/Adverse event (number, %) MPH; n=55 AMPH; n=11 ATX; n=15 Tidigare läkemedelsbehandling De 55 som avslutat läkemedelsbehandling hade alla blivit behandlade med MPH, 11 med AMF och 15 med ATX Dosen vid avslut var 68±42 mg (range 18-220) för MPH, 47±18 mg (range 25-90) för AMF och 57±28 mg (range 20-100) för ATX Total behandlingstid var 22±21 mån (range 1-75) för CS, dvs sammanlagd behandlingstid för MPH+AMF medan den var 6±12 mån (range 1-48) för ATX Antalet behandlingsperioder var 2±1 (range 1-8) for CS medan ingen hade behandlats med ATX mer än en gång Lack of effect 16(29.1) 4 3 No need for further medication 1(1.8) 1 Not able to maintain contact with prescriber 5(9.1) 1 Psychiatric Elevated mood or hypomania 6(11.1) 1 Depressed mood 4(7.3) 2 Aggressiveness 2(3.6) 1 2 Insomnia 2(3.6) 1 1 Fatigue 1(1.8) 1 Lethargy 1(1.8) Increased obsessive-compulsiveness 1(1.8) Drug abuse 1 Mentally affected as influenced by drugs 1 Dermatological Rash 1(1.8) 1 Loss of hair 1(1.8) Perspirations 1 Pruritus 1 Gastrointestinal Nausea 3(5.5) 1 Weight-gain 1(1.8) Unspecific GI-symptoms 1 Cardiovascular Hypertonia 3(5.5) Palpitations/arrhythmia 3(5.5) Neurological Headache 2(3.6) Dyskinesia 1(1.8) Amnesia 1(1.8) Unspecific pain 1 Patienter med pågående läkemedelsbehandling mot ADHD skattade påståendena om livskvalitet, funktionsnivå och förståelse från omgivningen högre jmft med dem som avslutat behandling Current medication (n=57) Previous medication (n=55) Increased quality of life 3.4±0.8 2.9±1.0 <0.01 Increased level of functioning 3.3±0.9 2.4±1.1 <0.001 Increased knowledge of functioning 3.6±0.7 3.5±0.7 0.62 p Encountered increased understanding 2.9±0.8 2.5±1.0 0.02 Previous evaluation of ADHD worthwhile 1.2±0.5 1.4±0.8 0.19 6

Ingen prediktor för följsamhet till behandlingen kunde identifieras Resultat Hög andel ADHD-relaterade symptom kopplade till ökade svårigheter och lidande hos patienter inom psykiatrisk ÖV. Detta ses även hos kvinnliga interner 7

Hög andel ADHD-relaterade symptom kopplade till ökade svårigheter och lidande hos patienter inom psykiatrisk ÖV. Detta ses även hos kvinnliga interner Hög andel psykiatrisk samsjuklighet hos personer som diagnosticeras med ADHD som vuxna med affektiva sjukdomar hos kvinnor och SUD hos män Hög andel ADHD-relaterade symptom kopplade till ökade svårigheter och lidande hos patienter inom psykiatrisk ÖV. Detta ses även hos kvinnliga interner Hög andel psykiatrisk samsjuklighet hos personer som diagnosticeras med ADHD som vuxna med affektiva sjukdomar hos kvinnor och SUD hos män En tredjedel av patienterna som diagnosticerats med ADHD som vuxna har uppnått remission oavsett pågående läkemedelsbehandling i medeltal 6 år senare Hög andel ADHD-relaterade symptom kopplade till ökade svårigheter och lidande hos patienter inom psykiatrisk ÖV. Detta ses även hos kvinnliga interner Hög andel psykiatrisk samsjuklighet hos personer som diagnosticeras med ADHD som vuxna med affektiva sjukdomar hos kvinnor och SUD hos män En tredjedel av patienterna som diagnosticerats med ADHD som vuxna har uppnått remission oavsett pågående läkemedelsbehandling i medeltal 6 år senare Långtidsbehandling med ADHD-läkemedel förefaller säker och med milda och tolererbara biverkningar. Inga indikationer på toleransuteckling/dosökning framkommer. Tack! 8