Fetometri. Hans Bokström MD PhD Överläkare Kvinnokliniken Sahlgrenska

Relevanta dokument
Fosterövervakning under graviditet och förlossning

Ultraljud och tillväxt/intrauterin tillväxthämning samt dopplerundersökning

Flöde, tillväxtkontroll, fostervatten fokus tillväxthämning. Michaela Granfors Överläkare Centrum för fostermedicin

Intrauterin tillväxthämning

Intrauterin tillväxthämning. Eleonor Tiblad Centrum för Fostermedicin Karolinska universitetssjukhuset

GynObstetrik. Graviditets övervakning. the33. Health Department

Ultraljudsundersökning i andra trimestern, gällande rutin

ULTRALJUD. Malin Thorsell Överläkare MD PhD BB Stockholm UltraGyn

Intrauterin tillväxthämning. Eleonor Tiblad Centrum för Fostermedicin Karolinska universitetssjukhuset

Ultraljudsscreening av gravida, KUB, NIPT samt invasiv fosterdiagnostik. Gemensamma riktlinjer i sydöstra sjukvårdsregionen

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD

Regional riktlinje för Minskade fosterrörelser - rekommendationer för handläggning

Dödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD

Asfyxi och fosterövervakning. Karina Liuba Kvinnokliniken Lund

Tillväxt och flöden (riskgraviditeter)

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Intrauterin tillväxthämning, övervakning vid misstanke

Duplex -UPPFÖLJNING OCH KOMPLIKATIONER UNDER GRAVIDITETEN BERGLIND ARNADOTTIR, SPECIALISTLÄKARE, CENTRUM FÖR FOSTERMEDICIN KAROLINSKA SJUKHUSET

Duplex -UPPFÖLJNING OCH KOMPLIKATIONER UNDER GRAVIDITETEN BERGLIND ARNADOTTIR, SPECIALISTLÄKARE, CENTRUM FÖR FOSTERMEDICIN KAROLINSKA SJUKHUSET

GENERELLA INDIKATIONER

Ultraljudsscreeningar under graviditeten

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Fostervatten, placenta och cervix. Eleonor Tiblad Centrum för fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department

Fostermedicin. Sverker Ek Cent Foster Med, K 79 Karolinska Univ Sjukhuset, Huddinge

Doppler inom Obstetriken. Hans Bokström Överläkare MD SU Sahlgrenska

DIABETES OCH GRAVIDITET

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården

Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården

Graviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt

Seminariefall- Det lilla barnet (student) MHVjournal bifogas

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33

Intrapartal fosterövervakning. Skalpblodprov som komplement till CTG. Malin Holzmann

Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt

Minskade fosterrörelser

Duplex Fosterövervakning

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Tvillinggraviditet. Per Olofsson Kvinnokliniken, SUS, Malmö

Blödning under graviditet. Göran Lingman Professor Lunds Universitet 2014

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Livsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården

Lactate as an early marker of intrapartum fetal hypoxia

Diabetes och graviditet

Spelar fosterläget roll vid viktskattning med ultraljud?

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Michael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

Prematur fosterövervakning Antepartalt & Förlossning

Seminarium Undersökning av fostret. Varför ska man bry sig antenatalt? Risker

Regionrapport 2014 Fostermedicin

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors

TO SCREEN FOR PREECLAMPSIA

Neo-intro ANDNING. Andningsstörningar:

Fosterövervakning under förlossning

Kurs i Fosterövervakning för ST-läkare mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister

Praktisk handläggning av gravida med SLE

Screeningalternativ och risker

Tyreoidea under graviditet

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

Neonatal trombocytopeni

PREEKLAMPSI. Helena Strevens

Vanliga graviditetskomplikationer Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge

Neonatal Trombocytopeni

AAA-screening Diagnostik med UL. Anders Wanhainen

Vikt sex år efter barnets födelse:

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Tentamen SVK perinatologi HT Utkast 1 med svar. Max poäng: 52,5

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik Version: 4. Innehållsansvarig: Anna-Karin Broman, Överläkare, Kvinnoklinik läkare (annbr25) Giltig från:

Fosterövervakning, VO ObGyn

Screening för erytrocy.mmunisering referensgruppens rekommenda.oner. Gunilla Ajne, MD Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset

Neonatal tyreotoxikos. Johan Svensson Endokrinologi och metabolism Astrid Lindgrens barnsjukhus Stockholm

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008,

Obesitas och graviditet. Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping

Diabetes och graviditet

First trimester screening Denmark

Blodgruppsimmuniseringar. under graviditet

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Graviditet VT 2011 AÅ

Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning?

Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008,

Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö fredagen den 10 december 2010

Fallbeskrivning från verkligheten

GRAVIDITETSDIABETES SFSD 17/ Kerstin Berntorp Docent, Överläkare Endokrinologiska kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

I. Övervakning, registrering och dokumentation av fosterhjärtljud under förlossningsarbete

GynObstetrik. Graviditets blödningar. the33. Health Department

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

FOSTERSCREENING AV KROMOSOMAVVIKELSER OCH GRAVA ANATOMISKA AVVIKELSER I ÅBO INFORMATION FÖR FÖRÄLDRARNA

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

GynObstetrik. Eklampsi. the33. Health Department

VÄLKOMMEN till en för DS, HS och KS gemensam SKRIFTLIG TENTAMEN I OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI Fredag den 26 oktober Lycka till!

Ultraljud och invasiv fosterdiagnostik rutiner och indikationer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Infektioner och graviditet

Transkript:

Fetometri Hans Bokström MD PhD Överläkare Kvinnokliniken Sahlgrenska

Definition och bakgrund Fetal biometri är mätningen av parametrar för att bedöma Tillväxt Fostervattenmängden

Normal fostertillväxt Det påverkas av: 1. Genetiska potentialen (70%): från båda föräldrarna 2. Försörjning av substanser (30%): är nödvändig för att uppnå den genetiska potentialen Den normala fostertillväxten är delat i följande faser: Steg 1: v. 4-20 (cellulär hyperplasi) Steg 2: v. 20-28 (cellulär hyperplasi och hypertrofi) Steg 3: v. 28-40 (cellulär hypertrofi)

Normal och patologisk viktutveckling 5 gr/dag (v. 14-15) 10 gr/dag (v. 20) 30-35 gr/dag (v. 32-34) 15 gr/dag (v. 40) Ett foster med en viktavvikelse på 2SD (-22%) eller <2,5:e percentilen från den gestationsåldersrelaterade normalvikten kan vara: 70% av fall ett SGA foster (small for gestational age): de är konstitutionellt (genetiskt) små men friska 30% av fall ett IUGR foster (intrauterine growth restricted): de klarar inte att nå sin fulla tillväxtpotential och deras situation sätter dem på en högre risk för dåliga utfall

SGA Konstitutionellt små 70% Uteroplacentär insufficiens 20% IUGR 10% Kromosomala och infektiösa orsaker

Typer av IUGR Typ I (symmetrisk IUGR) 20-30% av fall Tillväxthämning tidigt i graviditet (<v. 20): minskad antal celler Typ II (asymmetrisk IUGR) 70-80% av fall Tillväxthämning efter v. 20: minskad cellulär volym men normal antal Brain sparing effect : huvudets tillväxten är normal men bukens omkrets minskas Kan vara kopplad till minskad mängd fostervatten, kronisk hypoxi och kan leda till IUFD

Etiologi IUGR 1. Fetala faktorer Kromosomrubbning: Trisomier 13,18 och 21 (2%) Kongenitala infektioner: TORCH (3%) Missbildningar (5-15%) 2. Maternella faktorer (50%) Demografiska faktorer: tidigare IUGR, låg pregravid BMI, rökning, alkohol- och narkotikamissbruk, läkemedel (cytostatika, fenytoin, betablockerare) Maternella sjukdomar: hypertoni, PE, njursjukdom, DM, autoimmuna sjukdomar, anorexi, osv

Etiologi IUGR 3. Placentära faktorer Bristande trofoblastinvasion under placentationen Ablatio placentae Placentainfarkter

Komplikationer IUGR 1. Antepartum IUFD Oligohydramnios 2. Under förlossningen Mekonium aspiration Fetal distress Intrapartal död Nekrotiserande enterokolit 4. Vuxenliv Hypertoni Ischemisk hjärtsjukdom DM typ II Dyslipidemi Stroke 3. Neonatal period Hypoxisk ischemisk encefalopati (HIE) Hypoglycemi Hypotermi Polycytemi

Övervakning IUGR Tillväxtkontroll med UL Non-stresstest (CTG ex. system 8000) Fostervattenmängd Dopplerundersökning

Screening IUGR 1. Riskfaktorsbedömning: identifiera gravida i riskzonen Undernäring och låg pregravid BMI Preeklampsi Kroniska sjukdomar (njursjukdomar, vaskulopatier, osv) Infektioner (TORCH)

Symfys-fundusmätningar (SF mått)

2. Symfys-fundusmätningar (SF mått) SF måttet normalt ökar 1 cm/vecka mellan v. 14-32 Nuvarande SF-kurva (enl Steingrimsdottir) Non invasiv, enkel, billig men har låg sensitivitet Identifierade 32% SGA vid ett SF-mått <2 SD Identifierade 60% SGA vid 3 stillastående mått Bergman et al AOG 2006; 85: 407-12

3. Ultraljud 2 ultraljudsundersökningar (v.18 och 32) identifierade 54% SGA-barn. Den icke identifierade gruppen av SGA-barn hade 4 ggr så hög komplikationsfrekvens som den identifierade gruppen Lindqvist och Molin UOG 2005; 25: 258-64 Formel för skattning av fostervikt (EFW) i gr (Persson och Weldner 1986) BPD 0.972 x AD 1.743 x FL 0.367 x 10-2.646 Mätfel ± 7%, t.ex. skattad vikt 1000 gr (900 1100 gr)

BPD (Biparietal diameter) Mätt yttre-inre, skallbredd Mittekot ska ligga centralt och dela hjärnan i två likstora halvor Cavum septum pellucidi skall ses anteriort om thalamus Varken orbitae eller cerebellum ska finnas med i snittet

MAD (medelabdominaldiametern) Medelvärdet av A-P och transversella diametrarna Aorta och vena cava inferior ses anteriort om ryggraden Magsäcken och navelvenen skall ses Ofta ses även större delen av ett revben

FL (femurlängd) Längden av diafysen exklusive epifysen Rekommenderas 45 till 90 grader vinkel mellan femur och ultraljudsstrålarna

Som referens för normal fostervikt vid olika graviditetsveckor används ultraljudsuppskattad fostervikt på svensk population enl Marsal et al.,1996

Fostervattenmängd AFV (amniotic fluid volume) 16 v 250 ml 28 v 800 ml 34 v 1000 ml 40 v 800 ml Hur mäta fostervattenmängd? 1. Visuellt intryck 2. Största vertikala fickan SDP (single deepest pocket) 3. Amniotic fluid index (AFI)

Four quadrant sum

Polyhydramnios SDP > 8 cm AFV > 2000 ml AFI > 25 cm Oligohydramnios SDP < 2 cm AFV < 300 ml AFI <5 cm