Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj/juni

Relevanta dokument
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan Skolverket

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan 2. En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Skolverket

Att leda lärares lärande Halmstad.

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Utgångspunkter för att utveckla undervisning

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

HUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE?

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FRITIDSHEM KALMAR 8 FEBRUARI 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Kollegialt lärande för språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Kompetento.

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Kvalitetsarbete i förskolan

Att leda kollegialt lärande

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan 1. En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Skolverket

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Systematiskt kvalitetsarbte Sigfridsborgs skolenhet

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

VÅGA VISA. Våga Visa Lärande, kontroll, kvalitetatt göra observationer,intervjuer och analyser 2/3/2015

Teoretiska perspektiv och praxisteorier - Vad påverkar en effektiv undervisning? Forskningsvåren 2016 Lärare

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Skolinspektionens verksamhet

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Analys av Dialogmöte

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar

Systematiskt kvalitetsarbete

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Skolledarkonferens september 2016

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Verksamhetsplan 2013/14

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

Antagen av kommunfullmäktige

Förskoleområde Trångsund 2016

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Enkät till skolledare

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Tillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Digital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström

Skola Ansvarig Rektor:

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Skolverkets stöd för skolutveckling

Transkript:

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj/juni 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Jag kommer att reflektera över Praxisteorier pedagogiska trädet Lite repetition från första tillfället: Still confused but on a higher level Vetenskaplig grund och aktuell forskning Analysarbete vad är det? Fortsatta lyft kollegialt lärande Praxisteori/ personlig yrkesteori arbeta med handledarna

Praxisteorin Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit kunskap, förtrogenhetskunskap Ofta omedveten Ibland annorlunda än den teori man tror sig eller vill omfatta

Barnkrubban eller kindergarten

Fem olika undervisningsmiljöer Den allmänna undervisningsmiljön Den barnutforskande undervisningsmiljön Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching environment) Den moralistiska undervisningsmiljön Låt-gå-undervisningsmiljön

Undervisningsmiljöer förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Barnutforskande Allmän Scaffolding Starkt kognitivt innehåll

Barnutforskande Ta ansvar för barnens lärandeutveckling Allmän Ta ansvar för barnens utforskande och problemlösning Scaffolding

Skolans undervisning och utbildning ska vara evidensbaserad och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen 2010

Hur ska det tolkas? Vetenskaplig grund det ska finnas stöd i forskning för de metoder som förskolan använder och de kunskaper som förskolan lär ut Beprövade erfarenheter erfarenheter som prövats under en längre tid och som är granskade och dokumenterade måste spridas till andra förskolepersonal arbetar tillsammans med ny kunskap och kontinuerlig utveckling genom att observera och lära av varandra Evidensbaserad förskollärarens metoder ska grunda sig i bästa tillförlitliga kunskap utifrån systematiska slutsatser från forskning och de bästa metoderna

Utbildningsutskottets rapport: Forskning i skolan Ny kunskap måste möta angelägna behov för att få genomslag Att snabbt kunna återgå till ett tidigare arbetssätt eller pröva något annat gör användarna mer benägna att våga satsa Att enbart få information presenterad räcker inte Att ha en ändamålsenlig utbildning räcker inte För lärare handlar det om att få träna i klassrummet och tillsammans med kollegor eller handledare kunna pröva, diskutera och bearbeta

Hur gör lärare och skolledare? En stor majoritet av lärare och skolledare svarar att de har behov av kunskap från ny forskning främst nya tekniker och verktyg De flesta säger att de tar del av och använder ny kunskap främsta källa Skolverket (vilken är källan i förskolan?) bara hälften av lärarna anser att detta ingår i arbetsuppgifterna få skolor har en plan för hur kunskapsimplementeringen ska gå till knappt hälften av lärarna upplever att de får stöd i sin kunskapsinhämtning från skolledning eller kollegor tre av tio lärare uppger att deras kompetensutveckling har varit värdefull

Catharina Tjernbergs avhandling (2013) om framgångsrika lärare Forskningen behöver förhålla sig mycket mer till lärarnas praktik, forskarna måste ut i skolorna och se det arbete som bedrivs Den skickliga läraren använder kunskap från två olika forskningsfält, dels kognitionsforskning som handlar om individens lärande, dels den sociokulturella som tar hänsyn till lärande i ett meningsfullt sammanhang Det behövs mer sammanställningar av befintlig forskning

Karin Lager (2015) I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling Spänning mellan att kontrollera enskilda individers kunskaper och utveckla verksamheten Särskilt tydligt när förskola och fritidshem möter skolans bedömningstradition och kommuners krav på det systematiska kvalitetsarbetet Praktiken fortsätter att reproducera en socialpedagogisk diskurs

MÅL PROCESS RESULTAT Vad ska uppnås? Hur ska det uppnås? Nådde vi målet?

Styrsystemet Politiskt system Medborgarens (styrelsens) röst Lekmannakompetens Ideologisk styrning Partipolitisk förankring Tjänstemannasystem Professionalitet Kompetens Integritet Opartiskhet

Nämndens/styrelsens behov Vad ska ha hänt när arbetet är klart? Vilken återkoppling önskar nämnden/styrelsen och när? På vilket sätt kan nämnds/styrelseledamöterna stödja projektet?

Diskutera Hur arbetar du aktivt för att få nämndens/styrelsen stöd? Nämnden/styrelsen ska kunna genomföra sitt uppdrag gentemot medborgarna/medlemmarna? dina behov av beslut ska tillgodoses? Vilka frågor eller problem har du för närvarande?

Analysen Ser resultatet med nya ögon Gör en syntes, en fördjupad process Kan förstärkas genom att forskning på området används för tolkning Är en subjektiv process i alla led!

Analysera Bryt ner helheten i delar Granska delarna från olika vinklar: Varför blev det som det blev? Många hypoteser Dra slutsatser som ger förklaringar Bedöm resultatet (stäm av mot aktuell forskning) Analysera de olika delarna tillsammans och skapa en syntes en ny helhet

Vad säger resultaten? Måluppfyllelse kontra kundnöjdhet? På vilket sätt tolkar forskning motsvarande fenomen?

Utvärdera FÖPP (FÖrskolePedagogisk Planering) Granska del för del: Är syftesformuleringen spännande, intressant, utmanande? Väcker den nyfikenhet? Är nivån rimlig för åldersgruppen? Är målen väsentliga? Förtydligar utvärderingen/resultatuppföljningen vad barnen ska lära sig? Kan barnen vara med och utvärdera vad de lärt sig? Kommer aktiviteterna lära barnen det som läroplanen anger? Vilka förbättringar skulle kunna göras? Många hypoteser

Utvärdera hela FÖPP Finns alla delar med? Finns det en röd tråd (alignment)? Kan en kollega ta över eller behövs mer information? Är texten begriplig för föräldrar? 2 stars and a wish

Tre moment eller fyra moment? Individuell uppgift A. Individuell textbearbetning, ev. film B. Kollegiala diskussioner och planering C. Prova D. Gemensam Uppföljning Kollegialt möte

Falkenbergs fritidshemslyft 1. Uppdraget i styrdokumenten att arbeta målstyrt 2. Utgå från elevernas behov, intressen och erfarenheter observationer utifrån elevinflytande 3. Utgå från elevernas behov, intressen och erfarenheter aktionsforskning utifrån elevinflytande 4. Relationsarbete 5. Planera mål i FRIPP 6. Utvärdera resultat i FRIPP 7. Planera och genomföra aktiviteter i FRIPP: Ställa utvecklande frågor och stödja kursplanebundet lärande genom lek, tema och experiment 8. Utvecklingssamtalet samt uppföljning och analys av kvalitetsindikatorerna 9. Redovisning och utvärdering: Gemensamt tillfälle för samtliga grupper

Salemsmodellen för rektors pedagogiska ledarskap Identifiera utifrån analys ett område där resultaten brister eller som du misstänker påverkar resultatuppfyllelse negativt Använd resultatanalysmetod som innebär Observerbart underlag Möjligt att analysera Möjligt att förändra Rektor med hjälp av handledare/utvecklare leder lärarnas lärande på ett systematiskt, vetenskapligt underbyggt sätt under ett års tid med handledning, forskningsfördjupning och gemensam dialog Förbättra resultaten och mät förbättringen

Undervisningslyftet i Salem 1. Lärares praxisteorier, undervisningsmiljöer och Blooms reviderade taxonomi Självvärdering, auskultation och egenanalys av undervisning 2. Förutsättningar för ett kognitivt klassrum 3. Utmanande dialog, metakognition, eftertänksam dialog 4. Baklängesplanering: Målfokus, generativ fråga och tematiskt arbete 5. Baklängesplanering: Resultatuppföljning 6. Baklängesplanering: Lektionens aktiviteter 7. Förbättringsarbete: Aktionsforskning och andra metoder

Tre teorinivåer Första graden: praktikerns teori Andra graden: praktikerns teori är artikulerad, utformad, systematiserad och reflekterad Tredje graden: vetenskapligt grundad teori

PYT Styrdokument Etik, politik, religion Exempel från praktiken P3 Rättfärdigande Etiskt rättfärdigande P2 Teoribaserade+praxisbaserade Grunder och motiv Egna erfarenheter, andras erfarenheter, litteratur forskning P1 Handling Det som faktiskt sker

Förslag till arbete med PYT Börja med P1, hur du faktiskt gör skriv dagbok någon/några dagar Leta efter mönster Analysera och reflektera utifrån de didaktiska frågorna vad? hur? varför? för vem? Ta stöd av litteratur Klargör och belys de bakomliggande principerna/teorierna och värdena i din praxis. Formulera din praktiska yrkesteori PYT OBS PYT ska inte vara perfekt eller fulländad. Den ska vara DIN. ( och den ska vara kort 1-2 A4 )

Lycka till!