Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Relevanta dokument
Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Spektrala Transformer

TSDT18/84 SigSys Kap 4 Laplacetransformanalys av tidskontinuerliga system. De flesta begränsade insignaler ger upphov till begränsade utsignaler

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Impulssvaret Betecknas h(t) respektive h(n). Impulssvaret beskriver hur ett system reagerar

TSDT08 Signaler och System I Extra uppgifter

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Innehåll. Innehåll. sida i

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

TIDSDISKRETA SYSTEM SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System. Tillämpad Fysik och Elektronik 1

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

x(t) = sin(ω 0 t) (1) b) Tillåt X(ω) att innehålla diracimpulser (en generalliserad funktion). Vilken signal x(t) har spektrumet X(ω)?

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 15-18, 30/11-12/

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

FÖRELÄSNING 13: Analoga o p. 1 Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga p. 2 filter = tidskontinuerliga filter

Laboration i tidsdiskreta system

Bildbehandling i frekvensdomänen

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Signal- och bildbehandling TSBB14

Transformer och differentialekvationer M3, 2010/2011 Ett par tillämpningar av Fourieranalys.

Signal- och bildbehandling TSBB03

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Signal- och bildbehandling TSBB14

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Vad gör vi när vi bara har en mätserie och ingen elegant matematisk funktion? Spektrum av en samplad signal. Trunkering i tiden

Signal- och bildbehandling TSBB03

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Vad gör vi när vi bara har en mätserie och ingen elegant matematisk funktion?

Introduktion Digitala filter. Filter. Staffan Grundberg. 12 maj 2016

Reglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

System. Z-transformen. Staffan Grundberg. 8 februari 2016

DT1120/DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Elektronik 2018 EITA35

Laplacetransform, poler och nollställen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab

Signal- och bildbehandling TSBB03, TSBB14

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Spektrala Transformer

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl

Spektrala Transformer

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Signal- och bildbehandling TSBB14

6. Stabilitet. 6. Stabilitet

1. Vi har givet två impulssvar enligt nedan (pilen under sekvenserna indikerar den position där n=0) h 1 (n) = [ ]

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Spektrala Transformer

6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner. 6. Stabilitet. 6.2 Poler och stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

Spektrala Transformer

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Signal- och bildbehandling TSBB03

Bildbehandling i frekvensdomänen. Erik Vidholm

Reglerteknik I: F2. Överföringsfunktionen, poler och stabilitet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Övningar i Reglerteknik

Signal- och bildbehandling TSEA70

7. Sampling och rekonstruktion av signaler

REGLERTEKNIK Laboration 5

Signal- och bildbehandling TSEA70

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

TSIU61: Reglerteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Signal- och bildbehandling TSBB14

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Nyquistkriteriet. Henrik Sandberg. Extra material till Reglerteknik AK 19 maj 2014

Signal- och bildbehandling TSEA70

SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET

Digitala filter. FIR Finit Impulse Response. Digitala filter. Digitala filter. Digitala filter

Tentamen SSY041 Sensorer, Signaler och System, del A, Z2

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Signaler några grundbegrepp

Innehνall 1 Introduktion Processbeskrivning Inloggning och uppstart

6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner. 6. Stabilitet. 6.2 Poler och stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

Transkript:

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer? 1 Bakgrund till transformer i kontinuerlig tid Idé 1: Representera in- och utsignaler till LTI-system i samma basfunktion Förenklad analys! Idé 2: Representera signaler i frekvensdomänen, dvs med frekvens i stället för tid som oberoende variabel. Mer kraftfull analys! Båda idéerna förverkligas med Fourieranalys! 2 Basfunktioner för LTI-system Skriv insignalen som en linjärkombination av basfunktioner (kernels) 3 1

Egenfunktioner för LTI-system Vi vill nu hitta en uppsättning basfunktioner som producerar som utsignal skalade versioner av samma basfunktioner, dvs Då får vi in- och utsignalen på samma form: 4 Egenfunktioner för LTI-system Men basfunktionen denna egenskap! hade ju Komplexa exponentialfunktioner är alltså egenfunktioner till LTI-system Sinusfunktioner går att skriva på exponentialform! 5 Fourierserien Alla periodiska signaler kan skrivas som en summa av harmoniska signaler Denna representation kallas för Fourierserien Fourierserien säger att reella periodiska signaler kan skrivas som en summa av skalade reella sinusar 6 2

Fouriertransformen Fourierserien fungerar bara för periodiska signaler Aperiodiska signaler kan sägas ha en period som går mot oändligheten vilket ger infinitesimala (kontinuerliga) frekvenser Vi får då en integralrepresentation i stället för en serie Denna kallas för Fouriertransformen 7 Viktiga begrepp Amplitud- och fasspektrum Faltning i tidsdomän motsvaras av multiplikation i frekvensdomän Samplingsteoremet 8 Frekvenssvar Bodeplott Viktiga begrepp Fouriertransformering av linjära diferentialekvationer med konstanta koefficienter 9 3

Frekvenssvar för LTI-system Utsignalen till ett LTI-system ges av insignalen faltad med systemets impulssvar: y(t) = h(t) * x(t) Eftersom faltning i tidsdomän motsvaras av multiplikation i frekvensdomän fås: Y(jω) = H(jω)X(jω) H(jω) kallas för systemets frekvenssvar 10 Frekvenssvarets betydelse Om vi använder en komplex sinus som insignal så fås den transformerade utsignalen vilket i tidsdomänen blir 11 Frekvenssvarets betydelse Eftersom H(jω 0 ) är en komplex konstant så är alltså utsignalen en sinus med samma frekvens som insignalen men med ändrad amplitud och fas Ett LTI-system påverkar alltså varje frekvenskomponent i insignalen enbart på två sätt: Amplitudskalning Fasvridning 12 4

Frekvenssvarets betydelse Märk också att utsignalens amplitudspektrum ges av eller i log-form och dess fasspektrum av 13 Bodeplott Bodeplott = plott av både amplitud- och fasspektrum Man använder oftast log-skala på frekvensaxeln och db-skala för amplitudspektrat Bodeplott av en biografhögtalare 14 Ex. Frekvenssvar för tidsskift Tidsskift-operationen utgör ett enkelt LTIsystem beskrivet av impulssvar: frekvenssvar: Utsignalen blir Amplitudspektrum: Fasgång: 15 5

Grupplöptid Grupplöptiden fås genom att derivera fasgången m.a.p frekvensvariabeln Den säger hur mycket varje frekvenskomponent fördröjs av systemet En linjär fasgång innebär således en konstant grupplöptid och att alla frekvenskomponenter fördröjs lika mycket 16 Samplingsteoremet Kan vi sampla en signal utan att någon information förloras? Ja, om samplingsfrekvensen är minst dubbelt så hög som signalens bandbredd Annars tolkas höga frekvenser som låga frekvenser (vikningsdistorsion, aliasing) 17 Samplingsteoremet Om den ursprungliga signalen inte uppfyller kriteriet måste den först lågpassfiltreras (vikningsfilter / antialiasing filter) Rekonstruktion av den kontinuerliga signalen sker genom lågpassfiltrering Samplingsteoremet kallas ofta Nyquistkriteriet och halva samplingsfrekvensen för Nyquist-frekvensen 18 6

Linjära differentialekvationer De flesta kontinuerliga LTI-system kan skrivas som en linjär differentialekvation: Överföringsfunktionen för ett sådant system ges av 19 Exempel Ett allmänt första ordningens system har således frekvenssvaret 20 Undersök följande fall: 1. 2. 3. 4. Exempel Vilken funktion fyller de olika fallen? 21 7

Filter Filter = system som är konstruerat för visst ändamål Enkla typer av filter är lågpass, högpass, bandpass och bandstopp (notchfilter) Ideala filter kräver oändliga impulssvar LP HP BP BS Exempel på ideala filter 22 Laplacetransformen Komplexa exponentialfunktioner är egenfunktioner till LTI-system Om argumentet är rent imaginärt s=jω så fås Fouriertransformen Låter vi s anta godtyckliga komplexa värden så fås Laplacetransformen 23 Poler och nollställen Man kan ofta skriva en Laplace-transform som en kvot mellan två polynom: där B(s) och A(s) är polynom av ordning M respektive N. De M rötterna till B(s) kallas nollställen De N rötterna till A(s) kallas poler 24 8

Differentialekvationer igen! Ett system på formen har Laplace-transformen 25 Poler och nollställen Vid en pol blir H(s) oändlig och vid ett nollställe blir H(s) noll Om en pol befinner sig på jω-axeln i s- planet så blir förstäkningen oändlig vid den frekvensen, dvs systemet blir instabilt. På motsvarande sätt ger ett nollställe på jω-axeln total utsläckning av den frekvenskomponenten. 26 Poler och nollställen Faktoriserar vi H(s) fås jω Amplitudsvaret blir då H(jω0 ) ω 0 φ(jω 0 ) = arg(h(j ω 0 )) σ α Varje term i produkten kan ses som en vektor i s-planet Ett system bestående av en pol vid s= α beskrivet i s-planet 27 9

Stabilitetsvillkor Ett kontinuerligt kausalt LTI-system är stabilt om alla dess poler ligger i det vänstra halvplanet. jω σ 28 Butterworthfilter Ett N:e ordningens Butterworthfilter har amplitudsvaret Med andra ord är 29 Butterworthfilter Butterworthfiltrets poler ligger till vänster om jω-axeln jämnt ustpridda på en halvcirkel med radie ω b och centrum i origo Butterworthfiltret har minst rippel av alla filter 30 10

Chebyshev-filter Om man flyttar polerna i ett Butterworthfilter in mot jω-axeln så att de hamnar på en ellips i stället för en cirkel fås ett Chebyshev-filter Snabbare övergång från passband till spärrband Mer rippel (Chebyshev typ I: rippel i passband, typ II: rippel i spärrband) 31 Besselfilter Målet är maximalt linjär fasgång Priset är en långsammare övergång från passband till spärrband 32 11