Introduktion Digitala filter. Filter. Staffan Grundberg. 12 maj 2016
|
|
- Ulrika Lindqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 12 maj 216
2 Innehåll Introduktion Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter
3 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter i(t) R u in (t) +q q C u ut (t) Figur: Lågpassfilter.
4 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter Kirchhoffs andra lag ger och där vilket ger (tidskonstant T = RC) u in (t) Ri(t) u ut (t) = (1) T du ut(t) dt i(t) = dq(t) dt (2) q(t) = Cu ut (t) (3) + u ut (t) = u in (t) (4)
5 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter: Överföringsfunktion Laplacetransformen av exempelvis utsignalen definieras U ut (s) = L[u ut ] = u ut (t)e st dt (5) och Laplacetransformeras sambandet mellan in- och utsignal erhålls T (su ut (s) u ut ()) + U ut (s) = U in (s). (6) Om kondensatorn är urladdad initialt (t = ), ges utspänningen av där H(s) är överföringsfunktionen. U ut (s) U in (s) = H(s) = 1 st + 1, (7)
6 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter: Impulssvar Observera att överföringsfunktionen H(s) är Laplacetransformen av impulssvaret h(t) H(s) = L[h] (8) eftersom Laplacetransformen av en impuls är 1.
7 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter: Låg frekvens u (V) t (s) Figur: Insignal (heldragen kurva) och utsignal (streckad kurva) vid vinkelfrekvens ω =, 1 rad/s. Tidskonstant T = 1 s.
8 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter: Medelhög frekvens u (V) t (s) Figur: Insignal (heldragen kurva) och utsignal (streckad kurva) vid vinkelfrekvens ω = 1 rad/s. Tidskonstant T = 1 s.
9 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter: Hög frekvens u (V) t (s) Figur: Insignal (heldragen kurva) och utsignal (streckad kurva) vid vinkelfrekvens ω = 1 rad/s. Tidskonstant T = 1 s.
10 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter: Fysikalisk tolkning Utspänningen, d.v.s. spänningen över kondensatorn, ges av u ut (t) = q(t) C = 1 C t i(t ) dt (9) och resistorn R begränsar strömmen eftersom spänningen över resistorn är u resistor (t) = Ri(t). (1) Varierar strömmen snabbt kommer det inte att hinna byggas upp tillräckligt mycket laddning på kondensatorplattorna för att (topp)spänningen över kondensatorn ska bli jämförbar med (topp)spänningen över resistorn
11 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter: Frekvensegenskaper Bode Diagram Magnitude (db) Phase (deg) Frequency (rad/s) Figur: Amplitudförstärkning och fasvridning vid olika frekvenser. Brytfrekvensen d.v.s. den frekvens vid vilken amplitudförstärkningen sjunkit med en faktor 2 eller 3 db är ω c = 1 rad/s. (Tidskonstant T = 1 s.)
12 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter: Med insignalen u in (t) = u sin ωt (11) ges utsignalen efter att transienterna dött ut av u ut (t) = H(jω) u sin (ωt + φ(ω)) (12) där amplitudförstärkningen är H(jω) = 1 (ωt ) (13) och fasvridningen är φ(ω) = arg H(jω) = arctan (ωt ). (14)
13 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Lågpassfilter: Observera att frekvenssvaret H(jω) är Fouriertransformen av impulssvaret H(s) s=jω = F[h], (15) ty Laplacetransformen ges av H(s) = L[h] = och Fouriertransformen av F[h] = h(t)e st dt (16) h(t)e jωt dt. (17)
14 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Andra ordningens system: Elektrisk svängningskrets i(t) R u in (t) +q q C u ut (t) L Figur: Elektrisk svängningskrets.
15 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Elektrisk svängningskrets Kirchhoffs andra lag ger och där vilket ger u in (t) L di(t) dt Ri(t) u ut (t) = (18) i(t) = dq(t) dt (19) q(t) = Cu ut (t) (2) LC d 2 u ut (t) dt 2 + RC du ut(t) dt + u ut (t) = u in (t) (21)
16 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Andra ordningens system: Harmonisk oscillator k x b m F Newtons andra lag ger att förskjutningen x(t) från jämviktsläget ges av m d 2 x(t) dt 2 = kx(t) b dx(t) dt + F (t). (22)
17 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Andra ordningens system: Harmonisk oscillator Rörelseekvationen kan skrivas d 2 x(t) dt 2 + 2ζω dx(t) dt där den odämpade svängningsfrekvensen är + ωx(t) 2 = 1 F (t), (23) m ω = k m (24) och den relativa dämpningen är ζ = b 2mω. (25)
18 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Andra ordningens system: Harmonisk oscillator Överföringsfunktion H(s) = X (s) F (s) = 1 k ω 2 s 2 + 2ζω s + ω 2 (26) Poler i det underdämpade fallet ( < ζ < 1) s = ζω ± jω 1 ζ 2 = ζω ± jω d (27) s-planet ζω + jω d α ω ζω ζω jω d
19 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Andra ordningens system: Harmonisk oscillator Stegsvar ω 2 X (s) = 1 k s 2 + 2ζω s + ω 2 = F k F s ( 1 s (s + ζω ) + ζω (s + ζω ) 2 + ω 2 d ) (28) eller x(t) = F k = F k [ ( 1 e ζω t cos(ω d t) + ζω )] sin(ω d t) ω d [ ] 1 e ζω t sin(ω dt + α). (29) 1 ζ 2
20 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Andra ordningens system: Harmonisk oscillator kx(t)/f ζ=.2 ζ=.4.2 ζ=.6 ζ= ω t Figur: Stegsvar för underdämpade andra ordningens system.
21 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Andra ordningens system: Resonans 4 Bode Diagram 35 Bode Diagram Magnitude (db) 2-2 Magnitude (db) Phase (deg) Phase (deg) Frequency (rad/s) Frequency (rad/s) Figur: Frekvensegenskaper för en svagt dämpad harmonisk oscillator med ζ =, 1 och odämpad svängningsfrekvens ω = 1 rad/s. Bredden på toppen (-3 db från maximum) är ca ω=,2 rad/s och kvalitetsfaktorn blir Q = ω /( ω) 5.
22 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Andra ordningens system: Resonans Kvalitetsfaktorn kan också definieras som energin hos den harmoniska oscillatorn dividerat med det arbete som friktionskraften utför under tiden 1/ω Q = (1/2)mv 2 + (1/2)kx 2 = mω bv v /ω b = 1 2ζ, (3) där vinkelparenteserna markerar ett tidsmedelvärde över en period.
23 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Fördröjning Om insignalen består av en bärvåg med frekvens ω modulerad en långsamt varierande signal a(t) u(t) = a(t) cos (ωt) (31) blir utsignalen efter att ha passerat ett filter med frekvenssvar H(jω) y(t) = H(jω) a(t τ g ) cos (ω (t τ p )), (32) där (fas)fördröjningen ges av och gruppfördröjningen av τ p = φ(ω) ω (33) τ g = dφ(ω) dω. (34)
24 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Fördröjning (forts.) 1.8 Insignal Utsignal Amplitud t (s) Figur: Bärvågen och den modulerande signalen fördröjs med τ p respektive τ g efter att ha passerat genom ett filter.
25 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Passband Definition (Passband) Passbandet är det frekvensintervall inom vilket periodiska signaler kan passera opåverkade genom systemet (filtret). Amplitudförstärkningen H(jω) som funktion av frekvensen ω är i det närmaste konstant och fasvridningen φ(ω) är nära proportionell mot frekvensen.
26 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Stoppband och övergångsband Definition (Stoppband) Periodiska signaler med frekvenser i det frekvensintervall som motsvarar stoppbandet dämpas ut av systemet (filtret). I stoppbandet är förstärkningen H(jω) liten jämfört med i passbandet. Definition (Övergångsband) Övergångsbandet (eng. transition band) är det frekvensintervall som ligger mellan pass- och stoppbanden.
27 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Brytfrekvens Definition (Brytfrekvens) Brytfrekvensen ω c är den frekvens vid vilken förstärkningen H(jω c har sjunkit med en faktor 1/ 2 (ca 3 db) från det maximala värdet H max, d.v.s till H max / 2. Det maximala värdet H max är Lågfrekvensförstärkningen H(j) för lågpassfilter Högfrekvensförstärkningen för högpassfilter Det största värdet på förstärkningen i passbandet för bandpassfilter
28 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Bandbredd Bandbredden är ett mått på frekvensomfånget hos passbandet. För lågpassfilter är bandbredden lika med brytfrekvensen eftersom passbandet omfattar även de lägsta frekvenserna. För bandpassfilter är bandbredden differensen ω c2 ω c1 mellan passbandet två brytfrekvenser ω c2 > ω c1.
29 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Bandbredd. Exempel Bode Diagram -1-2 Magnitude (db) ω c1 ω c Frequency (rad/s) Figur: Exempel på ett bandpassfilter med bandbredd ω c2 ω c1 = 5 rad/s 2 rad/s = 3 rad/s.
30 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Butterworthfilter Ett Butterworthfilter av ordning N och brytfrekvens ω c har amplitudförstärkningen H(jω) = (ω/ω c ) 2N. (35) Polerna ligger på en halvcirkel med radie ω c i vänstra halvplanet. Karakteristiskt för Butterworthfiltret är dess flacka passband.
31 Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Butterworthfilter: Exempel 1 Pole-Zero Map 2 Bode Diagram.8 Imaginary Axis (seconds -1 ) Magnitude (db) Real Axis (seconds -1 ) Frequency (rad/s) Figur: Exempel med ett Butterworthfilter av ordning N = 8 och brytfrekvens ω c = rad/s. Till vänster visas polernas lägen på en halvcirkel i vänstra halvplanet. Det flacka passbandet åskådliggörs av Bodediagrammet till höger.
32 Peiodisk insignal Ett stabilt tidsdiskret system med överföringsfunktion H(z) och insignalen u[n] = sin (Ωn) = 1 ( e jωn e jωn) (36) 2j har utsignalen ( ) y[n] = H(e jω ) sin Ωn + arg H(e jω ) (37) efter att de transienta bidragen dött ut.
33 Obeservera att frekvenssvaret H(e jω ), d.v.s. överföringsfunktionen beräknad på enhetscirkeln, är lika med Fouriertransformen av filtrets impulssvar H(z) z=e jω = F[h] = h[n]e jωn (38) n=
34 Geometrisk tolkning Genom att skriva överföringsfunktionen som M n=1 H(z) = K (z c n) N n=1 (z p n) (39) kan frekvenssvarets belopp skrivas M H(e jω n=1 ) = K z c n N n=1 z p n z=e jω (4)
35 Exempel 1 Pole-Zero Map.8.6 Imaginary Axis c p 1 z -.4 p Real Axis Figur: Geometrisk tolkning av beräkning av amplitudförstärkningen. I täljaren finns en produkt av avstånden från nollställena till punkten z på enhetscirkeln och i nämnaren finns produkten av avstånden från polerna till z.
36 Exempel 2 Magnitude (db) Normalized Frequency ( π rad/sample) Phase (degrees) Normalized Frequency ( π rad/sample) Figur: Frekvensegenskaper hos ett första ordningens filter med överföringsfunktionen H(z) = 1 z,8.
37 Exempel 1 Pole-Zero Map Imaginary Axis Real Axis Figur: Poler hos ett andra ordningens filter med överföringsfunktionen H(z) = ( z 2 2zr cos θ + r 2) 1, där θ = π/4 och r =, 8.
38 Exempel 2 Magnitude (db) Normalized Frequency ( π rad/sample) Phase (degrees) Normalized Frequency ( π rad/sample) Figur: Frekvensegenskaper hos ett andra ordningens filter med överföringsfunktionen H(z) = ( z 2 2zr cos θ + r 2) 1, där θ = π/4 och r =, 8.
39 Exempel s[n] n Figur: Stegsvar hos ett andra ordningens filter med överföringsfunktionen H(z) = ( z 2 2zr cos θ + r 2) 1, där θ = π/4 och r =, 8.
40 Exempel 1 Pole-Zero Map Imaginary Axis Real Axis Figur: Poler och nollställen hos ett andra ordningens s.k. notchfilter med överföringsfunktionen H(z) =.927z z+.927 z z
41 Exempel Magnitude (db) Normalized Frequency ( π rad/sample) 1 Phase (degrees) Normalized Frequency ( π rad/sample) Figur: Frekvensegenskaper hos ett andra ordningens s.k. notchfilter med överföringsfunktionen H(z) =.927z z+.927 z z
42 Finite Impulse Response (FIR) Impulssvaret har en ändlig varaktighet. Digitala system utan återkoppling av utsignalen är av FIR-typ. Stabila: Eftersom inpulssvaret har ändlig varaktighet kan man finna ett M > så att n= h[n] < M. (Alternativ motivering: Polerna ligger i z =.) Kan designas så att fasen blir en linjär funktion av frekvensen. (Impulssvaret måste vara symmetriskt.)
43 Glidande medelvärde Det glidande medelvärdet av det aktuella insignalvärdet u[n] och de vid de N 1 föregående tidsstegen {u[p]} n 1 p=n N+1 ges av y[n] = 1 N N 1 k= u[n k]. (41) Ett system som beräknar det glidande medelvärdet av N värden har följaktligen impulssvaret h[n] = { 1 N. n =,..., N 1, n < eller n > N 1 (42)
44 Glidande medelvärde et blir H(e jω ) = e j(n 1)Ω/2 N sin (NΩ/2) sin (Ω/2) (43)
45 Glidande medelvärde H(e jω ) (db) Ω 1 argh(e jω ) Ω Figur: för ett medelvärdesfilter med N = 5.
46 Lågpassfilter Ett idealt lågpassfilter med brytfrekvens Ω c skulle ha frekvenssvaret { H(e jω 1, Ω Ωc ) =, Ω c < Ω < π, (44) men motsvarande impulssvar h ideal [n] = 1 Ωc H(e jω )e jωn dω = sin (Ω cn) 2π Ω c πn (45) indikerar att systemet vare sig är kausalt eller har ändligt impulssvar (FIR).
47 Lågpassfilter Approximation: Fördröj impulssvaret med m tidssteg { sin(ωc(n m)) h d [n] = π(n m), n m Ω c π, n = m (46) = Ω ( ) c π sinc Ωc (n m) (47) π och ta endast med de N = 2m + 1 tidsstegen n =, 1,..., 2m, d.v.s. fönstra med ett rektangulärt fönster av längd N { 1, n =,..., 2m w[n] =, annars (48)
48 Vad är sinc? Här används definitionen sinc(x) = sin (πx) πx i likhet med Matlab. Fördelen är att man undviker division med noll vid numeriska beräkningar eftersom man definierar att värdet vid x = är lika med gränsvärdet (49) sinc() = 1. (5) Denna definition av sinc-funktionen används inom signalbehandling. Observera att det förekommer andra definitioner.
49 Exempel: Lågpassfilter Ett lågpassfilter av FIR-typ med Ω c = π/4 och m = 16 kan realiseras mha följande matlabkod: wn=.25; %Brytfrekvens i enheten pi rad/sampel m=16; n=:2*m; h=wn*sinc(wn*(n-m)); figure(1); stem(n,h); figure(2); freqz(h);
50 Exempel: Lågpassfilter h[n] Magnitude (db) Phase (degrees) Normalized Frequency ( π rad/sample) n Normalized Frequency ( π rad/sample) Figur: Impulssvar och frekvenssvar för lågpassfilter av FIR-typ med Ω c = π/4 och m = 16.
51 Exempel: Lågpassfilter med Hammingfönster Exempel (Fönster) FIR-filtret i föregående exempel kan kompletteras genom att använda ett annat fönster än det rektangulära, i detta fall ett Hammingfönster. wn=.25; %Brytfrekvens i enheten pi rad/sampel m=16; N=2*m+1; n=:2*m; h=fir1(2*m,wn,hamming(n)); figure(1); stem(n,h); figure(2); freqz(h);
52 Exempel: Lågpassfilter med Hammingfönster w[n] n Figur: Hammingfönster av längd N = 33.
53 Exempel: Lågpassfilter med Hammingfönster h[n] Magnitude (db) Normalized Frequency ( π rad/sample) n Phase (degrees) Normalized Frequency ( π rad/sample) Figur: Impulssvar och frekvenssvar för lågpassfilter av FIR-typ med Ω c = π/4 och m = 16. Hammingfönstret dämpar imulssvaret vid början och slutet. Jämfört med ett rektangulärt fönster har dämpningen i stoppbandet ökat, men övergångsbandet har istället blivit bredare.
54 Infinite Impulse Response (IIR) Impulssvar med oändlig varaktighet Analoga system, t.ex. elektriska kretsar med resistorer, kondensatorer och spolar, har oändligt impulssvar (IIR). Digitala system med återkoppling av utsignalen har poler utanför z = och därmed impulssvar med oändlig varaktighet (IIR).
55 Bilinjär transformation Avbildning av vänstra halvplanet på enhetscirkeln s = 2 T s 1 z z 1 (51) Samband mellan tidskontinuerlig och tidsdiskret frekvens ( ) ωt s Ω = tan 2 2 (52)
56 Bilinjär transformation Is Iz 1 Rs -1 1 Rz -1 Figur: Bilinjär trnaformation. Vänstra halvplanet i s planet avbildas på enhetscirkeln i z-planet.
57 Exempel: Digitalt Butterworthfilter Exempel Konstruera ett digitalt lågpassfilter av typen Butterworth med samplingsfrekvensen f s =, 5 Hz. Välj gradtalet n = 2 och brytfrekvens Ω c = π/4. Lösning Brytfrekvensen hos det motsvarande analoga Butterworthfiltret blir ω c = 2 ( ) Ω tan =, 4142 rad/s (53) T s 2
58 Exempel: Digitalt Butterworthfilter Det analoga Butterworthfiltret får överföringsfunktionen H c (s) =.1716 s s och mha bilänjär transformation beräknas det analoga filtrets överföringsfunktion. (54) H d (z) = H c (s) z= 2 z 1 Ts z (z + 1) 2 = z z Beräkningarna kan exempelvis utföras med matlabkommandot butter. (55) (56)
59 Exempel: Digitalt Butterworthfilter Pole-Zero Map Magnitude (db) -5-1 Imaginary Axis Phase (degrees) Normalized Frequency ( π rad/sample) Real Axis Normalized Frequency ( π rad/sample) Figur: Digitalt butterworthfilter av andra ordningen med samplingsfrekvens,5 Hz och brytfrekvens.3927 rad/s (Ω c = π/4). Polernas och nollställenas positioner presenteras till vänster och filtrets frekvenssvar till höger.
60 Tillståndsmodeller Alternativ beskrivning av LTI-system Mer generell beskrivning än t.ex. överföringsfunktioner Används ofta vid numeriska beräkningar
61 Starting from the difference equation Consider a difference equation y[k]+a 1 y[k 1]+...+a n y[k n] = b u[k]+ b 1 u[k 1]+...+ b n u[k n]. (57) The z-transform of the output is given by where d = b is the feedthrough term and V (z) = B(z) A(z) U(z) = corresponding to the difference equation Y (z) = V (z) + du(z), (58) b 1z b n z n 1 + a 1 z 1 U(z) (59) a n z n v[k] + a 1 v[k 1] a n v[k n] = b 1 u[k 1] b n u[k n]. (6)
62 State vector The state space variables are defined as X i (z) = z i U(z), i = 1,..., n, (61) A(z) so clearly and x i [k] = x i 1 [k 1], i = 2,..., n (62) x 1 [k] = a 1 x 1 [k 1] a 2 x 2 [k 1]... a n x n [k 1]+u[k 1] (63)
63 State space model In terms of the state vector x[k] = (x 1 [k],..., x n [k]) T this can be written as a state space model x[k] = Ax[k 1] + Bu[k 1] y[k] = Cx[k] + Du[k], (64) where A = a 1 a 2... a n 1 a n (65)
64 B = 1. C = (b 1, b 2, b 3,..., b n ) D = d (66)
65 The block diagram is shown in the Figure below y d b 1 b 2 b n u + x z 1 1 x z 1 2 x z 1 n a 1 a 2 a n Figur: Block diagram for state space model on controllable canonical form.
DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM
Läs merLaplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?
Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer? 1 Bakgrund till transformer i kontinuerlig tid Idé 1: Representera in- och utsignaler till LTI-system i samma basfunktion Förenklad analys! Idé
Läs merTentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3
Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3 Examinator: Ants R. Silberberg oktober 009 kl. 4.00-8.00 lokal: Johanneberg Förfrågningar: Ants Silberberg, tel. 808 Lösningar: Anslås torsdag okt.
Läs merTIDSDISKRETA SYSTEM SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System. Tillämpad Fysik och Elektronik 1
TIDSDISKRETA SYSTEM TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 SYSTEMEGENSKAPER x[n] System y[n] Minne Kausalitet Tidsinvarians Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK,
Läs merKompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem
ompletterande material till föreläsning 5 TSDT8 Signaler och System I Erik G. Larsson LiU/ISY/ommunikationssystem erik.larsson@isy.liu.se November 8 5.1. Första och andra ordningens tidskontinuerliga LTI
Läs merSystem. Z-transformen. Staffan Grundberg. 8 februari 2016
Z-transformen 8 februari 2016 Innehåll Z-transformen Tidsdiskreta LTI-system Överföringsfunktioner Frekvensegenskaper Z-transformen Z-transformen av en tidsdiskret signal y[n] ges av Y (z) = Z[y] = y[n]z
Läs merTentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl 8.30 12.30
Tentamen i ESS 00 Signaler och System E3 V-sektionen, 6 augusti 2005, kl 8.30 2.30 Examinator: Mats Viberg Tentamen består av 5 uppgifter som vardera ger maximalt 0 p. För godkänd tentamen fordras ca 20
Läs merLaboration i tidsdiskreta system
Laboration i tidsdiskreta system A. Tips Användbara MATLAB-funktioner: conv Faltning square Skapa en fyrkantvåg wavread Läs in en ljudfil soundsc Spela upp ett ljud ones Skapa en vektor med godtyckligt
Läs merTentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl
Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl 8.30-12.30 Examinatorer: Lars Hammarstrand och Thomas Wernstål Tentamen består av två delar (Del I och Del II) på sammanlagt
Läs meri(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)
2 Andra lektionen 2. Impulssvar 2.. En liten krets Beräkna impulssvaret för kretsen i figur genom att beräkna hur y(t) beror av x(t). R x(t) i(t) C y(t) Figur : Första ordningens lågpassfilter. Utsignalen
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT Spektrala transformer Tentamen 72 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 3 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 5 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merLaplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?
Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer? 1 Vi har sett hur ett LTI-system kan ges en komplett beskrivning av dess impulssvar. Genom att falta insignalen med impulssvaret erhålls systemets
Läs merResttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19
Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.
Läs merFÖRELÄSNING 13: Analoga o p. 1 Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga p. 2 filter = tidskontinuerliga filter
FÖRELÄSNING 3: Analoga o p. Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Analoga filter Ideala filter Butterworthfilter (kursivt här, kommer inte på tentan, men ganska bra för förståelsen) Kausalitet t oh
Läs merExempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University
Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.11 September 14, 2015 Uppgifter markerade med (A)
Läs merTentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3
Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3 Examinator: Ants R. Silberberg 19 oktober 2011 kl. 08.30-12.30 sal: Hörsalsvägen Förfrågningar: Ants Silberberg, tel. 1808 Lösningar: Anslås torsdag
Läs merImpulssvaret Betecknas h(t) respektive h(n). Impulssvaret beskriver hur ett system reagerar
6 Sjätte lektionen 6.1 Transformvärlden 6.1.1 Repetera Rita upp en tankekarta över följande begrepp där du anger hur de hänger ihop och hur de betecknas. Vad beskriver de? Impulssvaret Amplitudsvaret (frekvensgången)
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Kurssammanfattning Fyra kärnkoncept Sampling Faltning Poler och nollställen Fouriertransform Koncept #1: Sampling En korrekt samplad signal kan rekonstrueras exakt, dvs ingen information
Läs merRÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2
t 1) En tidskontinuerlig signal x( t) = e 106 u( t) samplas med sampelperioden 1 µs, varefter signalen trunkeras till 5 sampel. Den så erhållna signalen får utgöra insignal till ett tidsdiskret LTI-system
Läs mer( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före
Några allmänna kommentarer gällande flera av lösningarna: Genomgående används kausala signaler och kausala system, vilket innebär att det är den enkelsidiga laplacetransformen som används. Bokens författare
Läs merExempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University
Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.1 August 25, 2015 Uppgifter markerade med (A) är
Läs merTSDT18/84 SigSys Kap 4 Laplacetransformanalys av tidskontinuerliga system. De flesta begränsade insignaler ger upphov till begränsade utsignaler
9 Stabilitet för energifria LTI-system Marginellt stabilt system: De flesta begränsade insignaler ger upphov till begränsade utsignaler Kap 2, bild 4 h t h( t) dt /< < t gäller för marginellt stabila LTI-system
Läs merHambley avsnitt
Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.
Läs merFöreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system
Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system Reglerteknik, IE1304 1 / 26 Innehåll Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering 1 Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering
Läs merDIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERITET 1 DIGITALA FILTER Digitala filter förekommer t.ex.: I Photoshop och andra PC-programvaror som filtrerar. I apparater med signalprocessorer,
Läs merHambley avsnitt
Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare
Läs merDigitala filter. FIR Finit Impulse Response. Digitala filter. Digitala filter. Digitala filter
Digitala filter Digitala filter FIR Finit Impulse Response Digitala filter förekommer t.ex.: I Matlab, Photoshop oh andra PCprogramvaror som filtrerar. I apparater med signalproessorer, t.ex. mobiltelefoner,
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2017-01-07 Sal (2) G33(1) TER4(63) Tid 8-12 Kurskod TSBB16 Provkod TEN2 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution
Läs merMiniräknare, formelsamling i signalbehandling.
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Inst. för Elektro- och Informationsteknik Tentamen 05-0-4 DIGITAL SIGNALBEHANDLING, ESS040 Tid: 4.00 9.00 Sal: Sparta B, D Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling i signalbehandling.
Läs merTSDT08 Signaler och System I Extra uppgifter
TSDT08 Signaler och System I Extra uppgifter Erik G. Larsson ISY/Kommunikationssystem december, 2008 P. Ett LTI system har impulssvaret och matas med insignalen ht) = e 2t ut) xt) = e 3t ut) + cosπt +
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Inst. for Elektro- och Informationsteknik. SIGNALBEHANDLING I MULTIMEDIA, ETI265 Inlämningsuppgift 1 (av 2), Task 1 (out of 2)
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Inst. for Elektro- och Informationsteknik SIGNALBEHANDLING I MULTIMEDIA, ETI65 Inlämningsuppgift (av ), Task (out of ) Inlämningstid: Inlämnas senast kl 7. fredagen den 5:e maj
Läs merVad gör vi när vi bara har en mätserie och ingen elegant matematisk funktion? Spektrum av en samplad signal. Trunkering i tiden
Vad gör vi när vi bara har en mätserie och ingen elegant matematisk funktion? 1 Spektrum av en samplad signal Samplingsprocessen kan skrivas som Fouriertranformen kan enligt linjäritetsoch tidsskiftsatsen
Läs merKap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet
Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Överföringsfunktion Poler, nollställen, stabilitet Samband poler - respons i tidsplanet Slut- och begynnelsevärdesteoremen
Läs merTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp
TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp - 0 Tid: måndag 8 Maj 0, kl 4-9 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson, tel 070-674590. Bengt kommer till tentasalen ca kl 6 och besvarar ev frågor.
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2016-10-28 Sal (5) KÅRA T1 T2 U2 U4 Tid 8-12 Kurskod TSBB16 Provkod TEN2 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Grundläggande
Läs mer1. Vi har givet två impulssvar enligt nedan (pilen under sekvenserna indikerar den position där n=0) h 1 (n) = [ ]
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektro- och informationsteknik Kurskod: ESS00 Tentamen i Digital Signalbehanding Datum: 0 5 Time period: 08.00 3.00 Bedömning: Sex uppgifter. Varje uppgift
Läs merÖvningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab
Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab Eddie Alestedt Vt-2002 Digitala filter Digitala filter appliceras på samplade signaler och uppvisar helt andra egenskaper än
Läs merBestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2
7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm
Läs merReglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13
Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK Tentamen 24 oktober 26 kl 8-3 Poängberäkning och betygsättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt
Läs merElektronik 2018 EITA35
Elektronik 218 EITA35 Föreläsning 1 Filter Lågpassfilter Högpassfilter (Allpassfilter) Bodediagram Hambley 296-32 218-1-2 Föreläsning 1, Elektronik 218 1 Laboration 2 Förberedelseuppgifter! (Ingen anmälan
Läs merGRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen
GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen 26.02013 kursens övningsuppgifter eller gamla tentamensuppgifter, eller Matlab-, Scilab- eller Octave- programmerbara kalkylatorer eller datorer. 1.
Läs merÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp
ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp Tid: Denna övn.tenta gås igenom 25 maj (5h skrivtid för den riktiga tentan) Plats: Ansvarig lärare: Bengt Carlsson Tillåtna hjälpmedel: Kurskompendiet
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB03
Tentamen i Signal- och bildbehandling TSBB03 Tid: 2004-06-0 kl. 8-2 Lokaler: Garnisonen Ansvarig lärare: Maria Magnusson Seger besöker lokalen kl. 9.00 och 0.45. tel 073-804 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa,
Läs merPåtvingad svängning SDOF
F(t)=F 0 cosω 0 t Förflyttning x M k Vi betraktar det vanliga fjäder-massa systemet men nu påverkas systemet med en kraft som varierar periodiskt i tiden: F(t)=F 0 cosω 0 t Den periodiskt varierande kraften
Läs merTentamen i Signaler och kommunikation, ETT080
Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av
Läs merTSDT15 Signaler och System
TSDT5 Signaler och System DATORUPPGIFTER VÅREN 03 OMGÅNG Mikael Olofsson, mikael@isy.liu.se Efter en förlaga av Lasse Alfredsson February, 03 Denna uppgiftsomgång behandlar faltning samt system- & signalanalys
Läs merTSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5
TSRT9 Reglerteknik: Föreläsning 5 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Föreläsningar / 23 Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 6 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merFigur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d
Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y (för Y och D) (TSRT) 008-06-0. (a) Vi har systemet G(s) (s3)(s) samt insignalen u(t) sin(t). Systemet är stabilt ty det har sina poler i s 3 samt s. Vi kan
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK, FRT Tentamen januari 27 kl 8 3 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt
Läs merTSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning
TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 / 7 Innehåll föreläsning 6 TSIU6: Reglerteknik Föreläsning 6 Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning Gustaf Hendeby ˆ Sammanfattning av föreläsning
Läs merReglerteknik. Kurskod: IE1304. Datum: 12/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( )
Tentamen i Reglerteknik (IE1304) 12/3-2012 ES, Elektroniksystem Reglerteknik Kurskod: IE1304 Datum: 12/3-2012 Tid: 09.00-13.00 Examinator: Leif Lindbäck (7904425) Hjälpmedel: Formelsamling, dimensioneringsbilaga,
Läs merReglerteknik AK, FRTF05
Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK, FRTF05 Tentamen 23 augusti 207 kl 8 3 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar
Läs merx(t) = sin(ω 0 t) (1) b) Tillåt X(ω) att innehålla diracimpulser (en generalliserad funktion). Vilken signal x(t) har spektrumet X(ω)?
3 Tredje lektionen 3. Frekvensdomänen 3.. Fourier och sinus a) Varför kan vi inte transformera med den vanliga fouriertransformen? = sin(ω t) () b) Tillåt X(ω) att innehålla diracimpulser (en generalliserad
Läs merDT1120/DT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT/DT3 Spektrala transformer Tentamen 86 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merTillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB
(Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,
Läs merERE103 Reglerteknik D Tentamen
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för signaler och system System- och reglerteknik ERE03 Reglerteknik D Tentamen 207-0-2 08.30-2.30 Examinator: Jonas Fredriksson, tel 359. Tillåtna hjälpmedel: Typgodkänd
Läs merSyntes av digitala filter
Kapitel 8 Syntes av digitala filter 8. Digitala filter I kapitel 7 hade vi sambandet (7.8) för ett linjärt system, enligt vilket utsignalens z-transform är insignalens transform multiplicerad med systemets
Läs merKan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?
Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet? 1 Om svaret på frågan är ja så öppnar sig möjligheten att skapa en generell verktygslåda som fungerar för analys och manipulering
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Elektro- och Informationsteknik
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Elektro- och Informationsteknik SIGNALBEHANDLING I MULTIMEDIA, EITA50, LP4, 209 Inlämningsuppgift av 2, Assignment out of 2 Inlämningstid: Lämnas in senast kl
Läs merLösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL
Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL/EL/EL 9-6- a. Ansätt: G(s) = b s+a, b >, a >. Utsignalen ges av y(t) = G(iω) sin (ωt + arg G(iω)), ω = G(iω) = b ω + a = arg G(iω) = arg b arg (iω + a) = arctan
Läs merÖvning 3. Introduktion. Repetition
Övning 3 Introduktion Varmt välkomna till tredje övningen i Reglerteknik AK! Håkan Terelius hakante@kth.se Nästa gång är det datorövning. Kontrollera att ni kan komma in i XQ-salarna. Endast en kort genomgång,
Läs merTENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!
TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT2 för Y3 och D3 TID: 7 mars 25, klockan 4-9. ANSVARIGA LÄRARE: Mikael Norrlöf, tel 28 27 4, Anna Hagenblad, tel 28 44 74 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL: Läroboken Glad-Ljung: Reglerteknik,
Läs merTentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010
Tentamen i Elektronik för E, ESS00, april 00 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori v i v in i Spänningen v in och är kända. a) Bestäm i och i. b) Bestäm v. W lampa spänningsaggregat W lampa 0
Läs merReglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik
Reglerteknik I: F6 Bodediagram, Nyquistkriteriet Dave Zachariah Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik 1 / 11 Frekvensegenskaper Hur svarar ett (slutet) system på oscillerande signaler? 2 / 11
Läs merLösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)
Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!) Uppgift 1 (4p) Figuren nedan visar ett reglersystem för nivån i en tank.utflödet från tanken styrs av en pump och har storleken V (m 3 /s).
Läs merSammanfattning TSBB16
Sammanfattning TSBB16 Frekvensfunktion =H(omega) Kombinationen av amplitud och faskarakteristik är unik. H(ω) = D(ω) e^jψ(ω)=y(t)/x(t). Detta är frekvensfunktionen. H(ω)=utsignal/insignal D(ω) = H(ω).
Läs merPassiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd
Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVESITET Ulf Holmgren LABOATION Analog elektronik 961219 Passiva filter Laboration i Elektronik E151 Namn Namn Ej godkänd Datum Datum Godkänd Datum PASSIVA FILTE -
Läs merTENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK
SAL: XXXXX TENTAMEN I TSRT9 REGLERTEKNIK TID: 25-8-2 kl. 8:-3: KURS: TSRT9 Reglerteknik PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Inger Erlander Klein, tel. 3-28665,73-9699 BESÖKER
Läs merREGLERTEKNIK Laboration 5
6 SAMPLADE SYSTEM 6. Sampling av signaler När man använder en dator som regulator, kan man endast behandla signaler i diskreta tidpunkter. T.ex. mäts systemets utsignal i tidpunkter med visst mellanrum,
Läs merTransformer och differentialekvationer M3, 2010/2011 Ett par tillämpningar av Fourieranalys.
Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet Matematik februari 0 Transformer och differentialekvationer M3, 00/0 Ett par tillämpningar av Fourieranalys. Design av system, filter Som en intressant
Läs mer5 OP-förstärkare och filter
5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen
Läs merTENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK
SAL: TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK TID: 27--23 kl. 8:-3: KURS: TSRT22 Reglerteknik PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Svante Gunnarsson, tel. 3-28747,7-3994847 BESÖKER SALEN:
Läs merFormelsamling i Reglerteknik
Formelsamling i Reglerteknik Laplacetransformation Antag att f : IR IR är en styckvis kontinuerlig funktion. Laplacetransformen av f definieras av Slutvärdesteoremet F(s) = L(f)(s) = 0 e st f(t)dt lim
Läs merInnehåll. Innehåll. sida i
1 Introduktion... 1.1 1.1 Kompendiestruktur... 1.1 1.2 Inledning... 1.1 1.3 Analogt/digitalt eller tidskontinuerligt/tidsdiskret... 1.2 1.4 Konventioner... 1.3 1.5 Varför digital signalbehandling?... 1.4
Läs merFrekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys
Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,
Läs merFilter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1
Filter Mätteknik Ville Jalkanen, TFE, UmU ville.jalkanen@umu.se 1 Decibel (db) Förstärkningen anges ofta i decibel (db) A V(dB) = 20 log 10 A V Exempel: En A V = 10 ggr motsvaras av 20 log 10 10 = 20 db
Läs merAndra ordningens kretsar
Andra ordningens kretsar Svängningskretsar LCR-seriekrets U L (t) U s U c (t) U R (t) L di(t) dt + Ri(t) + 1 C R t0 i(t)dt + u c (0) = U s LCR-seriekrets För att undvika integralen i ekvationen, så deriverar
Läs merÖvningsuppgifter. Digital Signal Processing. Övningar med svar och lösningar. Mikael Swartling Nedelko Grbic Bengt Mandersson. rev.
Övningsuppgifter Digital Signal Processing Övningar med svar och lösningar Mikael Swartling Nedelko Grbic Bengt Mandersson rev. 17 Department of Electrical and Information Technology Lund University Introduktion
Läs merKryssproblem (redovisningsuppgifter).
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf Transformmetoder, 5 hp ES, gyl, Q, W 212-1-29 Kryssproblem (redovisningsuppgifter). Till var och en av de tio lektionerna hör två problem som du ska
Läs merReglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13
Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK Tentamen 9 maj 5 kl 8 3 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt 5 poäng.
Läs merEllära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1
Ellära 2, ema 3 Ville Jalkanen illämpad fysik och elektronik, UmU ville.jalkanen@umu.se 1 Innehåll Periodiska signaler Storlek, frekvens,... Filter Överföringsfunktion, belopp och fas, gränsfrekvens ville.jalkanen@umu.se
Läs merTentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp
KTH-ICT-ES Tentamen i eglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp Kurskod: IE304 Datum: 20-06-09 Tid: 9.00-3.00 Examinatorer: Jan Andersson och Leif Lindbäck Tentamensinformation: Hjälpmedel: Bilagd
Läs merTSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Föreläsningar 1 / 16 1 Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB03, TSBB14
Tentamen i Signal- och bildbehandling TSBB03, TSBB4 Tid: 00-0- Lokaler: G33 Ansvarig lärare: Maria Magnusson besöker lokalen kl. 4.50 och 6.50 tel 073-804 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling,
Läs merLösningar Reglerteknik AK Tentamen
Lösningar Reglerteknik AK Tentamen 15 1 3 Uppgift 1a Systemet är stabilt ( pol i ), så vi kan använda slutvärdesteoremet för att bestämma Svar: l = lim y(t) = lim sg(s)1 t s s = G()1 = 5l = r = 1 Uppgift
Läs merLösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)
Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT) 0-03-8. (a) Nolställen: - (roten till (s + ) 0 ) Poler: -, -3 (rötterna till (s + )(s + 3) 0) Eftersom alla poler har strikt negativ realdel är systemet
Läs merSvängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar
Svängningar Innehåll Inledning Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande... 3 Det dämpade men odrivna systemet... 3 Det drivna systemet... 4 Några praktiska tips...
Läs merÖvningar i Reglerteknik
Övningar i Reglerteknik Stabilitet hos återkopplade system Ett system är stabilt om utsignalen alltid är begränsad om insignalen är begränsad. Linjära tidsinvarianta system är stabila precis då alla poler
Läs merFigure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)
Övning 9 Introduktion Varmt välkomna till nionde övningen i Reglerteknik AK! Håkan Terelius hakante@kth.se Repetition Känslighetsfunktionen y ref + e u F (s) G(s) v + + y Figure : Blockdiagram Känslighetsfunktionen
Läs merERE 102 Reglerteknik D Tentamen
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för signaler och system Reglerteknik, automation och mekatronik ERE 02 Reglerteknik D Tentamen 202-2-2 4.00 8.00 Examinator: Bo Egar, tel 372. Tillåtna hjälpmedel:
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Inst. för Elektro- och Informationsteknik
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Inst. för Elektro- och Informationsteknik Tentamen 015-06-05 SIGNALBEHANDLING I MULTIMEDIA, ETI65 Tid: 14.00 19.00 Sal: MA:10, C-J Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling i signalbehandling
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs mer