Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Förskolan Skattkistan Malmslätt

Inledning Definitioner av de olika begreppen i planen Grunduppgifter Utvärdering Främjande insatser Kartläggning...

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Förskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Igelkottens förskola Fårhjordsvägen 124 Tokarp

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/16

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Förskolan Skattkistan Malmslätt

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Likabehandlingsplanen

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Hults förskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling 2013/2014

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Stavsjö förskolas plan mot kränkandebehandling. ht 2018 vt 2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Nyhemsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskolorna i Ragunda kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

Stavsjö förskolas plan mot kränkande behandling. ht 2019 vt 2020

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Laxå september 2016

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Förskolan Kvarnbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

Förskolan Villekulla. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Furubackavägens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för Likabehandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

FÖRSKOLAN SKOGSGLÄNTANS TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klostertians förskolas

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Förskolan Villekulla. Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Del 1 Brännans förskoleområde Storken Läsåret

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Transkript:

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Förskolan Fågelboet B Avdelningarna Svanen & Ugglan Malmslätt

Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering... 4 Grunduppgifter... 6 Utvärdering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Främja... 9 Främja goda kamratrelationer... 9 Främja olikheter och likheter... 10 Kön, könsidentitet och sexuell läggning... 11 Funktionsnedsättning... 12 Ålder... 13 Kartläggning... 13 Förebygga... 14 Rutiner för akuta situationer... 15

Inledning Alla barn har rätt till skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i förskolan. Sedan 1 jan 2009 regleras detta skydd av Diskrimineringslagen och Skollagen. Enligt förskolans läroplan ska dessutom förskolan verka för en demokratisk miljö, som hävdar allas lika värde. I vårt arbete har vi använt oss av en handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Förebygga diskriminering och kränkande behandling, som är utformad av DO (diskrimineringsombudsmannen), BEO (barn och elevombudet) och skolinspektionen. Diskrimineringslagen 2008:567 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, köns överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder. Skollagen 2010:800 6 kap 8 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lpfö 98, Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.

Definition av diskriminering Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Definition av trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att barnets värdighet kränks. Exempel på detta kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier) Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier eller kränkande behandling. Man behöver inte haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.

Grunduppgifter Förskolans namn Förskolan Fågelboet B, avdelningarna Svanen och Ugglan Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller bli utsatt för kränkande behandling. Alla barn ska varje dag bli sedda och positivt bekräftade och få de bästa möjligheter till utveckling och lärande. Planen gäller från 2015-11-01 Planen gäller till 2016-05-25 Ansvariga för planen Förskolechef: Ann-Kristin Anstérus Ansvarig på förskolan: Maria Lange All personal på förskolan Personalens delaktighet Det har varit diskussioner i arbetslagen kring värdegrundsfrågor. Vårdnadshavarens delaktighet Vårdnadshavarna informeras i informationsbrev om att Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling är reviderad. Den reviderade planen mailas ut till alla föräldrar och kommer även att finnas uppsatt i tamburerna..

Barnens delaktighet Vi gör barnen delaktiga genom samtal och diskussioner. Vi använder oss också av litteratur som är relevant. Vi har köpt in Tio små kompisböcker och Tio nya kompisböcker, dessa böcker behandlar värdegrunden och barnkonventionen. Förankring av planen Personalmötet den 26/10 2015 ägnades åt att revidera planen, alla i arbetslaget var delaktiga. Genom detta förankras planen hos all personal. Personalen kommer att informera föräldrarna i informationsbrev under november/december om att planen är reviderad. Planen kommer att mailas ut till alla föräldrar samt finnas tillgänglig i tamburen på båda avdelningarna. Planen ska alltid presenteras för nya föräldrar vid inskolningar. Utvärdering På studiedagen i maj 2015 utvärderades planen. Utvärderingen visade följande: Resultatet från attitydundersökningen 2014 visar att föräldrar känner en ökad trygghet att lämna sitt barn hos oss. Vi tolkar det som att trygga föräldrar ger trygga barn. Vi känner att de mål som vi skrivit på att främja goda kamratrelationer uppfyller vi bland annat genom att vi har fortsatt arbeta med positivt bemötande vuxen-barn, barn-barn, vuxen-vuxen. Vi har arbetat medvetet med pedagogernas placering ute och inne så att barnen känner sig trygga. Vi har dagligen samtalat med barnen kring känslor och om hur man ska vara som kompis. Ugglan har påbörjat arbetet med kompisböcker, vilket har resulterat i Stopphanden och Stoppskyltar. Svanen har fortsatt jobba med Stopphanden och Stoppskyltar. Vi använder ofta ordet kompis mellan barnen i vardagen, oavsett ålder. Vi markerar i konflikter, med hjälp av röst och kroppsspråk vad som är rätt och fel. Vi stöttar dem i konflikthantering anpassat efter barnens ålder. Vi har arbetat med VIkänsla i grupperna. Område olikheter och likheter: Utbudet av lekmiljöer har setts över och vi vill erbjuda variation, till exempel skogen, Smultronstället, biblioteksbesök. Svanen har besökt Kärna församlingshem under påsken. Vi firar svenska traditioner och högtider. Vi främjar och lyfter fram olikheter i egenskaper och utseende bland barnen och hos oss vuxna. Under året har vi jobbat med temat Jag och min omgivning och det har visat på variationer i barngrupperna.

Vi presenterade nytt material för barnen utan att göra några könsvärderingar. Vi erbjöd alla barn samma leksaker och lekmiljöer oavsett kön. Vi vill inte fastna i stereotyper utan vi vill stärka olikheter och likheter. Området med funktionsnedsättning är ett område som vi arbetade aktivt med. Vi har lånat böcker inom området och svarade på frågor från barnen om funderingar uppkom. Några av oss pedagoger har fått grundläggande utbildning och handledning inom vissa områden, men vi känner att vi behöver mer handledning, stöd och utbildning inom området. Området som berör ålder är kanske det område vi har arbetat mest aktivt med. Vi erbjöd lek, aktiviteter och material anpassade till ålder. Vi försöker ge barnen möjlighet till lekro och talutrymme i t.ex. samlingar och samtal genom att vi delar barnen i mindre grupper. Kartläggning: All personal ska vara delaktig i kartläggningen på individ och gruppnivå och kring våra lekmiljöer inomhus. Detta har inte skett skriftligt utan bara muntligt bland annat på grund av tidsbrist. Vår vision är att göra kartläggning skriftlig för att göra den bättre och mer tydlig. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Hela arbetslaget. Årets plan ska utvärderas senast Maj 2016 Årets plan ska utvärderas på följande sätt Personalen utvärderar planen på studiedagen i maj 2016. Föräldrarna ska ges möjligheter att ge synpunkter på planen vid till exempel föräldramöten, utvecklingssamtal och tamburkontakt samt via mail. Ansvariga för att årets plan utvärderas Förskolechef samt Maria Lange

Främja goda kamratrelationer Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål Vi vill att alla barn ska känna sig välkomna och trygga hos oss på förskolan. Vi vill utveckla och främja den empatiska förmågan hos varje barn. Vi vill lyfta fram det enskilda barnets goda egenskaper. Vi vill lära barnen att handskas med sina känslor. Vi vill ge barnen möjligheter att kunna påverka sin situation utifrån goda kamratrelationer. Hur når vi målen? Alla barn ska bli bemötta av vuxna på ett positivt sätt. Vi pedagoger ska ha ett medvetet tänk kring vår placering både inne och ute så att alla barn känner sig trygga. Vi pedagoger har fortlöpande samtal/diskussioner om hur vi främjar goda kamratrelationer i barngruppen. Vi vill genom bland annat samtal, lek, drama och litteratur visa på hur man är en bra kamrat. Vi tycker att alla barn har rättighet att få visa sina känslor. Konflikter är en del av vardagen och vi pedagoger ska vara ett stöd i konfliktlösningar. Svanen arbetar med stopphanden för att visa att man vill prata färdigt eller att man inte vill.

Vi ger barnen ett eget val i leken när det gäller val av kamrater och material. Dock anpassar vi pedagoger valet i olika situationer eller vid behov. Vi använder oss av IKT som arbetsverktyg. Ansvariga All personal är ansvarig för att se till att inget barn utsätts för kränkande behandling. På avdelning Svanen är Svanens personal huvudansvarig för att målen uppfylls. På avdelning Ugglan är Ugglans personal huvudansvarig för att målen uppfylls. Datum när det ska vara klart Detta är ett fortlöpande arbete. Främja olikheter och likheter Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Mål Alla barn ska behandlas lika och få samma möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vi vill stärka barnens egen identitet. Vi måste arbeta medvetet med att framhäva människors likheter och olikheter. Vi ska vara öppna för barnens frågor och funderingar. Hur når vi målen? Vi har ett gemensamt förhållningssätt i huset. Där utgår vi från barnen själva t.ex. i deras traditioner, olikheter och likheter. Det ska finnas ett utbud av leksaker, böcker m.m. som speglar människor med annan etnisk tillhörighet eller trosuppfattning för att lyfta fram olikheter och likheter på ett positivt sätt. Vi ska ta vara på barnens frågor när de uppkommer.

Vi har satt upp världskartor på båda avdelningarna, på Ugglan finns en närområdeskarta uppsatt. På Svanen kommer detta också att sättas upp. Vi kommer även att sätta upp Sverigekartor på båda avdelningarna. Detta är ett sätt att föra samtal och diskussioner med barnen. Vi använder oss av IKT som arbetsverktyg. Ansvariga Hela arbetslaget på respektive avdelning. Datum när det ska vara klart Detta är ett fortlöpande arbete som ska utvärderas regelbundet. Kön, könsidentitet och sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning Mål Alla barn ska behandlas lika och få samma möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Alla barn ska få välja lekar och material utifrån intressen och inte bli begränsade av stereotypa könsroller. Hur når vi målet? När vi presenterar nytt material ska vi göra det för alla utan att göra några könsvärderingar. Vi strävar efter att ha ett medvetet förhållningssätt när det gäller kommentarer om barnets klädsel och utseende. Vi lånar böcker sporadiskt i ämnet. Vi ska vara öppna för barnens frågor och funderingar. Vi använder oss av IKT som arbetsverktyg. Ansvariga Hela arbetslaget på respektive avdelning.

Datum när det ska vara klart Detta är ett fortlöpande arbete men ska utvärderas regelbundet. Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål Vi ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt och förståelse för människor med funktionsnedsättning. Vi vill förebygga för bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Hur når vi målet? Vi ska vara öppna för barnens frågor och funderingar. Sporadiskt finns det litteratur som speglar människor med olika funktionsnedsättningar. Vi har en anpassad miljö för eventuella funktionsnedsättningar, som exempelvis elektronisk ytterdörr, anpassade toalett med stöd, anpassad belysning i olika rum, lokalerna har inga trösklar eller trappor. Vi använder oss av IKT som arbetsverktyg. Ansvariga Hela arbetslaget på respektive avdelning. Datum när det ska vara klart Detta är ett fortlöpande arbete men ska utvärderas regelbundet.

Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål Alla barn oavsett ålder ska erbjudas lek, aktiviteter och material som främjar deras utveckling och lärande. Barnen ska få möjlighet till lekro, talutrymme i t.ex. samlingar och samtal utan på bekostnad av de äldre/yngre barnen. Hur når vi målen Avdelningen Svanen och Ugglan har åldrarna 1-5 år. Tre dagar i veckan delas barnen in i mindre grupper efter ålder och mognad. Detta för att kunna erbjuda aktiviteter och material som är anpassat för åldersgruppen. Ansvariga Hela arbetslaget respektive gruppansvariga. Datum när det ska vara klart Detta är ett fortlöpande arbete men ska utvärderas regelbundet. Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer i barngruppen. I observationerna kommer vi i första hand att koncentrera oss på leksituationerna - hur är klimatet i gruppen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur kartläggningen har gått till Observationerna genomförs fortlöpande under terminen för att bland annat se hur gruppen och kamratrelationerna fungerar. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal är delaktiga i observationerna men personalen är extra ansvariga för att observera sina ansvarsbarn inför till exempel utvecklingssamtal. Resultat och analys Svanen upplever att de har barn som är trygga i verksamheten. Pedagogerna ser att ett samspel mellan barnen behöver utvecklas. Det har gynnat verksamheten att Svanen har haft en och samma vikarie för en personal som varit sjukskriven under hösten 2015. Ugglan upplever att barnen nu är trygga, de har kommit in i rutinerna och verksamheten har strukturerats upp. Pedagogerna upplever att alla barn har någon att leka med men att det ibland förekommer ett språk mellan barnen som inte alltid är så trevligt. Pedagogerna ser att ett samspel mellan barnen behöver utvecklas.

Förebygga Kamratrelationer Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål Vårt mål är att ha en harmonisk och empatisk barngrupp som har goda kamratrelationer med varandra. Vi accepterar inte hot eller liknande för att få t.ex. kamrater. Vi accepterar inte heller att det används knuffar, sparkar m.m. Åtgärd Vi arbetar fortlöpande med att se till att barnen har goda kamratrelationer med varandra genom till exempel olika lekar, dukvärdar, promenadkompis, samtal och diskussioner. Vi pedagoger måste tydligt visa att vi inte accepterar hot, knuffar, sparkar och liknande. Vi måste då direkt gå in och tala om att detta beteende inte accepteras. Avdelningen Svanen jobbar med stopp handen. Samt att personalen har handledning kring konflikthantering i barngruppen. Ansvariga Hela arbetslaget. På gården är barnen allas barn och vi pedagoger träder in vid behov oavsett vilken avdelning barnet går på. Därefter uppsöker vi vid behov en ordinarie pedagog till barnet. Datum när det ska vara klart Detta är ett fortlöpande arbete.

Rutiner för akuta situationer Arbetsgång vid konflikt och kränkande behandling (barn-barn): (All upplevd kränkning ska tas på allvar) Kartläggning av situationen i arbetslaget. Föräldrar till både barnet som kränkt och barnet som blivit kränkt kontaktas. Berörd personal samt förskolechef och specialpedagog utreder och stödjer de inblandade att lösa konflikten genom att samtala med berörda. En åtgärdsplan upprättas. Rutiner för uppföljning Förskolechefen har ansvar för uppföljande samtal med alla inblandade, för att kontrollera att kränkningen upphört. Tidpunkt för detta bestäms tillsammans med berörda parter. Rutiner för dokumentation Förskolechefen dokumenterar kontinuerligt alla samtal under händelseförloppet. Det som dokumenteras diarieförs enligt gällande regler. Arbetsgång vid konflikt och kränkande behandling (vuxen-barn): (All upplevd kränkning ska tas på allvar) Barn, föräldrar eller annan vuxen påtalar kränkningen för förskolechef, specialpedagog, arbetslaget eller annan vuxen. Ärendet hänförs till förskolechef och specialpedagog som utreder kränkningen. Vårdnadshavare underrättas. Bedöms kränkningen som allvarlig, det vill säga är kränkningen att betrakta som brottslig handling ska förskolechef göra en polisanmälan. Rutiner för uppföljning Förskolechefen har ansvar för uppföljande samtal med alla inblandade, för att kontrollera att kränkningen upphört. Tidpunkt för detta bestäms tillsammans med berörda parter.

Rutiner för dokumentation Förskolechefen dokumenterar kontinuerligt alla samtal under händelseförloppet. Det som dokumenteras diarieförs enligt gällande regler.