Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Relevanta dokument
DUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen

Folkhälsoplan för 2015

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA. Innehåll

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Riktlinjer för placering vid skolenhet

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

:r: skolelevers levnadsvanor år 2015

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Plan för specialundervisningen

Vänskapssamtal MED KLOKA UGGLAN

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

ATT SKRIVA CV OCH ANSÖKNINGSBREV INTERVJU HUR KAN DET GÅ TILL?

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år

Informationen och stödet du behöver, på det sätt du föredrar

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt

Handikappersättningen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Genomförandebeskrivning Digiresan

KOMPISSAMTAL MED KLOKA UGGLAN

Teoretisk Idrottsutbildning 7 9 år Arbetssätt

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Aktuellt från BIG-gruppen den 1 mars 2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Dnr LD07/ Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Trygghetsplan för Hästens förskola

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt

Lokal arbetsplan Trevnaden

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun

Leverantörsbetalningar

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Geografiska undersökningar

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

4-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Handlingsplan romsk inkludering. I Gävle kommun

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Sammanställning av diskussionskarusellen

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Denna plan gäller skola och fritidshem.

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Aktuellt från BIG-gruppen den 27 oktober 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ...

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016

Informationssökning och källkritik

Revisionsrapport Mjölby Kommun

Krisplan Ådalsskolan

Aktuellt från BIG-gruppen den 7 september 2018

Handbok Samordnad Individuell Plan 2016

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Rutin för domänvalidering. Verifiering av organisationer och ombud

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Upplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Nationella föräldrastödsstrategin. Frågan om evidens. Föräldrastödsarbetet i Sverige

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Förskolan Västanvind

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

lnf rmation ch rutiner m ansvar ch roller

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

^ Al <:> Brita Sohlin

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Tillgänglighetsplan Remiss

Transkript:

Barn ch ungas delaktighet i samhällsvård Syfte: Öka delaktighet för placerade barn ch ungdmar Mål: Utarbetat en mall för DUS samtal (delaktighetsch utvecklingsstödjande samtal) Hur kan dessa samtal systematiseras ch generera generell kunskap för scialtjänsten utan att arbetet hamnar i byrålådan?

Frskningscirkeln Samverkan mellan Fyrbdals kmmunalförbund ch Högsklan Väst Möte mellan frskning praktik brukare Inriktning barn i familjehem ch HVB 7 tillfällen, ktber 2012 - april 2013 7 scialsekreterare i 4 kmmuner Vi har hittills: Utarbetat samtalsmall Genmfört 7 intervjuer med barn/unga

Teretiska utgångspunkter Barndmsscilgi barns agency Tlka förstå - handla Øvreeide utvecklingsstödjande samtal Delaktighet Shiers trappa Frskningsresultat m barns delaktighet inm familje & hvb vård

Utvecklingsstödjande samtal Ett samtal sm i sig är stödjande Att följa barnets uppmärksamhet Tillför någt relevant (infrmatin, egna tankar, bekräftelse, någt sm går att rdna) Utrymme för ch stöd till en berättelse Led samtalet, rytm ch turtagning, nggrannhet med plats/tid/material sm kan stödja ch underlätta kreativitet.

Barn ch ungas väg till delaktighet Shier (2001) 5. Barn delar makt ch ansvar 4. Barn invlveras i beslutande prcesser 3. Barns åsikter beaktas 2. Barn får stöd i att uttrycka sig 1. Barn blir lyssnade på Varje nivå innehåller frågr till den sm möter barnet, m det finns arbetssätt ch m dessa arbetssätt är plicy i rganisatinen. Minimigränsen FNs knventin

Hur tänker du m hur länge du ska b i familjehemmet? Jag tycker m den familjen. Den är sm en riktig familj ch det är inte alla sm har sån tur sm jag hade. Jag kmmer b där tills jag flyttar hemifrån Har någn berättat för dig vad du får vara med ch bestämma m? Ingen har berättat för mig vad jag får vara med ch bestämma När det gäller möten ch vad man ska prata m. Har du fått bestämma? Jag ville inte vara med. Det fanns en familjehemsknsulent, jag visste inte m ch när hn km på besök. Det gjrde mig rlig att inte veta. Jag förstd inte hennes rll. Vet du hur du får tag på din scialsekreterare? Jag ringer dig? Mamma gav mig numret Har du fått infrmatin m hur länge du ska b här Nix Vad för infrmatin har du fått? Mycket Har du fått infrmatin m när det är möte med scialtjänsten, får du vara med ch bestämma vad man ska prata m ch vem sm ska vara med Inte så mycket DUS-samtal Infrmatin När du var på bendet visst du hur länge du skulle br där? Nej när vi åkte diskuterade vi en till två veckr, ev en månad. Jag var vetande men det var även scialtjänsten

Blir du lyssnad på? Inte alltid, för mig tar det lång tid att bestämma saker ch flk vill ha svar med en gång. Då hinner jag inte med, jag vill ha betänketid När det gäller val av familjehem, har du varit delaktig? När jag bdde i familjehem i Åstad gick jag ju till sc där ch bad att få b hs Camilla, en lärare på sklan. Det fick jag inte. När jag skulle till mitt nuvarande familjehem så frågade sc m jag ville b där ch henne kände jag så jag sa ja direkt. Det känns bättre när jag fått säga ja. Hur märker du att scialtjänsten har lyssnat på dig? Märker det genm att tänka tillbakas. Om jag inte trivdes på ett ställe jbbades det på en flytt. Det kunde ta ett tag berende på letandet samt att jag hade möjlighet att skjuta upp det en annan sak är att det inte tar en evighet innan det blir av. DUS-samtal Lyssnad på Hur trr du att barn ch ungdmar känner att de tas på allvar När det gäller att bli lyssnad på När jag blir arg blir jag lyssnad på. När jag är lugn känner jag mig inte lyssnad på Har någn berättat för dig vad du får vara med ch bestämma m? Minns direkt att du km med papper. Det fanns vissa saker sm måste göras, men jag fick tycka till m allt. Vi gjrde vårdplanen ihp. Utifrån den gjrde jag GP med persnal på beh.hemmet. I början var det mycket kntrll sm släpptes efterhand. Jag fick vara med ch utfrma t ex själv hur vi skulle göra med eknmin. 8

Fick du vara med ch påverka hur du ville ha det? Ja hela tiden. Om det inte fungerade på beh.hemmet gjrde jag sm jag ville. Sedan gjrde jag på andra sätt för att få igenm det. Jag känner att jag haft det bra ch fått bestämma. T ex egen ketchupflaska. Tycker du att det är svåra frågr jag ställer? Ja. Vi avslutar intervjun ch jag tackar flickan för att jag fick tala med henne DUS-samtal påverka Vem har bestämt att du ska b kvar? Hur märker du att scialtjänsten har lyssnat på dig (tagit dig på allvar)? Varje gång jag frågat m nåt så händer inget. Jag ville att de skulle fråga min mamma m hn kunde höra av sig till mig ch prata med mamma ch fråga henne. Jag vill träffa mamma lite ftare. Jag bara ringer henne m jag ska till Götebrg ch då frågar jag m jag kan sva hs henne Jag själv, sm har förlängt mitt LVU, jag har bett m det. Det känns bra. Jag har själv valt att ha täta möten med sc, vilket känns bra. Jag tänker innan på vad sm ska tas upp ch känner att jag kan ta upp det. Om jag vill ha med någn speciell säger jag till i familjehemmet.

DUS- samtal (delaktighet ch utvecklingsstödjande samtal) mall i mitten av placering ATT FÅ RELEVANT INFORMATION Vet du hur du får tag på din scialsekreterare? Har du prvat? Var det lätt eller svårt? Har du fått infrmatin m hur länge du ska b här? Får du vara med ch planera innan m vad man ska prata m ch vem sm ska vara med? KÄNSLAN AV ATT BLI LYSSNAD PÅ Har scialtjänsten lyssnat på dig tycker du? Hur gör du för att bli lyssnad på? ATT FÅ VARA MED OCH PÅVERKA OCH BESTÄMMA Vad får du vara med ch bestämma m? (Ex vilken mat, läggtider, läxr, datr, fritid) Hur gjrde du för att få vara med ch bestämma m det? Har du fått bestämma när du ska träffa mamma ch pappa, syskn, kmpisar? 10

BBIC Att göra det till skyldigheter Hälsa: Fysisk hälsa Kst Mtin Hälsrisker Utbildning/fritid: Försklesklsituatin Prestatiner ch inlärning Läxr ch vuxenstöd Fritid Känslr & beteendemässig utveckling: Samspel, beteende ch känslr Utsatthet Hjälp ch behandling Identitet Ursprung Placering Självbild Familj & sciala relatiner: Vuxenmsrg Kntakter med ursprungsfamilj Relatiner Scialt uppträdande: Utseende Kmmunikatin Beteende Förmåga klara sig själv: Dagligt liv Hantera risker Delaktighet: Få bestämma ihp med Delta i beslutprcess Synpunkter beaktas Få stöd i att uttrycka sina synpunkter Bli lyssnad på Frågr vi brttas med: Fördelar ch nackdelar med att frmaliser dessa samtal. Delaktighet ch Utvecklingsstödjande versus att få tillgång till infrmatin för infrmatinens skull. Erfarenheter från att gå cirkeln:

DUS-samtal en del i ett systematiskt förbättringsarbete Allmänna råd i SOSFS 2012:11 (S): m scialnämndens ansvar för barn ch unga i familjehem, jurhem &HVB. Enligt dessa bör egenkntrllen mfatta insamling av uppgifter m bland annat: hur fta en scialsekreterare har besökt ch samtalat med ett visst barn eller en viss ung persn antalet scialsekreterare sm har besökt ch samtalat med ett visst barn eller en viss ung persn, barnens eller de ungas erfarenheter av ch synpunkter på vården, vårdnadshavarnas ch familjehemsföräldrarnas erfarenheter av scialnämndens råd, stöd ch hjälp, vilka erfarenheter persnalen vid hem för vård eller bende har av samarbetet med scialnämnden ch rsakerna till mplaceringar ch planerade avslut av placeringar.

www.fyrbdal.se