Barry Karlsson. 13 November 2017 SNPF Riksstämma Göteborg

Relevanta dokument
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Hur känslor både kan ställa till det och underlätta i bemötandet av dom vi träffar. Barry Karlsson. specialist i neuropsykologi

Neuropsykologi och psykoterapi Vad är neuropsykoterapeutiskt verksamt i en förändringsprocess?

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Känslor och känslohantering

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Emotioner: aversion, belöning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Dags att ta med känslorna i den pedagogiska ekvationen :-) Åsa Nilsonne Psykiater, leg. psykoterapeut, professor emeritus

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Korttidsminne-arbetsminne

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Behandling av långvarig smärta

Psykologiska institutionen L. Högman

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Engagerade medarbetare, en nyckel till framgång! - Hur kan teamet underlätta förändring och hur kan förändring stärka teamet?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

Föreläsning 7: Kognition & perception

Psykologiskt perspektiv på konsumentbeteende

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Att förstå posttraumatisk stress

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Psykologi Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Om intellektuell funktionsnedsättning

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Chris von Borgstede

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Föreläsning 7: Kognition & perception

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Minnet - begrepp och principer

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

SMART Utbildningscentrum

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Vad är psykisk ohälsa?

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

OBS! Vi har nya rutiner.

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

13 nov -12 Shane MacDonald

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

diskussionsunderlag SÅ HIMLA ANNORLUNDA

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?


TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Samtal med den döende människan

år kropp och den nya tidens justeringar

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

SET. Social Emotionell Träning.

Akut och långvarig smärta (JA)

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Neural bas för kognition

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Transkript:

Barry Karlsson 13 November 2017 SNPF Riksstämma Göteborg

René Descartes 1596-1650

Descartes: Jag tänker alltså finns jag Dualismen: Kropp och själ 1649 skrev Descartes en avhandling på temat Passioner och klassificerade 6 basemotioner. Han var därmed över 200 år före Darwin och över 300 år före Paul Ekman att klassificera känslor som kategorier. Vi är våra upplevelser. Vi är vårt medvetande. Ändå har vi ingen gemensam allmänt vedertagen definition vad vi menar med ett medvetande. Filosofen David Chalmers skiljer mellan det lätta och svåra problemet om medvetande: det enkla är att mäta perceptioner och avbilda hjärnans aktiviteter med fmri, men det svåra problemet är att förstå den subjektiva upplevelsen, t ex sött, detta går inte att kategorisera eller kvantifiera, upplevelsen är något annat, men vad?

Geocentrism vs Heliocentrism Kunskap hotar maktordningen Aristoteles 384-322 Ptolemaios 90-170 Nicolaus Copernicus 1473-1543 Johannes Kepler 1571 1630 Galileo Galilei 1564-1642 Inkvisitionsdomstol 1633 Upphävdes år 2000

Är Pluto en pluttplanet? Att ha kontroll över kunskapsutveckling är en del av den politiska styrningen av en befolkning, det var därför grovt störande när Copernicus ifrågasatte Ptolemaios och Aristoteles gamla idéer att jorden var världens mittpunkt. Man kan tycka att mänskligheten nått längre i dessa frågor än när Inkvisitionen bannlyste Galileos idéer 1633 bannlysningen upphävdes först år 2000. Men dagens debatt är inte olik den för 400 år sedan. Nyligen aktuellt var att Kaliforniens delstatsparlament år 2007 behandlade en resolution som fördömde den nya definitionen av planeter: Internationella Astronomiska Unionen beslutade den 24 augusti 2006 att respektlöst nedgradera Plutos planetstatus och klassificera om den till en ringa liten dvärgplanet. Nedgraderingen av Plutos status kommer ge upphov till psykisk skada hos en del av våra invånare som tvivlar på sin plats och oroar sig för instabiliteteten i universum.

Pluto planet eller inte?

Om tvärsäkerhet Daniel Kahneman nobelpris i Ekonomi 2002 Två tankesystem Snabba systemet Intuitivt Inte säkrare än pilkastande apor Långsamma systemet Planering Minimal planering vid köksbordet är bättre än impulsivitet Och oftare bättre än storstilade komplicerade planer Osäkerhet och nyfikenhet är ofta ett arbetsinstrument Don t be a dick: Vem lyssnar på en skitstövel?

Avdelning för förhastade slutsatser Avdelning för förhastade slutsatser Hur kan du veta något överhuvud? Vad är insikt? Vad är kunskap? Den rätta känslan, vad är det? Ångestkontroll, rädslan för det okända Att välja bort allt annat Fundamentalism Hume s induktionsproblem Generaliseringar Givet egna erfarenheter David Hume (1711-1776)

Varning för kunskapsresistens Två kunskapsresistenta diken motverkas genom nyfikenhet och sökande efter mening och objektiv sanning + medverkar till implementering av nya fakta och forskningsfynd. Tvärsäkerhet Osäkerhet Ambivalens Dålig självkänsla Nyfikenhet & sökande

Åsa Wikforss: Alternativa Fakta om kunskapen och dess fiender Irrationella upplevelser har styrt mänskligheten i tusentals år är det nu äntligen dags för förnuftet?

80 % tror att de är smartare än genomsnittet Illusory superiority: The Downing Effect Smartare än andra Realister

Minst 30 % överskattar sig själva Illusory superiority: The Downing Effect Verkliga smartskallar Överskattare Realister

Föreställningar och förväntningar Falska illusioner gör oss lyckligare och friskare Placebo Deprimerade personer har mer realistisk inställning till risken att drabbas av sjukdomar och olyckor Att inbilla sig vara fortsatt frisk och skadefri gör oss lyckligare Foto Owen Flanagan (2015) professor i filosofi och neurobiologi, Duke University

Tävlan utan konkurrens = samverkan Hur är det att vara en bättre människa än andra? Idén att vara bäst på andras bekostnad är en återvändsgränd Skam och stolt två positioner för närmande och fjärmande Samverkan har fört mänskligheten framåt Svante Pääbo Normalisering, inkludering och delaktighet av personer med kognitiva funktionsnedsättningar är en utmaning Rädsla för svaghet?

Konsten att överleva och samverka Konsten att framstå som frisk och oskadad Rädslan ( skammen ) att vara inkompetent Halka Flockdjur TEXT Att visa tecken på svaghet kan vara livsfarligt. Konsten att söka hjälp, få hjälp och samverka. Natural selection versus Survival of the fittest? Akuta undvikande och skamreaktioner. Exempel fall vargen kan komma.

Hur regleras social status? Foto Dr Jessica Tracy Director of the UBC Emotion & Self Lab Associate Professor of Psychology, University of British Columbia, Vancouver, Canada

S k a m Pride

With permission of Jessica Tracy) Stolt Pride Honour Stigma Heder Tracy, et al (2009). Development of a FACS-Verified Set of Basic and Self- Conscious Emotion Expressions. Emotion Vol. 9, No. 4, 554 559. http://ubcemotionlab.ca/research/

Procent Kulturell validitet för igenkänning av känslouttryck 100 84 80 60 40 20 0 Tracy & Robins (2008, JPSP) 58 57 51 44 33 30 Slump

Keltner & Cordaro: Understanding Multimodal Emotional Expression Keltner, D., & Cordaro, D.T. (2015). Understanding Multimodal Emotional Expressions: Recent Advances in Basic Emotion Theory Oxford University Press.Emotion Researcher. The Official Newsletter of the International Society for Research on Emotion.

Descartes, Darwin, Ekman, Izard, Panksepp Inside Out Disney (2015)

Den treeniga hjärnan ( The Triune Brain ) Reptilhjärnan (hjärnstammen och lillhjärnan) Limbiska systemet (amygdala, hypotalamus och hippocampus) Neocortex (yttersta delen av hjärnan) Paul D. MacLean (1913 2007)

LeDoux, Feldman Barrett, Russell Känslor är variabla Arousal, intensitet och aktivering Valens, negativ eller positiv riktning närmande eller fjärmande Känslor kan vara som motsatser och ömsesidigt uteslutande: skam-nyfikenhet ilska-glädje)

Joseph LeDoux 1995 2015 Rädsloforskning på fel spår Rädsla blandas ofta ihop med kroppsliga reaktioner på hotande faror Amygdala medierar impulser som tolkas av tidigare erfarenheter (minnen) och planering efter behov (exekutiva funktioner) Amygdala skapar inte rädsloreaktioner utan avkänner och reagerar på hot Rädsla är inte programmerad i amygdala utan i högre kognitiva system (minne & begreppsbildning) Amygdalaresponserna bidrar till rädslokänslan, men är inte en kontrollstation för dessa Skillnad mellan klassisk och operant betingning av minnen

Input och neurala kretsar som bidrar till medveten upplevelse av rädsla (LeDoux, 2017) Ickeemotionella komponenter Emotionella komponenter Semantiskt minne Sensorisk bearbetning Episodiskt minne Självschema Värderingar RÄDSLA Kroppsfeedback Emotionsschema Uppmärksamhet Kretsar för överlevnad Försvar Näring- och energihantering Vätskebalans Kroppstemeratur Reproduktion Arousal i olika hjärnkretsar Arbetsminne Metakognition Verbala berättelser Systematiska observationer Självobservation

Grundforskning Uppsala Affective Neuroscience Lab, 3 nov 2017

LeDoux: Konsten att överleva Emotionernas uppgift är att hålla dig vid liv Lika för alla levande varelser Den psykologiska upplevelsen är sekundär Det är skillnad att hoppa undan för en orm och att vara rädd för att gå i skogen pga att där finns det ormar.

Robert C. Solomon (1942 2007) Vad är känslor? Vi är ansvariga för våra känslor det är inte något som bara händer Känslor är inte irrationella Känslor är bedömningar och strategier för att klara av omvärlden Känslor är värderingar och vägledande.

Martha Nussbaum Du är inte ett offer för dina känslor Hantera kränkningar, med överlagd medvetenhet; elda inte under din vrede Finn sociala lösningar Se upp för ditt förakt mot svaghet högre självupplevd social status är inte gåtans lösning. Bidra inte till upptrappningsvåld, hets eller bitterhet Analysera egna förorättade attityder Den ofta impulsiva ilska går över exempel Road-rage Strukturera ilskan i medvetna strategier Transition det går att ändra sig - om man vill

James-Lange teorin Springer du för att du är rädd eller är du rädd för att du springer? Stimuli kontext Hjärtklappning (Arosual) Beteende Fight, flight, freeze Emotionell upplevelse rädsla Kognition

Arousal or Activation Theory (1959) Physiological reactions Elizabeth Duffy (1904-1970) Episodic memories Arousal Cognition Cultural phenomena

Lisa Feldman Barrett Foto Professor i psykologi vid Northeastern University och Harvard Medical School, Boston.

Lisa Feldman Barrett Vi har kontroll och ansvar över våra känslor Vi har möjlighet att ändra tankeinnehållet i en upplevelse. Utvidga upplevelsen Att förstå att vi har rätt att bli upprörda Att spänningsreducera och ge access att uttrycka ilska, sorg, glädje Men också att transformera t ex ilska till konstruktiva handlingar Total Home Makeover

Lisa Feldman Barrett Falsifiering av classical view of emotion För alla emotionella kategorier finns alltid någon kultur ngn-stans på klotet som har ett annat uttryck för just denna emotion Ansiktsuttryck är inte entydiga. Ett gråtande ansikte kan lika gärna betyda ilska, ett skrattande kan betyda förakt. Cornealt blinda från födseln som återfått synen ser inte vissa uttryck eftersom de inte har begrepp för dem. Innan begreppen börjar utveckla sig, ser de bara ljus och kontraster.

Konsolidering av minnen och rekonsolidering

Nobelprize.org Signalsubstanser och minne The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2000 Arvid Carlsson, Paul Greengard, Eric R. Kandel

Eric Kandel Frågeställning: vilka är de biologiska förändringar som ger upphov till minnen? Ny synapsbildning vid potentiering av långtidsminnnen. Vid upprepad stimulering sänder budbärar-rna molekyler i axonen som stimulerar ny dentrit- och synapsbildning. Synapsernas effektivitet förändras med specifika molekylära mekanismer Synapsernas funktion är central för inlärning och minne För uppkomsten av korttidsminne spelar proteinfosforylering i synapsen en viktig roll För långtidsminne krävs dessutom nybildning av proteiner som leder till att synapsens form och funktion förändras

Det centrala i psykoterapi är minnen hur vi återrapporterar & återlagrar Minnesproblem Att minnas för mycket Att minnas för lite

Minneslagring och rekonsolidering Minnen kodas i neurala nätverk Visuella element kodas i visuella hjärnbarken Doft kodas i den olfaktoriska barken Motoriska komponenter kodas i motoriska barken PFC samordnar mål och förväntningar Amygdala medierar arousal-komponenter Hippocampala circuits samordnar nätverken och skapar minnen som konsolideras

Rekonsolidering i korthet Ny proteinsyntes lagring vid LTM (Eric Kandel) Proteinsyntesen hos äldre minnen uppdateras oftast när de återkallas (Karim Nader) När minnet rekonsolideras, dvs återlagras, lagras det annorlunda än ursprungsformen Minnen lagras mer än en gång och i olika dimensioner Det tar 5-10 minuter att öppna fönstret (Marie Monfils) Optimalt rekonsolideringsfönster: 6-60 min (upp till 6 tim) Tekniken påverkar en rad olika symtom och olika minnesmodaliteter En fullständig rekonsolidering kan leda till symptomfrihet Vi lär oss att bemästra situationer som utlöser skräck och undvikanden BEHANDLINGMODELL Fynden är baserade på grundforskning och kan byggas till arbetsmodeller att integreras i en rad olika terapiformer

Några spekulationer kring förväntningar, katastroftankar, förluster och sorg Kognitiva schema Inkapslade minnen och tankestrukturer Se modulariteter i linje med Jerry Fodor Sorg, cyklisk minnesbearbetning, sorgeår Ältande, den frusna sorgereaktionen Den patologiska olyckliga kärleken Repetitionen Förälskelse, förväntningar 2 år Fundamentalism, Hang-ups, Fanatism

Egocentrism eller Ekocentrism en ny medvetandeordning? Står vi idag inför samma utmaning som vid skiftet från den geocentriska världsordningen, mot ett paradigmskifte baserad på fakta som pekar mot en ny kunskaps- och medvetandeutveckling? Är dualismen kropp-själ, en gåta på väg att lösas? Är mänskligheten på väg att lämna sitt tunna egocentriska lättkränkta skal och se att upplevelser i själva verket är resultatet av något mer omfattande än av bara minnen, verbala tolkningar personliga känslor? Är idéer om inre äkta känslor ett narcissistiskt romantiskt klamrande vid idéer om mysticistisk autencitet? Även om vi kanske inte förstår olusten, oron och ångesten, måste vi ha begrepp som beskriver den om än målande och poetiskt, är metaforen en sådan beskrivning?