Bild 1. Bild 2. Bild 3 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP PROV!!! VAD ÄR EN GRUPP? Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken.

Relevanta dokument
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Best of. Vad är kommunikation? Vad handlar kursen kommunikation om? Ur skolverkets kursplan:

Kommunikation i grupp


Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Bängans Bygge. Vad är jargong?

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Definition av begrepp

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Bild 1. Bild 2. Prov på kapitlen Att utvecklas i samspel med andra och Kommunikation i grupp torsdagen den 7 november. Bild 3

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

PEOPLETRANSITION MELLAN NU OCH FRAMTID

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Organisation Individ och grupp

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Uppgift 1 Individuell färdighetsträning

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Basgrupper Text: Urban Hansson

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Ny personal? Med denna start får du personal som presterar i världsklass!

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Arbetsplan 2015/2016

Normer & värden.

GROVPLANERING VIOLEN. Vt Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Instruktion till kortspelet

5 vanliga misstag som chefer gör

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015

Mål och Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Mellangården & Sörgården

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig.

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Vår grundverksamhet: Klintforsens fsk Kräftan

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem

Tankar om grupper och gruppdynamik

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Thermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 28st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 8st) Kön Kvinna

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A. Carro Östberg Jenny Stockhaus

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

Kvalitetsberättelse

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Oksana Johansson

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åk 1 Åk 2 Åk 3. visar initiativförmåga i verksamheten Eleven önskar vara med i möten med olika yrkesgrupper tillsammans med sin handledare.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Handledning under grupparbetsprocessen Att skapa positiv gruppdynamik och hantera negativ gruppdynamik

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN

Skolan där alla elever får utveckla sin fulla potential!

APL-matris Instruktör inom Fritid och hälsa GYM Elev:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Strandens förskola Sundets förskola Uddens förskola

Arbetsplan läsåret

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av enkätundersökning

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Heden Läsår 18/19

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Fritidshemmets uppdrag

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Bild 1 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 PROV!!! Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken. Bild 3 VAD ÄR EN GRUPP? Ett gemensamt mål. Gemensamma normer medvetet eller omedvetet. Skall arbeta/vara tillsammans under en viss bestämd tid. Arbetsfördelning mellan gruppmedlemmarna.

Bild 4 Exempel på grupper: Skolklass Idrottslag Kollegor på en arbetsplats Patienter på en vårdavdelning Facebookgrupp (en behöver inte träffas IRL) Vi deltar i flera grupper samtidigt. Jonas: Personalen på skolan -> arbetslag Personalen på Räddningstjänsten -> min jourgrupp Styrelsen i löparklubben Bild 5 GRUPPROCESSEN Det synliga och osynliga samspelet mellan gruppmedlemmarna. Grupprocessen skiftar karaktär ena veckan fungerar allt bra för att nästa vecka vara katastrof. Hantera konflikter red ut i tid! Bild 6 Grupptillhörighet att kopplat till vår självbild och identitet. En grupp kan fylla många olika funktioner: Social samvaro Arbete Utbildning Nöje Hälsa Utveckling av sin person Etc. Man blir sedd och bekräftad denna drivkraft kan göra att man hamnar i grupper i samhällets utkant.

Bild 7 TRÄNING I SOCIALT SAMSPEL När vi är med i en grupp tränar vi vår förmåga till socialt samspel. Barn gör detta när de leker tillsammans. Vid gruppindelning gäller det att ledaren är aktiv får medlemmarna välja fritt så kan det bli någon stackare stående kvar sist. Bild 8 Att tänka på vid gruppindelningar: Om ett mål med grupparbetet är att träna samarbete bör gruppsammansättningen varieras då och då. När man ändrar en gruppsammansättning bör ängsliga eller utstötta individer få med sig en vän in i den nya gruppen. Om två personer har en dålig relation kan man placera dem i olika grupper. Men försök att ha dem i samma samarbete överbryggar ofta förståelsen för varandra. Blandade grupper kön, etnicitet etc. är nästan alltid bra. Bild 9 NORMER Normsystemet kan skilja sig extremt mycket mellan olika arbetsplatser. (Teater vs brandstation.) Olika kultur klädsel, samtalston etc. Olika tolerans för oliktänkande. Splittring olika normsystem, parallellt. Det kan vara svårt att sticka ut hakan i en grupp med ett starkt normsystem.

Bild 10 GRUPPMEDLEMMARNAS OLIKA ROLLER I en grupp blir det ofta så att medlemmarna antar olika roller. Medvetet eller omedvetet. De sju dvärgarna Pajasen, surpuppan, fixaren, idésprutan, planeraren etc. Man kan lätt bli låst i sin roll det är det här som förväntas av mig. Det är bra om medlemmarna får möjlighet att växla roller kanske genom att få nya uppdrag i gruppen. Bild 11 THE RINGELMANN EFFECT Social loafing Att flyta med i gruppen utan att bidra med så mycket. Max Ringelmann genomförde år 1913 ett experiment där han lät personer dra så hårt de kunde i ett rep enskilt och i grupp. När han sedan jämförde de enskilda prestationerna med de i grupp så kom han fram till att summan av det genomsnittliga individuella resultatet var mycket bättre än de i grupperna. En grupp på fyra personer hade styrkan av 2.5 individuella prestationer. Nyckeln till att lösa det här problemet är att alla i gruppen måste känna att de har en betydelsefull roll. Varje kugge i kugghjulet är viktig. Bild 12 GRUPPTRYCK Eftersom vi är flockdjur vill vi helst smälta in i gruppen. Grupptryck kan vara positivt eller negativt. I skolan kan man bli kallad pluggis om man studerar flitigt. Detta resulterar i att elever ibland mörkar sitt pluggande. Paradoxalt nog så är det ok att vara smart bara man inte ansträngt sig för det

Bild 13 I grupper med antisociala mål är det ofta ett starkt grupptryck. Det är kanske inte alltid ideologin som är orsaken till att man är med i t.ex. en främlingsfientlig organisation. Ofta skapas en vi-och-dom-känsla. Film Bild 14 ARBETSLAG Att arbeta i grupper eller arbetslag är väldigt vanligt i arbetslivet. Lärarlag Avdelningar på sjukhus Etc. Att kunna samarbeta och kommunicera på ett bra sätt är viktigt i arbetslivet. Ofta komplicerade arbetsuppgifter som kräver flera olika kompetenser. Teambuilding Kan vara en bra idé att sätta samman grupper och arbetslag där kompetenserna kompletterar varandra. Bild 15 I grupper som fungerar bra uppstår det synergieffekter. Helheten är mer än summan av delarna (holism). I en effektiv grupp är alla utbytbara både mot varandra och mot utomstående. Gruppen står och faller inte med en enskild medlem. Det kan vara bra att ändra gruppindelningar för att lära sig att samarbeta med olika människor plus att det inte finns lika stor risk att det bildas olika läger.

Bild 16 På grund av jantelagen kan många känna sig hämmade i grupper. Man antar en taktik att hålla låg profil för att inte verka skrytsam. Detta kan leda till att många idéer aldrig ser dagens ljus. Speciellt som ny i en grupp har man ofta ett nyttigt utifrånperspektiv som går förlorat i och med jantelagen. Bild 17 SLUT FRÅGOR?