Kommunikation i grupp

Transkript

1 Kommunikation i grupp

2 Vad är en grupp? Ett antal människor som har olika roller som samspelar med varandra Regler och normer (oskrivna regler) Olika sorters grupper i samhället Olika funktioner samtidigt Social samvaro Arbete Utbildning Nöjen Mål: negativa och positiva Gruppåverkan: jämför när vi är ensamma och i grupp Vi uppträder efter gruppens förväntningar Förstärker varandra genom gruppdiskussioner Behov: jämförelse och bekräftelse

3 Ett eller flera gemensamma mål. T.ex. att få ett bra resultat i en turnering eller att leva och trivas tillsammans. Varaktighet.. Ju längre tiden går, desto bättre lär man känna varandra och desto mer ökar gruppkänslan. Regelbundenhet. Att träffas med en viss regelbundenhet stärker gruppens identitet. Samhörighet. Det måste finnas en vi-känsla för att en grupp ska kunna kallas grupp. Phillips, Tove Kommunikation (2011).

4 De flesta människor tillhör olika grupper. Några grupper finns under hela vår livslängd och några är tillfälliga. Gruppen har betydelse för oss på olika plan: - påverkar vår identitetsutveckling - vårt sätt att se på oss själva - påverkar vårt sätt att kommunicera på - vara sig själv eller spela någon annan I alla grupper pågår ett komplicerat samspel osynligt påverkar hur medlemmarna kommunicerar eller beter sig mot varandra.

5 Hur fungerar en grupp? Komplicerat kommunikationsmönster Flera samtal kan pågå samtidigt Kommunikationen i en väl fungerande grupp - binder samman - ger näring (ny information, kunskap och erfarenheter) - gör sig av med slaggprodukter (oklarheter och missförstånd) Grupprocesser = hur det synliga och osynliga samspelet mellan medlemmarna inom en grupp fungerar [ ] (Dahlqwist, Matts Kommunikation, 2009) Grupprocessen varierar ständigt (ena veckan bra andra veckan dålig)

6 Primärgrupp Sekundärgrupp En grupp där man står varandra mycket nära. Man får sina normer och värderingar Viktig för individens identitetsutveckling Familjen oftast den viktigaste primärgruppen Öppen kommunikation Man bryr sig om och respekterar åsikterna bland medlemmarna i gruppen Stort förtroende för varandra Naturligt att delge sina åsikter, tankar och känslor Inte lika stark sammanhållning som i primärgruppen Inte lika självklar som grupp T.ex. klassen, fotbollslaget etc. Ingen avgörande betydelse för individens socialisation, men ändå viktig för individens personliga utveckling Träning i kommunikation och samspel

7 Medlemsgrupp Referensgrupp Alla de grupper som man är medlem i, t.ex. ett fotbollslag. Aktiv medlem eller passiv medlem, t.ex. en fackförening. En grupp man vill tillhöra, men inte kan/får/vågar tillhöra En grupp man identifierar sig med Man delar gruppens normer och värderingar Medlem eller icke medlem, t.ex. ett politiskt parti Icke medlem: vågar inte, inte tillräckligt hör status, t.ex. ett ungdomsgäng eller en golfklubb.

8 Grupptryck Påverkan i en grupp Positivt och negativt Positivt grupptryck: - rak och öppen kommunikation - påverkar gruppen på ett positivt sätt - en eller flera ledartyper som skapar en positiv stämning och motivation hos gruppmedlemmarna. Negativt grupptryck: - dålig kommunikation - dålig attityd som smittar av sig - pressad till att göra saker man inte vill, t.ex. mobbning. Avvikelse = utfrysning Tonåringar behovet av att finna sin identitet Medlem i en grupp visar vem du är (och inte är) Rädd för uteslutning - rädsla - ifrågasätta ledaren Konstant påverkan kan leda till katastrofer Gruppstämningen förändras snabbt oanade krafter kan släppas loss Masspsykos lätt att dras med

9 Oskrivna regler Normer Olika normsystem olika arbetsplatser Kultur (klädsel, normer och atmosfär) Exempel: - positiv vs. negativ stämning - högt vs. lågt till tak (toleransnivån för avvikelser ) Flera normsystem (parallellt) i en och samma grupp - stor splittring - gängbildning Grupp med starka gemensamma normer - lätt och snabbt att fatta beslut - Problem: kritiska argument läggs åt sidan - svårt att ha egna åsikter - svårt att vara en självständig medlem särskilt när snabba beslut skall fattas. - Exempel: Japan och Pearl Harbor (1941) (se boken sid. 135). Test: motverka starkt grupptryck i viktiga beslutssituationer varsin dator kommunicera skriftligt och anonymt. Resultat: deltagarna uttalar sig friare

10 Roller i grupper Gruppen består av olika roller En rolluppsättning Att hitta en roll ger trygghet Problem: rollen är bindande direktkopplad till personen Bekräftelse när man spelar som roll, samt pressen Växla gärna roller i en grupp så att det inte går över styr i samband med allt för stor press Konflikt mellan den enskilde individen och gruppens mål - medlemmen/medlemmarna spelar inte efter de demokratiska spelreglerna - saknar disciplin - saknar engagemang

11 Formella roller Informella roller Roller som vi blivit tilldelade Juridiska roller, t.ex. ordförande, lagkapten. Yrkesroller Andra exempel: mamma, pappa, kvinna och man Saknar formellt beslut Bara blir Den är inte slumpmässig Uppstår genom komplicerat samspel mellan våra och andras förväntningar på oss själva och resten av gruppen Förväntningar grundar sig i varje individs - - Identitet - Självbild - Tidigare erfarenheter - Normer - Värderingar

12 Rolltyper Medlemskap grundar sig i andra (personliga) skäl - Allan: ständigt försöker imponera framhåller sig själv - Den aggressive: använder gruppen för att trycka ned andra - Skämtaren: använder gruppen för att roa sig och spela pajas - Hjälpsökaren: använder gruppen i terapeutiskt syfte prata ut om sina problem få stöd hos andra - Semesterfiraren: flyter med i gruppen utan att bidra p.g.a. bekvämlighetsskäl eller ointresse - Gnällpellen: ser ständigt problem och hinder, är konstant missnöjd.

13 Gruppens sociala struktur I varje grupp finns en social struktur, en hierarki, som kan redovisas i en skiss, ett sociogram. Strukturen är uppbyggd utifrån medlemmarnas sociala status. Sociogram = ritning, skiss av en gruppmedlemmars sociala förhållande till varandra. Utseendet på ett sociogram kan variera beroende på vilken sorts som bäst uppvisar den sociala strukturen i gruppen.

14 Rollkonflikter Rollkonflikt = uppstår dels mellan olika individer inom en grupp och dels mellan olika roller i en individ. Inre rollkonflikter: - om man har svårt att prioritera mellan sina roller, t.ex. att vara både kompis och flickvän/pojkvän. - om man hamnar i en situation där man inte kan välja vilken roll man ska spela, t.ex. att man är med sina kompisar på stan och är den coola killen, så möter ni din mormor och då förväntas du att vara det snälla barnbarnet. Rollkonflikt om en roll mellan olika individer två starka individer slåss om ledarrollen. En formellt utsedd ledare kan bli utmanad av en informell ledare (naturlig pondus = auktoritet, förmåga att inge respekt)

15 Gruppens utveckling Tillhörighetsfasen: en osäkerhet kring de andra medlemmarna och rollfördelningen. Man visar sina bästa sidor. Kontrollfasen: konflikter kring makt och rollfördelning uppstår. Samhörighetsfasen: man vet var i gruppens struktur man befinner sig och vad alla har för roller. Kontroll Tillhörighet Samhörighet

16 Olika grupptyper Den slutna gruppen Den devitaliserade gruppen Stark vi-känsla Man löser alla problem Stark tillit till gruppen Skeptisk mot nykomlingar Inte intresserad av nya idéer Stor risk att stanna upp i sin utveckling Håller sig för sig själv Emot alla typer av förändring (inifrån och utifrån gruppen) Undviker konflikter Sövande stämning Vitalitet = kraft, energi Hindra nytänkande bland sina medlemmar

17 Den splittrade gruppen Den mogna/flexibla gruppen Medlemmarna är splittrade Saknar känsla av samhörighet Pliktkänsla (man gör saker för att man måste) Inget intresse till djupare kontakt Låg ambitionsnivå gällande utveckling Hög frånvaro Gruppmedlemmarna prioriterar inte gruppen Hög omsättning av personal ( gruppmedlemmar ) Gruppens arbete prioriteras Mötena är viktiga och medlemmarna ser fram emot dem Gott gruppklimat högt till tak Alla får komma till tals och allas åsikter respekteras Hög ambitionsnivå Drivs framåt av utmaningar som medlemmarna jobbar med tillsammans

18 En bra grupp En lyckad sammansättning gruppmedlemmar - gärna olika rolltyper - könsblandning - en eller flera positiva ledarfigurer personer (en idealstorlek på en grupp enligt forskare) Medlemmarna känner sig trygga i gruppen - alla får komma till tals, allas åsikter respekteras - ingen förlöjligas - demokratiskt beslutsfattande - ingen blir överkörd

19 En bra grupp (forts.) Gemensamma mål - Effektivare arbete om alla har samma mål Gemensamma normer och värderingar - Alla ser det som sin uppgift att göra sina uppgifter - Alla kommer i tid till möten Positiv stämning - Alla tycker om varandra kan ge ett gott resultat - Viktigt att kunna ha roligt tillsammans undre arbetets gång Konflikter bearbetas direkt En tydlig ansvarsfördelning - Alla vet vad som ska göras och vem som ska göra det

20 Teambuilding Teambuilding = laguppbyggnad för att öka gruppens sammanhållning God sammanhållning = stor betydelse för arbetsresultatet Många företag/arbetsplatser arbetar med teambuilding Förebygger problem i arbetslag Öka gruppens motivationen när den avtar Ny grupp första tiden används för att lära känna varandra och bygga upp vi-känslan i gruppen Populärt med teambuilding, vilket ger en stor marknad

21 Vi-känsla Vi-känsla skapar gemenskap - lösa en uppgift tillsammans - lära-känna-varandra -övningar Enormt viktigt mål på en arbetsplats - att personalen trivs - att personalen känner sig trygg - att personalen tycker att det är roligt att gå till jobbet

22 Vi-känsla (forts.) Vi-känsla vs. vi-och-dem-känsla Vanligt bland diktatorer Exempelvis under andra världskriget då tyskarna fick representera det goda och judarna det onda Vanliga knep att få en vi-och-dem-känsla = ökad gruppsamhörighet Peka ut fiender och syndabockar (tyskarna pekade ut judarna) Spela på folks känslor (dålig ekonomi, hög missnöjsamhet bland det tyska folket) Ha en enda, enkel förklaring till och enkla lösningar på svåra problem (judarna) Dölja delar av sanningen och underblåsa populära myter och vandringshistorier av varierande sanningshalt (myten om judarna och kopplingen till den tyska ekonomin etc.)

23 Viktiga begrepp Vi-känsla Enkönade grupper Arbete i grupp; fördelarna och nackdelarna Problemlösning i grupp Gruppens sammansättning Effektiva grupper Effektiva möten

24 APL uppgift Du ska redovisa en arbete muntligt. Arbetet ska handla om dina observationer av en grupp som du möter under din praktik. Du ska titta på följande saker: - Definiera gruppen: primär- eller sekundärgrupp (för dig eller någon av medlemmarna) - Grupptryck - Gruppens struktur (Hur ser den ut? Vem/vilka består den av?) roller formella och informella roller etc. - Icke-verbal kommunikation: tecken, symboler, kläder etc. Vilka finns och vilka är dess betydelse? (Varför valdes de?) - Regler och normer - Grupp- och rollkonflikter - Grupputveckling - På vilket sätt är det en bra grupp eller är den inte det? - Ytterligare faktorer (se Viktiga begrepp )