Metod. Resultat Beskrivning av figur.

Relevanta dokument
Cannabis och trafiksäkerhet Drogfri trafik i Norden 30 maj Pelle Olsson

Thomas Lundqvist Leg Psykolog & docent i psykologi April 2017

Hållbar stad öppen för världen. Om cannabis. Och dess effekter på unga människor. Karin Patriksson

Cannabis förlängda effekt på det kognitiva systemet Thomas Lundqvist, leg psykolog & docent i psykologi

Utsöndringsprofiler för cannabis i urin: En studie av utsöndringstider hos missbrukare

Mary Jane - en förrädisk relation. Eller Kejsaren har inga kläder

Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö

Ett första cannabissamtal

och hur man kan bemöta dem

Förebygg.nu Göteborg 13 november, Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien?

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis Tonårshjärnan och myter. Agneta Björck PLANERA TIDSUPPFATTNING ARBETSMINNE SJÄLVKONTROLL UTHÅLLIGHET ORGANISATION STARTFÖRMÅGA

B./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om rattfylleri m.m.

Illustrerad noggrannhet

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD.

Arbets- och miljömedicin Lund. Effekter på barn vid låga blynivåer. Rapport nr 27/2015

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.

Varför behövs psykosocial behandling?

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Harmonisering av narkotikaanalyser i urinprov

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

Fysisk aktivitet och hjärnan

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Åhörarkopior från konferens om Cannabis risker och åtgärder, den 25 april, 2017 (Nationella Cannabisnätverket) Thomas Lundqvist

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Läkemedelsbehandling och amning

Skador av hasch och marijuana En genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år Adress:

Cannabis, hälsa och livsval

Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna September

Arbets- och miljömedicin Lund

Hvilken effekt får hasjens skadevirkninger på foreldrefunksjonene

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Skador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis fakta, historia, politik

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Farmakokinetiska studier av klonazepam i saliv, blod och urin

Synförmågans mätbarhet och inverkan på säker bilkörning. Birgitta Thorslund & Niklas Strand

Läkemedel och trafik

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Big Marijuana. av Pelle Olsson. Ett reportage om cannabis i fyra världsdelar. Pocket. 330 sidor. Beställning: pernilla.borg@rns.se

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9

Cannabisrusen Vad händer när du använder cannabis? Akut påverkan har två faser. Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Hur kan man förebygga demens?

Psykologiskt beroende av opioider

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad :14

Metforminbehandling vid njursvikt

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Screening for alkohol och droger

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Cannabis och belöningssystemet

Vägen ur cannabismissbruket - behandling i teori och praktik.

MS och kognitiv påverkan

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Beroendeutveckling och Cannabisvad händer i hjärnan? Sara Lindholm, Apotekare, Medicine Doktor

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Cannabis historia, politik, skador

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

CANNABIS I TRAFIKEN - FRÅGOR OCH SVAR -

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedel och trafik

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson

Alkohol och minne. APEC presentation Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet.

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Transkript:

Påverkan av förlängd cannabinoid utsöndring i blod hos dagligt användande kroniska cannabisrökares med hänsyn till lagarna om drogpåverkan vid bilkörning. Impact of Prolonged Cannabinoid Excretion in Chronic Daily Cannabis Smokers Blood on Per Se Drugged Driving Laws, av Bergamaschi, M et al. Clinical Chemistry 59:3, 519 526 (2013). Fritt översatt av Thomas Lundqvist, leg psykolog och docent i psykologi Thomas.lundqvist51@gmail.com Upplägget Nedan följer ett urval och sammanfattning av artikeln. Avslutningsvis gör jag en reflektion av betydelsen av denna studie ur ett behandlarperspektiv. Konklusion Cannabinoider kan upptäckas i blodet hos en dagligt användande cannabisrökare under en månad av full avhållsamhet. Detta är i linje med nyligen gjorda studier som påvisar kvardröjande neurokognitiv försämring (se diskussion nedan). Metod Deltagarna med erfarenhet av kroniskt, dagligt rökande av cannabis rekryterades genom annonsering i tidningar, radio, internet och TV De skulle vara mellan 18 och 65 år gamla. De som var kliniskt signifikant sjuka, schizofrena, bipolära eller annan psykotisk störning exkluderades. Så även de som har varit i behandling för alkohol och drogberoende de senaste 90 dagarna. De ska ha ett självrapporterat cannabisrökande i mer än 1 år med ett typiskt rökande 5 dagar i veckan under 6 månader och de var positiva i urinprov. 30 manliga, dagligt användande, kroniska cannabisrökare bodde på en sluten forskningsavdelning under 33 dagar. De hade rökt cannabis i genomsnitt i 11,7 år (4 38 år) och de rapporterade att de rökte i genomsnitt 10,2 joints om dagen (6 30, en standard joint innehåller 0,325 gr marijuana). Medelåldern var 28.3 år (19 52 år) och medelåldern var vid debut 14.6 år (6 22 år). Daglig blodprovstagning genomfördes under denna tid. Totalt lämnades 570 blodprover varav något mer än hälften (n=326) var positiva (referens; 0,25 ug/l eller mer). Proverna processades i ett isbad för att minimera att cannabinoiderna fastnar på ytan av ett fast material (adsorption) under förberedelserna. Proverna analyserades med Gas chromatografi-mass spectrometri (analysmetod). Resultat Beskrivning av figur.

Alla värden är blodprovs resultat. THC= delta-9-tetrahydrocannabinol, 11-OH-THC= aktiv huvudmetabolit, THCCOOH= inaktiv metabolit som också kan mätas i urin. Y axeln beskriver graden av förekomst av THC, 11-hydroxy-THC och THCCOOH i blod. X axeln visar antalet dagar samt antalet positiva deltagare varje dag. Grafen visar att 11-hydroxy-THC, som är likvärdig i sin påverkan med THC lämnar blodomloppet inom 72 timmar. TCCOOH kan mätas i blodet under 33 dygn (som vid urinprov). THC lagras i fettvävnaderna (delvis vid cellytan) och återgår efter en tid till blodet och ger därmed en påverkan. Hos de 30 deltagarna; Var 27 positiva på THC vid inskrivning med en median koncentration på 1.4 ug/l (Mikrogram/liter blod) (0.3 6.3). THC koncentrationen minskade gradvis; bara 1 av11 deltagare var negativ efter 26 dagar, 2 av 5 förblev positiva (0.3 ug/l) i 30 dagar. 5 % av deltagarna hade en THC koncentration som var större än eller lika med 1.0 ug/l i 12 dagar. Medianen för 11-hydroxy-THC koncentrationen var 1.1 ug/l vid inskrivning men inte större än eller lika med 1.0 ug/l efter 24 timmars abstinens. 11-NOR-9-carboxy-THC (THCCOOH) gav upptäckbara värden hos 96.7% av individerna vid inskrivning. Det minskade långsamt till 95.7% och 85.7% vid dag 8 och 22 respektive.

4 av 5 deltagare förblev THCCOOH positiva (0.6 2,7 ug/l) efter 30 dagar och förblev positiva vid utskrivningen efter 33 dagar. Resultatbilden pekar på en individuell skillnad i eliminationsprocessen. Medianen för sista positiva THC provet är 22 dagar (95% 17.8 26.2 dagar) och för 11-OH-THC var det 1 dag. Diskussion I en studie (1) gjord på bilolyckor med dödlig utgång finner man THC i hjärnan hos de avlidna men inte i deras blod. Sålunda kan man anta att blodkoncentration av THC kan vara låg eller ej möjlig att upptäcka medan hjärnans THC koncentration kan vara tillräcklig för att ge en neurokognitiv nedsättning. Detta medför att det är svårt att identifiera ett minimum värde för THC i blod, som definitivt kan associeras med en neurokognitiv försämring. Trots detta har olika länder och ett antal delstater i USA stannat vid värden som skulle medföra att våra deltagare skulle lagföras efter 9 dagar och i vissa fall efter 18 dagar kontrollerad drogfrihet. Sätter man ett högt gränsvärde, som i Portugal 3 ug/l för THC och 50 ug/l för THCCOOH, så skulle ingen av deltagarna kunna lagföras 24 timmar efter intag. Om 5 ug/l THC värde i blod skulle användas, så skulle 90% av de dömda inte ha blivit dömda; 61% av de dömda bilförarna skulle inte ha upptäckts om ett gränsvärde som var större än 1 ug/l användes. Detta är den första studien som mäter THC i blod upp till 33 dagar efter sista röktillfället. Våra data komplicerar tolkningen av cannabinoider i blodkoncentration i fall inom klinik och rättsmedicin, inkluderat försämrad bilkörningsförmåga. Vår studie belyser användbarheten av att övervaka multipla cannabinoider i blod för att kunna förbättra korrektheten av resultattolkning. Dessa data är viktiga för att förstå cannabinoidernas farmakokinetiska process (ett läkemedels omsättning i kroppen) i den här populationen och för att kunna tolka test som utförs i blod. Både THC och dess inaktiva metabolit THCCOO kunde mätas i blod upp till 1 månad efter sista röktillfället. Det är 4 gånger längre än tidigare beskrivet (2). Däremot hade den aktiva metaboliten, 11-OH-THC, ett fönster där den som längst kunde mätas i 72 timmar, vilket är kortare än de 7 dagar, som rapporterats i en tidigare studie med cannabisrökare och kontrollerad avhållsamhet. Skillnaden kan delvis bero på könsskillnader, eftersom i den tidigare studien (2) var det möjligt att upptäcka THC och 11-OH-THC hos de kvinnliga deltagarna under en längre tid jämfört med de manliga deltagarna. Deltagarna i vår studie visade en stor variation i THC och THCCOOH värden över tid, med positiva resultat i dagar och veckor efter inskrivning. Det varierande THC värdet, med positiva resultat blandat med negativa, reflekterar en hög lagring i kroppen (3), t ex. 2 deltagare med ett positivt THC värde under dag 24 och 26, följt av negativa värden visade THC positiva värden igen under dag 30 med 0.3 ug/l. Denna koncentration ligger nära metodens LOQ (gränsen för upptäckt). Trots att THC i huvudsak lagras i fettvävnader (4, 5), så fann vi fann ingen skillnad mellan BMI, sista röktillfället och längden av elimination. Kvarvarande funktionsnedsättningar har visats i många studier, där effekten har funnits kvar i många veckor efter avhållsamhet (6, 7, 8, 9).

Så vårt fynd föreslår en association mellan kvarvarande cannabinoid koncentration och en kognitiv funktionsnedsättning under de första veckorna efter avhållsamhet. Detta är i linje med det koncept som bilkörning under drogpåverkan bygger på. Emellertid så behövs det vidare forskning om utveckling och elimination av farmakodynamisk tolerans (10, 11, 12), akut cannabis abstinens (vilket också kan störa beteendet (13, 14)) och relationen mellan koncentration i blod och hjärna (där aktiviteten för försämring äger rum) (1). Serum koncentration mellan 2 5 ug/l skapar en försämring som är likvärdig med alkohol i blod med 0.05% koncentration (15). Sverige och Australien har nolltolerans för illegala droger hos bilförare. Så i jämförelse med alkohollagstiftning och bilkörning, så borde en lagstiftning etableras, som gör det olagligt att använda cannabis och köra bil. Referenser 1. Mura P, Kintz P, Dumestre V, Raul S, Hauet T. THC can be detected in brain while absent in blood. J Anal Toxicol 2005; 29:842 3. 2. Karschner E, Schwilke E, Lowe R, Darwin W, Pope H Jr, Herning R, et al. Do Delta9- tetrahydrocannabinol concentrations indicate recent use in chronic cannabis users? Addiction 2009; 104:2041 8. 3. Huestis MA. Human cannabinoid pharmacokinetics. Chem Biodivers 2007; 4:1770 804. 4. Johansson E, Noren K, Sjovall J, Halldin MM. Determination of Delta 1- tetrahydrocannabinol in human fat biopsies from marihuana users by gas chromatography-mass spectrometry. Biomed Chromatogr 1989; 3:35 8. 5. Brunet B, Doucet C, Venisse N, Hauet T, Hebrard W, Papet Y, et al. Validation of large white pig as an animal model for the study of cannabinoids metabolism: application to the study of THC distribution in tissues. Forens Sci Int 2006; 161:169 174.). 6. Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. Abnormal brain activity in prefrontal brain regions in abstinent marijuana users. NeuroImage 2004; 23:914 20. 7. Pope H, Gruber A, Hudson J, Huestis M, Yurgelun-Todd D. Neuropsychological performance in longterm cannabis users. Arch Gen Psychiatry 2001; 58:909 15. 8. Bolla KI, Brown K, Eldreth D, Tate K, Cadet JL. Dose-related neurocognitive effects of marijuana use. Neurology 2002; 59:1337 43. 9. Solowij N, Stephens RS, Roffman RA, Babor T, Kadden R, Miller M, et al. Cognitive functioning of long-term heavy cannabis users seeking treatment. JAMA 2002; 287:1123 31. 10. Ramaekers J, Theunissen E, de Brouwer M, Toennes S, Moeller M, Kauert G. Tolerance and cross-tolerance to neurocognitive effects of THC and alcohol in heavy cannabis users. Psychopharmacology (Berl) 2011; 214:391 401. 11. Haney M, Comer SD, Ward AS, Foltin RW, Fischman MW. Factors influencing marijuana selfadministration by humans. Behav Pharmacol 1997; 8:101 12. 12. Gorelick DA, Goodwin RS, Schwilke E, Schwope DM, Darwin WD, Kelly DL, et al. Antagonistelicited cannabis withdrawal in humans. J Clin Psychopharmacol 2011; 31:603 12. 13. Gonzalez R. Acute and non-acute effects of cannabis on brain functioning and neuropsychological performance. Neuropsychol Rev 2007;17: 347 61. 14. Pope HG, Yurgelun-Todd D. The residual cognitive effects of heavy marijuana use in collegestudents. JAMA 1996; 275:521 7.

15. Grotenhermen F, Leson G, Berghaus G, Drummer OH, Kruger HP, Longo M, et al. Developing limits for driving under cannabis. Addiction 2007; 102:1910 7. 16. Rebecca D. Crean, Ph.D.1, Natania A. Crane, B.A.1, and Barbara J. Mason, Ph.D.1, 1 Committee on the Neurobiology of Addictive Disorders; The Scripps Research Institute; La Jolla, CA, 92037, USA. J Addict Med. 2011 March 1; 5(1): 1 8. doi:10.1097/adm.0b013e31820c23fa. Kommentar från översättaren angående den här studiens relevans för behandlare. Testresultat från urinanalyser speglar närvaron av aktivt THC i systemet. Även om blodanalyser inte ger några mätvärden så är THC trots det aktivt i det neurologiska nätverket. Studien indikerar att 6 veckor är den tid individen behöver för att bli av med THC om individen har rökt fem ggr/vecka i sex månader (6). Den underliggande problematiken är att kognitiva hjälpområden går in och till viss del kompenserar för bristen i kapacitet i de områden som är ansvariga för respektive kognitivfunktion. Det medför med stor sannolikhet en försämring av tankearbetet. Crean s review 2011 (16) visar att även efter 21 dagars avhållsamhet och även därefter, så finner man funktionsnedsättningar när det gäller exekutiva funktioner. Uppmärksamhets- och arbetsminnesfunktionen kvarstår hos en del individer, men mest kvardröjande problemet gäller beslutsfattande, att formulera ett koncept och att planera. Ju längre tid av regelbundet användande, ju längre tid tar det för återställning. Verbalt flöde har i visa studier visat sig vara något nedsatt långt tid efteråt. För behandlaren är det nödvändigt att utmana dessa funktionsbrister, så att en normalt fungerande kognitiv funktion säkras. Det är möjligt med hjälp av en teknik som innehåller KBT, MI, ÅP, MET och pedagogiskt utformad kunskap om hur cannabis påverkar den enskilde individen, så att denne får hjälp med att lägga märke till, jämföra och tänka efter.