Plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulids förskolor Pedagogisk enhet Norr, Furulids förskola Läsåret 2015/2016 0
Innehållsförteckning Inledning s.2 Visioner och mål s.2 Definitioner s.3 Vem/vilka är ansvariga för planen? s.4 s.4 Främjande arbete s.5 Kartläggning och nulägesanalys s.6 Förebyggande arbetet s.7 Rutiner för akuta situationer s.9 1
Inledning Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Förskolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. skollagen). Det ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet är den viktigaste delen för att motverka alla former av kränkande behandling. Så som vi vuxna uppträder och är mot varandra avspeglar sig hos barnen. Det gäller också att aktivt arbeta för att stärka barnen och stödja dem så att de kan och vågar ta ställning mot kränkande behandling av olika slag. Planen revideras och utvärderas årligen och resultat utav genomförda kartläggningar och nulägesbeskrivningar skrivs in. Visioner och mål Vid våra förskolor strävar vi efter att ha ett öppet klimat samt arbeta efter att främja en lyssnande pedagogik där vi lyssnar med stora öron och små läppar och ger återkoppling på det som berättas. Klimatet ska vara öppet och tillåtande, det ska vara självklart för de som vistas i vår verksamhet att lyfta funderingar och komma med konstruktiv kritik. Målet är att inga former av kränkande behandling ska förekomma i vår verksamhet 2
Definitioner Med diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra på grund av något av följande: Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och kan utvecklas. Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionsnedsättning Könsidentitet eller könsuttryck Ålder Kön Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Med kränkande behandling menas att det är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inta har samband med någon av de ovanstående grunderna. Exempel på trakasserier och kränkande behandling kan vara Fysiska (att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (att bli hotad eller utsatt för nedsättande ord) Psykosociala (att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text och bildburna (klotter, brev, lappar m.m.) Med mobbning menas att det är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 3
Vem/vilka är ansvariga för planen? Förskolechef har det övergripande ansvaret för att skriva fram likabehandlingsplanen samt verka för att den följs upp och utvärderas. Förskolechef ska också se till att all personal arbetar i enlighet med likabehandlingsplanen och att kränkning och diskriminering inte sker. Arbetslaget utser en pedagog som ansvarar för att delta i framskrivandet samt uppföljning och utvärdering utav likabehandlingsplanen. De har också ansvar för att kartläggningar och nulägesanalyser genomförs. Arbetslagets kanske allra viktigaste uppgift är dock att hela tiden arbeta för att stimulera barns samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Planerna ska utvärderas årligen i april och efter det revideras. Det vi ska titta extra noga på är hur väl vi lyckats implementera planen bland barn, vårdnadshavare och pedagoger. De resultat och de ev. åtgärder man kom fram till i sin kartläggning och nulägesanalys ska också utvärderas. 4
Främjande arbete (Här identifierar och stärker vi de positiva förutsättningarna för likabehandlingsarbetet som genomförs i verksamheten) Etnicitet/Religion och annan trosuppfattning Vi sjunger tillsammans med barnen på aktuellt språk. Vi fångar tillfällen när det blir aktuellt för barnen t.ex vid all typ av lek. Vårdnadshavare ges möjlighet och utrymme att framföra information om annan trosuppfattning etc. Sexuell läggning/könsidentitet eller könsuttryck Vi gör barnen uppmärksamma på att familjer kan se olika ut genom att läsa böcker som handlar om barn som t.ex. har 2 pappor. Vi lägger inga värderingar i olika familjekonstellationer utan vi visar på mångfalden. Vi benämner vårdnadshavare som vårdnadshavare och inte som mor och far. Funktionshinder Ålder Kön Vi planerar och organiserar verksamheten så att barn i så stor utsträckning som möjligt inte utsätts för situationer de inte klarar av utan kan delta på sina villkor. Vi planerar och organiserar verksamheten så att barn i så stor utsträckning som möjligt kan delta i våra aktiviteter. Vid behov använder vi oss utav expertis utifrån t.ex. logoped och specialpedagog, samt förstärker med resurs. Vi använder sociala berättelser förebyggande för att främja de positiva förväntningarna hos den enskilde och gruppen. Vi anpassar och gör förändringar i vår miljö så att alla barn i gruppen ska få möjlighet att få sina behov tillgodosedda. Vi arbetar medvetet med att ha en grundläggande inställning till att alla barn kan, då de får de rätta förutsättningarna. Vi delar upp barnen i grupper för att tillgodose alla barns rätt till ostörd lek och aktiviteter. Alla dagar i veckan är barnen uppdelade i åldershomogena grupper. Vi arbetar för att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Här i försöker vi tänka på vad vi erbjuder för material och hur dessa material har fördelats i de olika rummen. Vi strävar mot att bemöta barnens önskemål och intressen utifrån ett normkritiskt perspektiv. 5
Kränkande behandling Vi för fortlöpande dialoger gällande normer och värden med barnen såväl vid de fasta rutinerna som vid uppkomna tillfällen. Vi använder sociala berättelser förebyggande för att främja de positiva förväntningarna hos den enskilde och gruppen. Vi lyssnar på barnen och tar det som de säger på allvar samt ger en återkoppling på det som de eftersöker. Vid konflikter låter vi alla berörda barn få sin röst hörd. Vi pedagoger strävar efter att vara förebilder för barnen. Vi för pedagogiska diskussioner vid planeringar, husmöten och APT:n 6
Förebyggande arbetet utifrån kartläggning 2015/2016 (Här skriver vi ner de mål och åtgärder som ska avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som vi kan se utifrån vår kartläggning.) Alla som verkar i Furulids förskola ska hävda de grundläggande värden som anges i Lpfö 98 och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Etnicitet/Religion eller annan trosuppfattning Mål Åtgärder Läroplanen säger förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning. Uppkomna situationer ska lyftas Låna litteratur som berör ämnet TV/film Årskalender, uppdatera med helgdagar och festiviteter. Kontinuerligt på husmöten (erbjudna aktiviteter, undervisnings material, ev. reflektioner från barn och pedagoger) Ansvariga Pedagoger i verksamheten. Sexuell läggning Mål Åtgärder Läroplanen säger förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning. Uppkomna situationer ska lyftas Låna litteratur som berör ämnet TV/film 7
Då detta ämne ofta uppkommer i leken är det ett naturligt samtalsämne i den dagliga verksamheten Kontinuerligt på husmöten (undervisnings material, ev. reflektioner från barn och pedagoger) Ansvariga Samtliga pedagoger i verksamheten Funktionshinder Mål Åtgärder Läroplanen säger förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av funktionsnedsättning. Vi kartlägger gruppens och individens behov och anpassar verksamheten därefter. Vi fortbildar oss kontinuerligt och läser aktuell forskning. Vi använder oss av resurser tillgängliga för verksamheten. Kontinuerligt på husmöten (erbjudna aktiviteter, undervisnings material, ev. reflektioner från barn och pedagoger) Ansvariga Samtliga pedagoger i verksamheten. Könsidentitet eller könsuttryck Mål Läroplanen säger förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön. vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad 8
som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Åtgärder Vi pedagoger ska medvetet undvika uttryck som om att det är könet som styr grupp, aktivitet, indelning etc. Vi ska aktivt och tidigt motverka att barnen använder dessa uttryck. Vi ska skapa en tillåtande miljö där materialet är flexibelt och attraktivt för alla. Detta vägs även in vid inköp av nytt material. Vi belyser att allt är möjligt för alla genom att föra resonemang och ta exempel från verkligheten. Vi tar vara på aktuell barnlitteratur. Läroplanen säger flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller Detta arbetar vi aktivt mot. Kontinuerligt på husmöten. Ansvariga Ålder Mål Samtliga pedagoger i verksamheten. Alla barn ska känna sig kompetenta och välkomna oavsett ålder. Åtgärder Vi ska undvika att slentrianmässigt uttrycka oss som att åldern spelar roll när vi inte jobbar åldershomogent. Vi ska medvetet nyttja varje ålders tillgångar och göra detta synligt för gruppen. Vi benämner indelningar med gruppnamn, inte ålder. Kontinuerligt på husmöten. (erbjudna aktiviteter, undervisnings material, ev. reflektioner från barn och pedagoger) Ansvariga Samtliga pedagoger i verksamheten. 9
Kön Mål Läroplanen säger förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön. Genomförande Vi pedagoger ska bli lyhörda på hur vi uttrycker oss och aktivt göra varandra uppmärksamma på alternativa formuleringar, samt vikten av oss som förebilder. Vi ska aktivt och tidigt motverka att barnen använder dessa uttryck. Vi tar vara på aktuell barnlitteratur. Aktiv bearbetning av film/tv Läroplanen säger flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller Detta tar vi ställning för. Kontinuerligt på husmöten. (undervisnings material, ev. reflektioner från barn och pedagoger) Ansvariga Samtliga pedagoger i verksamheten. Kränkande behandling Mål Åtgärder Läroplanen säger förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Regelbundna kartläggningar genomförd av hela arbetslaget. Reviderad likabehandlingsplan. Aktivt motverka all kränkande behandling vi uppmärksammat i verksamheten, samt arbeta förebyggande mot detta. 10
Bildschema, TAKK och Sociala berättelser används aktivt för inkludering. Vårt fokus i värdegrundsarbetet i år är bemötande, som går i led med förra årets självkänsla. Vi fokuserar på upplevelsen hos mottagaren och förstärker känslan. Kontinuerligt på husmöten. (erbjudna aktiviteter, undervisnings material, ev. reflektioner från barn och pedagoger) Ansvariga Samtlig personal i verksamheten. Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola råder nolltolerans mot kränkningar, trakasserier och diskriminering. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Närvarande pedagoger både inne och ute som har uppsikt över barnen men som även lyssnar för att upptäcka eventuella kränkningar och trakasserier. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Förskolechef och pedagoger Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När det genom ett barn, förälder eller pedagog kommer fram att det har förekommit kränkningar dokumenterar pedagogerna händelsen. Vi utreder händelsen genom samtal och observationer. Vi informerar alltid båda parternas vårdnadshavare utan att bryta sekretessen. Vi skriver en handlingsplan beroende på ärendets karaktär. Förskolechef ska alltid informeras. Förskolechef skickar incidentrapport till huvudman. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När det genom ett barn, vårdnadshavare eller pedagog kommer fram att det förekommit kränkningar dokumenterar förskolechefen händelsen. Förskolechefen utreder händelsen genom samtal och handlingsplan skrivs. Förskolechefen informerar vårdnadshavare och ansvarar också för uppföljningen. 11
Förskolechefen skickar incidentrapport till huvudman. Rutiner för uppföljning Datum för uppföljning bestäms i samband med att händelsen utreds och en handlingsplan skrivs. Vid kränkning barn barn ansvarar pedagogerna för uppföljning. Förskolechef närvarar vid behov. Vid kränkning vuxen barn ansvarar förskolechefen för uppföljning. Rutiner för dokumentation Dokumentation påbörjas när förskolan får kännedom om händelsen. Dokumentationen förvaras inlåst. Pedagogerna ansvarar för dokumentationen vid kränkning barn barn. Förskolechef vid kränkning vuxen barn. Ansvarförhållande 1. Den person som får kännedom om kränkningen ansvarar för att processen sätts igång. 2. Arbetslaget informerar förskolechef. 3. Arbetslaget informerar vårdnadshavarna (Arbetslaget utser vem som skall informera) 4. Arbetslaget uträttar en handlingsplan. 5. Arbetslaget ser till att dokumentationen dateras och arkiveras. (När det gäller kränkningar vuxen barn ansvarar förskolechefen för de olika stegen 3-5) 6. Förskolechefen skickar incidentrapport till huvudman. 12
13