Plan för att motverka kränkning och diskriminering. Dörbyskolan F-6

Relevanta dokument
Plan för likabehandling och värdegrundsarbete

Plan för att motverka kränkning och diskriminering. Dörbyskolan F-6

Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan)

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Sofiaskolan

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunala Musikskolan

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Likabehandlingsplan - Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

Laxå september 2016

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stocksnäs

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

Läsår 2017/2018 ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Skolledningens ställningstagande

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nordalsskolan

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2018 /2019

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Skogskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Da Vinciskolans likabehandlingsplan Årskurs 7-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Nyköpings högstadium

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SKOLA, FRITIDSHEM OCH FÖRSKOLEKLASS

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandlingsplanen redogör för:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kometskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Furuby skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2017/2018

Fyren EkAlmens Trygghetsplan

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Dalaskolan södras plan mot kränkande behandling 2018/2019

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Förskolan Skattkistan Malmslätt

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Transkript:

Plan för att motverka kränkning och diskriminering Dörbyskolan F-6 Vt 2018 ht 2018

Dörbyskolans visioner Dörbyskolans vision för eleverna är att varje elev skall: utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar ges verktyg för att kunna hantera konflikter och meningsskiljaktigheter lämna Dörbyskolan med lust att lära och en nyfikenhet på att möta livet Dörbyskolans målsättning är att: ha en helhetssyn på lärande och ett eget syfte för elevens kunskapssökande utveckla elevens sociala kompetens och empati för andra ge eleven insikt i demokratiska värden utveckla elevens självkännedom Vi vill därför: göra vår värdegrund så konkret som möjligt låta den vara levande i det dagliga arbetet göra den känd och förankra den hos personal, elever och vårdnadshavare Vi vill att grunden för vårt värdegrundsarbete skall byggas på trygghet, ärlighet, förtroende, tydlighet och öppenhet i alla våra relationer. Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitet, annan kränkande behandling samt bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vårt uppdrag är att arbeta såväl främjande som förebyggande och åtgärdande. Vi på Dörbyskolan F-6 vill därför arbeta enligt följande plan under 2018, för att ge våra elever rätten till likabehandling, tillgänglighet och frihet från kränkningar och trakasserier av alla slag. Denna plan för att motverka kränkning och diskriminering skall gälla från februari 2018 och ett år framåt. Den skall följas upp och utvärderas i novemberdecember. Elevråd samt samtliga vårdnadshavare i mentorskontakter skall fortlöpande informeras om arbetet kring våra elevers trygghet, ges möjlighet att påverka samt vara en resurs i arbetet. I november-december 2018 ska utvärderingen av denna plan och andra former av utvärderingar samt analyser vara genomförda och vid 1

arbetslagsmöten i januari 2019 presenteras en ny reviderad plan. Ansvarig för upprättande och utvärdering är skolans trygghetssamordnare, kurator samt elevhälsateam. Rektor beslutar årligen om ny reviderad plan. Sammanfattning, analys och utvärdering Verksamheten har fått en nytillträdd rektor. Rektor fattade i november 2016 beslut om en ny likabehandlingsplan och arbetet med implementering av likabehandlingsarbetet påbörjades redan i augusti 2016, genom översyn av verksamheten, organisation av elevhälsaarbete och revidering av verksamhetens rutiner och planer. Vid läsårsstarten aug 2017 bildades en ny Trygghetsgrupp, ledd av en trygghetssamordnare, och med uppgift att verka stöttande och drivande i olika trygghetsfrågor. Införandet av kommunens dokument, för anmälan och utredning av kränkning, mobbning och diskriminering, har fört med sig bra och ständigt levande diskussioner om lämpliga åtgärder kring hanteringen av allvarligare incidenter. I kölvattnet av detta har fötts ett behov av tydligare dokumentation av incidenter även från pedagoger i skolans förskoleklasser, varför frågan blivit en punkt för kommande utveckling. Anmälningarna har under läsåret 17/18 innehållit fr a verbala kränkningar som oftast övergått i fysiskt våld i form av knuffar, sparkar eller slag. Två anmälningar har haft formen av mobbning och lett till fortsatta åtgärder som observationer, personliga samtal, överenskommelser, återkommande utvärderingar och samtal/samarbete med vårdnadshavare. På respektive arbetslagsmöte finns trygghetsfrågor med som en stående punkt på dagordningen. Angelägna frågor har via arbetslagsmöten framförts till trygghetsgruppen, men också från pedagoger som i det fortlöpande arbetet med elever och vårdnadshavare kommer i kontakt med frågor som rör trygghetsarbete. En återkommande punkt är trivseln på rasterna och för att främja den erbjuder pedagoger på lågstadiet styrda aktiviteter/lekar på förmiddagsrasten. Vi satsar på en fortsättning och eventuell utveckling av dessa, som visat sig vara framgångsfaktorer. För att undersöka och analysera trivseln bland skolans elever har Trygghetsgruppen infört en ny trivselenkät för åk 2-6, som ett komplement till egna observationer/samtal. I F-klasser och åk 1 genomför man i stället sedan tidigare gruppintervjuer. Trivseln är också en given punkt på utvecklingssamtalen med elev och vårdnadshavare samt vid klass- och elevråd. Kommunens trivselenkät kommer att redovisas och analyseras i mars. Vidare har skolans kurator och trygghetssamordnare genomfört personliga intervjuer och klassgenomgång hittills i åk 4. Kurator samt skolans specialpedagog har dessutom genomfört klassobservationer i flera klasser. I arbetet med eleverna blir vi alla ständigt påminda av behovet och vikten av träning av den sociala kompetensen och arbete med olika värdegrundsfrågor. Vi tar med oss detta i det fortsatta arbetet och har därför inlett en prenumeration av EQ-verkstans material med övningar och lekar i 2

ämnet, från F-klass-åk 6. Tid till frågor som dessa tas från förslagsvis so/sv men finns också schemalagd i form av mentorstid. I skolans elevhälsateam, EHT, ingår såväl skolans kurator som trygghetssamordnare. På de veckovis återkommande EHT-mötena tas olika frågor kring elevers trygghet upp, som t ex de allvarligare anmälningarna samt hur skolan på bästa sätt kan stötta elever i det sociala samspelet i och utanför klassrummet. Mentor ansvarar för Rutiner för uppföljning av frånvaro och eventuell problematik hanteras utifrån rutinen som gäller för extra anpassningar och särskilt stöd. Vi vet att frånvaro kan vara en markör, som visar på ohälsa av olika slag. En trygghetsrond/normkritisk vandring genomförs två ggr/läsår tillsammans med elever från resp arbetslag samt trygghetssamordnare och bitr rektor. Analysen av ovanstående undersökningar/iakttagelser jämte elevers synpunkter från nämnda trygghetsrond, som genomfördes i november, har lett till en kommande satsning av åtgärder kring skolans trygghetsarbete rörande följande punkter: matsalssituationen s k skojbråk situationen i omklädningsrummen styrda rastaktiviteter/lunchidrott utökning av rastvärdar socialt samspel/värdegrundsfrågor Mål och åtgärder i arbetet mot kränkning och diskriminering Alla elever skall känna sig trygga och likvärdigt behandlade på skolan samt vara delaktiga i likabehandlings- och värdegrundsarbetet. All personal skall veta att ansvaret för elevernas upplevda trygghet, trivsel och delaktighet vilar på oss vuxna i skolan, medan arbetet sker tillsammans med elever och vårdnadshavare. Lagen (2006:67) definierar diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder samt annan kränkande behandling. Vi arbetar för att Dörbyskolan skall vara fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Vi tror, att det är samma mekanismer som verkar oavsett om människor diskrimineras på grund av kön eller någon annan diskrimineringsgrund. Detsamma gäller för kränkningar av olika slag. Därför tror vi, att arbetet med någon av diskrimineringsgrunderna får effekt också på övriga. Vidare är vårt mål att öka elevernas normkritiska tänkande. Både personal och elever skall ges möjlighet att få syn på och kritiskt granska både den norm som råder i samhället, på skolan samt den egna normen. I klassernas arbete lyfter vi också fram mångfald som något positivt och berikande. Vi stimulerar våra elever till att se människors värde i ett större och vidare perspektiv än vad deras prestationer, utseende, ålder, sociala bakgrund eller ursprung gör. 3

Anmälningar med tillhörande utredning skall skrivas när kränkning eller diskriminering förekommer, allt enligt fastställda rutiner tillgängliga i verksamhetshandboken. Händelserna skall följas upp av den som gjort anmälan och synliggörs vid elevhälsans möten enligt fastställda rutiner. Vid allvarligare incidenter behandlas ärendet i samråd med skolans trygghetssamordnare. 4

Fortlöpande resp kalendariestyrda insatser för att åtgärda och undersöka Fortlöpande: i den ordinarie verksameten i skolan och på fritids återkommande naturligt inslag av trygghetsfrämjande arbete, som utvecklar och stärker våra elevers självförtroende och känsla av trygghet fortlöpande inslag, såväl i undervisningen som i fritidsverksamheten, som utgår från ett förhållningssätt där man jobbar normkritiskt och för mångfald och där man uppmärksammar de olika diskrimineringsgrunderna rutiner för mentors roll och uppdrag i dokumentet Mentorsuppdrag schemalagd kontinuerligt värdegrundsarbete, t ex under mentorstid en gång/vecka, som förutom positiva och gruppstärkande övningar också bör inrymma diskussioner kring frågor ur skolans plan mot kränkningar och diskriminering som mångfald, genus, makt, talutrymme, normer i klassen/på rasterna, könsord etc skolans ordningsregler utvärdering av rast fritidsråd/klassråd/elevråd rastvärdar, i vilken även kurator deltar vuxennärvaro i matsalssituation möjlighet för elever att välja särskild kost observationer i uppdrag åt elevrådsrepresentanter rutin m bl a överenskommelser enligt konsekvenstrappan trygghetsfrågor som en stående punkt på dagordningen på samtliga arbetslagsmöten utvärdering av gemensamma aktiviteter en klassrumsaktivitet/åk och år utvärderas ur ett värdegrunds-/likabehandlingsperspektiv genom klassdiskussion/enkät sammanställning av enkäter och utvärderingar görs och kommuniceras till elever och föräldrar kurator, trygghetssamordnare samt övriga medlemmar i trygghetsgruppen finns tillgängliga som stöd och samarbetar med pedagoger i olika trygghetsfrågor rutiner för hantering av frånvaro trygghetssamordnare deltar i EHT-möten där genomgång av elevärenden, anmälningar samt förebyggande arbete görs extra individuell stöttning i socialt samspel extra anpassningar beträffande det sociala samspelet granskning av schemabrytande aktiviteter ur ett normkritiskt samt likabehandlings- och tillgänglighetsperspektiv arbetslagssamordnare som ansvarar för att informationskanalerna fungerar och når alla arbetslag rutiner ang anmälningar till huvudman med medföljande utredning i samband med kränkningar/diskriminering 5

6

Insatser specificerade för resp diskrimineringsgrund Diskrimineringsgrunden kön Nuläge Vi hoppas via egna observationer i klassrum och korridorer fånga att talutrymmet (både det spontana och det som läraren ger) är lika för pojkar och flickor. Vi använder enkla metoder för att fördela ordet lika. Vi hoppas att pojkar och flickor bemöts lika utifrån kön och att förväntningar på flickor och pojkar är desamma. Mål att uppnå flickor och pojkar ges likvärdiga möjligheter att uttrycka sina kunskaper, intressen och förmågor utan begränsningar grundade i kön ingen utsätts för kränkande tillmälen kopplade till kön i undervisningssituationer har vi ett medvetet förhållningssätt till genusperspektivet Åtgärder för att nå målen Mentorstid används till diskussioner, samtal och information kring begreppet kön. Vi visar på resultat från de undersökningar som gjorts och vill att eleverna uppmärksammar vilka normer som råder i klassen och på skolan samt att de reflekterar över den egna situationen. Vem har makten? Hur är det med talutrymmet för pojkar och flickor? Bemöts pojkar och flickor olika? Kan man uppleva att man inte tillhör någon av dessa kategorier? Ansvarig: mentor, jämställdhetsutvecklare, trygghetssamordnare normkritisk vandring i skolans lokaler, där både pedagogisk personal, och kurator samt elevrådsrepresentanter från respektive arbetslag deltar. Vi undersöker i den normkritiska ronden vilka normer och värderingar som synliggörs samt tillgängligheten (denna rond gäller alla de olika diskrimineringsgrunderna) Datum: vårterminen Ansvarig: bitr rektor, trygghetssamordnare Alla elever i åk 5-6 ges möjlighet att tänka kring framtida studie- och yrkesval utifrån nyfikenhet, intresse och utan begränsningar grundade i kön. Våra elever bör uppmanas att tänka utanför stereotypa könsroller och fråga sig: Vad intresserar mig? Vad är jag nyfiken på? Varför väljer jag att bli detta i framtiden? Finns det något som hindrar mig att välja annorlunda? Datum: höstterminen Ansvarig: SYV och mentor Övriga åtgärder finns beskrivna under ovanstående rubrik Fortlöpande resp kalendariestyrda insatser 7

Diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning Nuläge På skolan finns elever med funktionsnedsättningar av olika slag. Vi tror att behovet av att fysiskt anpassa skolans miljö sker lättare än den sociala anpassningen. Vi vet också att medvetenheten om behovet av pedagogisk anpassning finns, men är osäkra på om vi tillgodoser alla elevers rätt till likabehandling. Ger vi dem likvärdiga möjligheter eller händer det att vi utsätter elever för indirekt diskriminering? Samtal kring detta kommer att finnas med vid studiedagar, friluftsdagar och vid schemabrytande aktiviteter. Vi behöver vara tydliga med att kartlägga och beskriva problematiken för att kunna åtgärda på bra sätt. Rutiner finns vid behov av anpassning och särskilt stöd samt för elevstödjande verksamhet. Mål att uppnå skolan skall vara fysiskt anpassad för elever med olika slag av funktionsnedsättning och behovet av hjälpmedel tillgodoses skoldagen skall organiseras så, att elever med funktionsnedsättning kan genomföra den på samma villkor som övriga elever kartläggning och åtgärder ska beskrivas och dokumenteras när behov av anpassning behövs Åtgärder för att nå målen möjlighet till anpassad schemaläggning alla särskilda aktiviteter exempelvis idrottsdagar och andra schemabrytande aktiviteter granskas innan aktiviteten genomförs ur ett normkritiskt perspektiv samt likabehandlings- och tillgänglighetsperspektiv normkritisk vandring i skolans lokaler under vårterminen, där elevers möjligheter till likvärdig skolgång beaktas Ansvarig: EHT samt trygghetssamordnare (normkritisk vandring) Övriga åtgärder finns beskrivna under ovanstående rubrik Fortlöpande resp kalendariestyrda insatser Diskrimineringsgrunden sexuell läggning och könsöverskridande identitet Nuläge Kalmars egen Pridefestival sedan några år stimulerar skolans arbete att synliggöra, stödja och främja förutsättningarna för allas rätt till valfri sexuell läggning samt rätten till en könsöverskridande identitet. Festivalens vision är att skapa ett öppnare Kalmar län där människors olikheter värdesätts ett motto vi bejakar och lyfter. 8

Mål att uppnå Verksamheten skall präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Åtgärder för att nå målen Kalmars pride-vecka uppmärksammas och i samband med denna lyfts och synliggörs skillnader i människors sexuella läggning och könsidentitet samt samhällets norm ifrågasätts klassens mentorstid är ett forum, där frågor som rör sexuell läggning tas upp och samtalas kring om könsords som anspelar på sexuell läggning används av elever på skolan lyfts problemet i aktuell klass och denna typ av språkbruk motverkas normkritisk vandring Ansvarig: mentor, jämställdhetsutvecklare, trygghetssamordnare Övriga åtgärder finns beskrivna under ovanstående rubrik Fortlöpande resp kalendariestyrda insatser Diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Nuläge Skolans elevgrupp består av många människor med annan tillhörighet vad gäller etnicitet, religion eller trosuppfattning. Vi upplever att det finns en tolerans hos eleverna vad gäller olikheter och bakgrund. Skolans gemensamma firande av FN ger såväl kunskap om som empati för olika länder i världen i största allmänhet och länder representerade i elevernas familjer i synnerhet. Mål att uppnå I vår skola ska alla oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering på grund av ovanstående. Mångfaldens värde genomsyrar skolans mål och värdegrund. Åtgärder för att nå målen i undervisningssituationer och i verksamheten i övrigt har vi ett medvetet förhållningssätt och ett normkritiskt tänkande anmälningar men också mindre incidenter följs noga upp 9

klassens mentorstid är ett forum, där frågor som rör etnicitet, religion eller annan trosuppfattning synliggörs och samtalas kring, så att möjlighet ges att få syn på det egna förhållningssättet samt den rådande normen i samhället kontra i andra länder Ansvarig: all personal, trygghetssamordnare möjlighet för elever att välja särskild kost Ansvarig: Kökschef Övriga åtgärder finns beskrivna under ovanstående rubrik Fortlöpande resp kalendariestyrda insatser Diskrimineringsgrunden ålder Nuläge På en skola utgör inte ålder en diskrimineringsgrund som föranleder speciella åtgärder. Den lilla åldersskillnaden mellan de yngsta och äldsta eleverna på vår skola kan möjligtvis ibland skapa känsliga situationer. Det kan vara då de yngre eleverna känner sig osäkra i de äldres närhet. Detta uppmärksammar vi och försöker vända till ett uppdrag för de äldre att stötta de yngre. Mål att uppnå Allas röst, oavsett ålder, respekteras och är lika mycket värd. Åtgärder för att nå målen i skolans olika demokratiska samlingar finns olika åldrar representerade som t ex i elevråd och vid trygghetsrond tillika normkritisk vandring Övriga åtgärder finns beskrivna under ovanstående rubrik Fortlöpande resp kalendariestyrda insatser 1