Barnhälsoplan. -plan för främjande barnhälsoarbete på förskolorna i Askeby, Bankekind, Örtomta och Vårdsberg. Upprättad:

Relevanta dokument
BARNHÄLSOPLAN. Plan för främjande barnhälsoarbete Förskolorna i Lugnvik/Orrviken

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Barnhälsoplan. Regnbågens förskola

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Senast ändrat

Arbetsplan för Violen

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Beslut efter kvalitetsgranskning

Barnhälsoplan Blentarps Förskoleenhet

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Barnhälsoplan. Piratenområdets förskoleenhet Upprättad Gäller till Fastställd av Förskolechef BHT i Piratenområdet

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Centrums Förskoleenhet Barnhälsoplan Centrums förskoleenhet 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Beslut efter kvalitetsgranskning

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut efter kvalitetsgranskning

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Beslut efter kvalitetsgranskning

Brännans förskoleområde

Beslut efter kvalitetsgranskning

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Beslut efter kvalitetsgranskning

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Syfte. Metod. [Skriv text]

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Näktergalens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING TRIMSARVETS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Tyck till om förskolans kvalitet!

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Beslut efter kvalitetsgranskning

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Plan för. Skogsdungens förskola. 2017/2018 Skogsdungens vision

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Blåhammarens förskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Levgrensvägens förskolas Årlig plan mot diskriminering och kränkandebehandling

Soltunets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan 2016/2017

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

En förskola för alla där kunskap och människor växer

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Transkript:

Förskolorna i Askeby, Bankekind, Örtomta och Vårdsberg la Barnhälsoplan -plan för främjande barnhälsoarbete på förskolorna i Askeby, Bankekind, Örtomta och Vårdsberg Upprättad: 2018-02-28 Revideras: 2019-02-28

Plan för främjande barnhälsoarbete I förskolans uppdrag ingår både uppgiften att arbeta för utveckling och lärande, samt omsorg av de barn som finns i verksamheten. I skollagen står att omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet i förskolans verksamhet och ska anpassas utifrån barnet och barnets behov. Begreppet omsorg definieras i denna plan som ansvar över andras behov med ett inkännande och respektfullt förhållningssätt. För att kunna arbeta förebyggande krävs att det finns tydligt formulerat vad som ska förebyggas samt hur förskolans arbete ska verka för detta. Den här planen tydliggör hur arbetet med detta ser ut och fungerar i området. Mål med Barnhälsoplanen Skapa goda förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Systematiskt kvalitets arbete för att säkerställa kvalitén på det förebyggande arbetet och omsorgen. Säkerställa att alla barn får sina behov tillgodosedda och att de barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mera stöd får det utefter behov och förutsättningar. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mera stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. (Lpfö- 98/ s.5) Syfte Att säkerställa kvalitén och att barnhälsoarbetet sker systematiskt på individ, grupp och organisationsnivå. Att utifrån denna plan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande med barnhälsoarbetet Att strukturera arbetet med att tidigt uppmärksamma och kartlägga alla barns behov, intressen och förmågor för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande Att planera för det arbete kring barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd

Synliggöra strukturen i barnhälsoarbetet så att ansvar, delaktighet och samförstånd ökar för förskolechef, specialpedagog och personal Säkerställa kontinuerlig uppföljning, utvärdering och analys av verksamheten utifrån ett barnhälsoperspektiv Målkriterier Alla förskolor har deltagit i Barn Hälso Träff (BHT)två gånger/termin med specialpedagog och förskolechef Barngrupps Konferens (BGK) genomförs två gånger/läsår. Där medverkar specialpedagog, förskolechef, skolpsykolog, representanter för varje förskola och förskole sköterska BHT är dokumenterat och följs upp systematiskt Insatser som görs för att nå målen Hälsofrämjande, Förebyggande och Åtgärdande arbete Det hälsofrämjande arbetet handlar om att skapa goda miljöer och förutsättningar för alla barn. Där är förhållningssätt, bemötande och tillgänglighet viktiga begrepp som skapar en grund för det hälsofrämjande arbetet. Systematiskt kvalitetsarbete, föräldraaktiv introduktion, plan mot diskriminering och aktiva åtgärder mot kränkande behandling samt vägledning i ICDP är viktiga delar i det hälsofrämjande arbetet. Det förebyggande arbetet består av att se eventuella riskområden tidigt och rikta insatser för att förebygga dessa. Det förebyggande arbetet bedrivs framför allt genom BHT, BGK, fortbildning, verksamhetsbesök, handledning, föräldraråd och pedagogisk dokumentation. Samarbetet med vårdnadshavare prioriteras genom dagliga samtal och utvecklingssamtalet. Åtgärdande arbete sker oftast på grupp eller individnivå och handlar då om riktade insatser för att undanröja hinder eller stödja vid svårigheter, tillfälliga eller varaktiga. Utifrån en kartläggning av situationen upprättas en handlingsplan, där syftet är att undanröja hinder och skapa förutsättningar för att främja utveckling och lärande. Vid behov görs även en ansökan av EOS (ersättning för extraordinärt stöd) av förskolechef i samarbete med specialpedagog. Vid behov kan även kontakt tas med externa kompetenser som

barnhälsovården, habiliteringen, BUP, BVC eller konsultativt stöd. Specialpedagog ansvarar för kontakten. Barn Hälso Träffar (BHT) BHT anordnas varannan vecka och hålls ute på förskolorna enligt ett rullande schema. Mötet styrs av en i förväg bestämd dagordning (bilaga 2) för att säkerställa att arbetet sker systematiskt och att kvalitén på mötet är likvärdig mellan förskolorna. Arbetslaget förbereder sig innan enligt bilaga 3. På mötet medverkar förskolechef och specialpedagog, samt pedagog från förskolan under en del av tiden. Då finns det möjlighet för pedagogerna att lyfta funderingar och att se styrkor och utvecklingsområden i arbetet, samt reflektera kring hur arbetet med barns behov och omsorg fungerar på förskolan. Inför BHT träffen gör specialpedagogen ett verksamhetsbesök på förskolan för att få inblick i barnen och pedagogernas vardag. Då finns även möjlighet att lyfta frågeställningar eller funderingar som kan utvecklas under BHT. Planen mot diskriminering och kränkande behandling gås igenom och följs upp. Barngrupps Konferenser Målet med BGK är att samla olika kompetenser och skapa en möjlighet till kollegialt lärande samt att utveckla barnhälsoarbetet i området. Inför träffarna sammanställer specialpedagog och förskolechef, i samråd med ledningsgrupp aktuella ämnen eller områden där det finns behov av fördjupning. Det kan även handla om behov av vidareutveckling inom områden eller reflektion kring utmanande situationer. Diskussioner förs både på grupp-, organisation-, och individuell nivå. Diskussioner förs även kring relevanta begrepp och dess innebörd. På BGK deltar förskolechef, specialpedagog, förskole sköterska, en pedagog från varje avdelning samt skolpsykolog. Vid behov kan även externa kompetenser komma att bjudas in. Anmälningsplikt Alla som arbetar i förskolan har enligt SOL kap. 14 1 en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om ett barn befaras fara illa. Skyldigheten att anmäla är personlig och kan inte överlåtas. I området är rutinen att förskolechefen anmäler ärenden till socialtjänsten. Rutiner vid orosanmälan:

1. Personal, vårdnadshavare, förskolechef eller specialpedagog uppmärksammar något som uppmärksammar/oroar och befaras orsaka att ett barn far illa. (På www.socialstyrelsen.se/orosanmälan finns stödmaterial till dig som är skyldig att anmäla oro för barn) 2. Personen kontaktar Förskolechef som gör en anmälan till socialtjänsten 3. Förskolechefen återkopplar till personalen Specialpedagogens uppdrag I uppdraget ingår: Kartläggningar och observationer på organisations-, grupp-, och individnivå Ansvarig för upprättandet av handlingsplaner, samt utvärdering och uppföljning av dessa Handledning av förskolans personal på organisations-, grupp-, och individnivå för att skapa en utveckling av arbetssätt, bemötande och goda lärmiljöer. Vägledningsgrupper i ICDP för att utveckla det hälsofrämjande arbetet Stötta arbetslagen i samverkan med vårdnadshavare Ansvara för kontakten med externa aktörer, t.ex. BUP, BHV och BVC Ta del av aktuell forskning och vidareförmedla detta till personalen på förskolorna, samt inspirera och stötta i arbetet att utveckla och prova nya arbetssätt och metoder. Utvärdering En utvärdering och analys av barnhälsoplanen sker varje år under sista BHT i januari. Då revideras även planen utefter behov.

Ärendegång för arbetet kring barn i behov av särskilt stöd Dynamisk Kartläggning Dynamisk kartläggning handlar om att utgå ifrån det som fungerar och att barnet formas i samspel med sin omgivning. Lärmiljön, förhållningssätt och gruppen är viktiga faktorer som kartläggs och utgör en grund för hur verksamheten kan utvecklas för att möta behoven. Kartläggningen har en formativ ansats och är salutogen och behovsfokuserad. Uppmärksammande Personalen uppmärksammar aktiviteter eller situationer som utgör hinder eller svårigheter för enskilda barn eller barngruppen Ansökan och dokumentation Arbetslaget skriver "Underlag till Barnhälsoteam" (blankett finns på I:) Dokumentation kring situationen samlas för att användas vid kartläggningssamtalet Kartläggningssamtal Hur är nuläget? Vi "läser" dokumentationen Vad är svårt för arbetslaget/pedagogerna? Hur ser föräldrarna på situationen? Hur skulle arbetslaget vilja att det var? Observation Observationer utifrån överenskommet fokus av arbetslag och eventuellt specialpedagog Reflektionssamtal Vad har vi sett? Finns det något arbetssätt vi kan pröva? Ev. beslut om upprättande av handlingsplan, kontakt med föräldrar och övrig samverkan Åtgärd Nytt arbetssätt prövas Dokumentation samlas Reflektionssamtal Utvärdering av prövad åtgärd. Gjorde det någon skillnad? Rutiner för ansökan av eos Förskolan uppmärksammar ev. stödbehov Ärendegång för arbetet kring barn i behov av särskilt stöd påbörjas I samverkan med vårdnadshavare skrivs handlingsplan. Uppföljning och utvärdering sker Om förändrade arbets- och förhållningssätt inte är tillräckliga skrivs, efter förskolechefs beslut, en ansökan om extraordinärt stöd av specialpedagog och förskolechef.

Bilaga 2 Dagordning BHT Uppföljning av föregående protokoll Avstämning av aktuell förskola och om arbete mot diskriminering och kränkande behandling Aktuellt i övriga verksamheter Nya inkomna ärenden Uppföljning av pågående ärenden

Bilaga 3 Underlag inför BHT förskolepersonalens förberedelse Diskutera och reflektera kring frågorna i arbetslaget samt skriv ner några punkter till varje fråga att ta med till mötet Hur är klimatet i barngruppen? Vilka framsteg har gjorts i verksamheten? Vad användes för arbetssätt? Vilka var framgångsfaktorerna? Vilka utmaningar har vi just nu i verksamheten?

Bilaga 4 ICDP- International Child Development Program ICDP är en internationell stiftelse som startade i Norge 1992. Programmet används i länder så som Angola, Tanzania, Etiopien, Italien, Brasilien, Columbia, Ryssland, Makedonien, Danmark. Programmet godkänt och används av WHO Världshälsoorganisationen och det finns ett nordiskt nätverk sedan 2002. Från början startades programmet för att vägleda föräldrar och andra viktiga personer runt barnet i deras samspel med barnen. Programmet har under åren utvecklats och anpassats för BVC, förskola, skola, socialtjänst. Det är en Stiftelse ICDP Sweden, som startats i Sverige för att driva utvecklingen kring ICDP. Det är en ekonomiskt, politiskt och religiöst oberoende stiftelse vars syfte är att främja barns psykiska och fysiska hälsa. Stiftelsen gav 2001 tillsammans med Rädda barnen ut sin första bok; Vägledande Samspel. Sedan år 2000 utbildas personer till ICDP-handledare i Sverige. De finns inom flera olika yrkeskategorier: sjuksköterskor inom barn och mödravård, pedagoger inom förskola och skola många specialpedagoger, psykologer och socionomer, familjebehandlare. Ett hälsofrämjande program Huvudmålsättning: att öka omsorgskvaliteten för barn. Programmet baserar sig på forskning om vad som krävs för att skapa en uppväxtmiljö som främjar barns utveckling (anknytningsteori, objektrelationsteori, modern utvecklingspsykologi, affekt och motivationsteori och teorier om barns lärande). Det positiva samspelet har avgörande betydelse för en god uppväxt. Likaså är den positiva kvaliteten i samvaron och samspelet en förutsättning för barns lärande. Barnets rättigheter ICDP:s utgångspunkt är att barn precis som vuxna har egna tankar, en egen vilja och egna önskningar som måste respekteras. Barnet strävar efter utveckling och är helt beroende av samspel med andra människor. Att se barn som subjekt med egen kompetens som ger uttryck för egna avsikter, känslor och önskningar är i enlighet med den syn på barn som utgör grunden för FN:s konvention om barnens rättigheter. Arbetet med ICDP är att i praktiken genomföra och förverkliga Barnkonventionen. ICDP:s mål ICDP kan sammanfattas som ett relations- och resursorienterat förhållningssätt. Det innebär att barnet precis som vuxna är helt beroende av sin omgivning för att de egna resurserna ska komma fram och kunna användas. Målet med vägledande samspelsprogrammet är att med stöd av samspeltemana och principerna för att utveckla den vuxnes lyhördhet öka känsligheten för barnets behov. Det är i den vardagliga samvaron som det viktiga samspelet sker.