Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Smultronbackens förskola 17-09-08 Vår grundverksamhet Omsorg och rutiner: Vi har tydliga dagliga rutiner och barnen ska veta vad som händer under en dag för att barnen ska känna sig trygga. Vi berättar för barnen varje morgon vad som ska hända under dagen och har bildstöd som hjälp för att göra det tydligt. Barnen har tillgång till målen i läroplanen under hela dagen i våran grundverksamhet. Genom att vi i den dagliga verksamheten väver in matematik, språk, naturvetenskap och teknik i våra vardagssituationer. I Läroplan för förskolan -98 (reviderad 2016) står det att förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. För oss är detta betydelsefullt utifrån hela vår barngrupp, där vi ser vilka behov som finns (via kartläggningen som vi gör på hösten) och vi arbetar med detta på följande sätt i våra dagliga rutiner: Lämningar: Barnen/föräldrarna ska känna sig välkomna när de kommer till oss. En personal tar emot i hallen. Pedagogen kommunicerar med barnet på ett inkännande sätt. Vi läser av och anpassar utifrån barnets dagsform. Utbyte av information mellan föräldrar och pedagoger. Vi stöttar och finns tillhands för barnen när föräldrarna lämnar. Vi har påbörjat ett utvecklingsarbete i hallen som innefattar tydligare struktur med t.ex bildstöd vid påklädning. Barnen har varit delaktiga i utformningen av hallmiljön (t. ex vinkfönstret) och hur rutinen kring hallsituationen ska gå till. Vi har också tagit med barnen i organiseringen kring deras kläder på hyllan och i groventrén. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. (lpfö-98/-16) Vi har tagit fasta på detta genom utvecklingsarbetet. Frukostrutiner: Frukosten startar 7:45. Vi har som mål att frukosten ska vara lugn och harmonisk så att alla barn ska kunna koncentrera sig på att äta och få en bra start på dagen. Vi pedagoger tänker på att föregå med gott exempel, vi pratar med lagom samtalston. Vi tänker på att inte prata över barnens huvud. Barnen tar för sig själva. Vi uppmuntrar barnen att skala/dela/hälla/smöra själva för att stärka barnen i deras utveckling och lärande. Som det står i läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö-98/-16). Först äter dom gröt eller fil och sen en smörgås. Barnen skickar pålägg mm till varandra. Vi uppmuntrar barnen att namnge och titta på kompisen som ska skicka. Vi dukar upp frukosten på Buffébordet och barnen tar själva vad de vill ha att äta. Hitta och starta lekar: Efter frukost väljer barnen vad och var de vill leka. Barnen har
kunskap om vad man kan leka i de olika rummen. Vi har introducerat varje rum och visat vilket material som finns där. De kommunicerar med varann och bestämmer tillsammans vad de ska leka. Vi pedagoger finns med och stöttar och fördelar oss mellan rummen. När barnen inte själva kan komma på vad de ska leka hjälper vi till och kommer med ideér, men vi strävar efter att barnen själva ska kunna uttrycka vad de vill göra. Material finns lättillgängligt, tex. För bygglek, rollek, skapande och språklek. Avsluta lekar: Vi förbereder barnen inför nästa aktivitet genom att berätta en stund innan: ex om 10 min ska vi ha samling. Barnen ansvarar för att plocka undan efter leken och jobbar för att barnen ska ställa tillbaka leksakerna på sin plats. Vi märker upp lådor och hyllor så att barnen ska hitta vart sakerna ska vara. Pedagogerna följer upp och stöttar. När det är möjligt tillåter vi att barnen sparar leken, ex kojor, legobyggen för att främja barnens lek och fantasi. Samling: 9.00 har vi samling i 3 olika grupper. Barnen vet genom gruppindelningen vilket rum de ska gå till. Vi har tydliga rutiner på vilken pedagog som håller i de olika samlingarna. Samlingen startar på samma sätt varje gång, vi räknar hur många barn som är här. Under samlingen tränar vi på att prata en i taget, vänta på sin tur, lyssna på varann. Det befäster det som står i Läroplan för förskolan -98/-16: Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattninga och försöker förstå andras perspektiv. Innehållet varierar men fokus ligger på språket och kommunikation. Vid avslutningen går några barn i taget till nästa aktivitet, detta för att underlätta vid toalettbesök och påklädning. Toalettbesök: En pedagog hjälper barnen vid toalettbesök. Barnen står i kö utanför toaletten och väntar på sin tur. Barnen tränar på att utveckla självständighet genom att torka sig själva, stänga toalocket, spola, dra upp byxorna och tvätta händerna. Vi har bildstöd på toaletten för att barnen ska kunna veta hur man gör på toaletten. Vid blöjbyte använder vi hissen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö-98/-16). Toalettbesöket är ett bra tillfälle att träna detta. Gå ut: Några barn i taget klär på sig. Deras föräldrar har lagt fram de kläder barnen ska ha på sig när de ska gå ut. Vi samtalar även om väder och temperatur och vilka kläder som är lämpliga att ha på sig. Vi har bildstöd på väggen i hallen så att det ska bli lätt för barnen att veta i vilken ordning de ska ta på sig kläderna. Vi uppmuntrar barnen att klä sig själva. Vi benämner många ord, ex kroppsdelar, klädesplagg, räkna, färger, former, höger-vänster. Komma in: När vi går in påminner vi barnen att plocka undan några saker var. Barnen borstar av skorna på skoskrapan och ställer sig i kö för att gå in. 2 barn i taget går in och tar av sig skorna och de kläder som är blöta. Barnen hänger upp skorna på skopinnarna, de äldsta barnen hänger upp sina blöta kläder i torkskåpet. Resten av kläderna tar de av i stora hallen. Barnen ansvarar för att hänga upp kläderna på sina hyllor. Vi tränar på allt detta för att barnen ska bli självständiga och känna att dom kan, stärka självkänslan, öva motorik och ta ansvar. I hallen uppmuntrar vi till att barnen ska hjälpa varandra. Vi utgår från målet: Förskolans sak sträva efter att varje barn
utvecklar vilja att hjälpa andra (Lpfö-98/-16). Tvätta händerna: När barnen klätt av sig går de och tvättar händerna i handfatet. Barnen har gruppvis bestämda toaletter och vet själva vart de ska gå genom att vi har delat upp i grupper och visat barnen vilken toalett som är deras. Barnen använder tvål och vatten. De torkar sen av sina händer. En pedagog finns tillhands, stöttar och kommunicerar med barnen. Vi hjälper de yngre barnen att sätta ord på vad de gör. Vänta på maten: När barnen tvättat sig går de och väljer en bok och sätter sig i en soffa, de äldre sätter sig i Lek- och läsrummet och de yngre i matrummet. Detta gör vi för att det är ca 10 min innan de ska sätta sig och äta lunch, vi vill inte att barnen ska hinna börja på en lek som ska behöva avslutas snabbt. Barnen får en bra stund för kommunikation med varandra. Vi utökar också möjligheten att ibland vid dessa stunder tillföra massagesaga, eller pedagogisk stund med Lärplattan med stöd av en pedagog. Lunchrutiner: Barnen har bestämda platser vid borden, för att känna trygghet och veta vart de ska sitta. Placeringen gör vi utifrån barnens utvecklingsnivå och utifrån att att alla barn ska få en trevlig matstund. Vi vuxna roterar platser, en vecka i taget, för att få en samtalsstund med varje barn vilket fungerar mycket bra. Vid lunchen har vi en tydlig lärsituation. Vi pratar med barnen om det som intresserar dom, vad vi gjort på förmiddagen osv. Vi ser till att alla barn får komma till tals och får träna på att lyssna på varann. Innan vi börjar äta läser vi en matramsa. Syftet med ramsan är dels att få tydlig start på lunchen och att träna rim och ramsor. Vi dukar upp maten på ett buffébord och varje barn väljer först grönsaker innan de tar huvudrätten. Vi sitter vid bordet en halvtimme. Detta för att alla barn ska hinna äta klart utan att känna sig stressade och för att vi ska få längre stund att prata tillsammans. Det är ett beslut vi gemensamt tagit med barnen. Som det står i läroplanen: Lpfö-98/-16 att varje barn utveckar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord och berätta Barnen tar för sig själva. Vi uppmuntrar barnen att skala/dela/hälla/smöra själva för att stärka barnen i deras utveckling och lärande. Vi uppmuntrar barnen att namnge och titta på kompisen som ska skicka. Byta blöjor: Den som öppnar byter blöjor och lägger barnen som ska sova i vagn. Våra rutiner om hygien finns uppsatta vid skötbordet. Vila: Barnen är uppdelade i 3 grupper. Två läsvilor och en madrassvila. 2 och 3 åringarna vilar på madrass för att vi har sett att många barn är trötta och har långa dagar. 4 och 5 åringarna lyssnar på böcker i soffan. När vi läser jobbar vi med öppna frågor, låter barnen återberätta, berätta kring bilder, berätta vad de tror ska hända sen. De äldsta barnen får lyssna på kapitelböcker, för att träna på att kunna fantisera utan att behöva bilder. Vi pedagoger är ansvariga för varsin grupp (se uppsatta rutiner i matrummet). Vi har en väl avvägd dagsrytm (lpfö-98/-16) där vi växlar mellan aktivitet och vila på ett balanserat sätt. Det är viktigt att tillfredsställa barnens behov av sömn, vila och avslappning. Arbetsstund/lek: Efter vilan får barnen sätta sig med valfritt arbete. Ex pyssla, spela, bygga lego. De yngre barnen startar ofta upp rollekar. 2 pedagoger finns tillhands för att vägleda. Det är viktigt att barnen får möjlighet att växla mellan olika aktiviteter
under dagen, och använda sin fantasi och kreativitet. Vi erbjuder olika material. Här utvecklar barnen olika förmågor när de varierar sig mellan skapande och lek. Mellanmål: 14:00 äter vi mellanmål (fredagar 13:45). Samma rutiner som vid övriga måltider. Dock ingen buffe. Ibland äter vi mellanmål utomhus. Utevistelse: Efter mellanmålet går vi ut. Barnen får lära sig att vara ute i alla väder vilket är hälsofrämjande. Ute tränar barnen t.ex sin motorik, turtagning, språk och vi har pedagogisk verksamhet varje dag. Vi har en tanke med vad barnen gör och arbetar utifrån läroplanen. Vi tänker på hur vi bemöter barnen vid utevistelsen. De äldsta barnen (5-åringarna) får ibland vara själva på andra sidan för att kunna leka i mindre grupp och träna på att ta ansvar i och med att dom inte har en pedagog i den direkta närheten. Hämtningar: När vårdnadshavarna hämtar barnen berättar vi vad barnen har tränat på och lärt sig under dagen. Barnen säger hej-då till sina kompisar när de går hem. Vi samtalar med föräldrarna dagligen som det står i Lpfö-98/-16: Arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare. Lek- och lärmiljö: Fysisk lärmiljö: Miljön ute på förskolor kan se olika ut. Vårt mål är att kunna erbjuda barnen en miljö där dem blir nyfikna att prova på, en miljö som stimulerar till ett bra samspel mellan barnen och förstås en miljö som utmanar barnet så att det kan ske utveckling. För oss pedagoger är det viktigt att se till att materialet är tillgängligt och anpassat utifrån barnens olika åldrar. Det finns något för de yngre som utmanar och även för de äldre. Vi kompletterar om det känns som att något fattas. Vi har en dialog kring miljön här på förskolan och vi är beredda att förändra/ förbättra utifrån barnens behov. Att materialet är självinstruerande kan vara lite knepigt ibland, men barn lär mycket av varandra eller så går vi pedagoger in och stöttar där det kan behövas. Vi introducerar alltid nytt material för barnen och då får barnen vara med och bestämma, tycka till om hur/ på vilket sätt vi ska använda oss av det nya materialet/ leksaken. Vi har material som stimulerar barnen till utveckling inom olika områden som t.ex matematik, språk, socialt samspel och naturvetenskap. Barnens intresse kan påverka miljön, t ex när vi arbetar temainriktat. Då utgår vi från barnens egna intressen. Vi anpassar miljön utifrån vad de leker. Vi försöker så långt det är möjligt att arbeta för att barnen ska kunna påverka sin miljö här på förskolan. Att vi kan stötta upp leken med att tillföra olika lekmaterial och rekvisita till ex. rollekar. Vårt förhållningssätt: Vi pedagoger ansvarar för att det ska finnas en bra lärmiljö på förskolan. Vi presenterar miljön för barnen och ger tydlig information. Vi är positiva och lyhörda och uppmärksammar barnens önskemål och behov. Vi tänker på att vara nära barnen i deras lekar och att kunna vara med, steget före konflikter uppstår. Vi hjälper barnen att lösa dessa konflikter när det behövs. Vi ger barnen möjlighet att själva kommunicera
och tänka ut hur man kan klara saker på egen hand. Vi tänker att barnet KAN och jobbar för att barnen ska utveckla sin självständighet. På vår förskola har vi ett gemensamt synsätt kring lärmiljön och hur vi bemöter barnen. Det är lärprocessen som är det viktiga, inte vad barnen har tillverkat eller gjort. Under processen tänker vi på att ställa öppna frågor och vara goda förebilder. Vi ger inte barnen givna svar utan låter de få tänka efter själva och hitta egna lösningar och utveckla sin fantasi och kreativitet. Socialt samspel: Kommunikation och socialt samspel pågår under hela dagen. Det är viktigt för att kunna lyssna in, processa och sen utveckla och tänka hur vi går vidare. Vi använder oss av ett formativt förhållningssätt. Vi pedagoger är lyhörda på varandras ideér, tankar och förslag. Vi diskuterar och väljer det som känns bäst utifrån verksamheten och våra läroplansmål. Ser vi några utmaningar i det vardagliga arbetet, tar vi upp det för gemensam reflektion och försöker hitta den bästa lösningen. Vi är lyhörda mot barnen och vårdnadshavarna och är uppmärksamma på vad de säger och visar med sitt kroppsspråk. Utifrån det vi ser och hör i ex leken är vi inspiratörer och vidareutvecklar och hjälper barnen att föra leken framåt. För att barnen ska utveckla sitt sociala samspel arbetar vi med boken Vännerna i Kungaskogen. Det är en bra grund ur ett 1-16 års perspektiv där barnen utvecklar en bra värdegrund. Värdegrunden är viktig för barnens fortsatta liv och kommer att underlätta i deras vardag. Det här innebär också att vi strävar mot att barnen ska bli sitt bästa jag. Gentemot vårdnadshavarna tänker vi på att vara extra tydliga, när vi kommunicerar. Vi förklarar på ett noggrant sätt ex. Varför det är viktigt att barnen har extrakläder på sin hylla. Det gör att det blir färre missförstånd och föräldrarna blir trygga med oss. Beslut om utvecklingsområden: Sammanfattande analys och bedömning av verksamhetens resultat och måluppfyllelse: Sammanfattande beslut om utvecklingsområden: