Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Relevanta dokument
Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

10. Tillämpningar av integraler

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.


ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Sfärisk trigonometri

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

============================================================

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Kompendium om. Mats Neymark

Dagens ämnen. Repetition: kvadratiska former och andragradskurvor Andragradsytor System av differentialekvationer

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

Exponentiella förändringar

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Materiens Struktur. Lösningar

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

Föreläsning 7: Trigonometri

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

9. Bestämda integraler

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

1.1 Sfäriska koordinater

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

Matematiska uppgifter

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Tillämpning av integraler

13 Generaliserade dubbelintegraler

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017

MA002X Bastermin - matematik VT16

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Räkneövning 1 atomstruktur

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Finaltävling den 20 november 2010

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

24 Integraler av masstyp

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Vektorer. Avsnitt 1. Ange lägesvektorerna för de två väteatomerna på formen: r = x ˆx + y ˆx

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Övningar till kapitel 1

Övningsuppgifter till introduktionsföreläsningar i matematik

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

definitioner och begrepp

Tillämpad Matematik I Övning 4

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Sidor i boken

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Övningsuppgifter till introduktionsföreläsningar i matematik

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

14. MINSTAKVADRATMETODEN

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Lösningsförslag till fråga 5

TATA42: Föreläsning 1 Kurvlängd, area och volym

SF1625 Envariabelanalys

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper

Transkript:

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En irkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given punkt är konstnt.. Cirkelns ekvtion Cirkeln med entrum i, oh rdien hr ekvtionen Cirkelns ekvtion på prmeterform: p os t q sin t, där 0 t * Anmärkning : Med hjälp v "trigonometrisk ettn " ser vi tt punkter definierde med * uppfller p q os t sin t dvs p q som är ekvtionen för irkeln med rdien oh entrum i punkten p,q. Anmärkning : Cirkelns ekvtion definierr två epliit funktioner oh därmed två funktionskurvor som vi får genom tt lös ut ur ovnstående ekvtion: q p q p Övre hlvirkeln ges v q p medn q p är ekvtionen för nedre hlvn Härledning v irkelns ekvtion: Låt P, vr en punkt på irkeln med entrum i, oh rdien. Eftersom vståndet melln P oh C är lik med hr vi: p q. Om vi kvdrerr åd leden får vi p q. v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor Anmärkning 3. Endst en punkt 0,0 stisfier ekvtionen 0 Anmärkning. Ingenn punkt stisfierr ekvtionen. De inre punkter med rndpunkter uppfllerr villkoret För de ttre punkter med rndpunkter gäller Uppgift. Rit irkeln. Lösning: Vi kvdrtkompletterr 9 Om vi jämför med irkelns ekvtion, ser s vi tt,, 9 eller,, 3 Alltså C, är entrum oh =3 är irkelns rdie. =3 C-,, - O Uppgift. Rit följnde punktmängd i plnet A= {, R : + 9 } v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor Svr: A D 3 Uppgift 3. Rit följnde kurvor givn i prmeterform. os t, sin t, os t, sin t, os t, sin t, d os t, sin t, e os t, sin t, f os t, sin t, där 0 t där 0 t / där / t där / där / där / t t 3 / 5 / t 9 / Tips: Kurvorn eskriver en irkel eller en del v irkeln. Svr: Cirkeln med rdien r= oh entrum i origo. d e f Noter tt kurvn i f är smm som s den i e men punktenn, genomlöper kurvn två gånger. 3 v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor Uppgift. Rit följnde kurvor givn i prmeterform. ost, sin t, där / t ost, sint, där / t os3t, sin3t, där / t d ost, Lösning: sint, där / t Betekn v t. Ekvtioner lir då os v, sin v. Om / t då gäller v. Därmed får vi nednstående kurv Betekn v 3t. Ekvtioner lir då os v, sin v. Om / t då gäller 3 / v 3. Därmed får vi nednstående kurv v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor d Betekn v t. Ekvtioner lir då os v, sin v. Om / t då gäller v. Därmed får vi hel irkeln ======= =========== =========== =========== ========== ========== ====. ELLIPS Definition. En ellips är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till två givn punkter, rännpunktern, hr en konstnt summ. Ellipsen med entrum i origo 0,0 oh hlvlrn, hr ekvtionen. Om Om 0 får vi. 0 får vi. Aren v en ellips vrs hlvlr är oh är A. Om F,0 oh F,0 är ellipsens rännpunkter då gäller 5 v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor 6 v 6 Anmärkning 5: Ellipsen med entrum i origo,, kn nges med två ekvtioner på prmeter form: t os t sin, där 0 t ** Med hjälp v "trigonometrisk ettn " ser vi tt sin os t t dvs punkter som uppfller ** stisfierr ellipsens ekvtion Anmärkning 6: Ekvtionen definierr två epliit funktioner: + teken för övre hlvn Härledning v ellipsens ekvtion: Vi etrktr en ellips som hr rännpunktern F, 0 oh F, 0 som estår v de punkter vrs smmnlgd vstånd till två rännpunktern, hr en konstnt summ d + d =. Låt P, vr en punkt på ellipsen. Från d + d = hr vi Vi flttr en rot till den vänstr sidn oh kvdrerr åd sidor : Efter förenkling hr vi Vi delr med oh igen kvdrerr åd leden för tt eliminer roten oh därefter förenklr ekvtionen :

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor 7 v 6 ] [ ] [ Vi inför etekningen oh får ellipsens ekvtion Om vi delr med hr vi ellipsens ekvtion på formen. Därmed hr vi härlett ellipsens ekvtion. Anmärkning 7: Ett sätt tt få ekvtion för en ellips är tt i irkelns ekvtion gör vrielte /, / med ndr ord ändrr vi skln på respektive eln. Vi får. Anmärkning 8: Om ellipsens entrum ligger i punkten Cp,q då hr ellipsen följnde. Smm ellipsen kn skrivs på prmeterform: t p os t q sin, där 0 t *** Med hjälp v "trigonometrisk ettn " ser vi tt sin os t t q p dvs punkter som uppfller *** stisfierr ellipsens ekvtion q p Anmärkning 9: Endst en punkt0,0 stisfierr ekvtionen 0 Anmärkning 0: Ingen punkt stisfierr ekvtionen. Uppgift 5. Rit elipsen vrs ekvtion är

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor Lösning: För tt skriv ellipsen på formen oh får delr vi med ekvtionen 3 3 som vi kn skriv på följnde sätt / 3 Om vi jämför med får vi: oh / 3 / 3 Alltså hr ellipsen hlvlrn oh / 3. 5. o Uppgift 6. Rit följnde kurvor givn i prmeterform. ost, sin t, där 0 t ost, sin t, där 0 t / Svr Elipsen med hlvlr = oh =. Svr. 8 v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor Uppgift 7. Bestäm tngenten till elipsen vrs ekvtion Lösning: Vi sustituerr = i ellipsens ekvtion: är 3 i punkten P=, där >0. 3. Eftersom, enligt ntgnde >00 tr vi. Vi deriverr åd leden i impliitt definierdee funktionen 3 oh får 0. I punkten P=, hr vi P. Tngentens ekvtion lir: eller efter förenkling 3. Svr: 3 Uppgift 8. Vis tt ellipsen hrr ren A. Lösning: Från får vi två epliit funktioner. Vi estämmer ren v fjärde delen v ellipsen som ligger i först kvdrnten. A / 0 / 0 0 d sin osv osv dv v osv dv Sustitutionen ger d os vdv sin v där Gränser: 0 sinn v 0 v 0 0 v sin v sin v v / 0 os v dv / 0 oss v dv sinv / [ v ] 0 9 v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor sin sin0 / 0 / 0 0 0. Från A hr vi A vilket skulle eviss. Uppgift 9. Rit följnde punktmängd i plnet M {, R : } Svr: Området egränss v ellipsen. Från oh får vi hlvlrn oh. Uppgift 0. Rit följnde punktmängder i plnet M {, R : } M {, R : } M 3 {, R : } d M {, R :, 0} e M 5 {, R :, 0} 0 v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor f M 6 {, R :, 0} Svr: Rndpunkter tillhör inte mängden M d B o C A e B o C f B o C A A ================================================================ Uppgift. En ellips hr den horisontell hlveln 5 oh rännpunkter F 3,0 F 3,0. Bestäms ellipsens ekvtion. Tips: nvänd smndet oh F, 0. där, är hlvlrn oh rännpunktern ges v F, 0 oh Lösning: Från smndet hr vi 5 9 6. Ellipsens ekvtion lir då 5 6 Svr: 5 6 v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor 3.HYPERBEL Definition. En hperel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till två givn punkter, rännpunkter hr en konstnt skillnd. Ekvtionen för en hperel härleder vi på liknnde sätt som för en ellips. Två oft förekomnde är följnde ekvtioner: hr skärningspunkter med eln oh. hr skärningspunkter med eln Anmärkning : Ekvtionen definierr två epliit funktioner: + teken för övre hlvn. Härv får vi definitionsmängden 0 dvs, ] [, oh två sned smptoter enligt formlern: T e för oh hr vi k lim f lim lim n lim f k lim lim lim lim konstnt. lim 0 nämnren går mot, täljren = Därmed är 0 en sned smptot till då. v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor På smm sätt får vi tt är en vänster smptot till då. På liknnde sätt visr vi tt oh är sned smptoter vänster respektive höger till nedre delen v hpereln. Om F,0 oh F e,0 är hperelns rännpunkter då gäller Anmärkning. Ekvtionen 0 kn fktorisers oh skrivs som 0. oh därmed punkter som stisfierr ekvtionen ligger på två linjer 0 0. Uppgift. Rit hpereln 8 8. Lösning: För tt estämm oh skriver vi ekvtionen på formen. Vi delr ekvtionen 8 8 med 8 oh får. Därför är hperelns smptoter. Vi ritr smptoter oh, 3 v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor med hjälp v en rektngel se ilden, skisserrr vi hpereln. ======= =========== =========== =========== ========== ========== =========. PARABLER Här är två oft förekomnde ekvtioner: Eempel 3. där 0 oh där 0 ======= =========== =========== =========== ========== ========= Definition. En prel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given linje, strlinje direktris oh en given punkt rännpunkt är lik. Anmärkning 3: Prelns verte, toppunkt ligger i mitten v vinkelrät sträkn från rännpunkten till direktrisen. Q d P M Q d d = d V d M V F F d P v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor Den red linjen i figuren ovn är prelns strlinje, F eteknr rännpunkt fokus oh V är prelns verte toppunkt Uppgift 3. Bestäm ekvtionen för den prel vrs vstånd till linjen F, 0 är lik. oh punkten Lösning: Låt P, vr en punkt på preln. Avståndet melln P oh direktrisen strlinjen är d medn vståndet melln P oh rännpunkten är d. Från d d kvdrer åd leden Svr: Uppgift. Bestäm ekvtionen för den prel som hr rännpunkten F,5 oh verte V.6. Lösning: Genom rännpunkten F,5 oh verte V.6 går prelns smmetrilinje medn direktrisen strlinjen skär vinkelrät smmetrilinjen i den punkt D som uppfller krvet tt vståndet melln D oh V är lik med vståndet melln V oh F. Direktrisens ekvtion är därmed 7. Se figuren. 5 v 6

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor 6 v 6 För en punkt P, på preln hr vi 5 7 d d kvdrer åd leden 5 0 9 5 7 3 3 Svr: 3