MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Relevanta dokument
MATENS KLIMATPÅVERKAN

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

KLIMATSMARTA MATTIPS

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Måltidspedagogik i vardagen

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Världen har blivit varmare

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

FUTURE KITCHEN Introduktion del

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Christl Kampa-Ohlsson

God mat + Bra miljö = Sant

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Råd för en god hälsa

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Matprat i primärvården

Vad ska vi äta? Elin Röös

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Diabetesutbildning del 2 Maten

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Klimatpåverkan av livsmedel

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Mål resurshushållning i kursplanen

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Hållbar mat i offentliga kök

WHO = World Health Organization

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Klimatanpassa din matlagning

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

VEGETARISK MAT TILL BARN

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Monica Holm Verksamhetsutvecklare Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Kemiska ämnen som vi behöver

Vad påverkar vår hälsa?

Inspirationsfilm HFS matvanor

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Tio steg till goda matvanor

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Bakom våra råd om bra matvanor

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Bra måltider i skolan

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Inspirationsguide för restauranger. I samarbete med Hållbara Restauranger

Vad räknas till frukt och grönt?

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

Råd om mat till dig som ammar

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Satsa grönt! Erik Hellmén. Mat har blivit ett debattämne

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Årets Pt 2010 Tel

Bra mat. Vikt och midjeomfång

REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN

Klimatpåverkan från skolmåltider

Transkript:

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Katarina Nilsson, Elinor Hallström Februari 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

GLOBALA UTMANINGAR MED VÅRT MATSYSYTEM 30% av klimatpåverkan 70% av färskvattnet 40% av markytan 1 miljard saknar mat & vatten 8.5% av alla vuxna har diabetes 1 av 3 vuxna överviktiga

Veckomatsedeln ser olika ut i olika delar av världen Mali UK 3 http://thoughtcatalog.com/madison-moore/2013/05/15-photos-of-a-week-of-groceries-from-different-countries-around-the-world/

TRE KOMPONENTER ATT JOBBA MED Total Miljöpåverkan = mängd produkt * påverkan/mängd produkt Svinn Hållbar konsumtion Hållbar produktion

Klimatpåverkan 1 portion nötköttsgryta med ris 7 rotfruktspytt med ägg och tzatziki om man ändrar både protein och kolhydrater på tallriken 5

Livsmedelsverkets råd om bra matvanor

SYNERGIER MELLAN HÄLSA & MILJÖ Lite Rekommendation för miljösmart kost Hög Mycket Rekommendation för hälsosam kost Låg Picture from Barilla Center for Food Nutrition

Rött och processat kött Rött kött= Nöt, fläsk, lamm och vilt Ökad risk för tjock- och ändtarmscancer Risken ökar om köttet är processat = korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami mm Rekommendationen är max 500g i veckan eller Max fyra måltider i veckan 8

Protein vad behöver vi egentligen? Vilket protein behöver vi? Livsmedel från djurriket innehåller alla essentiella aminorsyror i en bra blandning Får vegetarianer i sig tillräckligt med protein av god kvalitet? Blanda spannmål, baljväxter som ärtor, bönor och linser så får man i sig tillräckligt

Effekter av mindre kött på tallriken (och mer grönt) Minskat intag av fett, mättat fett och salt = Positiv hälsoeffekt Ökat intag av fibrer och folat = Positiv hälsoeffekt Minskat intag och upptag av mineraler tex. järn och zink = Negativ hälsoeffekt måste kompenseras 100% 80% 60% 40% 20% Näringsintag i % av rekommenderat intag från hela kosten Minskat intag jämfört med dagens konsumtion - 50% - 65% - 25% - 50% REF = Nuvarande köttintag NUTR-1 = 25% mindre kött NUTR-2 10 0% Energy Fat Sat fat Protein Iron Zinc

VAD ÄR ETT HÅLLBART UTRYMME PÅ TALLRIKEN? En 90 g nötburgare eller 22 ostskivor Per person: 2,5 kg CO 2 -e/dag? eller 82 brödskivor eller 44 skinkskivor eller 130 morötter eller 9 portionsbitar lax

SKOLA A Ca 1,2 kg CO 2 -ekv/skolmåltid SKOLA B Ca 0,5 kg CO 2 -ekv/skolmåltid

INTE BARA SVART ELLER VITT PRIORITERA INSATSER MED STOR EFFEKT OCH LÄTTA ATT GENOMFÖRA BYT HÄLFTEN AV KÖTTFÄRSEN MOT VEGETABILIER! 13

210 varv runt jorden!

Matsvinn/spill- Generalla trender i världen Medel- & Höginkomst länder Procent svinn/spill Totalt 1/3 Når inte magen! Låginkomst länder Steg i värdekedjan 15 www.save-food.org

Minska matsvinn Mäta för att veta Serveringssvinn och serverat (kg) 0 10 20 30 40 Korv och stuvade makaroner Hokifilé m potatis Kotlett med potatis och rotfrukter Köttfärslåda m potatis Kycklinggryta m ris Potatis/Ris/Pasta Svinn Potatis/Ris/Pasta 16

WWFs KÖTTGUIDE http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/kottguiden/1595300-wwfs-kottguide

Nyckelhålet Enkelt att välja nyttigt Lågt innehåll av salt och socker Högt innehåll av kostfibrer och fullkorn Nyttigare och mindre fett Underlättar valet av mat som minskar risken för kroniska sjukdomar Varje livsmedelsgrupp jämförs för sig 18

Matfett 19

Rotfrukter och baljväxter har låg miljöpåverkan, är lagringståliga och bidrar med nyttiga fibrer! Kg CO 2 e/kg 12 10 8 6 4 2 20 0 Rotfrukt rotfrukter, lök, kål frukt Norden frukt import baljväxter salladsgrönsaker torkade norden Frukt Lokalt odlad Frukt Importerad - Ej flyg Torkade baljväxter Salladsgrönsaker Lokalt odlade Salladsgrönsaker Importerad - Ej flyg salladsgrönsaker import juice sylt Juice, sylt grönsaker frukt Frukt & flyg grönsaker Flygimport

Livsmedel vi inte äter för näringens skull Alkohol 3-11% av kostens totala klimatpåverkan kostar samhället 50 miljarder kr/året 14% av medelsvenskens matkassa Junk food 1/3 av kostens klimatpåverkan i AUS Negativ hälsopåverkan 40% av medelsvenskens matkassa MEN dessa livsmedel fyller kanske en annan funktion? Hallström et al. 2017; Hadjikakou, 2017; Hendrie et al. 2016; SOU; 2011

Potential för minskad klimatpåverkan Ca 2 ton per person och år Minskad klimatpåverkan - 80% Dagens konsumtion & produktion Minskat Svinn 1/3 av all mat går till spillo Tekniska förbättringar Gör mycket MEN utsläpp från biologiska system begränsar Hälsosam kost Mindre mat Mer grönt Klimatsmart kost Mindre kött Inget flyg 22 Källa: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? SJV,SLV,SNV 2013

MILJÖANPASSADE KOSTRÅD Ät mer grönt och frukt! Mindre rött kött och chark Välj miljömärkt fisk! Byt till vegetabiliskt matfett Begränsa feta mejeriprodukter Mindre sötsaker och snacks Minska svinnet! 23 Livsmedelsverket

TACK! Elinor Hallström Elinor.hallström@ri.se & Katarina Nilsson katarina.nilsson@ri.se 24