BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2010-2012

BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2010-2012 Stadsstyrelsens förslag 26.10.2009

1 Stadsdirektörens översikt Borgå stads ekonomiska läge kommer att vara svårt också under de närmaste åren. På grund av den ekonomiska recessionen har stadens skatteintäkter minskat kraftigt detta år. På grund av stigande löner och priser förväntas verksamhetsutgifterna öka cirka tre procent nästa år. Också investeringsutgifterna är höga de närmaste åren, då staden slutför de påbörjade stora investeringsprojekten. Borgås skuldbörda fortsätter att öka i snabb takt. Budgeten 2010 har upprättats så realistiskt som möjligt för att undvika budgetrevideringar. Årsbidraget i budgetförslaget blir tvåmiljoner euro på minus, vilket betyder att en del av driftsutgifterna och alla investeringar måste finansieras med lån. De lagstadgade bastjänsterna kommer att tryggas. Den i genomsnitt bättre kvaliteten och kvantiteten på tjänsterna kommer nu att ses över för att kunna stävja utgiftsökningen. Ingen befolkningsgrupp kommer att glömmas bort och vår servicenivå kommer att vara god också i fortsättningen. De viktigaste målen för nästa år är uppdatering av strategin, beslut om organisationsstrukturen och rationalisering av servicenätet. Stadens personalstyrka kommer att vara oförändrad under år 2010. Under de kommande åren borde man också kunna förbättra produktiviteten, och pensionsavgångarna kommer att leda till att antalet anställda börjar minska. Budgetförslaget upptar inte permitteringar eller uppsägningar av personalen. I ekonomiskt avseende kommer år 2010 att vara ett synnerligen svårt år och år 2011 ännu svårare. Det allmänna ekonomiska läget förväntas ljusna en aning redan år 2010, men i den kommunala ekonomin märks sviterna av recessionen ännu under många år. Under de närmaste två åren behöver staden troligen ta nya lån på över 50 miljoner euro per år. I slutet av år 2011 beräknar man att stadens skulder har vuxit till 210 miljoner euro, dvs. ca 4 300 euro per invånare. Vid slutet av förra året hade staden skulder på 130 miljoner euro, dvs. 2 700 euro per invånare. Ränte- och amorteringsutgifterna ökar också kännbart i Borgå, när skuldbördan växer och räntorna igen börjar stiga. Staden kommer troligen att använda ca 8 miljoner euro till låneräntor år 2011. Summan motsvarar avkastningen från en procentenhet på inkomstskatten. Stadens investeringsutgifter är sammanlagt 23 miljoner euro år 2010. De största investeringsobjekten i budgeten 2010 är byggandet av Hamarin koulu (4,5 miljoner euro), totalrenoveringen av Näse hälsostation (3,8 miljoner euro), totalrenoveringen av Linnajoen koulu (2,5 miljoner euro) och byggande och underhåll av kommunaltekniken (6,6 miljoner euro). Stora investeringsprojekt som redan påbörjats och för vilka det finns beslut, genomförs under de närmaste åren. Förutsättningarna för att sätta igång andra nya investeringsprojekt bör omvärderas noggrant under de följande åren.

2 Inkomstskattesatsen kommer enligt stadsdirektörens budgetförslag att bli 19, 25 procent, men fastighetsskatteprocenterna föreslås ändras. Det är synnerligen viktigt att köpkraften bevaras i detta ekonomiska läge och därför föreslås ingen höjning av inkomstskattesatsen. Genom en höjning kan vi inte heller skjuta fram de nödvändiga strukturella ändringarna. Om vi ville stoppa den accelererande skuldsättningen och bevara den nuvarande servicenivån borde inkomstskattesatsen höjas till 23 procent år 2010. Inkomstskattesatsen i Borgå är redan nu ca 1-2 procentenheter högre än i huvudstadsregionens andra kommuner. En så stor skillnad är en belastning med tanke på stadens attraktionskraft och konkurrenskraft. Borgå kan inte heller längre bygga upp välfärdstjänster på kontinuerligt ökande inkomster från samfundsskatten. Samfundsskatten är förenad med alltför många osäkerhetsfaktorer på grund av konjunktursvängningarna. Den stabilaste skatteformen är fastighetsskatten, som nu föreslås höjas. Kommunalskatten väntas i nästa år inbringa sammanlagt cirka 152 miljoner euro, vilket är ca 5 miljoner euro under prognosen för detta år. Den höjda fastighetsskatten väntas ge staden sammanlagt ca 10 miljoner euro år 2010, vilket är ca 3,3 miljoner euro mer än under detta år. Stadens samfundsskatt förväntas år 2010 stanna vid ca 18,6 miljoner euro, inkomsterna från samfundsskatt kommer således att vara ungefär på samma nivå som under detta år. Fastighetsskatteprocenterna i Borgå har tidigare legat under landets genomsnitt. Fastighetsskatteprocenterna kommer i varje fall att höjas i början av nästa år, eftersom staten har beslutat höja de nedre och övre gränserna i hela landet. Fastighetsskatteprocenten för stadigvarande bostadsbyggnad föreslås bli 0,35 procent, vilket fortfarande ligger vid den nedre gränsen. Fastighetsskatten för fritidshus höjdes till 0,95 procent och den allmänna fastighetsskatten till 1,1 procent. Enligt budgetförslaget kommer man också att höja avkastningskravet för stadens koncernbolag med sammanlagt 250 000 euro jämfört med det tidigare. Avkastningskravet för Borgå Energi stiger från 1,2 miljoner euro till 1,3 miljoner euro och för A- bostäder ställs ett nytt avkastningskrav på150 000 euro. Avkastningskravet för Borgå vatten är oförändrat, 300 000 euro. Det ekonomiska läget förutsätter att också koncernbolagen effektiverar sin verksamhet och avkastningskravet ska inte automatiskt överföras på kundavgifter eller hyror. Stadens verksamhetsutgifter beräknas öka med ca 310 miljoner euro år 2010. Detta innebär en ökning med ca tre procent jämfört med detta år. Budgetförslaget innehåller nämndernas omvärdering av tjänster och servicenätet, genom vilka utgiftsökningen ska hållas i styr, t.ex. de skolsammanslagningar som föreslagits i skolnätsutredningen. I förslaget ingår också nedläggning av Fredsgatans hälsostation, ungdomsstationen och Galgbacka grupphem samt ändring av kriterierna för stödet för närståendevård. I och med att Brandbackens servicehus blir färdigt öppnas också 55 nya platser för serviceboende med vård dygnet runt, vilket gör det möjligt att ändra den institutionsinriktade servicestrukturen inom äldreomsorgen. I budgeten har man också förberett sig på att de avtalsbaserade lönerna stiger med 1,3 procent. Om lönerna stiger mer än det, är man troligen tvungen att omvärdera verksamheten. Anslagen för utkomststöd har höjts och pengar har reserverats för att sköta strukturförändringarna inom näringslivet.

3 De enskilda sektorerna har lagt ned mycket arbete på budgetförslaget för nästa år och förbundit sig till det. Alla nämnder fick sitt förslag att hållas inom den snäva ramen. Alla i organisationen har förstått att det ekonomiska läget är allvarligt och att strukturella förändringar är nödvändiga. Det ekonomiska läget kommer att vara svårt under de närmste åren och vi måste tänka ut nya sätt att producera kommunala tjänster som både kvalitativt och kvantitativt är tillräckliga. Vi bör dock komma ihåg att det i Borgå pågår många viktiga positiva utvecklingsprojekt, såsom campusprojektet och planeringen av den nya energieffektiva stadsdelen Skaftkärr. Borgå stads framtid som en del av metropolområdets utveckling är på lång sikt synnerligen positiv. Jukka-Pekka Ujula Stadsdirektör

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänna motiveringar 1.1. Det ekonomiska läget 1.1.1. Det allmänna ekonomiska läget 6 1.1.2. Kommunalekonomi under åren 2009 och 2010 6 1.2. Borgå stads läge 1.2.1. Allmänt 8 1.2.2. Borgås ekonomiska läge 9 1.3. Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen 1.3.1. Budgeten och ekonomiplanen enligt kommunallagen 10 1.3.2. Budgetens och ekonomiplanens uppbyggnad 10 1.3.3. Utgångspunkter för upprättandet av budgeten 11 1.3.4. Skatteintäkter 11 1.3.5. Statsandelarna inom driftsekonomin 14 1.3.6. Stadens finansieringsbehov och låneupptagning 15 2. Personalplan 2010 2012 17 3. Sektorvisa motiveringar 3.1. Allmän förvaltning 21 3.1.1. Val 21 3.1.2. Stadsfullmäktige 21 3.1.3. Revision 21 3.1.4. Stadsstyrelsen 21 3.1.5. Utvecklings- och näringstjänster 21 3.1.6. Stadskansliet 23 3.1.7. Ekonomibyrån 24 3.1.8. Personalbyrån 26 3.2. Social- och hälsovårdssektorn 3.2.1. Ledning och interna tjänster 32 3.2.2. Hälsotjänster 33 3.2.3. Äldreomsorg 36 3.2.4. Socialarbete 39 3.3. Bildningssektorn 3.3.1. Bildningssektorns ledning 45 3.3.2. Finskspråkiga utbildningsväsendet 47 3.3.3. Svenskspråkiga utbildningsväsendet 50 3.3.4. Barndagvård 52 3.3.5. Ungdomsväsendet 54 3.3.6. Biblioteksväsendet 55 3.3.7. Kulturväsendet 56 3.3.8. Idrottsväsendet 58 3.4. Teknik- och miljösektorn 3.4.1. Teknik- och miljösektorns ledning 64 3.4.2. Gatuavdelningen 64 3.4.3. Stadsplaneringen 66 3.4.4. Fastighets- och mätningsavdelningen 67 3.4.5. Byggnadstillsynen 69 3.4.6. Miljövård 70 3.4.7. Lokalcentralen 71 3.5. Räddningsverket i Östra Nyland 77 3.5.1. Uppgiftsområde förebyggande av olyckor 78 3.5.2. Uppgiftsområde räddningsverksamhet 79 3.6. Driftsekonomin sammanlagt 83

5 4. Resultaträkningsdelen 87 5. Investeringsdelen 89 5.1. Investeringstabeller 89 5.2. De största investeringarna år 2010 93 6. Finansieringsdelen 94 7. Budgetens bindande verkan 7.1. Driftsekonomi 95 7.2. Investeringar 95 7.3. Långfristig upplåning 96 7.4. Dispositionsplan 96 8. Affärsverk 8.1. Borgå vatten 100 8.2. Kungsvägens arbetshälsa 101 9. 9 Kommunkoncernen 103 Bilaga: Investeringar 2010-2014

6 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN FÖR ÅREN 2010-2012 1. Allmänna motiveringar 1.1. Det ekonomiska läget 1.1.1. Det allmänna ekonomiska läget Under det gångna året har Finlands ekonomi störtdykt. Under första hälften av året har produktionen minskat med nästan 10 % jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Industriproduktionen beräknas minska i år relativt mera än under recessionsåret 1991. På grund av den svaga exportefterfrågan minskar industriproduktionen i Finland med 15 % jämfört med i fjol. I många länder har den offentliga makten gjort stora satsningar på stimulansåtgärder. Stimulansåtgärderna inriktar sig såväl på finansieringssystemets funktion som på finanspolitiken, med vilken man har ökat konsumtionen och investeringarna. Räntenivån har sjunkit betydligt, vilket i princip uppmuntrar också de privata företagen att investera. På grund av den svaga efterfrågan har investeringarna dock än så länge varit små. Man har försökt stimulera den privata konsumtionen genom skattelättnader. Stimulanspolitiken har resulterat i en betydande offentlig skuldsättning. När man bedömer den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren är en gradvis åtstramning av finanspolitiken därför en central åtgärd för att förhindra en alltför stor skuldsättning. Arbetslösheten i de industrialiserade länderna väntas öka, vilket bromsar ökningen av hushållens konsumtion. Prognoserna för den ekonomiska tillväxten nästa år varierar från -1 % till +2,5 %. Enligt den konjunkturprognos som finansministeriet publicerade 15.9.2009 kommer totalproduktionen i Finland i år att minska med 6 %. Prognosen för nästa år baserar sig på att den internationella ekonomin börjar återhämta sig mot slutet av året. Produktionsökningen i Finland kommer dock ännu nästa år att vara tämligen svag, dvs. bara 0,3 %. Så sent som i fjol var sysselsättningens utveckling positiv. På årsnivå noterades en ökning av löntagarnas arbetsinsats räknad i timmar, och sysselsättningsgraden steg till över 70 procent. Nästa år kommer arbetslösheten att stiga till över tio procent. I fjol steg konsumentpriserna ganska snabbt men i år har prisstegringen avstannat. Under år 2009 stiger årsmedelvärdet för konsumentpriser bara 0,1 procent. Nästa år beräknas konsumentpriserna stiga 1,2 %. Prognosen för importpriser visar en moderat prisstegring, och kostnaderna för inhemsk arbetskraft beräknas stiga långsamt. 1.1.2. Kommunalekonomi under åren 2009 och 2010 Enligt kvartalsstatistiken för kommunernas ekonomi minskade kommunernas årsbidrag under första hälften av året betydligt jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Under denna tid ökade kommunernas verksamhetsutgifter med ungefär sex procent, samtidigt som skatteinkomsternas ökning avstannade. Skatteinkomsternas minskning till nära noll berodde framför allt på att intäkterna från samfundsskatt minskade. I bakgrunden till verksamhetsutgifternas tämligen snabba ökning i kommuner och samkommuner finns en relativt snabb ökning av personalutgifter och användning av

7 köptjänster. Visserligen minskar personalutgifternas relativa ökning med ett par procentenheter från 2008 års nivå, som var sex procent. Däremot ser man tills vidare inga tecken på att köptjänsternas ökning skulle bli långsammare, trots at den allmänna kostnadsnivåns ökning har mattats av. Inom kommunsektorn beräknas lönesumman år 2009 stiga med ungefär fyra procent. Inkomstnivån stiger cirka 3,5 %, dvs. ett par procentenheter långsammare än i fjol. Trots de sparåtgärder som riktade sig på personalutgifter har trycket att höja lönesumman varit stort, bland annat på grund av att förpliktelserna har ökat och arbetsfältet blivit bredare. Arbets- och tjänstekollektivavtalen för den kommunala sektorn gäller till slutet av januari 2010. Avtalsperioden med Tehy fortsätter till slutet av år 2011 och i Tehyprotokollet ingår avtalsförhöjningar år 2010. Förhandlingarna om ett nytt arbets- och tjänstekollektivavtal för den kommunala sektorn torde inledas först senare i år, och förhandlingarna förs i en situation där en åtstramning av den kommunala ekonomin verkar allt mera uppenbar på grund av att skatteintäkterna minskar när arbetslösheten ökar. Kommunarbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift slopas i början av nästa år. Kommunarbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift föreslås bli höjd till 2,27 procent av lönesumman. Kommunarbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift slopas i början av nästa år. Kommunarbetsgivarnas genomsnittliga KuEL-avgift torde vara oförändrad, dvs. cirka 23,6 procent av lönesumman. Kommunernas pensionsförsäkring beslutar om den totala avgiften år 2010 under den senare hälften av året. Kostnadsnivån inom den kommunala sektorn steg i fjol 5,3 % enligt prisindex för basservicen. I år torde kostnadsökningen vara avsevärt långsammare. I budgeten för basservice beräknas kostnadsnivån i år stiga 3 % och nästa år 2 %. Enligt gällande beräkningar kommer statsandelsindexet att stiga en aning snabbare. Det allmänna ekonomiska läget 2006 2007* 2008* 2009** 2010** % -ändring Produktion (volym) 4,9 4,2 1,0-6,0 0,3 Lönesumma 4,9 5,9 6,8-2,8 0,9 Inkomstnivå 3,0 3,4 5,6 4,2 3,0 Löntagarnas arbetsinsats 1,8 2,0 1,2-6,0-2,0 Inflation 1,6 2,5 4,1 0,1 1,2 %-enheter Arbetslöshetsgrad 7,7 6,9 6,4 9,0 10,5 Skatter/BNP 43,4 42,9 43,0 41,6 41,0 Offentliga utgifter/bnp 48,7 47,3 49,0 54,6 55,8 Finansieringsunderskott/BNP 3,9 5,2 4,4-2,7-4,5 Offentlig skuld/bnp 39,2 35,2 34,2 41,4 48,2 Bytesbalans/BNP 4,9 4,0 2,6 1,5 2,0 Euribor 3 mån., % 3,1 4,3 4,8 1,5 2,0 10 års ränta, % 3,8 4,3 4,3 3,8 4,1

8 1.2. Borgå stads läge 1.2.1. Allmänt Borgås invånarantal har under 2000-talet ökat med cirka 400 personer per år, procentuellt sett har ökningen varit cirka 0,4-1,2 %. I slutet av år 2008 var befolkningen 48 227 personer. I genomsnitt har lika många personer flyttat in som har flyttat ut från kommunen. Folkökningen beror på ett födelseöverskott. Bild: Borgås invånarantal under åren 1987-2008 I Borgå är de yngre åldersklasserna större jämfört med hela landet eller med åldersstrukturen i alla kommuner av stadskaraktär. Vid slutet av år 2008 var andelen personer under 15 år 18,5 %, andelen 15-64-åringar 67 % och andelen personer över 65 år 14,5 %. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen på 10 år att öka med cirka 3 350 personer. Av folkökningen utgör personer över 65 år cirka 40 %. Den genomsnittliga inkomstnivån i Borgå är hög i jämförelsen med andra kommuner. Den beskattningsbara inkomsten per inkomsttagare år 2008 var 20 867 euro. År 2008 var skatteinkomsterna per invånare 3 872 euro. I jämförelsen med andra kommuner kom Borgå på 8:e plats. Arbetsplatsstrukturen i Borgå är servicedominerad. Servicesektorns andel är 62,1 %. Förädlingssektorns andel är 35,2%. Förädlingens andel är betydligt större än i hela landet i genomsnitt. Jord- och skogsbrukets andel är 1,8 %. Borgås arbetsplatssufficiens är 89,7 %. I Borgå finns således cirka 10 % färre arbetsplatser än sysselsatta personer. Antalet Borgåbor som pendlar till andra kommuner är 7 300. Dryga 70 % av dem har arbetsplats i huvudstadsregionen. Antalet personer som pendlar till arbete i Borgå är 5 000. Sysselsättningen i Borgå har varit någorlunda stabil. Den ekonomiska recessionen har börjat påverka såväl sysselsättningen som utbudet på arbetsplatser. Antalet arbetslösa har ökat under år 2009. Arbetslöshetsgraden i Borgå var vid slutet av augusti 7,9 %.

9 2500 Työttömät työnhakijat ja avoimet työpaikat Porvoossa 1/2008-9/2009 2000 1500 1000 500 0 2008 2009 Työttömät työnhakijat Avoimet työpaikat Bild: Arbetslösa arbetssökande (blått) och lediga arbetsplatser (rött) i Borgå 1/2008 9/2009 1.2.2. Borgås ekonomiska läge Borgå stads ekonomiska läge har försvagats till följd av den ekonomiska recessionen. Det försvagade ekonomiska läget beror i synnerhet på att tillväxttakt för skatteintäkterna minskade år 2008 och att dessa intäkter de facto sjönk år 2009 jämfört med det föregående året. Utgifterna för åren 2008 och 2009 hade budgeterats, såsom tidigare, enligt antagandet om en kraftig ökning av skatteintäkterna. I investeringsprogrammet för år 2008 föreslås nedskärningar på 2 miljoner euro. Enligt prognosen för år 2009 kommer bokslutet att visa ett underskott på cirka 12 miljoner euro. Årsbidraget torde stanna nära noll, förutsätt att den prognos som gjordes på basis av uppgifterna från augusti förverkligas och att inga överskridningar av budgetanslag dyker upp. I budgeten för år 2009 hotade skillnaden mellan inkomster och utgifter att växa över 30 miljoner euro. Stadsfullmäktige godkände i april ett ekonomiskt balanseringsprogram, där utgifterna i i driftsekonomi minskades med 5,9 miljoner euro och investeringar för 6,8 miljoner euro flyttades framåt. Därtill permitterades personalen i 7 14 dagar. Alternativt hade personalen möjlighet att hålla en motsvarande period av arbetsledighet utan lön. Permitteringarna gav en inbesparing på cirka 3,3 miljoner euro. Stadsstyrelsen beslutade låta göra en utredning om Borgå stads ekonomiska läge och att begära förslag till att utveckla verksamheten genom strukturella reformer. Utredningsarbetet blir färdigt i slutet av september. Åren 2010 och 2011 kommer att vara mycket svåra ekonomiskt sett. Den allmänna ekonomin väntas långsamt börja gå uppåt redan i början av år 2010. I den kommunala ekonomin kommer recessionens effekter att synas ännu länge efter det att en uppgång har börjat.

10 1.3. Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen 1.3.1. Budgeten och ekonomiplanen enligt kommunallagen I 65 i kommunallagen finns bestämmelser om budgeten och ekonomiplanen. Fullmäktige skall före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Ekonomiplanen skall vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planeperioden, skall i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning skall täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investeringsoch finansieringsdel. Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. 1.3.2. Budgetens och ekonomiplanens uppbyggnad De allmänna motiveringarna innehåller bl.a. en översikt över statsekonomins och kommunekonomins utsikter och det ekonomiska läget i staden samt en redogörelse för faktorer som är av betydelse för budgetens finansiering. Driftsekonomidelen innehåller varje sektors budget på uppgiftsområdesnivå. I sektorernas planer ingår också mål för verksamheten och tabeller med nyckeltal för budgetåret och för åren under planeperioden. I uppgiftsområdenas resultaträkningar presenteras verksamhetsintäkter och verksamhetsutgifter. Resultaträkningsdelen innehåller de centrala posterna i stadens ekonomi som helhet, dvs. utgifter och inkomster för den egentliga verksamheten, skatteintäkter, statsandelar, finansiella intäkter och utgifter samt planenliga avskrivningar på anläggningstillgångar. Investeringsdelen innehåller stadens investeringsutgifter och -inkomster, också specificerade per projekt. I finansieringsdelen presenteras i formen av utgifts- och inkomstförslag de utgifter och inkomster som berör finansieringen på lång sikt. Investeringsdelen innehåller en finansieringskalkyl med uppgifter som samlats från resultaträkningsdelen, investeringsdelen och finansieringsdelen.

11 Stadens ekonomiplan upprättas årligen för tre år. Stadsfullmäktige godkänner den i samband med godkännandet av budgeten. Budgetåret är planeperiodens första år. 1.3.3. Utgångspunkter för upprättandet av budgeten Stadsstyrelsen godkände 6.4.2009 153 anvisningarna för upprättande av budget och ekonomiplan. I anvisningarna ingår en budgetram, som nämnderna och sektorerna bör beakta när de bereder förslagen till budget och ekonomiplan. Förslaget till budget för år 2010 baserar sig på de budgetförslag som nämnderna har gjort. Utgångspunkten för budgetramen var ett förslag till budget för år 2009 som korrigerats enligt det ekonomiska balanseringsprogrammet. Som inflationsjustering beaktades en totalhöjning på 2,5 %. Höjningen riktas så att personalutgifterna blev föremål för en höjning på 3,2 % och den återstående delen användes till andra utgifter. De avtalsenliga höjningarna år 2009 höjer lönesumman med 2,9 %. Huvuddelen av de tjänsteoch arbetskollektivavtal som berör staden går ut i januari 2010. I budgeten finns utöver sektorernas reserveringar för personalutgifter en centraliserad lönereservering på cirka en procent för lönejusteringar år 2010. Inflationen beräknas vara 0,1 % år 2009 och 1,2 % år 2010. I budgetramen finns inga resurser för en utvidgning av verksamheten, på grund av den dramatiska nedgången i stadens skatteintäkter. Skötseln av lagstadgade uppgifter har företräde. 1.3.4. Skatteintäkter Skatteintäkterna i budgeten består av kommunal inkomstskatt, fastighetsskatt och andelar i intäkterna från samfundsskatt. Ingen hundskatt uppbärs. Kommunalskatt Kommunalskatten bestäms på basis av en naturlig persons eller en dödsbos förvärvsinkomster. Stadsfullmäktige fastställer den kommunala inkomstskattesatsen årligen. År 2009 är den kommunala inkomstskattesatsen 19,25 %. I början av år 2009 höjdes inkomstskattesatsen med 0,5 procentenheter. I år är inkomstskattesatsen i kommuner i genomsnitt 18,59 %. De sammanlagda inkomstskatterna på förvärvs- och kapitalinkomster från januari till augusti har minskat med ungefär fyra procent från fjolårets nivå, om man inte beaktar höjningen av skattesatsen. När arbetslösheten ökar, beräknas dessa intäkter under resten av året minska med 6-7 % från fjolåret. Om denna utveckling förverkligas, torde inkomsterna från kommunalskatt i år vara ungefär desamma som i fjol. Nästa år beräknas den samhällsekonomiska lönesumman växa en procent. Kommunernas inkomstunderlag i den kommunala beskattningen torde växa ett par procent. Inkomstavdragen ökar med 10 %, vilket betyder att den beskattningsbara inkomsten minskar med cirka 2 %. Avdragen från kommunernas inkomstskatter ökade redan i år betydligt. De ändringar i inkomstbeskattningens grunder som föreslås för nästa år skulle minska kommunernas inkomstskatter betydligt. Beskattningsgrundernas ändringar kompenseras till kommunerna genom statsandelssystemet. I budgeten utgår man från att den kommunala inkomstskattesatsen är densamma som i dag under hela planeperioden. Inkomstskattesatsen höjdes från början av år

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 12 2009 med 0,5 procentenheter till 19,25 %. År 2010 beräknas intäkterna från kommunalskatt sjunka 3,1 % från fjolårets nivå för att sedan växa cirka 3,5 % under åren 2011 och 2012. Skatteintäkterna under åren 2010 2012 har beräknats utgående från Kommunförbundets genomsnittliga beräkningar om skatteintäkternas utveckling. I beräkningarna har man beaktat de skatteavdrag som staten har beslutat om. Tuloveroprosentit vuosina 1997-2009 19,50 19,00 18,50 18,00 17,50 17,00 Porvoo Manner-Suomi 16,50 16,00 15,50 Bild: Inkomstskattesatsen i Borgå (blått) och i Fasta Finland (rött) under åren 1997-2009. Skatteprocent, redovisad kommunalskatt och beräknade intäkter under åren 2003-2012 Skattesats Skattesats Redovisat Borgå Ändring Borgå Fasta Finland tusen euro % 2003 18,75 18,03 118 199 +1,2 % 2004 18,75 18,13 120 834 +2,2 % 2005 18,75 18,30 128 217 +6,1 % 2006 18,75 18,40 133 842 +4,4 % 2007 18,75 18,47 145 039 +8,4 % 2008 18,75 18,56 154 419 +6,5 % 2009* 19,25 18,60 157 270 +1,8 % 2010* 19,25 152 394-3,1 % 2011* 19,25 157 727 +3,5 % 2012* 19,25 163 878 +3,9 % * Prognos Fastighetsskatt Fastighetsskatten är den skatt som på basis av fastighetens beskattningsvärde årligen betalas till kommunen. Fastighetsskatten gäller alla fastigheter med undantag för skogar, jordbruksmark och vissa allmänna områden. Skatten räknas på basis av den skatteprocent som stadsfullmäktige fastställer och fastighetens beskattningsvärde under det föregående året. För fastighetsskatten har ställts en övre och en nedre gräns i fastighetsskattelagen. Den senaste justeringen av fastighetsskatternas övre och nedre gränser gäller från början av år 2010.

13 Fastighetsskattens procentsatser har under åren 2003 2009 i Borgå och i andra kommuner i medeltal utvecklats på följande sätt: Allmän fastighetsskatteprocentsats Byggnader för stadigvarande boende Andra byggnader Borgå medeltal Borgå medeltal Borgå medeltal 2003 0,60 0,70 0,22 0,27 0,6 0,82 2004 0,70 0,72 0,25 0,27 0,8 0,83 2005 0,70 0,72 0,25 0,27 0,8 0,83 2006 0,70 0,74 0,25 0,29 0,8 0,86 2007 0,70 0,75 0,25 0,29 0,8 0,87 2008 0,70 0,74 0,25 0,29 0,8 0,88 2009 0,70 0,75 0,25 0,29 0,8 0,89 Fastighetsskattens övre och nedre gränser höjdes från början av år 2010. I Borgå bör fastighetsskattesatserna höjas minst till den nya nedre gränsen. I budgetförslaget har fastighetsskattesatserna höjts på följande sätt. Fastigheternas beskattningsvärde nuv. nedre gräns övre gräns Förslag Intäkter % % % % euro 2009 2009 2010 2010 2010 2010 Byggnader för stadigvarande boende 852 472 319 0,25 0,32 0,75 0,35 2 983 653 Andra byggnader än de för stadigvarande boende 46 631 225 0,80 0,60 1,35 0,95 442 997 Kraftverksbyggnader 2 233 832 2,50 0,60 2,85 2,85 63 664 Kärnkraftverksbyggnader 0 Små kraftverk 0 Byggnader för allmännyttig verksamhet 6 991 165 0,00 0,00 1,35 0,00 0,00 Markgrund för allmännyttig verksamhet 1 476 655 0,00 0,00 1,35 0,00 0,00 Obebyggda byggplatser 0 Allmän, byggnader 327 443 308 0,70 0,60 1,35 1,10 3 601 876 Allmän, markgrund 281 992 928 0,70 0,60 1,35 1,10 3 101 922 Beskattningsvärden totalt 1 519 241 432 Fastighetsskatt totalt 6 826 129 10 194 113

14 Redovisad fastighetsskatt och beräknade intäkter under åren 2003 2012 1 000 Ändring 2003 4 397 2004 4 118-6,3 % 2005 4 823 +17,1 % 2006 5 617 +16,5 % 2007 5 784 +3,0 % 2008 6 269 +8,4 % 2009* 6 676 +6,5 % 2010* 10 015 +50,01 % 2011* 10 305 +2,9 % 2012* 10 500 +1,89 % * Prognos Kommunernas andel av samfundsskattens avkastning Kommunernas andel av samfundsskattens avkastning steg från 22,03 % till 32,03 % för åren 2009 2011. På kort sikt kan kommunen inte påverka samfundsskattens avkastning, och kommunen kan inte besluta om beskattningens nivå. Samfundskatteprocenten har varit 26 % sedan år 2005. Den ekonomiska recessionen har minskat i synnerhet samfundsskattens avkastning. Redovisningarna av samfundsskatt började minska redan under den senare delen av år 2008. Som helhet minskar samfundsskatten år 2009 med nästan 30 %. Under år 2010 kan redovisningarna öka en aning, men osäkerheten kring samfundens inkomstutveckling är stor. Redovisad samfundsskatt och beräknade intäkter under åren 2003 2012 1 000 Ändring 2003 8 910 2004 11 284 +26,6 % 2005 17 213 +52,5 % 2006 22 964 +33,4 % 2007 26 736 +16,4 % 2008 26 037-2,6 % 2009* 18 586-28,6 % 2010* 18 660 +0,4 % 2011* 21 459 +15,0 % 2012* 16 480-23,2 % * Prognos 1.3.5. Statsandelarna inom driftsekonomin Från början av år 2010 genomförs en statsandelsreform (lag om statsandel för basservice). De nuvarande sektorspecifika statsandelarna koncentreras då huvudsakligen till finansministeriet. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblir i princip oförändrad trots reformen. Den kommunala basservicens statsandelar består av den nuvarande allmänna statsandelen samt av statsandelar enligt kalkylerade kostnader för social- och hälsovård, förskola och grundläggande utbildning, bibliotek och kostnader inom kulturväsendet.

15 Eftersom statsandelarna för förskola och grundläggande utbildning ändras så att statsandelar betalas enligt antalet invånare i åldersgruppen (6-15-åringar), behövs det också ett system med betalning av hemkommunsersättningar, vilka beaktas centraliserat. Den statsandel enligt huvudman som inte omfattas av reformen berör gymnasiet, den yrkesinriktade utbildningen och yrkeshögskolan. Andra kalkylerade statsandelar som inte berörs av reformen och som inte blir föremål för beräkning av finansieringsandelar, är motion, ungdomsarbete, medborgarinstitut, timbaserad grundundervisning i konst, teater, teater, orkestrar och museer, morgon- och eftermiddagsverksamhet. Enligt en preliminär beräkning måste staden år 2010 betala cirka 13 milj. euro i skatteinkomstutjämning som ingår i statsandelarna. Den skatteinkomstutjämning som betalas ut minskar med cirka 2 miljoner euro jämfört med det föregående året. Detta ökar i motsvarande grad de statsandelar som redovisas till staden. Statsandelssumman år 2010 beräknas vara 44,3 miljoner euro. Statsandelarna i år är cirka 41,7 miljoner euro. 1.3.6. Stadens finansieringsbehov och låneupptagning Stadens finansieringsbehov beräknas i huvudsak på basis av årsbidrag, nettoinvesteringsutgifter och låneamorteringar. I en ekonomi som är i balans kan man med årsbidraget finansiera investeringarna utan extra lån. På grund av det svåra ekonomiska läget blir stadens årsbidrag år 2010 negativt, och därför måste staden ta mera lån för att finansiera årsbidraget och därtill nettoinvesteringarna och amorteringarna på de nuvarande lånen. Långfristigt lån tas under budgetåret 53 miljoner euro. De tidigare lånen amorteras med 27,7 miljoner euro. Låneupptagningen i netto är således 25,3 miljoner euro. Lånesumman uppgår till 190 miljoner euro, vilket är cirka 3 898 euro per invånare. Koncernens lånestock i bokslutet för år 2008 var 5 081 euro/invånare. Låneupptagning, amorteringar samt lånestock 2008 2012 BS 2008 PROGN2009 BU2010 EP 2011 EP 2012 Låneupptagning 33 500 58 200 53 000 52 000 48 000 Amorteringar -18 521-22 409-27 666-32 225-35 900 Låneupptagning netto 14 979 35 791 25 334 19 775 12 100 Låneräntor 5 019 5 360 7 140 8 040 8 940 Lånestock 130 159 164 901 190 235 210 010 222 110 Lån euro/invånare 2 699 3 400 3 898 4 277 4 496 Antal invånare 48 227 48 500* 48 800* 49 100* 49 400* *Prognos

milj. milj. 16 Långfristiga lån under åren 2002 2012 (staden) Lainanotto - Upplåning Lyhennykset - Amorteringar 60 50 58 52 48 45 40 30 20 10 17 25 10 10 30 12 34 23 23 24 18 19 16 15 23 28 32 35 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 2011* 2012* Lainamäärä - Lånestock 250 200 165 189 205 215 150 100 63 78 96 104 110 115 130 50 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 2011* 2012*

17 2. Personalplan 2010-2012 Personalplan sammanlagt: TOIMIALAT Henkilöstömäärä- Personalantal Lisäys - Ökning SEKTORERNA 2008 2009 2010 2011 2012 YLEISHALLINTO ALLMÄNNA FÖRVALTNINGEN 225,0 223,5-1,5-1 SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMI SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN 882,0 879,0-0,5 2 7 SIVISTYSTOIMI-BILDNINGSSEKTORN 1 562,0 1 637,3-2 -1 TEKNINEN JA YMPÄRISTÖTOIMI TEKNIK- OCH MILJÖSEKTORN 321,5 323,0 PELASTUSLAITOS RÄDDNINGSVERKET 122,5 122,5 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 3 113,0 3 185,3-4,0 1 6

18 Personalplan sektorvis: TOIMIALA - SEKTOR Henkilöstömäärä Lisäys/Vähennys TEHTÄVÄALUE - UPPGIFTSOMRÅDE Personalantal Ökning/Minskning NIMIKE-BENÄMNING 2008 2009 2010 2011 2012 YLEISHALLINTO - ALLMÄNNA FÖRVALTNINGEN KAUPUNGINHALLITUS - STADSSTYRELSEN 4 5 SIHTEERI - SEKRETERARE -1 KEHITTÄMIS- JA ELINKEINOPALVELUT - UTVECKLINGS- OCH NÄRINGSTJÄNSTER 17 17 KAUPUNGINKANSLIA 49,5 43 HENKILÖSTÖTOIMISTO 34 36 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 kk) PALKKASIHTEERI - LÖNESEKRETERARE -0,5-1 TALOUSTOIMISTO (Ruokapalvelu sis. - Kostservicen ingår) 120,5 122,5 YHTEENSÄ SAMMANLAGT 225,0 223,5-1,5-1 SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMI - SOCIAL- OCH HÄLSOV.SEKTORN JOHTO JA SIS.PALV. - LEDNING O INT. TJÄNSTER 86,5 64,5 PROJEKTIJOHTAJA - PROJEKTLEDARE -0,5 TERVEYSPALVELUT - HÄLSOTJÄNSTER 235 242 SAIRAAN- / TERVEYDENHOITAJA - SJUKSKÖTARE/HÄLSOVÅRDARE 1 TERVEYSKESKUSLÄÄKÄRI -HÄLSOCENTRALLÄKARE 1 YLIHAMMASLÄÄKÄRI - ÖVERTANDLÄKARE -1 VANHUSPALVELUT - ÄLDREOMSORG 478,5 478,5 SOSIAALITYÖ - SOCIALT ARBETE 82 94 RAITTIUSSIHTEERI - NYKTERHETSSEKRETERARE (siirto sivistystoimesta) (1) PERHETYÖNTEKIJÄ - FAMILJEARBETARE 1 UUSI LASTENSUOJELUYKSIKKÖ - NY BARNSKYDDSENHET 7 YHTEENSÄ SAMMANLAGT 882 879-0,5 2 7

19 TOIMIALA - SEKTOR Henkilöstömäärä Lisäys/Vähennys TEHTÄVÄALUE - UPPGIFTSOMRÅDE Personalantal Ökning/Minskning NIMIKE-BENÄMNING 2008 2009 2010 2011 2012 SIVISTYSTOIMI - BILDNINGSSEKTORN SIVISTYSTOIMEN JOHTO - BILDNINGSSEKTORNS LEDNING 83 93,5 JOHTAVA ASIANTUNTIJA - LEDANDE SAKKUNNINIG -1 MUSIIKINOPETTAJA - MUSIKLÄRARE 2 4 3 TUNTIOPETTAJA - TIMLÄRARE -2-7 -5 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT -1-3 -2 SUOMENKIELINEN KOULUTUSTOIMI - FINSKSPRÅKIGA UTBILDNINGSVÄSENDET 492 502 PERUSOPETUKSEN LEHTORI - LEKTOR I GRUNDUTBILDNING 4 3 LUOKANOPETTAJA - KLASSLÄRARE 2 ERITYISOPETTAJA - SPECIALLÄRARE 1 1 KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE 5 5 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) ERITYISOPETTAJA - SPECIALLÄRARE -1-1 PERUSOPETUKSEN LEHTORI - LEKTOR I GRUNDUTBILDNING -4 LUOKANOPETTAJA - KLASSLÄRARE -2 KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE -5-10 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 0-2 RUOTSINKIELINEN KOULUTUSTOIMI - SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGSVÄSENDET 292 303 KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE 3 3 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) KOULUNKÄYNTIAVUSTAJA - SKOLGÅNGSBITRÄDE -4-3 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT -1 0 PÄIVÄHOITO - DAGVÅRDEN 540 582,3 PÄIVÄKODINJOHTAJA-DAGHEMSFÖRESTÅNDARE 1 LASTENTARHANOPETTAJA - BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE 13 5 LÄHIHOITAJA - NÄRVÅRDARE 4 3 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) KANSLISTI-KANSLIST -1 LASTENTARHANOPETTAJA - BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE -10-2 LÄHIHOITAJA - NÄRVÅRDARE -6-1 LAITOSAPULAINEN - ANSTALSTBITRÄDE -1 RUOKAPALVELUTYÖNTEKIJÄ - KOSTSERVICE ARBETARE -1 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 0 4 KIRJASTOTOIMI - BIBLIOTEKSVÄSENDET 49 49 KULTTUURITOIMI - KULTURVÄSENDET 25,5 27 APULAISREHTORI - BITR.REKTOR 1 MÄÄRÄAIKAISET (YLI 6 KK) TUNTIOPETTAJA - TIMLÄRARE -1 YHTEENSÄ - SAMMANLAGT 0