Handledning för förskolan i HÅLLBAR UTVECKLING Energi med KNUT-projektet Resurser Klimat Miljö
Inledning: Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. 1 KNUT-projektets syfte är att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi, resurs och klimatfrågor och därigenom stärka deras handlingskompetens inom dessa områden. KNUT (Kunskap, Naturvetenskap, Utveckling och Teknik) har sin utgångspunkt i begreppet hållbar utveckling i den reviderade läroplanen. Vår generation förbrukar alldeles för mycket av jordens resurser. Vår och efterföljande generationer står inför en rad miljöproblem som måste lösas, därför behövs kunskap om hållbar utveckling och ett förändrat förhållningssätt. För framtida forskning inom området hållbar utveckling behövs nyrekrytering inom teknik och naturvetenskap. I förskolan kan vi väcka barnens intresse för dessa områden och påbörja barnens lärande kring miljöfrågor. 2 Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. 3 Tillsammans kan vi hjälpas åt och omsätta kunskap i handling genom att jobba aktivt med hållbar utveckling när vi arbetar med barnens utveckling och lärande. Arbetet med naturvetenskap i förskolan har inga styrda kunskapsmål utan utgår från frågeställningar, hypoteser och ett forskande förhållningssätt. Tanken är att barnens frågor och hypoteser ska få stort utrymme och leda till att experimenten vidareutvecklas. Ett viktigt mål är att väcka barnens intresse och nyfikenhet. Utgångspunkten för aktiviteterna i denna handledning är läroplanens mål inom naturvetenskap och teknik. Genom att arbeta med aktiviteterna kommer många av målen mot hållbar utveckling i läroplanen att uppnås. Hur handledningen läses! Handledningen består av en inledning för varje område med medföljande aktiviteter som inte behöver göras i en viss ordning. Handledningen är en idé- och inspirationskälla för att komma igång med och hålla liv i arbetet med KNUT. Denna lärarhandledning har sammanställts av Camilla Berghtén från Busebo fsk, Kim Dahlberg från Ekens fsk, Jessica Silfverstråle från Sågvägens fsk, Sara Bovin från Vinkelvägens fsk. och Catarina Bertilsson från Tornhagens fsk, Linköpings kommun, som en del i KNUT-projektet. 1 2 3 Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderat 2010 s. 7, Skolverket Naturvetenskap och miljö i förskolan s. 5-6, Lärarförbundets förlag. Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderat 2010 s. 4, Skolverket
Energi - Vad är energi? Vad är energi? Någon har vagt och fantasifullt beskrivit energi som möjligheten att åstadkomma en förändring hos sig själv eller sin omgivning Vi vet att energi inte kan skapas eller förstöras, utan bara omvandlas mellan olika former. Denna regel brukar kallas energiprincipen. Allt som sker på jorden drivs av energi i olika former. Energi är något som behövs för att få något att hända! När vi pratar om energi syftar vi oftast på jordens tillgångar av energi, den lagrade och den förnyelsebara. Energi finns i form av elektricitet, lägesenergi, värme, ljus med flera och när de växlar mellan dessa former kallas det energiomvandlingar. När det gäller hållbar utveckling ligger fokus på energianvändning. När vi ska jobba med begreppet energi i förskolan måste vi förmedla hela begreppet energi. I den här handledningen har vi valt aktiviteter som allsidigt ska belysa energibegreppet då vi anser att det är viktigt att förstå hela begreppet för att på sikt kunna vara med och bidra till en hållbar utveckling. När man jobbar med energi i förskolan är det viktigt att barnen känner att de har en möjlighet att bidra till en hållbar utveckling genom ändrat beteende. BILD Förklaring till bilden. Ljus och värmestrålning: Solen tillför energi utifrån, kan också komma ifrån glödlampor, element etc. Lägesenergi: Stillastående energi som väntar på att bli aktiverad, t.ex. vatten i en sjö, en leksaks bil som väntar på att rulla ner för en kulle. Rörelseenergi: Den energi som finns i rörelse, t.ex. ett flöde som driver en turbin, en cykel som rör sig framåt. Elektrisk energi: Är den energi som blir tillgänglig i kraftverk, som via ledningsnätet når fram till eluttag som i sin tur ger ström till en spis och vi tillagar mat. Kemisk energi: Energi som är bunden i kemiska föreningar. Viktig för allt liv. Energin frigörs och ombildas via energiomvandlingar, exempelvis där olika typer av näring blir till värme och rörelse i vår kropp. T.ex. Fotosyntes i växterna (solenergi omvandlas till kemiskt bunden energi), människans förbränning (ämnesomsättning).
Aktiviteter: Strömavbrott En dag på förskolan utan någon form av elektricitet. Mål: Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid. (Lpfö98/2010 s. 7) Syfte: genom att ha ett strömavbrott visar vi på ett konkret sätt hur beroende vi är av elektricitet. Barnen får reflektera över om vi behöver använda så mycket el som vi gör. Material: Stearinljus, lyktor, tändare/tändstickor och stormkök. Genomförande: Stäng av spis, diskmaskin, dammsugare, tvättmaskin, torkskåp och lampor och låt dem inte fungerar under hela dagen. (Se upp med kylskåp och frysar som innehåller mat som kan bli otjänlig!) Vidareutveckla: Försök att implementera barnens reflektioner i vardagen. Litteratur: Naturvetenskap och miljö i förskolan och förskoleklass, Nr 9, Temaserie från tidningen förskolan, Lärarförbundets Förlag, ISBN 978-91-9765-987-1, s. 111. Foto: www.fotoakuten.se
Energi tjuv. Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. (Lpfö98/2010 s.10) Syfte: Öka barnens medvetenhet om den energi som lampor förbrukar. Genom att släcka lampor i rum som vi inte vistas i sparar vi energi. Material: En samlad barngrupp Genomförande: Sång och rörelselek. Släck din lampa! Melodi: Björnen sover Släck din lampa, släck din lampa spara energi. När du lämnar rummet släcker du din lampa. Släck din lampa, släck din lampa spara vår planet. Rörelse aktivitet till sången: Barngruppen sitter i en ring på golvet och formar sina händer som en glödlampa ovanför sina huvuden. Ett barn är lysknapp som under sångens gång går runt och släcker en glödlampa. Det barn som fick sin glödlampa släckt får hjälpa lysknappen släcka fler lampor. Sången fortsätter att sjungas tills alla lampor har blivit släckta. Att tänka på: Koppla sången till att göra barnen medvetna om att släcka lampor och spara energi. Aktiviteten kan vidare utvecklas genom att titta på elmätaren och jämföra hur mycket el vi använder från en dag till en annan. [En del elmätare har en rund skiva som snurrar, där ett märke på skivans kant blir synligt varje varv. Använder man mycket el, snurrar skivan fortare. Man kan försöka räkna hur lång tid det tar mellan varje gång man ser märket. Nyare elmätare har en liten lampa som blinkar till istället för en skiva som snurrar.] Litteratur: Earth hour ett undervisningsmaterial för förskolan. Hämtas på http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/utbildningsmaterial-fr-skolor/1226814- utbildningsmaterial-fr-skolor (2011-12-10).
Rörelseenergi Mål: Barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. (Lpfö98/2010 s.11) Syfte: Öka kunskapen och förståelsen för statisk elektricitet och hur en rörelse kan få en ballong att bli laddad med statisk elektricitet, detta bidrar till att förstå begreppet energi. Material: Ballong Genomförande: Gnugga ballonger mot håret så att de fastnar på väggen. Visa barnen att ballongen är laddad genom att hålla den ovanför huvudet. Håret kommer att resa sig uppåt och bli flygigt. Man kan även lyfta upp små papperstussar som ligger på ett bord. Att tänka på: Statisk elektricitet bildas lättast på vintern nät luften är torr. Om det är varmare och regnigt ute är det svårare att ladda ballongen. Litteratur: Naturvetenskap och miljö i förskolan och förskoleklass, Nr 9, Temaserie från tidningen förskolan, Lärarförbundets Förlag, ISBN 978-91-9765-987-1, s. 113.
Energihalsband: Mål: Barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begreppet energi ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Visar på att när energi tillförs fungerar vi bättre, tänker klarare och blir mer motiverade till att lära. Material: Nål och halsbandstråd exempelvis mattvarp eller björntråd, synål och torkad frukt. Genomförande: Efter torkning av frukten som är en energisnål process träs frukterna på en tråd eller varp. Trä på frukterna via nålen. Häng det om halsen och ha som energireserv när orken tryter. Att tänka på: Om ni inte torkar frukten själva kan ni köpa färdigtorkad frukt. Prata om vart maten kommer ifrån. Litteratur: Att lära teknik ute, Carina Brage, Calluna, Utgiven av Alla Tiders Teknik, Falun, ISBN 978-91-977036-3-5, s. 51
Tvåbollsraket: Mål: Barnen utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Synliggöra och visa på vad som händer med de två bollarna. Rörelseenergin överförs från den stora bollen till den lilla bollen. Material: En liten boll och en större boll ex. tennisboll och fotboll. Genomförande: Lägg den lilla bollen på den stora bollen. Lyft upp bollarna och släpp dem samtidigt mot marken från 1 meters höjd. Den lilla bollen kommer att fara iväg eftersom den får rörelseenergi från den stora bollen. Att tänka på: Håll inte fast den lilla bollen utan stöd den endast med handen. Prova även med andra bollar i olika material ex. pingisboll och studsboll. Litteratur: Tekniklustens experimentlådor (Värmlands museum) finns på http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/324/1/ (2011-12-10).
Resurser Vad är resurser? Resurser är ett väldigt omfattande begrepp, men om vi ska jobba med naturvetenskap och miljö, måste vi begränsa begreppen lite, och försöka fokusera på de materiella resurserna. Allt vi omger oss med i vardagen har sitt naturliga ursprung, det vill säga att det krävs naturtillgångar för att tillverka material och produkter. Vissa av våra resurser är starkt begränsade, såsom olja, naturgas och kol samt att många mineraler och metaller är svårtillgängliga. Vi måste lära oss att hantera denna nya verklighet. För att ha en hållbar utveckling behöver vi lära nästa generation begrepp som återvinning, återanvändning och förnuftigt användande av olja och metaller samt hitta alternativa resurser. Vilket förhållningssätt ska vi använda oss av för att lära barnen att inte slösa med naturresurserna? Kan vi lära barnen att förnuftigt använda sig av förskolans material? Går det att börja laga leksaker istället för att slänga och köpa nytt? Genom att återvinna material i förskolan kan vi visa på hur vi får ner sopmängden och kan skapa nytt material av det gamla. Genom att se på mat som en resurs i förskolan kan vi på ett nytt sätt lära barnen att inte överkonsumera maten. Det är bättre att ta lite mat åt gången än att slänga mat. På så vis skapas en medvetenhet om födohantering. Varifrån maten kommer blir också en del av att skapa en miljömedveten matkonsumtion. Precis som med energin är mängden vatten på jorden konstant, men den är inte fördelad jämnt över hela jordklotet. I Sverige har vi sötvatten så det räcker till för vår förbrukning, men i andra delar av världen finns det brist på rent vatten. Framtidens vattenförsörjning i Sverige vet vi inget om, så därför måste även vi tänka på framtida generationers vattenbehov.
Aktivitet Vattenförbrukning toalettspolning Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. (Lpfö98/2010 s. 12) Syfte: Att synliggöra för barnen hur många liter vatten som vi använder när vi spolar i toaletten. Material: Tomma mjölkpaket Genomförande: Häng upp de tomma mjölkpaketen ovanför toaletten för att illustrera antal paket/liter som toaletten förbrukar. Att tänka på: En toalett förbrukar cirka 2-4 liter vatten beroende på om man har en toalett med två spolknappar. Liten knapp 2 liter och stor knapp 4 liter. Litteratur: Fakta om dricksvatten: http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/dricksvatten/for-dig-som-soker-information/ (2011-12-10)
Återvinning av material Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö98/10 s. 10) Syfte: Att starta återvinning av olika material och få barnen delaktiga i processen. Material: Rena, tomma stora kärl t ex plastlådor att sortera materialet i samt se till att det finns plats att förvara kärlen. Dekaler att fästa på kärlen (se att tänka på). Genomförande: I samförstånd med barnen kommer ni överens om vilka material som ska återvinnas. Organisera upp kärlen samt klistra på lappar så barnen vet vad som ska läggas i kärlen. Att tänka på: Dekaler till återvinningskärlen kan kostnadsfritt beställas på nedanstående adress. För att undvika lukt bör man hålla kärlen rena. Vidareutveckla aktiviteten genom att prata med barnen om hur soporna blir till värme som värmer våra hus. Litteratur: http://www.ftiab.se/bestallmaterial.4.63e1dc5a1178b3c22898000521.html (2011-12-10).
Ninas skräplek Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö98/rev2010, s. 10) Syfte: Barnen ska få en förståelse för hur man sorterar skräp. Barnen ska även bli medvetna om att skräp kan bli till nya saker efter återvinningen. Material: En plastpåse med rena och torra hushållssopor exempelvis: mjölkkartong, plastflaska, glasburk med lock, färgad glasflaska, konservburk, blöja, barnnapp, batterier, glödlampa, petflaska, pantburk, tidning, kuvert etc. Stora pappersark med återvinningsdekaler som symboliserar återvinningskärlen och en papperskorg. Genomförande: Lägg ut pappersarken med dekalerna i en cirkel på golvet. Häll ut skräppåsen med dess innehåll i mitten av cirkeln. Ställ papperskorgen utanför cirkeln. Låt sedan barnen ta varsin skräpsak som ska sorteras på rätt pappersark. För en dialog med barnen under hela aktiviteten om varför saken ska placeras på sitt ställe. Att tänka på: Beställ kostnadsfritt dekalerna och foldern Du vinner på att återvinna från www.ftiab.se och gör klart materialet innan aktiviteten genomförs. Så här lång tid tar det för saker att brytas ned i naturen: Ladda ned nedbrytningslinje på http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2517, (2011-12-10). Petflaska 450 år Cigarettfimp 3 år Aluminiumburk 300 år Plast 450 år Glas över en miljon år Tuggummi 20 25 år Apelsinskal 2 5 veckor Pappkartong 6 månader Litteratur: Catarina Nina Bertilsson är upphovs person till Ninas skräplek. Ladda ned Lärarhandledning om återvinning på http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2517 (2011-12- 10).
Vad händer med trasiga leksaker? Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att bygga skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Att synliggöra för barnen att en gammal leksak kan göras om till en ny leksak. Material: Gamla trasiga leksaker som barnen tagit med sig. Verktyg att använda sig av när leksaken ska omvandlas till något annat. Limpistol, vanligt lim, häftapparat och tejp. Genomförande: Låt barnen ta med sig trasiga leksaker och använd även leksaker från förskolan. Plocka isär leksakerna och konstruera nya saker tillsammans med barnen. Låt barnen först fundera på vad de vill göra av leksakerna innan aktiviteten påbörjas. Att tänka på: Ta bort eventuella batterier ur leksakerna innan ni börjar använda dem. Litteratur: På www.snilleblixtar.se (2011-12-10) finns både lärarhandledning och uppgifter som utvecklar den här aktiviteten. Från Snilleblixtars hemsida: Syftet med Snilleblixtarna är i första hand att stimulera barns intresse för teknik, uppfinningar och entreprenörskap på ett roligt och inspirerande sätt. Syftet är också att kunna erbjuda lärare, som arbetar i förskola och skola upp t.o.m. årskurs fem, en arbetsmodell som stimulerar elevernas nyfikenhet, lust att lära och förmåga att kritiskt reflektera. Men också att skapa nytt och agera på olika sätt. Allt enligt läroplanens uppsatta mål.
Var kommer maten ifrån? Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. (Lpfö98/2010 s. 8) Syfte: Att synliggöra för barnen matens väg till Sverige. Ge barnen en förståelse för nyttan av närproducerad mat. Material: Jordglob eller en stor världskarta, laminerade bilder på vanligt förekommande mat i förskolan, häftmassa och snöre. Genomförande: Placera ut matbilderna på de länder som maten kommer ifrån. Dra sedan ett snöre från matbilden till Sverige Att tänka på: Maten kommer ifrån: Ris Kina, Potatis Sverige, Pasta Italien, Apelsin USA, Bananer Costa Rica, Mjölk Sverige, Lax fiskas i Norge filéas i Kina och transporteras till Sverige, Mango Brasilien, Kiwi New Zeeland, Blåbär på vintern - Argentina etc. Litteratur: Lars, Werner, (2010): Klimatsmart en handbok för dig som vill göra skillnad. Förlag: Kommunlitteratur, ISBN: 9789172510968.
Klimat Vad är klimat? Klimatet är det som bestämmer hur vädret brukar vara på olika platser på jorden. På vissa ställen är det varmt och torrt, andra ställen kallt och fuktigt. Även här i Sverige skiljer sig klimatet åt beroende på om du bor i norra eller södra delarna av landet. Klimat är inte det väder vi har dag för dag utan hur vädret ser ut över längre perioder. Djur och växter har genom lång tid anpassat sig och därför lever det exempelvis inte lejon och isbjörnar i Sverige. Klimatförändringar har alltid funnits. Att jordens medeltemperatur förändras över tiden är inget nytt. Den har stigit och sjunkit och tropisk värme har bytts av med istider. Den här gången tycks klimatförändringen inte vara orsakad av exempelvis solen, vulkanutbrott, asteroidnedslag eller dylikt som varit vanliga skäl till temperaturförändringar. Nu ser det ut som det är människan som värmer jorden med sin industriella aktivitet, sin användning av energi och eldning av fossila bränslen. Det ser ut som det är våra bilar, våra kraftverk och vår skogsavverkning som ökar värmen på klotet. Läs mer om detta i Vårt klimat av Klas Eklund, ISBN 9778-91-7227-597-3. För förskolan innebär det att vi upplever olika typer av väder och årstider. Genom att dokumentera detta kan vi lära oss om klimatet, och eventuellt om förändringar i klimatet. När man jobbat med experimenten nedan, får barnen en grunduppfattning av begreppen väder och klimat och statistik kopplat till detta. Därigenom får vi möjlighet att jobba med klimatförändringar t ex jämföra med regnmängder över 100 år, och på så sätt belysa förändringarna. Då syftet för förskolan är att ge barnen en positiv syn på framtiden kan man då börja fundera på hur vi anpassar oss till dessa nya villkor som förändringar i klimatet medför. Hur anpassar vi oss till det förändrande klimatet?
Aktivitet: Ekoburk Miniatyrvärld av ett kretslopp Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö98/10 s. 10) Syfte: Att synliggöra och ge barnen en förståelse för hur ett kretslopp fungerar. Material: En stor glasburk med tätslutande lock, lecakulor eller småsten, fuktig blomjord, lite halvförmultnad växtmaterial eller kompost och en liten långsam växande krukväxt (exempelvis murgröna) som inte kräver full sol. Genomförande: 1. Täck ett par cm av botten med lecakulor eller sten. 2. Fyll på med ett tjockare lager med gammal fuktigjord. 3. Strö det halvförmultnade växtmaterialet över ytan. 4. Plantera växten och förslut burken med locket. 5. Skriv datum på burken när planteringen genomfördes. 6. Låt burken stå på en ljus plats, inte i direkt solljus. Att tänka på: Miniatyrvärlden klarar sig själv och den visar hur vår jord samspelar med den omkring liggande atmosfären. Kretsloppet måste vara slutet så öppna inte burken. Inget vatten fylls på och ingenting försvinner. När vattenångan från växten träffas väggarna i glasburken kondenseras den och bildar vattendroppar som rinner ned i jorden så att växtens rötter kan ta upp vattnet igen. Växterna andas koldioxid och gör via fotosyntesen om den till syre. Nedbrytarna i jorden gör tvärtom. Denna aktivitet går att återknyta till energiaktiviteterna, där fotosyntesen och den kemiskt bundna energin kopplas till materiens omsättning (kretslopp). Litteratur: Lek med teknik, Ann-Gerd Eriksson och Annelie Hanno (2006), Teknikens Hus, Luleå, ISBN 91-631-8011-1.
Klimatförändringar i 3 olika ekoburkar Mål: Barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Synliggöra för barnen vad som händer i de olika burkarna. Hjälpa barnen se hur växten påverkas om förutsättningarna i burkarna ändras. Material: Tre stora glasburkar med tätslutande lock, lecakulor eller småsten, fuktig blomjord, lite halvförmultnad växtmaterial eller kompost och en liten långsam växande krukväxt (murgröna) som inte kräver full sol. Genomförande: 1. Gör tre miniatyrvärldar av ett kretslopp enligt föregående aktivitet. 2. I en av burkarna utesluts jord. Skölj bort jorden runt rotsystemet innan växten planteras i burken. 3. I en av burkarna utesluts solljus. Lägg en mörk handduk över burken. 4. I en av burkarna utesluts vatten. Att tänka på: Fortsätt med burkarna tills en synbar skillnad syns. Litteratur: Lek med teknik, Ann-Gerd Eriksson och Annelie Hanno (2006), Teknikens Hus, Luleå, ISBN 91-631-8011-1.
Inte i min luft luftföroreningar i närmiljön Mål: Barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Synliggöra för barnen att det finns luftföroreningar i förskolans närmiljö Material: Vaselin, tre stycken kort av hårt papper och maskeringstejp. Genomförande: Smörj en sida av korten med vaselin. Tejpa fast två kort utomhus på valfri plats. Ett kort tejpas fast inomhus. Undersök korten med jämna mellan rum (någon gång i veckan) för att se om det har blivit några förändringar och jämför utomhuskorten med inomhuskortet. Att tänka på: Det fastnar damm, småbitar av olika material, pollen och andra små partiklar som svävar i luften på korten. Korten visar hur mycket smuts som finns i luften. Genomför denna aktivitet under årets fyra årstider. Jämför om det är någon skillnad från de olika årstiderna. Litteratur: 365 nya, kul & enkla experiment utförda med vardagsmaterial, sid 238, Maud Steen Böcker & PR, av E. Richard Churchill, Louis V. Loesching & Muriel. Mandell (2008), ISBN 978-3-8331-4909-2.
Bygga en regnmätare Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Att synliggöra regnmängder samt att jämföra regnmängder. Material: Linjal, maskeringstejp, avskuren mjölkkartong, penna. Genomförande: Markera centimetrar på en maskeringstejp med hjälp av en linjal. Fäst maskeringstejpen på en mjölkkartong. Ställ ut kartongen utomhus och mät varje gång det har regnat. Jämför sedan olika regnmängder och för statistik. Att tänka på: Mät på olika sidor av förskolan och jämför. Litteratur: 365 enkla roliga experiment utförda med vardagsmaterial, sid 258, Maud Steen Böcker & PR, av E. Richard Churchill, Louis V. Loesching & Muriel. Mandell (2008), ISBN 978-3-8331-4929-0.
Väderstatistik Mål: Barnen utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Att barnen ska bli medvetna om väderförhållanden samt få vara med och mäta och föra statistik över en längre period och därmed ge en bild av klimatet i det land vi bor i. Material: Laminerade väderbilder i två storlekar samt pluppar och plupp-platta. Genomförande: Varje dag får ett barn bedöma och sätta upp en väderbild. I slutet av veckan räknas antalet solar, regnmoln, moln etc. och sätt upp rätt antal pluppar i staplar som vid månadens slut räknas ihop. Litteratur: 365 enkla roliga experiment utförda med vardagsmaterial, sid 200-216, Maud Steen Böcker & PR, av E. Richard Churchill, Louis V. Loesching & Muriel. Mandell (2008), ISBN 978-3-8331-4929-0.
Miljö Vad kan förskolan göra för att bidra till en bättre miljö? Miljöfrågorna i dagens samhälle är många och ganska svåra att ta sig an. T.ex. oljeutsläpp i Nordsjön, surt regn över Ruhrdistriktet, torskdöd i Östersjön. Frågor som dessa är viktiga men ganska svåra att ta med i undervisningen i förskolan då orsakerna och konsekvenserna är ganska omfattande. Förskolans verksamhet ska förmedla en positiv framtidstro (Lpfö98/rev2010, s7). Engagemanget i förskolan är beroende av förhållanden som barnen kan relatera till. Om vi ska kunde engagera barnen i ett miljöarbete, måste insatsen vara mätbar och synlig. Miljöproblem som vi i förskolan kan jobba med är t.ex. den ökade sopmängden i världen. Den positiva framtidstron är den vi förmedlar genom att visa barnen att de kan förändra miljön och därför har vi i denna handledning lagd vikten vid närmiljön, där barnen ser resultatet av deras insatser. I arbetet med källsortering, skräpplockning och en ren närmiljö kan man med fördel söka inspiration genom Håll Sverige Rent (www.hsr.se).
Skräpplockning Skräpkonst/konstruktion Mål: Barnen utvecklar respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö. (Lpfö98/2010 s. 8) Syfte: Genom att barnen medvetandegörs om mängden skräp i naturen kan de på sikt själva undvika att slänga skräp. På så sätt utvecklar de respekt för sin närmiljö. Att sedan göra konstverk blir en påminnelse om aktiviteten. Material: Soppåse till att plocka skräp, limpistol Genomförande: Samla barn att plocka skräp och låt barnen konstruera nya skapelser, t ex ta kort på ett konstverk. Att tänka på: Detta går att göra på olika sätt, antingen anmäler man sig till skräpplockardagen http://www.hsr.se/skrapplockardagar och/eller också plockar man skräp tillsammans oavsett skräpplockardag. Ena bilden (guld) visar saker som finns i naturen och den andra bilden (silver) visar saker som finns i naturen men inte borde finnas där. Litteratur: Håll Sverige Rent www.hsr.se
Göra eget papper Mål: Barnen ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Genom att få vara med och konstruera nya material av gammalt material får barnen en förståelse för att man kan återanvända gamla saker. Material: Träram, finmaskigt nät (ex. juteväv), mixer eller elvisp, vatten, hink, rivna pappersbitar av gamla dagstidningar, hålslev, häftapparat Genomförande: Montera det finmaskiga nätet på träramen med hjälp av häftapparat. Riv bitar av tidningspapper och blötlägg bitarna i hinken med vatten. Mixa eller vispa de blötlagda tidningsbitarna till en vällingliknande konsistens. För över massan med hjälp av hålslev och fördela massan jämt i träramen. Tryck och platta till massan så att så mycket vatten som möjligt försvinner. Låt pappret torka. Att tänka på: Förbered ramar, var uppmärksam när vispen/mixern används. Vidareutveckla: genom att lägga i torkade växtdelar, färga pappret med karamellfärg. Litteratur: WWF.se - För en hållbar framtid
Använda naturens resurser Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (Lpfö98/2010 s. 8) Syfte: Att naturens material kan användas som leksaker samt att utveckla barnens kreativitet. Material: Det som barnen hittar i naturen t.ex. blad, kottar, stenar, bark, kastanjer, nötter ekollon, pinnar. Tyg, lim/limpistol, färg etc. Genomförande: Låt barnen plocka med sig material utomhus som de behöver. Fortsätt sedan med materialet och låt barnen skapa egna leksaker. Vidareutveckla: Använd naturmaterial för egen del i undervisningen med barnen. Litteratur: WWF - För en hållbar framtid lek och delaktighet
Samla regnvatten Mål: Varje barn ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Barnen utvecklar en förståelse för och ser sambandet mellan regn och vattentillgång i deras närhet. Vattnet kan användas i leken, vattna blommor, tvätta cyklar och leksaker m.m. Material: Trattar, gamla saftdunkar med kork och kärl med lock som är säkra. Genomförande: Ställ ut dunkar med trattar på strategiska ställen vid regnväder. Förslut dunkarna och använd vid lämpligt tillfälle. Vidareutveckla: Låt barn som är på semester ta med vatten från andra länder i småflaskor. Litteratur: WWF - För en hållbar framtid
Vad försvinner i jorden? Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö98/2010 s.10) Syfte: Barnen ökar sin förståelse för vad som försvinner och vad som finns kvar om man gräver ner en planka i jorden. Material: Planka, spik, hammare, olika material som plast, äpple, bananskal, tidningspapper, aluminiumfolie, tyg, spade Genomförande: Spika fast varje sak på plankan. Gräv en grop, ca 1 dm djup, så att plankan får plats. Lägg ner plankan och täck över med jord. Markera med en pinne eller dylikt vart ni har grävt ner plankan. Vänta i ca 6-8 månader och gräv sedan upp plankan för att studera vad som hänt med sakerna i jorden. Att tänka på: Bra aktivitet att börja med på hösten för att sedan undersöka resultatet på försommaren. Litteratur: Ladda ned Lärarhandledning om återvinning på http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2517 (2011-12-10).