UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal i grupp 6 Klassrumsbesök 7 Individuellt medarbetarsamtal 8 Om lönerevisionen 9 1
Inledning UAL:en är skolledningens mål för hur lärare på Komvux Malmö Södervärn ska jobba, hur kvaliteten på undervisningen ständigt ska höjas. Här vill vi tydliggöra varje lärares uppdrag, ledningens förväntningar och förhoppningar på lärare, arbetslag och ämneslag. Den är en beskrivning av hur vi jobbar när vi jobbar som bäst. Grundtanken är enkel och självklar för oss: Inlärning och utveckling är såväl en kognitiv process som en social aktivitet. Vi lär oss tillsammans, när alla berörda är aktiva kring det som ska läras in. Det gäller för elever, lärarlag, andra grupper och för skolan som helhet. UAL:en har fem delar som är nära kopplade till varandra: Förväntningar och förhoppningar Lärares egen utvecklingsplan Klassrumsbesök Uppdragssamtal Sammanfattning och utvärdering individuellt samtal Vårt uppdrag är och förblir att jobba klokt, forsknings- och erfarenhetsbaserat, tålmodigt och lyhört för att samtliga elever ska lyckas så bra som möjligt i sina studier. Vi ska nå de nationella och kommunala målen, eleverna ska nå sina individuella studiemål. Alltså måste varje lärare fokusera på att undervisa så att eleverna får kunskaper och färdigheter enligt kurs- och läroplanerna. individualisera genom att låta varje elev få göra och träna de moment de behöver. regelbundet stämma av med eleven om progression och måluppfyllelse. eleverna ges kontinuerligt inflytande på undervisningen och redovisningsformerna. Inflytandet rör både elever individuellt och i grupp. samarbeta med andra, inte bara i arbets- eller ämneslaget. Lärarna samarbetar om metodik, lärstilar, material samt inte minst om likvärdig bedömning och betygssättning. Lärarna diskuterar och analyserar också på olika sätt och i olika sammanhang hur de ytterligare kan utveckla sig och sina kollegor inom ovanstående områden. 2
Förväntningar och förhoppningar Här nedan följer ett antal uppgifter som ska eller kan ingå i en lärares uppdrag. Förväntningar Det här är självklara saker, saker vi förväntar oss att lärare gör regelbundet. Det här talar vi om regelbundet och ofta. Därför behöver inte alla nedanstående punkter avhandlas på medarbetarsamtalen eller vid lönerevisionen. Jag ser till att varje deltagare tydligt får veta kursmålen. Under kursens gång tar jag reda på vilka kunskaper och färdigheter eleven tillägnat sig så långt, och vad eleven behöver göra för att nå de kursmål som ännu inte nåtts. Tillsammans med eleven gör jag en plan för hur målen ska nås. Prov och test ska principiellt bara bekräfta det som elev och lärare redan vet. Jag gör mina elevers lärande synligt för dem. Jag utvärderar kontinuerligt med mina elever. Efter utvärderingen förändrar/justerar/förbättrar jag metod, material, etc. Jag tillhör ett arbets- eller ämneslag som regelbundet jobbar med och reflekterar över pedagogik och didaktik. Jag har medbedömare vid bedömning och betygssättning. Jag har arbetat med läroplan, likabehandlingsplan och jämställdhet. Jag har auskulterat och följt upp besöket. Jag har tagit intryck av mina kollegors arbete. De elever som inte nått eller riskerar att inte nå målen än, har jag gett extra stöd. Jag har gett de starka eleverna i min grupp extra stimulans. Jag följer skolans administrativa rutiner så att alla medarbetare kan fullgöra sina uppgifter. Jag bidrar också utanför klassrummet till en god arbetsmiljö och samarbetsanda samt ser till helheten. Jag har adekvat utbildning, behörighet och legitimation för mitt uppdrag. Jag har nått PIM 2. 3
Förhoppningar Följande punkter är önskvärda: Jag jobbar med IT för att hjälpa eleverna nå målen. Jag har tagit initiativ* för skolan som helhet. Jag har deltagit i fortbildning och det har påverkat min undervisning. Jag har analyserat mina elevers resultat, inte bara deras behov och progression. *= Kan innebära t ex deltagande i arbetsgrupper, fortbildningar eller projekt som inte enbart kommer den egna undervisningsgruppen till godo, snarare skolans elever eller personal som helhet. Grupper som berör jämställdhet, likabehandling, IT och så vidare räknas hit. Förenklat kan vi urskilja tre nivåer av genomförande av uppgifterna kopplade till Förväntningar och Förhoppningar. Genomförandet är inte utvärderat eller ledde inte till någon märkbar förändring. Genomförandet väckte de här frågorna kring lärande i grupp och individuellt. Genomförandet väckte frågor som ledde till de här förbättringarna, förändringarna eller försöken. Det måste understrykas att också misslyckade försök eller satsningar kan vara utvecklande. 4
Årscykel Lärarens egen utvecklingsplan Under april juni (2013 görs detta i början av september) gör varje lärare en egen utvecklingsplan. Det är ett kort, skriftligt dokument som konkret beskriver: Ett område inom metod eller material som man vill utveckla under det kommande året. Ett område som elever - individuellt eller i grupp - har svårt med och som läraren skulle vilja hitta en lösning för. Vad man ska bevara av sitt nuvarande arbetssätt och varför detta ska bevaras. Utvärderingar i klasserna, diskussioner med kollegor och återkoppling från exempelvis rektor, kan vara underlag för att välja utvecklings- och bevarandeområden. Lärarens egen utvecklingsplan ligger till grund för både medarbetarsamtalen, klassrumsbesök och arbete i olika grupper. 5
Medarbetarsamtal i grupp utveckling och uppdrag Tidigare har medarbetarsamtalet varit både framåtblickande och sammanfattande. För att göra lärares uppdrag tydligare skiljer vi de två delarna åt. Den framåtblickande delen blir ett gruppsamtal som beskrivs här nedan. Den sammanfattande blir det individuella samtalet. Vissa lärare (exempelvis nyanställda) kan ha ett framåtblickande, individuellt samtal. Vid uppdragssamtalet pratar rektor och en grupp lärare igenom uppdraget. Syftet med utvecklings- och uppdragssamtalen i grupp är att utveckla individen, både rektorn och lärarna, och organisationen - en utveckling som bara kan ske i samspel mellan pedagogisk personal. Grundfrågan i gruppsamtalet är: Vad ska du och ni göra det kommande året för att utvecklas som lärare? UAL:en är utgångspunkt för samtalet tillsammans med varje lärares självskattning. Det här är ett lärande samtal där läraren, kollegor och rektor ges chansen att diskutera, reflektera och inspireras. Lärarna har också tillfälle att uttrycka sina tankar, idéer och önskemål om samarbetsklimatet, arbetsmiljön, kompetensutveckling, arbetsuppgifter samt förväntningar och förhoppningar kring rektors uppdrag. För rektorn är gruppsamtalet en möjlighet att fördjupa och individualisera det pedagogiska ledarskapet. Samtalet blir på det sättet en viktig del av verksamhetsutvecklingen och ett redskap för att nå de mål skolan strävar mot. Genom samtalet kan rektorn också fånga upp idéer som kan vara till nytta i utvecklingsarbetet i stort. Uppdragssamtalen äger företrädesvis rum under hösten. 6
Klassrumsbesök Ett klassrumsbesök, oavsett om den besökande är rektor, kollega eller annan, säger inte allt. Därför är det viktigt att följa upp besöket med ett samtal (se nedan) som dels tar upp vad som observerats vid besöket, men också hur förarbetet gått till och hur läraren tänker fortsätta efter avslutad lektion. Kvalitet på ledarskap i klassrummet På vilket sätt styr du aktiviteten i ditt klassrum? Får alla elever möjlighet att bidra till lektionen? Hur sker det? Hur hanterar du avvikelser från din planering? Hur är klimatet i klassen? Elevens behov; val av metod och stoff Hur tar du reda på elevens behov? Hur tillgodoser du de behoven i din undervisning? Varför valde du just de metoderna? Hur vet du att det är bra metoder? Varför valde du det materialet? Hur vet du att det är relevant? Vilken förförståelse har eleverna för det ni arbetade med idag? Vad måste ni repetera? Hur hanterar du elevers enskilda behov i förhållande till gruppens gemensamma? Vilken kollega kan hjälpa dig med dina elever? Hur följer du upp lektionen? Vilket efterarbete behövs? Hur har du utvärderat och/eller analyserat lektionen? Elevens inflytande På vilket sätt har eleven varit med och påverkat stoffet? Hur påverkar eleven hur man visar upp att målen nåtts (uppgifter, redovisningsformer, prov, etc)? Individualisering Hur säkerställer du att varje individ får fokusera på det han eller hon behöver och inte det de redan kan? Hur gör du så att alla inte måste göra exakt samma saker? Hur dokumenterar du elevens framsteg? Hur kommunicerar du det med eleven? Hur kommunicerar du med en elev som inte gör framsteg? Hur vet du att eleverna uppfattat innehållet i undervisningen som du vill att de ska uppfatta det? Uppföljning av klassrumsbesök Kort efter klassrumsbesöket diskuterar vi vad den besökande observerat och tänkt på. Utgångspunkterna är de ovanstående och lärarens egen utvecklingsplan. Uppföljningen kan ske på tu man hand eller i grupp. 7
Individuellt medarbetarsamtal sammanfattning och utvärdering Under våren träffar varje enskild lärare sin rektor. Både läraren och rektor har innan samtalet reflekterat kring och utvärderat hur läraren utfört sitt uppdrag under året (sedan förra april). Det här samtalet ligger till grund för lönerevisionen. Rektor bedömer utifrån ett helhetsperspektiv, t ex sådant han eller hon sett i klassrummet, det läraren visat att han eller hon gör, vilket material man använder, det rektor uppfattar i lärarens insats på arbetslagsoch ämneslagsmöten, vad som framkommit i uppdragssamtal och andra samtal, etc. Nedan ser du vilka saker som kan tas upp i det individuella samtalet, vad som ska utvärderas och som därför är grund för lönesättningen. Kvalitet i klassrummet Se punkterna under Klassrumsbesök Hantverk tillsammans med kollegor och fortbildning Se punkterna under Förväntningar och förhoppningar. Samt: Jag har haft följande uppdrag utanför undervisningen: Lärarens yrkesmässiga utveckling Läraren är delaktig och tar initiativ till diskussioner om hur vi kan utveckla undervisningen. Dessa har omsatts i praktik och hunnit utvärderas. Läraren lär sig saker som kommer eleverna till gagn, till exempel genom auskultation, läsning, metodiska experiment, fortbildning och studiebesök Det är bra om rektorn och läraren tillsammans sätter upp gemensamma mål för framtiden, till exempel i form av konkreta formuleringar av karaktären fortsätt med och utveckla och prova på/börja med. Läraren dokumenterar kortfattat det man kommit överens om och rektorn får en kopia av detta. Det är viktigt att inte glömma bort att gå igenom förra årets anteckningar och följa upp det man kom fram till då. 8
Om lönerevisionen Vi ska försöka träffa de fackliga organisationerna i februari/mars för att komma överens om principer i lönerevisionen, framför allt lönespann och antal nivåer. Då kan vi vara tydligare i det individuella samtalet och berätta för var och en ungefär vilken lönenivå man kommer att hamna på, även om vi inte kan ange det exakta krontalet förrän förhandlingarna är klara. Vi vet aldrig i förväg när avtal och lönerevision faktiskt avslutas, men på Komvux Malmö Södervärn börjar ett nytt år varje april. 9